Bebyggelse och bostadsförsörjning i översiktsplanering
Samhällsplanering och ny bebyggelse
Det övergripande nationella målet för samhällsplanering och boende är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Målet är också långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.
Länsstyrelsen rekommenderar att översiktsplanen ger vägledning och riktlinjer inför kommande prövningar av ny bebyggelse, också i områden som saknar rättsverkande planer.
För att klara klimatmålen behöver transportsektorn minska sina utsläpp. Hur kommunerna planerar markanvändningen har en stor betydelse för hur mycket trafik som genereras. Kommunerna bör planera för att skapa en transporteffektiv bebyggelsestruktur där gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras.
Städer och orter i Södermanland med regionaltågstopp har en särskild betydelse för ett hållbart stadsbyggande. Det är viktigt att berörda kommuner planerar för en tät stadsbebyggelse i stationernas närhet. Nya bostäder och arbetsplatser som byggs på gångavstånd inom en kilometer från en järnvägsstation har ett särskilt värde. Bebyggelse inom tre kilometer från ett tågstopp kan i många fall nås med cykel.
Ny bebyggelse bör också planeras utifrån tillgänglighet till annan kollektivtrafik. Välplanerade bebyggelsetillskott i stråk kan stödja underlaget för kollektivtrafik och ge förutsättningar för bättre turtäthet.
Översiktsplaneringen bör även underlätta för en överflyttning av godstransporter från lastbil till järnväg och sjöfart.
Syftet med miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främja.
Planeringsåtgärder som kan bidra till att målet nås är exempelvis följande;
- Planeringen grundas på program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för natur-, kulturmiljö- och friluftsändamål.
- Natur- och vattenmiljöer, inklusive tätortsnära friluftsområden, är ekologiskt och upplevelsemässigt värdefulla. Översiktsplanen bör redovisa hur förtätningar i tätorter och tätortsnära bebyggelse kan ske med samtidigt bevarande av sådana områden.
- Andelen hårdgjord yta i värdefulla miljöer begränsas, bland annat med hänsyn till skyfallssituationer, som kan bli mer frekventa vid ett förändrat klimat.
Tio preciseringar inom målet beskriver vilken utveckling som behövs inom områden som transporter, bebyggelseutveckling, tätortsnära grönområden, buller och inomhusmiljö för att målet ska kunna nås till 2030.
God bebyggd miljö, Sveriges miljömål Länk till annan webbplats.
God bebyggd miljö - ett miljömål med människan i fokus, Boverket Länk till annan webbplats.
Miljömål, Länsstyrelsen i Södermanlands län
Goda boende- och livsmiljöer, Region Sörmland Länk till annan webbplats.
Kommuner är enligt plan- och bygglagen skyldiga att samråda med regioner om förslaget till ny översiktsplan. I Södermanlands län ansvarar Region Sörmland för tillväxtfrågorna i länet. Regional fysisk planering utgår från funktionella aspekter som energiförsörjning, arbetsmarknad och pendling.
Region Sörmland har tagit fram en regional utvecklingsstrategi (RUS). Strategin visar en samlad bild över länets tillgångar, möjligheter och utmaningar. Strategin visar även det arbete som regionen och länets aktörer gemensamt samlas kring. Utgångspunkten i strategin är de förutsättningar som finns i Sörmland och en hållbar utveckling som har människan i centrum. Den sociala dimensionen är målet, ekonomin är medlet och ekologin sätter ramarna. Strategin bygger på samverkan i länet inom olika sektorer, som ortsstrukturutveckling, infrastrukturplanering och kollektivtrafikplanering.
Till utvecklingsstrategin finns en strukturbild framtagen som ska tydliggöra de geografiska avtryck som olika mål och prioriteringar för med sig på en övergripande nivå. Strukturbilden visar bland annat de viktigaste relationerna för Sörmland samt i vilken grad interaktionen mellan orter i dessa relationer bedöms ha störst möjlighet att utvecklas.
Av översiktsplanen bör framgå hur kommunen förhåller sig till den regionala utvecklingsstrategin.
Utveckla Sörmland, Region Sörmland Länk till annan webbplats.
Landskapskonventionen är en Europakonvention som syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av landskap. Länsstyrelsen har för närvarande inte något specifikt uppdrag vad gäller genomförande av Landskapskonventionen. Information om landskapskonventionen finns på Riksantikvarieämbetets webbplats.
Europeiska landskapskonventionen, Riksantikvarieämbetet Länk till annan webbplats.
Målet för den nationella bostadsmarknadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.
Kommunerna ansvarar för att anta riktlinjer för bostadsbyggandet. Planeringen av bostadsbyggandet är en central fråga för översiktsplaneringen och arbetet med riktlinjerna och översiktsplaneringen behöver samordnas. Boverkets vägledninger till planering för bostadsförsörjningen och bostadsbyggande kan vara till hjälp i kommunens arbete.
Planering för bostadsförsörjning, Boverket Länk till annan webbplats.
Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, Boverket Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen ska stötta kommunerna i arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning. Länsstyrelsen ska vidare varje år ta fram en regional bostadsmarknadsanalys om situationen i länet..
Länsstyrelsen handlägger och beslutar om olika typer av stöd för byggande och renovering av bostäder. För aktuella stödformer hänvisas till Länsstyrelsens webbplats
Sanering av förorenad mark möjliggör bostadsbyggande i attraktiva områden som inte annars skulle kunna användas. Om ingen kan hållas ansvarig för saneringskostnaderna kan kommuner genom länsstyrelsen ansöka om statliga medel hos Naturvårdsverket. Särskilda medel finns för projekt som genomförs för att bygga bostäder.
Sanering möjliggör tusentals nya bostäder, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Frågan om huvudmannaskap för allmän plats regleras i PBL 4 kap. 7 §, Alla allmänna platser ska ha en huvudman. Huvudmannen för de allmänna platserna är ansvarig för att ställa iordning och förvalta dessa, till exempel för att bygga ut och sköta gator. Om det finns särskilda skäl kan någon annan än kommunen vara huvudman, så kallat enskilt huvudmannaskap. Ska en allmän plats ha enskilt huvudmannaskap är det viktigt att kommunen motiverar de särskilda skälen i planebeskrivningen.
Eftersom Länsstyrelsen noterat att flera detaljplaner upphävts med hänvisning till frågor om huvudmannaskap så understryker vi att det redan i översiktsplaneskedet bör tas hänsyn till att huvudregeln är att kommunen är huvudman för de allmänna platserna. Detta kan exempelvis göras genom ställningstagande i riktlinjer för byggande på landsbygden. Vägledning om huvudmannaskap finns i PBL kunskapsbanken.