Viltskador
Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Om ditt tamdjur skadats eller dödats av rovdjur, eller om din gröda skadats av fåglar, kan du i vissa fall ha rätt till ersättning.
Vad gäller när vilt orsakar skada?
Detta gäller när vilt orsakar skada:
- Skador ska förebyggas genom ordinarie jakt. Markägare och jakträttsinnehavare ansvarar för att minska skador som djuren orsakar.
- Du ska själv göra förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen kan ge råd. För vissa förebyggande åtgärder för viltskador orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås) kan du ansöka om stöd hos oss.
- Har du gjort förebyggande åtgärder men ändå fått skador, kan vi i vissa fall ge ersättning. Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt.
- Räcker inte de förebyggande åtgärderna, kan du ansöka om skyddsjakt hos Länsstyrelsen.
Vilka ordinarie jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1–4 i jaktförordningen.
Är du yrkesfiskare kan vi kan ge ersättning för skador orsakade av säl. Du kan också ansöka om EU-stöd för att investera i utrustning som skyddar redskap och fångster från sälar.
Viltskadestatistik
Statistik om angrepp av stora rovdjur på tamdjur med mera i databasen Rovbase.
Anmäl alltid skadan till oss om du vill ha ersättning
Har du drabbats av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan? Då måste du först anmäla skadan till oss. Viltskador måste alltid besiktigas av en besiktningsperson som Länsstyrelsen har utsett. Du kan få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningspersonen.
Angrepp på tamdjur eller gröda
Om du misstänker att dina tamdjur, bikupor eller ensilagebalar eller annan egendom har blivit angripna av en björn, varg, järv, kungsörn, ett lodjur ska du så fort som möjligt kontakta länsstyrelsen för en besiktning. Detsamma gäller om tranor, sångsvan eller vitkindade gäss har angripit din oskördade gröda. Besiktningen är kostnadsfri.
För att få ersättning för skador på bikupor behöver du ha anmält bikupornas placering till Länsstyrelsen. Du kan anmäla dina uppställningsplatser till oss på sidan Biodling.
Anmälan av viltskada
Vid skador som misstänks vara orsakade av stora rovdjur eller fredade fåglar når du länsstyrelsen under kontorstid på 010-225 10 00 och utanför kontorstid på 010-225 12 50. Vid närgångna rovdjur ska du vända dig till polisen i första hand.
Information om skadeförebyggande åtgärder finns på SLU, Viltskadecenters webbplats.
Viltskadecenter, SLU
Länk till annan webbplats.
Så går en besiktning till
Vid en besiktning kommer Länsstyrelsens besiktningsperson ut till dig för att avgöra om ett fredat rovdjur angripit ditt/dina djur eller om det finns någon annan orsak. Döda djur flås för att synliggöra skador, hål och blödningar innanför skinnet. Spår kan även säkras runt platsen där tamdjuret dödats/skadats.
För att i möjligaste mån underlätta arbetet för besiktningspersonen, låt döda tamdjur ligga kvar på fyndplatsen. Viktig information kan gå förlorad om djuret flyttas. Täck gärna över djuret/djuren med en presenning.
Du kan läsa om hur du går till väga om din gröda har blivit angripen av fredade fåglar under rubriken "Förebyggande åtgärder, regler och ersättningar- Tranor, gäss och sångsvan"
Ansökan om ersättning för skador
Om Länsstyrelsens besiktningsperson vid besiktning kunnat konstatera att dina tamdjur eller din gröda angripits av fredade djurarter så har du möjlighet att söka ersättning för skadorna.
Skicka blanketten till:
Länsstyrelsen Gävleborg
801 70 Gävle
Det går också bra att skicka ansökan via e-post till gavleborg@lansstyrelsen.se
Förebyggande åtgärder, regler och ersättningar
Här kan du ta del av förebyggande åtgärder, regler och vilka ersättningar som gäller för viltskador orsakade av vissa djurarter.
Länsstyrelsen Gävleborg utgår generellt ifrån Viltskadecenters prioriteringsordning gällande bidrag för förebyggande åtgärder,
De rekommenderar att bidrag till förebyggande åtgärder mot rovdjur prioriteras i följande ordning:
- Akutåtgärder
- Permanenta åtgärder till djurbesättningar som haft angrepp.
- Permanenta åtgärder till fårbesättningar i vargrevir.
- Permanenta åtgärder till fårbesättningar i anslutning till vargrevir i områden med låg täthet av fårbesättningar.
- Underhåll av rovdjursavvisande stängsel.
Getbesättningar hanteras på samma sätt som fårbesättningar.
Rekommendationer för bidrag och ersättningar: tamdjur och hundar | slu.se Länk till annan webbplats.
Kronhjortar kan orsaka skada på skog och gröda. I skogen skadas framför allt gran genom barkgnag. På jordbruksmark kan kronhjortar orsaka bet- och trampskador.
Om kronhjort orsakar andra allvarliga skador än på barrträd eller oskördad gröda kan du försöka förhindra detta. Du kan till exempel genomföra:
- olika typer av förebyggande åtgärder som stängsling
- ökad jakt på andra arter på samma plats
- olika typer av skrämselåtgärder.
Råkar du ut för fågelskador ska du direkt sätta ut någon form av skrämselutrustning för att förhindra fler skador. Länsstyrelsen kan ge råd och bidrag till förebyggande åtgärder.
Ansök om bidrag till förebyggande åtgärder
Du som är lantbrukare kan ansöka om bidrag till förebyggande åtgärder. Du kan få bidrag till åtgärder som lockar och skrämmer fredade fåglar från skadedrabbade åkrar.
Ansök om ersättning för skador
Har din gröda blivit skadad av fredade fåglar kan du får ersättning. Du måste först ha gjort förebyggande åtgärder. Så här går ansökan till:
- Anmäl skadan direkt till Länsstyrelsen.
- En besiktningsperson utsedd av oss besiktar skadan när den upptäcks och sen igen i samband med skörd.
- Ansök om ersättning. Din ansökan ska komma in till Länsstyrelsen inom tre månader efter det att skadan har upptäckts.
Om du inte har kunnat förutse skadan, till exempel om den inträffar första året i ett helt nytt område, kan vi betala ut ersättning även om du inte gjort förebyggande åtgärder.
Vi ersätter inte skador orsakade av vildsvin och ger inte bidrag till förebyggande åtgärder.
Råd för att förebygga skador i gröda
- Sätt elstängsel runt fältet. Två till tre trådar hindrar vanligtvis vildsvinen från att besöka fältet.
- Putsa kantzoner för att underlätta bevakning och jakt och försvåra för vildsvinen att smyga ut på grödan.
- Använder du åtlar vid jakt eller har en viltåker så placera dem långt från åkermark och vallar. I kombination bör du jaga på marken.
Råd för att förebygga skador på tomt
- håll tomten städad, ta bort fallfrukt, stängsla in komposten och röj bort sly.
- undvik att utfodra annat vilt och fåglar för att inte locka in vildsvin på din tomt.
- sätt upp elstängsel, eller annat staket på minst en meters höjd.
- spela musik eller ha på radio på natten i trädgården.
Tips för att vildsvinssäkra din tomt, Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.
Du får jaga vildsvin om du har jakträtt, och även utan jakträtt i din trädgård om djuren orsakar skada. Om du bor i detaljplanerat område behöver du tillstånd för att få använda skjutvapen:
Sök tillstånd för att skjuta inom detaljplanerat område, Polisen Länk till annan webbplats.
Åtgärder som du kan göra utan tillstånd
Du som är markägare kan förhindra att bävrar fäller träd genom att sätta nät runt träden. Gör så här:
- Fäst ett kraftigt nät runt trädets stam. Se till att det täcker stammen från marken och upp till cirka en meters höjd.
- Fäst ihop nätet noggrant. Se till att lämna utrymme mellan nät och trädstam, så att trädet kan växa.
Du som är markägare kan reglera vattennivån i dämmet genom ett rör. Då behöver bävern inte ge sig av. Att reglera vattennivån är ofta en mer långsiktig lösning än att riva dammbyggnaden.
Gör så här:
- Placera röret i dammbyggnaden på den höjd som du vill att vattennivån ska ligga. Röret ger en permanent läcka i bäverdämmet som bävrarna inte kan stoppa.
- Dra röret någon meter från dämmet och konstruera det så att bävrarna inte kan känna eller höra vattnet flöda in i röret. Du bör bygga inloppet till röret med ett skydd av stängselnät som placeras vid och runt mynningen.
Du får förstöra bäverdammar som orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada under perioden 1 maj – 30 september. Du måste ha jakträtt i området och får inte göra någon åtgärd på själva bäverhyddan. Du får inte heller förstöra en damm som är nödvändig för hyddan. Ligger dammen i ett Natura 2000-område kan du behöva tillstånd.
Att riva dammar är oftast inte en långsiktig lösning utan används vid risk för akut översvämning av jordbruks- eller skogsmark eller infrastruktur.
Åtgärder som kräver tillstånd från Länsstyrelsen
- Ska du riva en bäverdamm i Natura 2000-område eller i ett biflöde till vattendrag som leder till ett Natura 2000-område kan du behöva samråda och söka tillstånd.
- Riva eller spränga en bäverhydda.
- Använda sprängmedel för att riva en bäverdamm kräver tillstånd för vattenverksamhet. Du ansöker om tillstånd för vattenverksamhet hos oss. Behöver du i samband med sprängningen använda grävmaskin måste du samråda med Länsstyrelsen och kan behöva tillstånd.
Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller att använda slagfälla
Du ansöker om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller att använda slagfälla i vår e-tjänst för skyddsjakt.
Återrapportera
Har du rivit en bäverdamm eller boplats eller använt slagfälla vid jakt måste du rapportera detta till oss.
Du kan ansöka om bidrag för skyddsväst till jakthundar. Du kan få bidrag för själva västen och vargstål.
Vid behov kan vi ge bidrag till västar till hundar i Polisens eftersöksorganisation, räddningshundar och andra tjänstehundar.
Du kan inte få bidrag för tillbehör som vildsvinsskydd eller liknande.
Ansök om bidrag till skyddsväst för hund
Du kan skydda dina tamdjur mot rovdjursangrepp genom att sätta upp ett rovdjursavvisande stängsel. Rovdjursavvisande stängsel består till exempel av ett femtrådigt elstängsel eller ett fårnät kompletterat med två eltrådar.
Vad kan du få bidrag för?
Du kan få stängselbidrag
- om du bedriver näringsverksamhet med får
- om du bedriver näringsverksamhet med get
- om du har biodling
- för att renovera tidigare uppförda rovdjursavvisande stängsel.
I vissa fall kan du även få bidrag för mindre besättningar, eller om du har häst eller nötboskap. Kontakta Länsstyrelsen för att få mer information.
Villkor
- Du måste bygga samtliga stängseltyper så att de kan uppfylla kriterierna för rovdjursavvisande stängsel under hela betessäsongen med normalt underhåll i 10 år.
- Ditt företag får inte ha ekonomiska svårigheter eller betalningskrav. Därför kan vi komma att ta en kreditupplysning när du söker bidrag.
Ansök om bidrag till rovdjursavvisande stängsel
Länsstyrelsen kan lämna bidrag till röjning under stängsel som uppfyller kriterierna för rovdjursavvisande stängsel.
Bidragets storlek
Länsstyrelsen kan lämna bidrag för röjning på 6 kronor per meter rovdjursavvisande stängsel och bidrag betalas ut i mån av medel
Villkor för bidraget
I samband med ansökan måste du intyga att röjning under stängslet har utförts under innevarande betessäsong, i syfte att underhålla stängslets rovdjursavvisande funktion.
Bidrag till röjning vid rovdjursavvisande stängsel ges till stängsel där röjning behövs på grund av eltråd. Vid stängsel där ingen lägre eltråd finns, finns inte heller samma behov av röjning.
För att kunna få bidrag behöver stängslen vara i fullgott skick som rovdjursavvisande. Du får inte ha tagit emot mer än 20 000 euro i statligt stöd av mindre betydelse under de senaste tre åren (inklusive nuvarande år) för att kunna få bidrag.
Bidrag kan lämnas för röjning maximalt en gång per år och stängsel. Du behöver även bifoga bilddokumentation på utförd röjning.
Ansök om bidrag
Fyll i formuläret för att ansöka om bidrag för röjning under rovdjursavvisande stängsel.
Fler råd för att minimera och förebygga skador
På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador på tamdjur och gröda:
Förebyggande åtgärder, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.