Skansar

Karl XII:s skansar uppfördes längs Skånes kust från Mölle och till Simrishamn. De utgör resterna av en befästningsanläggning som uppfördes under tidigt 1700-tal. Sommaren 1709 kapitulerade de svenska styrkorna vid Perevolodjna. Kort därefter gick ryssarna till anfall mot Östersjöprovinsernas viktigaste fästning vid Riga. Danmark, som under 1600-talet förlorat bland annat Skåne, planerade samtidigt en landstigning för att återta förlorade områden.

Av den anledningen lät generalguvernören Magnus Stenbock omedelbart iståndsätta fästningarna Landskrona och Malmö. Helsingborgs befästningssystem, som hade raserats på 1680-talet, var ur spel. Med kavalleri bevakade han den skånska västkusten, men trots detta landsteg i november en dansk armé om 15 000 man vid Råå. De besegrades emellertid fyra månader senare vid Helsingborg av Stenbocks förband. För att hindra ett återupprepande av en sådan invasion utarbetade generalkvartermästaren Magnus Palmquist hösten 1711, på Karl XII:s order, direktiv för ett provisoriskt försvar av vissa särskilt utsatta orter.

Befästningarna kom att bestå av dels långa retranchement med bröstvärn, vallgravar och palissader, dels av redutter vilket är fasta punkter för artilleri och infanteri. Under 1712 anlades retranchement vid Helsingborg, Råå Klinte källa (Landskrona), Ystad och Simrishamn. Under 1718 fullbordades strandverken i Skåne. Skansarna påträffas i; Mölle, Höganäs, Viken, Helsingborg, Råå, Rydebäck, Ålabodarna, Erikstorp, Landskrona, Barsebäck, Malmö, Lilla Hammar, och Skåre läge Ystad och Simrishamn.

Läs mer:

P H Enger. Karl XII:s skansar vid Öresund. Fornvännen 1940