Illustration, nyckel till Sverige.

Tidiga insatser för asylsökande

Tidiga insatser för asylsökande ska främja asylsökande personers framtida etablering i Sverige genom en meningsfull sysselsättning under asyltiden. Länsstyrelsen beslutar om bidrag för insatserna och samordnar länets arbete.

Länsstyrelsen får nu en hel del frågor från projektägare med anledning av coronaviruset och pågående integrationsprojekt.

Rådande omständigheter gör att det kan finnas anledningar att förlänga, förändra eller avsluta pågående insatser beviljade av §37, §37a och TIA-medel.

Vi önskar en tät dialog med kommuner och organisationer om situationen för att få kännedom om förändringar i verksamheterna. Kommuner och organisationer har möjlighet att bedöma vilka förändringar som är nödvändiga att genomföra med hänsyn till rådande situation. Förändringar ska dock meddelas och godkännas av Länsstyrelsen.

Vi uppmanar aktörer att, när det är möjligt, använda sig av digitala plattformar för att bedriva verksamheten.

Tidiga insatser för asylsökande (TIA) ska motverka passivisering under asyltiden, underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och främja en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd.

Länsstyrelsen beslutar om och betalar ut bidrag till organisationer som erbjuder tidiga insatser för asylsökande. Vi arbetar också för att stärka samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer för att

  • tillgången till insatser ska motsvara behovet i länet
  • kvinnor och män ska kunna ta del av insatserna på lika villkor och i samma utsträckning
  • information ska finnas tillgänglig om vilka insatser som anordnas i länet.

Praktisk vägledning för regional samverkan Word

Ansök om bidrag för tidiga insatser för asylsökande

Ideella föreningar, kommuner och kommunalförbund kan ansöka om bidrag för att anordna tidiga insatser för asylsökande. För 2020 kan länsstyrelserna tillsammans fördela totalt 67,4 miljoner kronor.

Bidrag kan ges till insatser som bidrar till

  • kunskaper i svenska språket
  • kunskaper om det svenska samhället och arbetsmarknaden
  • stärkt hälsa.

Bidrag kan till exempel ges till insatser såsom kurser, studiecirklar, studiebesöksverksamhet eller friskvårds- och friluftslivs aktiviteter. Bidrag kan inte ges för praktikverksamhet eller verksamhet som syftar till religiös eller politisk påverkan.

Vilka ska insatserna rikta sig till?

Insatserna ska rikta sig till eller vara till förmån för asylsökande personer över 18 år som bor på Migrationsverkets boenden eller i eget boende.

Insatserna kan också rikta sig till personer som har beviljats uppehållstillstånd men bor kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden i väntan på kommunanvisning.

Vägledning för att ansöka om bidrag

Mer detaljerad information om vilka som kan ansöka om stöd, vilka insatser som kan ges bidrag och hur du ansöker hittar du i vägledningen:

Länsstyrelsens vägledning om statsbidrag för verksamheter för asylsökande med fleraPDF

Ansökningsperiod under 2020

Sista ansökningsdag för 2020 var den 19 mars. Svar på ansökningar förmedlas senast den 30 april. Medel betalas ut senast sex veckor efter bifall. Nästa utlysning kommer vad vi vet nu att ske under våren 2021.

Länsstyrelsen i Örebro län har under året 2,08 miljoner kronor kommer att fördela till insatser i länet.

Prioriteringar för ansökningar 2020

Exempel på innehåll i insatsen är att anordnaren kan redogöra för vilka yrken det är brist på i Sverige och vilken kompetens och utbildning som behövs för dessa bristyrken. Insatsen kan fokusera på den svenska arbetsmarknaden utifrån gruppens kompetenser och viljor kring vilka yrken de vill veta mer om. Insatsen kan även omfatta information om vilken kompetens som behövs i Sverige för de yrken gruppen väljer att fokusera på, och därmed vilken utbildning som behövs. Kursen kan avslutas med att gruppen får lära sig att skriva CV, lära sig hur en intervju fungerar i Sverige samt göra ett studiebesök på en arbetsplats. Studiebesöken kan vara fler än ett beroende på vilka yrken gruppen valt att fokusera på och beroende på budget. Kollektivtrafik rekommenderas för studiebesöken eftersom det är så majoriteten av målgruppen kommer att ta sig till en framtida arbetsplats.

Mer information om arbetsmarknad går att hitta på Arbetsförmedlingens webbplats:

www.arbetsformedlingen.selänk till annan webbplats

Insatsen bör fokusera på mänskliga rättigheter, barnens rättigheter, hur dessa tar form i det svenska samhället, svenska normer, rättigheter och skyldigheter, jämställdhet, heder, och sexuell hälsa/samtycke. Många av dessa frågor kan vara känsliga att diskutera i grupp. Det kan också finnas behov av att inom vissa grupper dela upp gruppen utifrån exempelvis kön, beroende på tema.

Rättighetsperspektivet och jämställdhetsperspektivet ska generellt koppla an till alla områden som ingår i huvudinsatsen; till exempel rätten till arbete, rätten till en bostad, rätten till en god och jämlik hälsa. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. Därför bör rättighetsperspektivet även ha ett särskilt fokus på barnens rättigheter och då mer specifikt med fokus på grundprinciperna, artiklarna 2, 3, 6 och 12.

Mer information om rättighetsperspektivet går att hitta på följande webbplatser:

www.barnombudsmannen.selänk till annan webbplats

www.jamstall.nulänk till annan webbplats

www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhetlänk till annan webbplats


Insatsen kan informera om vikten av att röra på sig, ha goda sömnrutiner och ha en god och balanserad kost. Rörelseförståelse är ett begrepp som omfattar detta och det finns kunniga personer i länet att använda sig av. Exempel på att få in rörelseförståelse i en insats kan vara att bjuda in föreläsare, ta med sig picknic och ha svensklektionen i skogen med en naturguide. Andra exempel kan vara att ha pausgympa under svensklektionen eller besöka en idrottsförening och prova på en idrott.

Insatsen ska ge information om hur det är att vara förälder i Sverige. Informationen ska vara utifrån ett målgruppsanpassat metodmaterial. Formen på insatsen ska ge utrymme för diskussion och reflektion. En förälder i Sverige har ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Detta innebär att förälderns roll är att ge barnet ledning, råd och kärlek. Föräldern ska se till barnets behov och se till att barnets rättigheter upprätthålls enligt barnkonventionen.

Mer information om föräldraskap i Sverige går att hitta på följande webbplats:

www.foraldraskapisverige.selänk till annan webbplats

Svenska språket kommer fortfarande att utgöra huvudbasen i majoriteten av insatserna. Tanken är att de prioriterade områdena ska in som en typ av moduler i svenskundervisningen. Idag deltar en stor del av de asylsökande som är inskrivna i Örebro län i en insats. Många av dem deltar i svenskundervisning. För vi därför in ’moduler’ i svenskundervisningen slipper nya anordnare att leta upp de asylsökande och samverkan med andra anordnare blir enklare. Det här inebär att vi får en bättre chans att säkerställa att viktig samhällsinformation, hälsoperspektivet och information kring föräldraskapsstöd når flertalet från målgruppen. De asylsökande får ett utbildningspaket. Det här sättet att tänka inom TIA påbörjades redan under 2019 och har gett goda resultat. Vi har därför beslutat att fortsätta på den linjen. Detta ligger även i linje med Regeringens tanke om att skapa den röda tråden från asyl till etablering.

Du som har en idé för en insats kan planera projektet utifrån vår mall för projektplan. Genom att fylla i mallen får du kontroll över viktiga delar av insatsen som syfte, mål, tidplan och budget. Projektplanen är också en bra grund för att skriva en ansökan om bidrag.

Mall för projektplan (worddokument)Word

Viktiga delar i planeringen

I korta drag är det bra att fundera genom följande:

  • Bakgrund och behov
    Beskriv bakgrunden till insatsen och vilka behov som insatsen vill tillgodose. ​
  • Syften och mål
    Beskriv syftet och vilka mål insatsen har. Vad ska vara uppnått när insatsen är slut? Vad vill ni nå för effekt?
  • Organisation
    Vilka är ni som ska genomföra insatsen? Beskriv projektgruppens medlemmar.
  • Tidplan
    När börjar och slutar insatsen och vad har ni övergripande för aktivitetsplan?
  • Genomförande
    Hur organiserar ni arbetet? Vilka metoder använder ni för aktiviteterna, hur kommunicerar ni inom projektet och vilka är aktiviteterna som ska genomföras
  • Resurser
    Vad har ni för budget för insatsen, hur finansierar ni och hur många kommer arbeta med insatsen?

Använd följande mall för att redovisa projektets kostnader och vid eventuell budgetrevidering.

Budgetmall Word

Ifylld mall skickas via mail till:
tia.orebro@lansstyrelsen.se

Vi strävar efter att det ska vara så enkelt som möjligt att ansöka om medel från oss. Därför har vi tagit fram hjälpmedel som du kan använda när du skriver din ansökan. Nedan följer tre korta filmer som förklarar hur du ansöker om utvecklingsmedel samt beskrivning av jämställdhet och barnperspektivet som utgör viktiga delar i ansökan.

Så söker du utvecklingsmedel inom integration

Har du funderingar på att söka utvecklingsmedel för insatser inom integration? I den här filmen kan du ta del av några saker som kan vara bra att tänka på.


Insatser ska ha ett jämställdhetsperspektiv

Bidrag som din organisation kan söka inom integration ska bidra till ökad jämställdhet i länet. För att säkerställa att din insats har ett jämställdhetsperspektiv kan du kontrollera projektet utifrån vår checklista:

Checklista för jämställdhetsperspektivet PDF

Stöddokument jämställdhet för sökandeWord

En introduktion till jämställdhetsperspektivet kan du få genom filmen som beskriver vad jämställdhet innebär.


Insatser ska ha ett barnperspektiv

Beskriv hur insatsen tar hänsyn till barnets rättigheter, och särskilt principen om barnets bästa.

För att säkerställa att din insats har ett barnperspektiv kan du kontrollera projektet utifrån vår checklista:

Checklista för barnperspektivet (pdf)PDF

En introduktion till barnperspektivet kan du få genom filmen med Josefin Sejnelid, föräldraskapsstöd- och ANDT-samordnare, som beskriver vad barnperspektivet innebär.

Del- eller slutrapportera en insats

Din organisation behöver delredovisa och slutredovisa insatsen. Delredovisning ska ske enligt beslutet och slutredovisningen senast två månader efter att insatsen avslutats.

Din organisation kan behöva lämna en delredovisning för insatsen. I beslutet om beviljat bidrag står det om din insats ska delrapporteras. Rapporteringen ska i huvudsak ske enligt fattat beslut.

Gör så här för att delrapportera:

  1. Fyll i blanketten:
    Blankett delrapportering (word)Word
  2. Skicka ifylld och påskriven blankett med mail till:
    orebro@lansstyrelsen.se

Rapporteringen ska i huvudsak ske enligt fattat beslut vilket motsvarar senast två månader efter att insatsen för asylsökande har avslutats.

Gör så här för att slutrapportera:

  1. Fyll i blanketten:
    Blankett slutrapportering kommuner (word)Word
    Blankett slutrapportering trossamfund och ideella organisationer (word)Word
  2. Skicka ifylld och påskriven blankett med mail till:
    orebro@lansstyrelsen.se

Revisorsintyg

För organisationer som beviljats bidrag som inte överstiger fem prisbasbelopp kan föreningens egen revisor utföra revisionen. Tillsammans med redovisning och revisorsintyg ska organisationens senaste årsmötesprotokoll eller protokoll från konstituerande möte skickas in, i syfte att Länsstyrelsen ska kunna säkerställa att den person som skrivit under revisorsintyget är organisationens valda revisor vid det aktuella tillfället. Om en organisation beviljats mer än fem prisbasbelopp ska en auktoriserad eller godkänd revisor utföra revisionen.

  1. Fyll i intyget:
    Blankett revisorsintygWord
  2. Skicka ifylld och påskrivet intyg med mail till:
    orebro@lansstyrelsen.se

Insatser i länet som beviljats bidrag

2020

Beviljade TIA-medel 2020PDF

2019

Beviljade TIA-medel 2019PDF

2018

Beviljade TIA-medel 2018PDF (utlysningsperiod 1)

Beviljade TIA-medel 2018PDF (utlysningsperiod 2)

2017

Beviljade TIA-medel 2017PDF

Utfärda intyg för reseersättning

Asylsökande personer som deltar i Tidiga insatser för asylsökande kan få ersättning för resor till och från aktiviteterna. För att personen ska få ersättning behöver du som anordnar insatsen utfärda ett deltagarintyg. Du utfärdar intyget genom att använda den mall som du fått med i beslutet om bidraget.

Asylsökande personer som deltar i aktiviteter som inte finansieras av Länsstyrelsen eller Folkbildningsrådet kan också få reseersättning. Dessa verksamheter behöver teckna en TIA-överenskommelse med Länsstyrelsen för att få utfärda deltagarintyg till personer som behöver reseersättning. En överenskommelse kan tecknas för max ett år i taget och kan inte tecknas retroaktivt.

Din organisation behöver inte teckna en TIA-överenskommelse

Följande organisationer kan teckna en överenskommelse:

  • offentliga organisationer (kommun, landsting, stat)
  • ideella föreningar och registrerade trossamfund.

En överenskommelse kan tecknas med ideella föreningar och trossamfund som:

  • är en ideell förening där medlemskap i såväl föreningen som i dess medlemsföreningar är frivilligt
  • har en ansvarig styrelse
  • bedriver sin verksamhet i Sverige
  • är självständig och demokratiskt uppbyggd
  • har ett huvudsakligt syfte som är förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle
  • i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering
  • har bedrivit verksamhet i Sverige under minst ett år före ansökan om bidrag.

Förordning (2016:1364) om statsbidrag till verksamheter för asylsökande m.fl. på Sveriges riksdags webbplatslänk till annan webbplats

Teckna en TIA-överenskommelse för att kunna utfärda intyg

Fyll i och skicka in formuläret om din verksamhet vill teckna en TIA-överenskommelse med Länsstyrelsen för att få utfärda intyg för reseersättning.

Observera att det endast är verksamheter som inte finansieras av Länsstyrelsen eller Folkbildningsrådet som behöver teckna TIA-överenskommelser för att få utfärda intyg. 

Uppgiftsformulär offentliga organisationerWord

Uppgiftsformulär ideella organisationer/trossamfundWord

Skicka ifyllt och påskrivet formulär till tia.orebro@lansstyrelsen.se

Stöd för dig som anordnar insatser för asylsökande

På informationssverige.se finns stöd till såväl asylsökande som till dig som anordnar insatser eller på andra sätt arbetar med asylsökande.

För dig som anordnar insatser eller arbetar med asylsökande finns material, information och verktyg som stöd i arbetet.

Arbeta med asylsökande och nyanlända på webbplatsen Informationsverige.selänk till annan webbplats

För asylsökande och nyanlända personer finns samhällsinformation på tio språk, möjlighet att träna svenska via digitala språkinlärningsverktyg och information om mötesplatser och aktiviteter.

Asylsökande och nyanlända på webbplatsen informationsverige.selänk till annan webbplats

Ordförklaringar enligt Migrationsverkets ordlista


Är en person som riskerar att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling. Eller en civilperson som löper stor risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Den kommun där barnet först tar kontakt med en svensk myndighet. Kommunen ansvarar då i första hand för boende.

Ett boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, normalt en lägenhet i ett hyreshus.

Den kommun Migrationsverket anvisar för att ta hand om barnet, den anvisade kommunen tar över det långsiktiga ansvaret.

En utländsk medborgare (ej EU) som i Sverige begärt skydd
men som inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket eller migrationsdomstol.

Beslut om att en person skall lämna Sverige. Kan beslutas av polis. Beslutet skall fattas inom tre månader. Avvisningsbeslutet får normalt inte verkställas innan det vunnit laga kraft.

Om det är uppenbart att en person saknar rätt till asyl eller uppehållstillstånd kan hen få beslut om avvisning som skall genomföras omedelbart. Personen får inte stanna i Sverige i väntan på eventuell överklagan (till exempel utgånget visum).

Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrarelänk till annan webbplats
för bosättninglänk till annan webbplats innebär att alla kommuner blir skyldiga att efter anvisning ta
emot nyanlända för bosättning.

Gäller från 1 mars 2016.

Garanterar att den som söker asyl i någon av EU:s medlemsstater
får sin ansökan prövad i någon av dessa stater och ska alltså inte kunna sändas från en medlemsstat till en annan. Dublinförordningen gäller i Sverige, i övriga EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

Det familjeband som en sökande hänvisar till när hen söker uppehållstillstånd.

Familjeanknytning kan vara maka, make, registrerad partner eller sambo, en person som den sökande planerar att gifta sig eller bli sambo med samt föräldrar och barn.

Utlänning som ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl (enligt Genèvekonventionen/internationell rätt). Flykt från krig, fattigdom, naturkatastrof etc. ger inte automatiskt status som flykting.

Den asylsökande kan under asyltiden välja att ordna boende på egen hand Det kan till exempel innebära att den asylsökande bor hos släkt eller vänner.

Barn och ungdomar under 18 år som utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare kommer till Sverige för att ansöka om asyl.

Finns i två former: en för medverkan inför upprättandet av en etableringsplan och en när etableringsplanen är upprättad och aktiviteter pågår.

Upprättas på Arbetsförmedlingen och kan maximalt omfatta 24 månader. Innehåller aktiviteter som ska motsvara heltid, 40 timmar per vecka. Aktiviteternas innehåll planeras individuellt utifrån den arbetssökandes förutsättningar och behov.

Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197)länk till annan webbplats innehåller bestämmelser om ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet.

Gäller personer med uppehållstillstånd i åldern 20–64 år.

Har använts framförallt i samband med det stora asylmottagandet under hösten 2015. Tillfälliga lösningar i samarbete med kommuner.

Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler. Välgrundade
skäl för rädsla för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller
politisk uppfattning, sexuell läggning eller tillhörighet till viss
samhällsgrupp.

Personer med rymningsbenägenhet som väntar på avvisning/utvisning placeras i förvar.

En god man utses av kommunen för barn under 18 år som kommer till Sverige utan förälder eller annan vuxen som fyller föräldrarnas roll.

En god man företräder ensamkommande barn i ekonomiska, personliga och rättsliga sammanhang.

Finns ingen rättslig definition, enligt praxis är det namn, födelsetid och medborgarskap. Styrks av pass eller id-handling utfärdat av myndighet i hemlandet.

Tal som tas fram varje år utifrån länstalen (se nedan) och beskriver det antal som kommunen förväntas ta emot på anvisning och som fördelas under året enligt en årsplan.

Länsstyrelsen fattar beslut om kommuntalen.

Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan till Sverige organiseras och betalas av Migrationsverket. Individen kommunplaceras direkt.

När det inte längre finns möjlighet att överklaga ett beslut eller en dom eller när denna möjlighet aldrig funnits vinner beslutet eller domen laga kraft och börjar gälla.

Lagen om mottagande av asylsökande med flera (1994:137)länk till annan webbplats reglerar ersättningar till asylsökande och sysselsättning för dessa.

Alla asylsökande, även barn, får ett LMA-kort av Migrationsverket. På kortet finns det personuppgifter och foto på den sökande.

Där framgår också personens ärendenummer hos Migrationsverket. På baksidan av kortet finns information om vid vilken mottagningsenhet personen är registrerad.

Länstalet är det antal anvisningsbara platser som behövs för nyanlända invandrare som har fått uppehållstillstånd och inte på egen hand kan ordna sin bosättning.

Regeringen fattar beslut om länstalen utifrån de prognoser som Migrationsverket lämnar till regeringen.

Ett rättsligt bindande förhållande mellan stat och individ. Uppstår genom automatik vid födelse eller efter ansökan/anmälan.

En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl.

Även anhöriga till dessa anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som hen omfattas av lagen om etableringsinsatser under två till tre år.

En utländsk medborgare som beviljats PUT har tillstånd att
bo och arbeta i Sverige på obegränsad tid (så länge man är bosatt i Sverige).

Gäller medborgare i EU/EES-land samt familjemedlemmar som
vistats lagligt i Sverige under 5 år. Det går att ansöka om intyg på den
permanenta uppehållsrätten.

Kommunen är skyldig att tillhandahålla samhällsorientering för nyanlända.

Grundläggande svenskundervisning som kommunen är skyldig att anordna.

Ett tillfälligt boende till asylsökande som Migrationsverket hyr och som inte är i lägenhet. Det är i stället boende på vandrarhem, i stugbyar och andra liknande anläggningar.

Den som är i behov av skydd kan få ett tillfälligt uppehållstillstånd. Den som bedöms vara flykting får ett uppehållstillstånd som gäller i tre år. Den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande får ett tillstånd för 13 månader.

Personer som inte är medborgare i något EU/EES land eller i Schweiz. Kan ha uppehållstillstånd inom EU/EES.

Bedömer Migrationsverket att det tar längre tid än fyra månader att fatta beslut i ett asylärende kan Migrationsverket ge den sökande ett undantag som tillåter personen att arbeta. Beslutet förs in på LMA-kortet (se ovan).

Beslut om avlägsnande som en person kan få från och med tre
månader (längre tid än tre månader) efter den dag hen ansökt om
uppehållstillstånd. Domstol kan även döma till utvisning vid brott.

Kontakt