Aktuella vädervarningar i Västra Götalands länJust nu är det flera vädervarningar i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Råd om vilda djur

Vad bör du göra när du hittar skadade djur ute i naturen? Vad kan och får du göra om du får problem med vilda djur på tomten? Du kan vända dig till olika aktörer för att få hjälp. Vi ger dig även en sammanställning med vanliga frågor och svar om vilda djur.

Det finns inte en myndighet eller aktör som är ensamt ansvarig för problem eller frågor som rör vilda djur. Beroende på vad det gäller kan ansvaret ligga hos kommunen, polisen, Länsstyrelsen, fastighetsägaren eller dig som privatperson. Vi har samlat de vanligaste frågorna som Länsstyrelsen får om vilda djur.

Anmäl händelser med statens vilt

Statens vilt är vissa däggdjur och fåglar som har ett särskilt högt naturvärde. Några arter som ingår i statens vilt är björn, varg, örn, falk och utter.

Om djur av dessa arter omhändertas, påträffas döda eller dödas när de är fredade ska du så snart som möjligt anmäla det till Polisen, telefon 114 14.

Identifiera djur, Naturhistoriska riksmuseet Länk till annan webbplats.

Skadade och döda djur i naturen och på tomten

Svaret beror på hur allvarlig skadan är, men också på vilken art det gäller. Ett vilt djur bör inte hållas i fångenskap, oavsett om det är skadat eller inte. Enligt djurskyddslagstiftningen är det förbjudet att hålla viltfångade djur för sällskap och hobby och enligt jaktlagstiftningen är det förbjudet att hålla vilt i fångenskap utan tillstånd.

För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att rehabilitera skadat vilt. Du kan ta kontakt med oss på Länsstyrelsen för att få reda på om det finns någon förening eller privatperson med sådant tillstånd i länet.

Om du har hittat en fågel som är så pass skadad att den bör avlivas av djurskyddsskäl så får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark. Då det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten bör du kontakta markägaren. Om fågelarten ingår i statens vilt, till exempel en örn eller falk, ska du snarast möjligt anmäla det till Polisen, telefon 114 14.

Skadade vilda djur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Tänk på att använda skyddshandskar när du hanterar döda fåglar och att tvätta händerna efteråt. Hantera inte döda, vilda fåglar om du har egna fjäderfän eller hobbyfåglar.

Om du har hittar flera döda fåglar på samma plats eller om det finns synliga tecken på sjukdom bör du rådfråga Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). De kan behöva få in fåglar för provtagning.

Läs mer om hanteringen här:

Hantera döda vilda djur och fåglar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Rapportera in fynd av sjuka och döda vilda djur, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Svaret beror på hur allvarlig skadan är, men också på vilken art det gäller. Ett vilt djur bör inte hållas i fångenskap, oavsett om det är skadat eller inte. Enligt djurskyddslagstiftningen är det förbjudet att hålla viltfångade djur för sällskap och hobby och enligt jaktlagstiftningen är det förbjudet att hålla vilt i fångenskap utan tillstånd.

För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att rehabilitera skadat vilt. Du kan ta kontakt med oss på Länsstyrelsen för att få reda på om det finns någon förening eller privatperson med sådant tillstånd i länet.

Om du har hittat ett djur som är så pass skadat att det bör avlivas av djurskyddsskäl så får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark. Då det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten bör du kontakta markägaren. Är det ett större djur bör du även anmäla händelsen till Polisen, telefon 114 14.

Om du själv inte är jägare får du fråga en granne som jagar alternativt prata med en jaktorganisation på din ort som kan hjälpa till med kontakter. Bor du inom detaljplanelagt område får du inte använda skjutvapen utan tillstånd från polisen. Kommunen kan också ha jägare och dessa har vanligtvis skottlossningstillstånd i tätbebyggelse.

Vissa arter av vilt tillfaller, under vissa omständigheter, staten istället för jakträttshavaren. Dessa arter kallas för statens vilt. Om djur av dessa arter omhändertas eller dödas när de är fredade ska du snarast möjligt anmäla det till Polisen på telefon 114 14.

Skadade vilda djur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Vad räknas som allvarlig skada?

Om du hittar ett skadat djur men är osäker på hur skadat det är, kan du kontakta en viltrehabiliterare, djurambulansen eller Föreningen Katastrofhjälp – fåglar och vilt (KFV) för råd. Alla djur som hittas skadade, och som man vill rehabilitera, måste kunna släppas ut och klara sig själva efter att de har rehabiliterats.

Haltande djur kan fortsatt klara sig bra trots skada. Begynnande tecken på skabb kan läka ut. Vid kraftiga tecken på skabb (päls saknas, djuret kliar sig upprepat och är avmagrat) bör djuret avlivas snarast, framförallt vintertid. En död skabbräv ska antingen eldas upp, läggas i dubbla plastpåsar och slängas i brännbart eller grävas ned djupt.

Om du gör bedömningen att djuret lider ska djuret avlivas. Tänk på att det är den som avlivar djuret som ska kunna visa på att djuret var i ett sådant skick att det led och att det därför var motiverat att avliva djuret.

Slaktavfall från skjutet vilt ska hanteras enligt miljölagstiftningen. Kontakta din kommun om du vill veta vilka regler som gäller hos dig.

Du kan lämna inälvor och andra biprodukter öppet i skogen om du har markägarens tillstånd. Ett dött vildsvin som inte ska ätas eller användas på annat sätt bör grävas ner eller destrueras eftersom djuret kan bära på bland annat trikiner som kan smitta andra djur. Tänk på att inte lämna kvar rester av blyammunition i döda kroppar. Det kan förgifta till exempel rovfåglar.

Om du misstänker att ett dött vilt djur är infekterat med någon allvarlig sjukdom som kan överföras till människor eller djur ska du i första hand kontakta Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). SVA kan vilja ha hela eller delar av djuret för vidare undersökningar.

Rapportera vilda djur, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Ett vilt djur bör inte hållas i fångenskap, oavsett om det är skadat eller inte. För ett vilt djur kan det innebära en ökat lidande att hållas i fångenskap. Därför får du inte själv ta hem och försöka sköta eller mata ett djur. Enligt djurskyddslagstiftningen är det förbjudet att hålla viltfångade djur för sällskap och hobby och enligt jaktlagstiftningen är det förbjudet att hålla vilt i fångenskap utan tillstånd.

Men enligt reglerna krävs inte tillstånd för tillfällig förvaring av vilt upp till 48 timmar. Sedan måste djuret lämnas till viltrehabiliterare med godkänd anläggning. Även om det känns ledsamt är det oftast bäst att avliva små fåglar och djur eller låta dem vara. Risken är deras lidande ökar om du tar hem dem.

Om du hittar ett större dött djur i tätort eller på kommunal mark, till exempel i parker och gator, ta kontakt med din kommun.

Om ett vilt djur har dött på din tomt är du som fastighetsägare ansvarig för kadavret. Ligger kadavret i ett bostadsområde behöver du oftast forsla bort det. Ett mindre djur kan du förpacka väl i en plastpåse och sedan lägga bland dina hushållssopor. Större djur kan behöva lämnas in för kremering. Kolla med din kommun vad som gäller där du bor. Du kan också flytta kadavret till ett skogsområde om du har markägarens tillstånd så tar naturen hand om det.

I skog och mark så tar naturen hand om det döda djuret. Markägaren är alltid i första hand ansvarig för döda djur i skog och mark. Hittar du ett dött djur i naturen som ingår i statens vilt, till exempel ett rovdjur, ska du alltid ringa Polisen, telefon 114 14.

Om du träffar på flera döda vilda djur i skog och mark ska du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Hittar du ett eller flera döda vildsvin är det extra viktigt att du rapporterar detta till SVA med anledning av förekomsten av afrikansk svinpest i Sverige.

Rapportera in fynd av döda vilda djur, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Om du hittar ett större dött djur i tätort eller på kommunal mark, till exempel parker och gator, ta kontakt med din kommun. Om ett vilt djur har dött på din tomt är du som fastighetsägare ansvarig för kadavret. Ligger kadavret i ett bostadsområde behöver du oftast forsla bort det.

Ett mindre djur kan du förpacka väl i en plastpåse och sedan lägga bland dina hushållssopor. Större djur kan behöva lämnas in för kremering. Fråga din kommun vad som gäller där du bor. Du kan också flytta kadavret till ett skogsområde om du har markägarens tillstånd. I skog och mark tar naturen hand om det döda djuret.

Markägaren är alltid i första hand ansvarig för döda djur i skog och mark. Hittar du ett dött djur i naturen som är statens vilt, till exempel varg, lo, älg, rovfåglar, utter, ska du alltid ringa Polisen, telefon 114 14.

Om du träffar på flera döda vilda djur i skog och mark ska du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Hittar du ett eller flera döda vildsvin är det extra viktigt att du rapporterar detta till SVA med anledning av förekomsten av svinpest (ASF) i närliggande länder.

Rapportera in fynd av sjuka eller döda vilda djur, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Hantera döda vilda djur och fåglar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Det är normalt att sälar dör och ibland flyter iland på stränderna. I de flesta fall får naturen ha sin gång och sälen får då ligga kvar för att bli mat åt sjöfåglar och andra djur. Om sälen ligger olämpligt och kan bli en sanitär olägenhet, till exempel på en allmän badplats, kan du ta kontakt med kommunen så får de bedöma om den ska tas bort. Det gäller även i de fall där en död säl ligger olämpligt i ett naturreservat.

Naturhistoriska riksmuseet är intresserade av rapporter om döda sälar. På deras webbplats kan du rapportera om du har hittat en död säl.

Rapportera sälar, Naturhistoriska riksmuseet Länk till annan webbplats.

Färska sälar (och tumlare) kan eventuellt behöva samlas in för obduktion och provtagning. Förutom att rapportera till Naturhistoriska riksmuseet kan rapporter om döda sälar (och tumlare) skickas vidare till Statens veterinärmedicinska anstalt.

Rapportera dött djur på Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Rapporter om valar (levande och/eller döda) kan även rapporteras in på Göteborgs naturhistoriska museums webbsida om valar.

Göteborgs naturhistoriska riksmuseums sida om valar, valar.se Länk till annan webbplats.

Vem tar hand om en säl som flutit i land?

Om en död säl flyter iland på kommunens badplatser tar kommunen hand om djurkroppen. Om marken inte hör till kommunen är det upp till markägaren att hantera det döda djuret, men i vissa fall kan kommunen hjälpa till att transportera bort djurkroppen. I naturreservat är det Länsstyrelsen eller utsedd förvaltare som är ansvarig.

Valar tillhör statens vilt. Om du ser en strandad val ska du ringa Polisen på telefon 114 14. Det gäller oavsett om valen är död eller levande. Du kan också ringa Länsstyrelsen. Enligt jaktförordningen är du skyldig att kontakta polisen om du ser en död val.

Innan hjälpen kommer finns det några saker du kan tänka på. I första hand ska du hålla avstånd till valen och invänta hjälp. En strandad val är stressad. Försök att avgränsa ett område på minst 20 meter runt valen. Valen blir lugnare om människor, djur och trafik kan hållas borta.

Vattnet i Västerhavet – Informationscentralen Länk till annan webbplats.

Vattnet i Bottniska viken – Informationscentralen

Vattnet i Östersjön – Informationscentralen

Kolla kattens halsband och chip-märkning och ta en kontakt med ägaren. Om du inte hittar någon ägare kan du göra en anmälan till Länsstyrelsen som ansvarar för förvildade katter.

Polisen hanterar vilt som hamnat på den sida av stängslet som vetter mot vägen.

Polisen, telefon 114 14

Vilt som fastnat på andra sidan av stängslet (bort från vägen) ansvarar Trafikverket för, då de är vägrättsinnehavare.

Se upp för vilt på vägarna ( trafikverket.se) Länk till annan webbplats.

"Övergivna” vilda djur- och fågelungar

Det bästa är att låta djurungen vara. En ensam unge är väldigt sällan föräldralös eller övergiven. Honan är troligen i närheten, även om du inte ser henne. Om barnen kommer hem med en upphittad djurunge, be dem visa var de hittade ungen och sätt sedan ut den där igen så fort som möjligt.

Om du hittar ett djur vid till exempel en vägkant kan du flytta det till en säkrare plats i närheten. Honan bryr sig inte om att ungen luktar människa. Hon tar hand om den ändå. Kontakta polisen eller viltrehabiliterare om du är säker på att föräldrarna är döda och ungen verkligen är övergiven – ta inte hand om ungen själv.

"Övergivna" djurungar, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Hare

Harpaltar diar en-två gånger per dygn och harmamman flyttar sina ungar i gryning och skymning då det är lugnt och stilla ute. Lämna därför alltid en harpalt som ligger och trycker i skydd av en buske eller högt gräs. Om du träffar på en harpalt på en gata eller en parkeringsplats bör du flytta den till ett närliggande buskage, eller annan trygg plats. Helst inte längre bort än cirka 10 meter från där du hittade djuret, då har harmamman en chans att hitta igen den.

Rådjur

Under den första tiden orkar rådjurskiden inte följa med mamman när hon går och betar, utan lägger sig ned och trycker på exempelvis en äng. Det är heller inte ovanligt att du hittar dem i trädgårdar.

Rör inte ett rådjurskid som du ser, utan gå därifrån. Mamman är ofta inte långt borta eftersom hon kommer tillbaka några gånger per dygn och matar sin unge.

Om djurungen verkligen är övergiven

Om föräldrarna påträffats döda, eller om djurungen varit ensam på samma plats under flera dagar och börjar se medtagen ut, kan du göra bedömningen att den är övergiven.

Det är viktigt att komma ihåg att alla vilda djur är fredade utom under ordinarie jakttid. Att omhänderta ett vilt djur jämställs därmed som jakt. Enligt svensk lag får du inte hålla vilda djur instängda. Detta gäller även för en föräldralös djurunge som inte klarar sig själv. Den som håller ett vilt djur i fångenskap utan tillstånd kan bli dömd för brott mot jaktlagen.

Är du säker på att föräldrarna är döda och ungen verkligen är övergiven – kontakta polisen eller en viltrehabiliterare. Föreningen Katastrofhjälp – fåglar och vilt (KFV) har kontaktuppgifter till rehabiliterare och djurambulansen tar hand om skadade djur.

Undvik att störa ensamma knubbsälskutar längs stränderna. Honan finns ofta i närheten. Däremot kan gråsälskutar ibland behöva flyttas om de befinner sig långt upp på land.

”Övergivna” sälkutar, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Fågelungar är sällan övergivna. Om du hittar en unge som ser övergiven ut, ta inte med den hem utan lämna kvar den på platsen. Föräldrarna är förmodligen i närheten.

Fågelungar, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Om en fågelunge befinner sig på en olämplig plats, till exempel mitt på en cykelbana eller väg, flytta den till en mer skyddad plats. Fågelungar kan också upplevas som skadade och medtagna men ofta är det inte så. En fågelunge kan normalt sitta väldigt orörlig och bara hoppa undan när vi närmar oss. Det behöver inte betyda att den är skadad, utan snarare att den inte lärt sig att flyga än.

Svaret är nej. Enligt Jordbruksverkets regler får du inte hålla viltfångade djur som sällskapsdjur eller hobby. Förvildade tamkaniner går under samma regler som vildkaniner.

Djur som kan orsaka besvär

Om du är orolig och känner att din eller någon annans säkerhet är nära hotad ska du kontakta Polisen, telefonnummer 114 14. Är läget akut ringer du 112.

Om det gäller större klövvilt, till exempel aggressiva älgar, hjortar eller rådjur, ring Polisen, telefon 114 14. Är läget akut, ring 112.

De lokala jaktvårdskretsarna kan också hjälpa till med aggressiva älgar. De vill inte att värdefulla älgar skjuts i onödan och ställer gärna upp med tips. I vissa fall kan de också hjälpa till att skrämma bort djuren.

Närgångna rävar är oftast yngre rävar. Genom att hålla undan hushållsavfall och kompost undviker du att locka rävarna till fastigheten. Försök att skrämma bort djuret. Om inget fungerar finns möjlighet till skyddsjakt på eget initiativ, i enlighet med jaktförordningen, bilaga 4.

Regler för skyddsjakt (bilaga 4) i jaktförordningen Länk till annan webbplats.

Närgångna och aggressiva fåglar som kajor och måsar kan vara ett problem. Fastighetsägaren ansvarar för att förebygga störningar från fåglar. Det är fastighetsägarens ansvar att göra åtgärder om det förekommer risk eller olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken. Kommunen hjälper oftast inte enskilda fastighetsägare att flytta bon, ägg eller fågelungar.

Försök att plocka bort det som kan locka fåglar till platsen. Se till att fåglarna inte kan få tag på något ätbart i närheten av fastigheten. Lämna därför inte mat eller sopor öppet i trädgården eller på balkongen.

Vissa fågelarter är tillåtna för allmän jakt under delar av året enligt jaktförordningen. Även andra tider på året får fåglar jagas om de orsakar skada eller olägenhet på eller i hus. Ta reda på vad som gäller för fågelarten och där du bor innan du vidtar några åtgärder.

Regler för skyddsjakt (bilaga 4) i jaktförordningen Länk till annan webbplats.

Om du inte vill att fåglar ska häcka på ditt tak kan du skydda din fastighet genom att sätta upp snubbeltråd, piggar eller nät som hindrar fåglar från att landa eller häcka på taket.

Prova med att sätt upp olika fågelskrämmor, så som drakar eller rovfåglar i plast, men glöm inte att flytta runt dem. Fåglar är smarta och lär sig snabbt, så för att skrämseln ska vara effektiv behöver du vara kreativ och variera dina skrämselmetoder. Detta gäller oavsett orsaken till att du vill ha bort fåglarna.

Att förstöra fågelbon och fågelägg definieras som jakt och är inte tillåtet utan tillstånd. Trots förbudet har du under vissa förutsättningar möjlighet att flytta fågelbon och även ägg och ungar. Detta får enbart göras om du bedömer att fåglar som byggt bo i ett hus eller på en gård utgör en allvarlig skada eller olägenhet. Tänk på att det är förbjudet att utsätta vilt för onödigt lidande. Flytta därför inte boet längre bort än att föräldrarna kan hitta tillbaka till det

Varje situation med djur på ”fel” ställen är olika. Har svanen uppehållit sig på skolgården under flera dagar? Om svaret är ja, bör du försöka ta reda på varför.

Om svanen är sjuk ska du ringa till Svenska djurambulansen eller organisationen Föreningen Katastrofhjälp – fåglar och vilt (KFV).

Om svanen inte är sjuk kan den behöva hjälp med att ta sig ut från skolgården. Om skolans personal inte klarar av att fösa ut svanen är det bra om kommunen kan prioritera att åka ut till skolan och hjälpa till. Om skolan ligger på kommunens mark är det kommunens ansvar.

Om det är en svanhona som ligger och ruvar på ägg någonstans på skolgården är det bäst att lokalisera boet och flytta det till annan plats. Ett alternativ är att hägna in den del av skolgården där boet finns, för att minska konfrontationsytan. Svanar är skyddsvärda fåglar och håller dessutom ihop med samma partner. Hanen kommer inte att vika från platsen när honan ligger på ägg.

Du kan sätta upp en eller flera hackspettsattrapper på huset. Hackspettar har revir och om du sätter upp attrapper på väggen upptäcker hackspetten att reviret redan är ockuperat och drar sig ofta undan. Det är bra om du sätter upp attrappen rätt högt upp på husknuten så att den kan ses från två av väggsidorna. Även rovfågelsattrapper kan skrämma bort hackspettar.

Alla sorters ormar är fridlysta i Sverige. Det innebär att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar och deras ägg och ungar. Undantaget är om du hittar en huggorm på din tomt. Då får du fånga in och flytta den. Endast om detta inte är möjligt, och ingen annan lösning finns, får du döda huggormen.

Orm på tomten, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Huggormar är rörliga och det finns ingen garanti för att de inte kommer tillbaka. En flytt av ormen är ofta befogat om det finns risk att barn eller djur skadas eller om det finns personer i närheten som är allergiska.

Det är markägarens ansvar att flytta huggormen. Ett sätt att flytta ormen är att använda en lövräfsa och lyfta ner ormen i en hink. Täck sedan hinken med något.

Om du fångar en huggorm bör du flytta den till ett lämpligt ställe minst ett par kilometer bort. Det finns egentligen ingen gräns för hur långt du får flytta ormen, men vid en längre sträcka än ett par kilometer bör du kontakta Jordbruksverket för att kontrollera vilka restriktioner som gäller vid transport av djur.

Om du är osäker på hur du handskas med ormar kan du fråga kommunens miljö- och hälsoskyddskontor om de känner till personer som kan hjälpa till med att flytta ormar.

Försök att avskräcka grävlingen från platsen genom att lägga trasor indränkta med parfym eller andra mänskliga dofter där den gräver. Täpp för ingången under huset och täta husgrunden. Det måste du göra nattetid när den nattaktiva grävlingen är ute. Om det inte hjälper att sätta igen boet kan skyddsjakt tillämpas.

För att förebygga skada får du under hela året jaga grävling som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet. Detta gäller tomten du bor på, oavsett om du är jakträttshavare eller inte. Om du själv inte är jägare får du fråga en granne som jagar alternativt prata med en jaktorganisation på din ort som kan hjälpa till med kontakter. Kommunen kan också ha jägare som kan vara behjälpliga. Bor du inom detaljplanelagt område får du inte använda skjutvapen utan tillstånd från polisen.

Grävling under huset, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Får jag fånga en grävling i fälla?

Ja, om reglerna för skyddsjakt är uppfyllda. Skyddsjakt sker då vanligen genom att grävlingen fångas i fälla. Grävlingen ska avlivas på plats efter fångsten. Djuret får inte flyttas till annan plats, utom kortare sträckor för att avlivas.

Kom ihåg att du först ska pröva att avskräcka grävlingen från platsen. Dett är extra viktigt under den tid då grävlingarna har ungar. Tänk alltid på risken att om du fångar en hona och inte får tag på alla ungar kan ungarna bli kvar under huset.

Läs mer i jaktförordningen om villkoren för skyddsjakt på eget initiativ (bilaga 4, punkt 2).

Regler för skyddsjakt (bilaga 4, punkt 2) i jaktförordningen Länk till annan webbplats.

Kontakta en jaktorganisation på orten där du bor, om du behöver hjälp.

Naturvårdsverket har information om vilka fällor de har godkänt för att fånga grävling:

Fångstredskap, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Bästa sättet att skydda en trädgård från att bökas sönder av vildsvin är att sätta upp ett vanligt staket eller ett lågt elstängsel med två-tre trådar runt trädgården. Vildsvinsstammen regleras genom jakt. Om du själv inte är jägare får du fråga en granne som jagar alternativt prata med en jaktorganisation på din ort som kan hjälpa till med kontakter. Bor du inom detaljplanelagt område får du inte använda skjutvapen utan tillstånd från polisen.

Det bästa är att jobba förebyggande och täta ingångar till fastigheten så att ekorrar inte kan flytta in. Skulle du behöva skrämma bort eller försöka få ekorrarna att flytta ska detta ske med så mycket hänsyn som möjligt. Till exempel kan du testa att hänga upp en trasa indränkt i stark parfym vid ingångshålet. Då kan ekorren ta ungarna med sig och flytta någon annanstans.

För att förebygga skada får du under hela året jaga ekorre som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet. Detta gäller på tomten oavsett om du är jakträttshavare eller inte. Om du själv inte är jägare får du fråga en granne som jagar alternativt prata med en jaktorganisation på din ort som kan hjälpa till med kontakter. Bor du inom detaljplanelagt område får du inte använda skjutvapen utan tillstånd från polisen. Kommunen kan också ha jägare och dessa har vanligtvis skottlossningstillstånd i tätbebyggelse.

Fladdermöss utnyttjar ofta våra hus som bostäder eftersom håligheter i deras naturliga livsmiljöer har minskat kraftigt. Eftersom fladdermössen är insektsätare gör de ingen skada på till exempel hus, inventarier eller livsmedel. Fladdermöss kan inte heller gnaga. Djuren kan i stället göra nytta genom att äta myggor och skadegörande insekter i trädgårdarna.

Fladdermössen är fridlysta och fredade. De får inte dödas, fångas, eller skadas och deras boplatser får inte förstöras. För att vidta några som helst åtgärder för att försöka utestänga fladdermöss från ett hus, krävs dispens från Länsstyrelsen.

Fladdermöss i hus, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Rovdjur

Att rovdjur kan röra sig i närheten av hus, maskiner, bilar eller vägar är i sig inget konstigt eller onormalt. Rovdjur är, precis som andra djur, relativt sparsamma med sin energi och väljer gärna en genväg eller att inte springa iväg vid första och bästa tillfälle.

Försök att dokumentera djuret, exempelvis genom att ta en bild. Det är svårt att på barmark dokumentera i efterhand, om man inte har en särskilt tränad hund, så bilder/filmer eller annat är viktigt för att kunna bekräfta att det var ett rovdjur. Kontakta sedan din Länsstyrelse genom att lämna din rapport på i Skandobs.

Webbplatsen Skandobs Länk till annan webbplats.

Om du är orolig eller vill prata med någon direkt så kan du också kontakta en rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen.

Du som är tamdjursägare kan behöva sätta upp rovdjursavvisande stängsel runt hagen för att skydda dina djur. För att stängslet ska vara just rovdjursavvisande krävs att strömmen hålls intakt i stängslet. Det får inte heller finnas några enkla vägar in i hagen via stängslet. Därför kan du inte sätta upp en stätta över stängslet, det vill säga en stege eller annan anordning för att människor ska kunna ta sig över det rovdjursavvisande stängslet.

Länsstyrelsen föreslår att du istället hänvisar allmänheten till att gå runt hagen. Det är bra om du kan underlätta möjligheten att ta sig runt hagen samtidigt som du anlägger stängselt.

Skyddsjakt

Regler om skyddsjakt finns i jaktförordningen, Svensk författningssamling, SFS (1987:905).

I paragraf 23 och 24 står det om under vilka förutsättningar Länsstyrelsen kan besluta om skyddsjakt.

I paragraf 26 och 28, samt i bilaga 4, står det om under vilka förutsättningar skyddsjakt får ske på eget initiativ. Det vill säga när tillstånd från Länsstyrelsen inte behövs.

Regler för skyddsjakt i jaktförordningen Länk till annan webbplats.

Du hittar också information och frågor och svar om skyddsjakt på Länsstyrelsens webbsida om skyddsjakt:

Skyddsjakt Länk till annan webbplats.

Om att mata vilda djur

Det är tillåtet att utfodra vilda djur och fåglar under vissa förutsättningar. Du ska

  • välja rätt foder till djuren
  • sköta utfodringen på rätt sätt när det gäller hygien
  • se till att placeringen av utfodringsplatsen inte ökar risken för skador på trafik eller egendom
  • se till att utfodringen inte lockar vilt från annans mark.

Utfodring av vild djur, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Utfodra vilda djur, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

I vissa fall behöver du anmäla till Länsstyrelsen att du utfodrar vilda djur. Vi kan i enskilda fall besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av klövvilt som inte hålls i hägn. Kontakta oss om du har frågor kring utfodring av vilda djur.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Följ oss