Hänsyn till allmänna intressen, nationella och regionala mål, planer och program vid översiktsplanering
Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden, som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. plan- och bygglagen kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avser hur mark- och vattenområden ska användas, och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.
Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.
Den grundläggande förutsättningen för att mark ska få användas för bebyggelse är att marken från allmän synpunkt är lämplig för bebyggelse. Av både plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB) framgår att hänsyn ska tas till föreliggande behov när mark- och vattenområden planläggs, och att företräde ska ges sådan användning som medför en god hushållning från allmän synpunkt.
Temaavsnitten, i underlaget för översiktsplaner för Södermanlands län, redovisar de allmänna intressen som kan vara aktuella, utöver de så kallade ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL, inklusive de allmänna intressen som framhålls i miljöbalken.
Nationella mål, planer och program
Både på nationell och internationell nivå finns övergripande mål och strategier för ett hållbart samhällsbyggande. Utgångspunkten är att vi människor inte får leva i dag på ett sätt som förstör våra barns och framtida generationers möjlighet att leva ett bra liv. Översiktsplanen ska ange hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Det är kommunen som avgör vilka mål som är relevanta att ta upp i sin översiktsplanering.
På PBL Kunskapsbanken har Boverket listat alla nationella mål som är relevanta för den fysiska planeringen. De är uppdelade i följande kategorier:
- Internationella mål och initiativ
- Demografi och sociala värden
- Bebyggelse
- Ekonomi och resursanvändning
- Miljö, natur och klimat
- Infrastruktur.
Boverket har också på regeringens uppdrag format en vision för stadsutvecklingen ”Vision Sverige 2025”. Tolv Sverigebilder visar alternativa vägar för framtidens fysiska samhällsplanering och beskriver den riktningsändring som krävs för att vi ska nå ett hållbart samhälle år 2050. På PBL Kunskapsbanken finns även en vägledning kring hållbar utveckling i översiktsplaneringen, bland annat med koppling till nationella mål, planer och program.
Nationella mål, Boverket Länk till annan webbplats.
Hållbar utveckling genom fysisk planering, Boverket Länk till annan webbplats.
Översiktsplanering för minskad klimatpåverkan, Boverket Länk till annan webbplats.
FN:s medlemsstater har antagit Agenda 2030 för hållbar utveckling. Genom Agenda 2030 har världens länder åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 till år 2030 utrota fattigdomen och hungern överallt; att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder; att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen; att skydda de mänskliga rättigheterna och främja jämställdhet och kvinnor och flickors egenmakt; att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
På regeringens webbplats informeras om att Agenda 2030 är en handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Agenda 2030:s mål och delmål är integrerade och odelbara och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Av regeringens information framgår vidare att kommuner har en central roll i genomförandet av Agenda 2030.
Mål 11 i agendan ”Hållbara städer och samhällen” handlar om att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. I målbeskrivningen förklaras bland annat att hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering inklusive bostäder, offentliga platser såsom parker och torg, transporter, återvinning. Hållbar stadsutveckling kräver samarbete mellan sektorer och styrning på flera nivåer samtidigt, (nationell, regional, kommunal och lokal nivå) inklusive utvecklade former för dialog med medborgare och näringsliv. Hållbar stadsutveckling bör särskilt ta hänsyn till kvinnors och flickors behov av infrastruktur och sanitet. Hänsyn bör också tas till personer med funktionsnedsättning, barn, samt äldre människors behov.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram rapporten ”Ledarskap för hållbar utveckling” i vilken ges exempel på arbeten med att genomföra Agenda 2030 i kommuner och regioner. Här finns bland annat exempel från Eskilstuna kommun och Region Sörmland.
Nära samband finns mellan delar av agendans mål och de nationella miljömålen.
Agenda 2030 för hållbar utveckling, Regeringen Länk till annan webbplats.
Agenda 2030, mål 11 Hållbara städer och samhällen, Regeringen Länk till annan webbplats.
Agenda 2030, Boverket Länk till annan webbplats.
Agenda 2030 för hållbar utveckling, Sveriges kommuner och regioner Länk till annan webbplats.
Sveriges miljömålssystem innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 16 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De sätts på nationell nivå och visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in.
På webbplatsen Sveriges Miljömål beskrivs miljömålssystemet, uppföljningen av miljömålen samt arbetet för att nå miljömålen.
Sveriges Miljömål Länk till annan webbplats.
Fysisk planering med hänsyn till miljömålen bör vara strategisk, vilket innebär att den innehåller en analys av miljömålen och andra samhällsmål där målkonflikter synliggörs. Den anger spelregler och rekommendationer samt gör ställningstaganden.
Vid översiktsplanering är det viktigt att ställa frågan – Hur kan översiktsplanen bidra till att miljökvalitetsmålen nås? – istället för – Hur påverkas miljökvalitetsmålen av planen?
Det är vidare viktigt att miljökvalitetsmålen i översiktsplanen beskrivs som planeringsförutsättningar. Att ange planindikatorer är en hjälp i den efterföljande processen.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tagit fram en rapport med konkreta exempel på hur den fysiska planeringen kan bidra till att nå miljömålen.
Miljökvalitetsmålen i den fysiska planeringen Länk till annan webbplats.
Länsstyrelserna har tagit fram en vägledning för lokalt arbete med miljömålen och Agenda 2030
Länsstyrelsen har en samordnande roll i det regionala arbetet med miljömålen. Länsstyrelsen följer varje år upp möjligheterna att nå miljömålen i länet. Uppföljningen beskriver både miljötillstånd och miljöarbete i länet. Uppföljningen finns på
Regionalt arbete med miljömålen RUS, Länsstyrelserna Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen arbetar tillsammans med ett stort antal aktörer i länet med ett åtgärdsprogram för Södermanlands miljö.
I den nya plan- och bygglagen har de regionala frågorna fått en större tyngd i den översiktliga planeringen. I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur hänsyn tagits regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling. Kommunen är också enligt lagen skyldig att samråda med regionen om förslaget till ny översiktsplan.