Läget i länet för miljömålen 2018

Varje år genomförs en mängd åtgärder, som på olika sätt bidrar till länets miljömålsarbete. Här får du en inblick i vad som skett i det regionala arbetet. Miljömålsarbetet är omfattande varför endast ett urval av årets alla åtgärder beskrivs här. 

För att välfärd och tillväxt inte ska ske på bekostnad av miljö eller global rättvisa, krävs en samhällsomställning där ökad hållbarhet är i fokus. Åtgärder utförs av olika sektorer i Jönköpings län och i god samverkan. Men takten behöver öka och vissa perspektiv, såsom konsumtion och naturhänsyn, måste beaktas i större grad.

  • Det stora intresset från invånare och företagare att installera solceller har under året lett till en ökning av en installerad effekt på 67 procent.
  • Projektet Kraftsamling Biogas II har avslutats och lett till en biogasöverenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommunerna.
  • En regional skogsstrategi lanserades i början av året och under hösten har 15 projekt startat som på olika sätt bidrar till en hållbar utveckling.
  • I juli månad fastställdes Grön handlingsplan, som kopplar samman grön infrastruktur, friluftsliv och flera miljömål. I planens åtgärdsprogram syftar flertalet utbildnings- och informationsinsatser till att bevara ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är en benämning för de produkter och tjänster vi människor får gratis av naturens ekosystem och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. 
  • Även en regional livsmedelsstrategi har antagits under året. Syftet är att säkerställa självförsörjningsgraden och tillvarata jordbruksmarken och dess värden.
  • Kommunerna har arbetat vidare med åtgärder för att minska matsvinnet. Flera kommuner har även påbörjat avfallssamarbeten. Det innebär att organiskt matavfall snart kommer att kunna sorteras i alla kommuner. I Tranås och Aneby kommun har också ett nytänkande projekt med kretsloppsanpassat avlopp startat. Målet är att näringen i toalettvattnet ska tas tillvara och återföras till jordbruksmarken där den kommer till nytta.

 

Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet.

Begränsad klimatpåverkan

Begränsad klimatpåverkan

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är en av vår tids största utmaningar.  

 

Växthusgaserna som olika verksamheter släpper ut i atmosfären gör att det globala klimatet blir varmare. Förbränning av fossila bränslen för el och värme, i industriprocesser och framförallt transporter svarar för det största bidraget till klimatförändringen både i länet, Sverige och världen i stort. Samtidigt finns positiva tecken eftersom möjligheterna att minska utsläppen är stora.

Länets utsläpp har minskat med 22 procent mellan åren 1990 – 2016, medan siffran för hela Sverige ligger på 26 procent.

Sedan år 2015 har 132 aktörer fått investeringsstöd från Klimatklivet för att minska sina utsläpp. Pengarna har främst gått till att ersätta fossila bränslen för uppvärmning, men även till investeringar i laddstationer för elfordon samt tankstationer för biogas.

I september år 2017 utmanade Klimatrådet företag och invånare i länet att under ett års tid installera så mycket solceller som möjligt genom tävlingen Solmatchen. Matchen ledde till en ökning av solceller på 121 procent och vann gjorde länet.

121 procent ökning av solceller under året

Frisk luft

Frisk luft

Vägtrafiken i tätorterna är en av länets stora utmaningar. I syfte att minska trafiken genomförts flera insatser runt om i länet. 

Mätningar och modellbedömningar visar att luftkvaliteten inte är tillfredställande i någon av kommunernas huvudtätorter. I syfte att minska trafiken har det därför genomförts flera insatser inom både Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft.

För att minska pendelresor med bil har Region Jönköpings län under året beslutat om att anlägga cirka 1000 nya, säkra cykelparkeringar. Parkeringarna är anslutna till tolv arbetsplatser i länet. Både Jönköpings och Nässjös kommuner har dessutom satsat på cykelparkeringar i anslutning till järnvägsstationerna för att underlätta pendelresande med cykel. I länet drivs även projektet ”Hela RESAN”, som ska bidra till ökat cyklande. Detta sker genom reserådgivning för företag och en satsning på resfria möten.

I länet samverkar kommunerna med kontroll av luftkvalitet. För att få koll på luftkvaliteten görs mätningar, dels i Jönköping och dels i länets alla kommuner via modellberäkningar. Under året invigdes en ny mätutrustning Jönköping.

1 000 nya säkra cykelparkeringar kommer att anläggas.

Bara naturlig försurning

Bara naturlig försurning

Försurning är ett stort miljöproblem i länet och därför kalkas cirka 300 sjöar och 600 våtmarker i länet, vilket begränsar försurningens negativa effekt på naturen.  

Visserligen minskar nedfallet av försurande ämnen, men det tar det lång tid för naturen att återhämta sig. Den största anledningen till försurning beror på surt nedfall som nästan uteslutande har sitt ursprung utanför länet. Det innebär att de åtgärder som vidtas i länet inte ger tillräckligt resultat lokalt, men kan bidra till minskat nedfall i andra delar av landet.

Ämnena som ombildas till surt nedfall släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. Trafik och energiproduktion är viktiga källor, vilket innebär att åtgärder inom målen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan även gynnar arbetet med att uppnå Bara naturlig försurning.

En annan stor orsak till försurning är uttaget av biomassa, till exempel grenar och toppar (grot) från skogen. För att minska konsekvenserna av dessa uttag sker återföring av aska från förbränning av biomassa till skogen. År 2016 återfördes aska på ca 2 300 hektar i länet, vilket motsvarar hälften av den yta som det gjordes grot-uttag på.

I Jönköpings län kalkar vi 300 sjöar och 600 våtmarker.

Giftfri miljö

Giftfri miljö

Mängden kemikalier vårt samhälle är idag stor och det behövs flera insatser i vårt samhälle för att minska mängden och antalet farliga kemikalier. 

Mängden kemikalier i omlopp är idag så stor, att även om alla utsläpp av farliga ämnen skulle upphöra så kommer miljömålet inte att uppnås. Det innebär inte att det arbete som idag görs på något sätt är ogjort. Tvärtom. Däremot kommer det att ta längre tid innan effekterna av de riktade åtgärderna och beteendeförändringarna syns.

Arbetet med giftfri vardag, speciellt inom förskola och sjukvård, har fått stor genomslagskraft bland länets kommuner och Region Jönköpings län. Eftersom barn är känsligare än vuxna är detta särskilt viktigt.

Utfasning av produkter och ämnen pågår även inom flera andra verksamheter. Ändå fortsätter ökningen av mängden nya kemikalier i vår vardag. Ökad konsumtion av exempelvis varor, kläder och kemiska produkter är en bidragande orsak och av det följer även ökad mängd avfall och därmed ökar också spridningen av farliga ämnen. Många konsumenter är inte medvetna om den miljöpåverkan som konsumtionen eller användningen innebär. Att höja kunskapen om vilka ämnen som finns i vår omgivning är viktigt för att förstå dess påverkan och spridning. Länsstyrelsen har sammanställt miljögiftsundersökningar i en rapport under året.

Mer information

Så mår miljön- miljögiftsundersökningar

Vissa miljögifter i modersmjölk och blod minskar och andra ökar jämfört med år 1997. PFOS har minskat till 26 procent, PFOA har minskat till 57 procent och långkedjiga PFAS-ämnen har ökat till 176 procent jämfört med 1997-års nivåer.

Skyddande ozonskikt

Skyddande ozonskikt

Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten påbörjats.  

 

Men samtidigt finns osäkerheter i bedömningen. Dels i det vetenskapliga underlaget kring klimatets och växthusgasernas påverkan och dels på grund av att ozonskiktet uppvisar stora naturliga variationer.

Det finns fortfarande gamla produkter som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen, till exempel isoleringsmaterial i byggnader, fjärrvärmerör och gamla kyl- och frysanläggningar. Viktigt är att dessa tas omhand på ett säkert sätt. I samtliga led behöver kunskapen kring ozonnedbrytande ämnen i rivningsavfall stärkas. Det gäller från beställare av rivning till slutligt omhändertagande av avfallet.

En följdeffekt av ett tunt ozonskikt är att UV-strålningen blir starkare. Det medför att risken att drabbas av hudcancer ökar. Idag är hudcancer en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och antalet cancerfall i länet ökar. Läs mer under Säker strålmiljö.

Det skyddande ozonskiktet

Säker strålmiljö

Säker strålmiljö

Allt fler är medvetna om vilka risker som UV-strålning och för mycket solning kan innebära. Ändå fortsätter antalet hudcancerfall att öka. 

En anledning till att hudcancerfallen ökar kan vara att det kan ta lång tid innan cancer utvecklas. Samtidigt dröjer det innan effekterna av ett ändrat beteende tack vare ökad medvetenhet märks av.

Preventiva åtgärder som solskydd samt bevarande av träd som ger naturlig skugga på till exempel offentliga platser och skolgårdar behöver genomföras i högre utsträckning. Detta är aspekter som behöver vägas in i ett tidigt skede, såsom i översikts- och detaljplaner.

Tillsammans med några kommuner arbetar Region Jönköpings län med förskolegårdar för att skapa bättre utomhusmiljöer, som bland annat skyddar mot strålning. Flera kommuner behöver komma igång ytterligare med att skapa solskydd på skol- och förskolegårdar samt fritidshem.

På tio år har antalet nya hudcancerfall ökat med 73 procent.

Ingen övergödning

Ingen övergödning

Övergödning är tack vare flera betydelsefulla insatser i länet ett relativt litet problem i dagsläget. 

 

Men med klimatförändringen finns risk för minskade flöden under vår och sommar, samt längre lågvattenperioder. Detta kan leda till ökade problem med övergödning, vilket gör fortsatt arbete betydelsefullt.

De stora orsakerna till övergödning i länet är punktkällor, enskilda avlopp, interngödning i övergödda sjöar samt jordbruk. För att minska övergödningen från jordbruket finns projektet ”Greppa näringen”, som erbjuder kostnadsfri rådgivning inom prioriterade områden med hög näringsbelastning.

Under året har ökade medel för övergödningsåtgärder genom LOVA (lokala vattenvårdsprojekt) bidragit till flera projekt. Som exempel kan nämnas provfiske och utfiskning av vitfisk i Ryssbysjön i syfte att minska fosforutsläpp nedströms och lågflödesmuddring i Barnarpasjön. Dessutom undersöks sjön Nömmen för att kartlägga sjöns tillstånd och dess påverkanskällor.

Kvävetransporten vid länsgränsen har minskat med 10 procent och fosfortransporten med 17 procent åren 2014-2016 jämfört med åren 1991-1995.

Levande sjöar och vattendrag

Levande sjöar och vattendrag

Idag görs stora och ambitiösa insatser som restaureringar av vattendrag och stärka kunskapen om våra vatten för att nå målet i länet. 

Men insatserna är inte tillräckliga, utan det behövs ytterligare åtgärder för att nå god ekologisk status* i två tredjedelar av länets vatten. Anledningen är att de åtgärder som genomförts inte gett någon förbättring i vattenstatusen sedan den förra klassningen.

Utifrån prioriteringar med hjälp av verktyget SÅV (Samlad Åtgärdsplan för Vatten) genomförs därför restaureringar av vattendrag. Dessutom testas en ny regional metod, vars syfte är att effektivisera bevarandet av vattendrag med höga naturvärden.

I EU-projektet ”Grip on Life IP” kommer det att arbetas med utbildning och rådgivning i länet för att stärka kunskap och intresse för skoglig naturhänsyn vid vatten och vattendrag. Projektet är riktat till elever vid naturbruksgymnasium, skogsägare och virkesköpare.

För att undvika intressekonflikter som kan påverka målet negativt, pågår ständigt arbete för ökad samverkan och dialog, framför allt gällande natur- och kulturvärden samt vattenkraft.

En tredjedel av länets vatten når vid mätningar god ekologisk status.

*Ekologisk status ger en bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter i vattenmiljöer.

Grundvatten av god kvalitet

Grundvatten av god kvalitet

 Generellt sett är grundvattenkvaliteten bra i länet, även om det på vissa håll förekommer problem med förorenat grundvatten. 

Under året har arbetet med att sanera förorenat grundvatten pågått på flera håll i länet. Bland annat sker sanering i Värnamo, i anslutning till före detta Värnamotvätten. Grundvatten pumpas upp och renas samtidigt som naturlig nedbrytning av föroreningen i marken stimuleras bakteriellt. Detta åtgärdar bland annat risken för försämrad dricksvattenkvalitet i den kommunala vattentäkten. Även i Hillerstorp, Anderstorp och Vaggeryd pågår det saneringar.

Enligt Vattenförvaltningens bedömning uppnår 204 av länets 209 grundvattenförekomster god kemisk status*.

Grundvattennivåerna mäts kontinuerligt på femton platser i länet. Eftersom grundvatten är viktigt för vattenförsörjningen har Länsstyrelsen inlett ett arbete med att se över den regionala vattenförsörjningsplanen. Dessutom har även ett nytt vattenskyddsområde bildats i länet under året.


Grundvattennivåerna mäts kontinuerligt på femton platser i länet.

*God kemisk status innebär att halterna av giftiga ämnen i en vattenförekomst inte får vara högre än var som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter.

Myllrande våtmark

Myllrande våtmarker

En viktig del för att bevara måtmarkens värden är att hejda igenväxningen av våtmarker samtidigt som hänsynen inom jord- och skogsbruk måste förbättras.  

Idag görs det mycket för att bevara våtmarkernas värden och ekosystemtjänster. Årets ökade satsning på våtmarker har medfört att flera projekt har påbörjats, men fler insatser krävs för att en positiv utveckling ska synas i miljön.

Under förra året anlades eller åtgärdades totalt 9,3 hektar våtmark i länet. I år har de sista delarna av en utgrävning och skapandet av öar samt översvämningsytor genomförts i Erstad kärr. Dessutom har två rikkärr röjts på vass och stubbar genom satsningen naturnära jobb, som ger personer som står långt ifrån arbetsmarknaden arbetslivserfarenhet och samtidigt gynnar naturvärden. Med hjälp av naturnära jobb och Vetlanda kommun har åtgärder gjorts på tre platser för att utrota den invasiva främmande arten* gul skunkkalla, som ofta tränger ut andra arter i våta miljöer om den får stå kvar.

Flera kommuner har beviljats LONA-bidrag (lokal naturvårdssatsning) för att anlägga eller restaurera våtmark. Under året har även ett fyra-årigt projekt startats för att restaurera våtmarker i 15 skyddade områden.

22 av myrskyddsplanens 29 utpekade områden är skyddade. Omräknat är det 94 procent av arealen.

*En invasiv främmande art är en sådan som med människans hjälp spridit sig utanför sitt naturliga utbredningsområde och som kan skada den biologiska mångfalden, människors hälsa och ekonomi.

Levande skogar

Levande skogar

Viljan att få till en förbättring och effekter av utbildningsinsatser, certifiering och målbildsprojekt för god miljöhänsyn märks allt mer vid Skogsstyrelsens kontakter med skogsbruket.

Eftersom avveckling av gran är en viktig åtgärd för att gynna hotade arter och livsmiljöer har fem hektar granskog avverkats i naturreservat i länet. Dessutom har röjning och ringbarkning av gran samt frihuggning av naturvärdesträd genomförts. När året startade var 7,4 procent av den produktiva skogsmarken i länet skyddad, inklusive frivilliga avsättningar.

Skogsstyrelsen har genomfört 15 besök hos skogstjänstemän och skogsmaskinförare med anledning av miljöhänsyn efter föryngringsavverkning. Dessutom har tre företagsbesök genomförts, där kultur- och miljöfrågor tagits upp. Samtidigt har intresset för alternativa avverkningsmetoder, såsom hyggesfritt skogsbruk, ökat under året.

Drygt 100 markägare har fått fältbesök inom rådgivningskampanjen ”Skogens miljövärden”. Detta resulterar i åtgärder som leder till avveckling av gran och till att gynna natur- och kulturmiljövärden.

7,4 procent av den produktiva skogsmarken i länet är skyddad, inklusive frivilliga avsättningar.

ett rikt odlingslandskap

Ett rikt odlingslandskap

I länet genomförs stora arbetsinsatser inom olika områden, främst genom styrmedel från Landsbygdsprogrammet.

 

Stora utmaningar inom målet är den ökande igenväxningen och det intensifierade brukandet av jordbruksmark. För att nå målet krävs en mer levande landsbygd med aktiva och lönsamma lantbruksföretag.

Exploatering av jordbruksmark för bostadsbyggande är ett annat problem som länet måste jobba mer med. Som ett led i detta har därför samverkansprojektet ”Jordbruksmarkens framtid” startats. Syftet med projektet är att ta fram underlag och verktyg riktade mot tjänstemän och politiker. Utöver detta finns det en utmaning i att öka livsmedelsproduktionen och efterfrågan på lokala livsmedel. Som stöd i arbetet finns från och med i år en regional livsmedelsstrategi.

Jordbruksmarkens tillstånd i länet är överlag bra och arealen betesmark och åkermark samt antalet nötkreatur ligger på en relativt jämn nivå. Trenden visar dock att jordbruksföretagen generellt blir färre men större. En viktig åtgärd är att binda ihop landskapet genom att låta de djur som finns beta där de gör störst nytta för den biologiska mångfalden. Rådgivning och kompetensutveckling är några insatser för att lyckas med detta.

Endast 26 procent av företagen med nötkreatur finns kvar jämfört med år 1975. Samtidigt har antalet nötkreatur knappt ändrats under samma period.

God bebyggd miljö

God bebyggd miljö

För att nå målet återstår utmaningar som hållbar samhällsplanering, utveckling mot cirkulär ekonomi och minskade avfallsmängder.

Med urbaniseringen får fler tillgång till kollektivtrafik och service. Men i takt med att allt fler bostäder byggs i centrala lägen kan kopplingen mellan tätort och landsbygd bli sämre. En hållbar samhällsplanering är en förutsättning för att nå målet.

Tillgång till naturområden i närheten till bostaden är en förutsättning för god livsmiljö. I länet har andelen boende inom en kilometer från skyddad natur ökat från 18 till 20 procent på fem år. Skillnaderna mellan kommunerna är dock stora. Från noll procent i Sävsjö kommun till 71 procent i Habo kommun. Även den kommunala fysiska planeringen är av stor betydelse för kulturmiljöns värden. I länet är 366 byggnader skyddade som byggnadsminne, vilket motsvarar 0,2 procent av bebyggelsen som helhet. 

Mängden hushållsavfall fortsätter att öka, men numera i något mindre utsträckning än tidigare.

Som stöd i kommunernas arbete med klimatanpassning har värmeökarteringar genomförts för kommunernas huvudorter under året. Dessutom har seminarier angående arbetsmetoder för klimatanpassning och vattenhantering för att skydda samhället från översvämning och torka genomförts.

Ett rikt växt och djurliv

Ett rikt växt och djurliv

I länet arbetas det mycket med skydd och skötsel av skyddade områden, åtgärder som gynnar hotade arter samt framtagande av planer och kartläggningar. 

Under året har 246 hektar skyddats som naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Totalt 414 skyddsvärda träd kommer att ha beskurits, frihuggits eller hamlats innan årets slut, vilket gynnar många hotade arter. Inom satsningen naturnära jobb har flera åtgärder genomförts för att främja natur- och kulturvärden. Exempel på detta är restaurering av betesmarker, åtgärder för mosippa och fagning i slåttermark.

Några kommuner har påbörjat LONA-projekt för att tillgängliggöra tätortsnära natur och i flera kommuner pågår bekämpning av främmande invasiva arter. Under sommaren tömdes Bergadammen utanför Gränna för att förhindra spridning av den skadliga arten solaborre.

Lagstiftning, ett brett åtgärdsarbete, framtagna handlingsplaner och internationella mål skapar förutsättningar för att nå målet. För att resultat ska synas i miljön måste hänsynen förbättras inom jord- och skogsbruket i länet.

414 skyddsvärda träd har åtgärdats under året.

För dig som vill läsa mer om åtgärdsarbetet och miljötillståndet

Miljömålsbedömningar för Jönköpings län 2018 finns i två versioner dels om en kortversion och dels som en rapport

Miljömålsbedömningar för Jönköpings län 2018- kortversionen

Miljömålen i Jönköpings län - uppföljning 2018-rapporten

Uppföljning av åtgärdsprogrammen för miljömål och klimatanpassning

Åtgärdsprogrammen

Så mår miljön- miljöövervakning i Jönköpings län

I Nuläge och framåtblick finns ett urval av pågående åtgärdsarbete och vilka miljömål och åtgärdsprogram som allt pågående arbete bidrar till.

Nuläge och framåtblick- Miljömål och åtgärder i Jönköpings länöppnas i nytt fönster

 

Kontakt

Miljömålssekretariatet