Läget i länet för miljömålen 2019

Varje år genomförs en mängd åtgärder, som på olika sätt bidrar till länets miljömålsarbete. Här får du en inblick i vad som skett i det regionala arbetet. Miljömålsarbetet är omfattande varför endast ett urval av årets alla åtgärder beskrivs här. 

För att välfärd och tillväxt inte ska ske på bekostnad av miljö eller global rättvisa krävs en samhällsomställning med ökad hållbarhet i fokus. Åtgärder för att nå ett hållbart samhälle utförs av en mängd deltagare från olika verksamheter i Jönköpings län. Det sker i god samverkan, men takten behöver öka och vissa perspektiv behöver beaktas i större grad, såsom konsumtion, naturhänsyn och minskad klimatpåverkan.

  • Länsstyrelsen arbetar aktivt för att stärka kulturmiljöperspektivet i den kommunala plan- och byggprocessen samt i arbetet med länets skyddade områden och genom uppsökande rådgivning i odlingslandskapet.
  • De avfallssamarbeten som startade 2018 har fortsatt och skapar förutsättningar för att gemensamt utveckla avfallshanteringen. Sju av Jönköpings läns 13 kommuner är anslutna till Fastighetsnära Insamling. Ytterligare kommuner är på väg i någon form.
  • Arbetet med en ny vattenförsörjningsplan har påbörjats. Parallellt med framtagande av planen förs samtal om strategisk VA-planering med kommunerna. Även idéer om kommande projekt för att trygga vattentillgången lyfts.
  • Länet har som vision att bli ett klimatsmart plusenergilän enligt den nya klimat- och energistrategin. Flera satsningar pågår och främjas genom medel som solcellsstödet och det återinförda Klimatklivet vilket har ett fortsatt stort intresse i länet.
  • Under 2019 har CSR Småland drivit ett pilotprojekt för cirkulär ekonomi, med stöd från Tillväxtverket och Region Jönköpings län. 13 företag har utvecklat handlingsplaner för att börja testa cirkulära affärsmodeller. Det har handlat om minskad resursanvändning, ökad grad av återvinning, nya material samt att utforska hur produkter kan återbrukas.

Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet.

Begränsad klimatpåverkan

Begrän­sad klimat­påverk­an

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är en av vår tids största utmaningar.  


Utsläppen av växthusgaser som vi människor orsakar gör att det globala klimatet blir varmare. Förbränning av fossila bränslen för el och värme, i industriprocesser och framförallt transporter står för länets största bidrag till klimatkrisen. Samtidigt finns stora möjligheter att minska utsläppen, men takten måste öka.

Flera kommuner arbetar med att ställa om sina fordonsflottor för att öka andelen förnybara bränslen samt effektivisera transporter. Ett exempel är den nystartade elbilspoolen i Vetlanda kommun, som ska bidra till ett minskat bilresande och bättre nyttjande av fordonsparken.

Under året har Länsstyrelsen i bred samverkan med länets aktörer och Klimatrådet tagit fram en gemensam klimat- och energistrategi. Strategin ska bidra till så att länet år 2045 är ett klimatsmart plusenergilän samt att klimat- och energiperspektiv integreras i förändringsprocesser och samhällsutveckling.

Länets växthusgasutsläpp har mellan 1990 och 2017 minskat med 21 procent, medan den nationella siffran är 25 procent. Strategin anger att länets utsläpp senast 2030 ska vara minst 75 procent lägre jämfört med 1990. Enligt den senaste statistiken1 har minskningen avstannat, vilket tydligt visar att utvecklingen går för långsamt.

Frisk luft

Frisk luft

Vägtrafiken i tätorterna är en av länets stora utmaningar. I syfte att minska trafiken genomförts flera insatser runt om i länet. 

Mätningar och modellbedömningar av vägtrafiken visar att luftkvaliteten inte är tillfredställande i någon av kommunernas huvudtätorter. I syfte att minska trafiken har det därför genomförts flera insatser inom miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft.

För att minska pendelresor med bil har Region Jönköpings län under året börjat anlägga fler nya, säkra, cykelparkeringar i anslutning till arbetsplatser i länet. Tranås och Jönköpings kommun har tagit fram en cykelplan och Habo kommun har bytt ut 10 bilar till elbilar.

I länet drivs även projektet ”Hela RESAN”, som ska bidra till minskat bilåkande. Detta sker genom reserådgivning för företag och en satsning på resfria möten.

I länet samverkar kommunerna med kontroll av luftkvalitet. För att få koll på luftkvaliteten görs det mätningar i Jönköping och i alla kommuner i länet görs det årliga modellberäkningar. Bara sex av länets 13 kommuner klarar miljömålets gränsvärden gällande föroreningshalter. De flesta kommuner som överstiger värdena har problem med för höga halter av bensen.

Bara naturlig försurning

Bara natur­lig för­surning

Försurning är ett stort miljöproblem i länet och därför kalkas cirka 300 sjöar och 600 våtmarker i länet, vilket begränsar försurningens negativa effekt på naturen.  

Visserligen minskar nedfallet av försurande ämnen, men det tar det lång tid för naturen att återhämta sig. Den största anledningen till försurning beror på surt nedfall som nästan uteslutande har sitt ursprung utanför länet. Det innebär att de åtgärder som vidtas i länet inte ger tillräckligt resultat lokalt, men kan bidra till minskat nedfall i andra delar av landet. Ämnena som ombildas till surt nedfall släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. Trafik och energiproduktion är viktiga källor, vilket innebär att åtgärder inom målen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan även gynnar arbetet med att uppnå Bara naturlig försurning.

En annan stor orsak till försurning är uttaget av biomassa, till exempel grenar och toppar (grot) från skogen. För att minska konsekvenserna av dessa uttag sker återföring av aska från förbränning av biomassa till skogen. Askåterföringen sker i dag i för liten skala och även minskat det senaste året.

I Jönköpings län kalkar vi 300 sjöar och 600 våtmarker.

Giftfri miljö

Gift­fri miljö

Mängden kemikalier vårt samhälle är idag stor och det behövs flera insatser i vårt samhälle för att minska mängden och antalet farliga kemikalier. 

Arbetet med giftfri vardag, speciellt inom förskola och sjukvård, har fått stor genomslagskraft bland länets kommuner och Region Jönköpings län. Eftersom barn är känsligare än vuxna är detta särskilt viktigt.

Trots att utfasning av produkter och ämnen även pågår inom flera andra verksamheter, så fortsätter ökningen av mängden nya kemikalier i vår vardag. En bidragande orsak är den ökade mängden avfall och den spridning av farliga ämnen som den ökade konsumtionen av exempelvis varor, kläder och kemiska produkter medför. Många konsumenter är inte medvetna om den miljöpåverkan som konsumtionen eller användningen innebär. Att höja kunskapen om vilka ämnen som finns i vår omgivning är viktigt för att förstå dess påverkan och spridning.

Även om alla utsläpp av farliga ämnen skulle upphöra så kommer miljömålet inte att uppnås. Det innebär inte att det arbete som idag görs på något sätt är ogjort. Tvärtom. Däremot kommer det att ta längre tid innan effekterna av de riktade åtgärderna och beteendeförändringarna syns.

Mer information

Så mår miljön- miljögiftsundersökningar

Vissa miljögifter i modersmjölk och blod minskar och andra ökar jämfört med år 1997. PFOS har minskat till 26 procent, PFOA har minskat till 57 procent och långkedjiga PFAS-ämnen har ökat till 176 procent jämfört med 1997-års nivåer. De sjunkande halterna i modersmjölk samt av PFOS och PFOA i blod visar att de åtgärder som vidtagits för att minska utsläppen i miljön har lett till minskad exponering av befolkningen. Ökningen av de långkedjiga PFAS visar att viss typ av förorening inte har åtgärdats i tillräcklig grad.(www.sverigesmiljömål.se)

Skyddande ozonskikt

Skyd­dande ozon­skikt

Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten påbörjats.  


Samtidigt finns osäkerheter i bedömningen av ozonskiktet. Dels i det vetenskapliga underlaget kring klimatets och växthusgasernas påverkan och dels på grund av att ozonskiktet uppvisar stora naturliga variationer.

Det finns fortfarande gamla produkter som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen, till exempel isoleringsmaterial i byggnader, fjärrvärmerör och gamla kyl- och frysanläggningar. Viktigt är att dessa tas omhand på ett säkert sätt. I samtliga led behöver kunskapen kring ozonnedbrytande ämnen i rivningsavfall stärkas. Det gäller från beställare av rivning till slutligt omhändertagande av avfallet.

En följdeffekt av ett tunt ozonskikt är att UV-strålningen blir starkare. Det medför att risken att drabbas av hudcancer ökar. Idag är hudcancer en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och antalet cancerfall i länet ökar. Läs mer under Säker strålmiljö.

Det skyddande ozonskiktet

Säker strålmiljö

Säker strål­miljö

Allt fler är medvetna om vilka risker som UV-strålning och för mycket solning kan innebära. Ändå fortsätter antalet hudcancerfall att öka. 

En anledning till att hudcancerfallen fortsätter att öka kan vara att det kan ta lång tid innan cancer utvecklas. Samtidigt dröjer det innan effekterna av ett ändrat beteende tack vare ökad medvetenhet märks av.

Preventiva åtgärder som solskydd, planering och bevarande av träd samt buskar som ger naturlig skugga på till exempel offentliga platser och skolgårdar behöver genomföras i högre utsträckning. Detta är aspekter som behöver vägas in i ett tidigt skede, såsom i översikts- och detaljplaner.

Tillsammans med några kommuner arbetar Region Jönköpings län med förskolegårdar för att skapa bättre utomhusmiljöer, som bland annat skyddar mot strålning. Flera kommuner behöver komma igång ytterligare med att skapa solskydd på skol- och förskolegårdar samt fritidshem.

Ingen övergödning

Ingen över­göd­ning

Övergödning är tack vare flera betydelsefulla insatser i länet ett relativt litet problem i dagsläget. 


Generellt sett är övergödning inget stort problem i länet även om det förekommer på olika håll. Men med klimatförändringen finns risk för minskade flöden under vår och sommar, samt längre lågvattenperioder. Detta kan leda till ökade problem med övergödning, vilket gör fortsatt arbete betydelsefullt.

De stora orsakerna till övergödning i länet är utsläpp från punktkällor, enskilda avlopp, jordbruk samt läckage av näringsämnen från sediment i vissa sjöar (”gamla synder”). För att minska övergödningen från jordbruket finns projektet ”Greppa näringen”, som erbjuder kostnadsfri rådgivning inom prioriterade områden.

Under de senaste åren har ökade medel för övergödningsåtgärder genom LOVA (lokala vattenvårdsprojekt) bidragit till flera projekt. Som exempel kan nämnas sjön Ralången i Anebys kommun, där ett arbete med att ta upp näringsrikt sediment pågått under året. Sedimentet ska nu behandlas så att näringsämnena kan tas till vara och användas som växtnäring inom jord- och skogsbruket

Levande sjöar och vattendrag

Levande sjöar och vatten­drag

Idag görs stora och ambitiösa insatser som restaureringar av vattendrag och stärka kunskapen om våra vatten för att nå målet i länet. 

God ekologiskt status* nås inte i 75 procent av länets vatten (preliminärt resultat) och jämfört med förra statusklassningen är det få vatten som fått bättre status tack vare åtgärder. Även om utvecklingen är svagt positiv är tempot är inte tillräckligt för att nå en positiv trend för målet. Det bedrivs flera stora och ambitiösa projekt som gynnar målet, men i det stora hela når de ändå bara en bit på väg.

Flera åtgärder har genomförts under året, det handlar om inventeringar, konkreta restaureringar och projekt för att öka samverkan mellan olika aktörer. Det är ett ständigt arbete för ökad samverkan och dialog, framför allt gällande natur- och kulturvärden samt vattenkraft. Flera projekt har sin utgångspunkt i just samverkan, till exempel mellan fiske och kulturmiljö samt i syfte att effektivisera bevarandet av vattendrag med höga naturvärden. SÅV (Samlad Åtgärdsplan för Vatten) är ett viktigt verktyg i sammanhanget, prioriteringar av åtgärder görs här.


*Ekologisk status ger en bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter i vattenmiljöer.

Grundvatten av god kvalitet

Grund­vatten av god kvali­tet

 Generellt sett är grundvattenkvaliteten bra i länet, även om det på vissa håll förekommer problem med förorenat grundvatten. 

Sju av länets cirka 200 vattenförekomster uppnår inte god kemisk status*. Under året har arbetet med att sanera förorenat grundvatten fortsatt på flera håll i länet. Bland annat sker sanering i Värnamo, i anslutning till före detta Värnamotvätten. En åtgärd som bland annat ska ta bort risken för försämrad dricksvattenkvalitet i den kommunala vattentäkten. Även i Hillerstorp och Anderstorp pågår det saneringar medan saneringen i Vaggeryd redan har avslutats under året.

Det finns femton stationer i länet som mäter grundvattennivåerna. Med ett förändrat klimat är det allt mer viktigt att övervaka nivåerna. De senaste åren har det varit flera perioder med ovanligt låga nivåer på sina håll. Hälften av länets kommuner har lokala vattenförsörjningsplaner.

Dessutom har tre nya vattenskyddsområden bildats i länet under året. Vattenskyddsområden är viktiga för att säkerställa en säker vattenförsörjning.

Grundvattennivåerna mäts kontinuerligt på femton platser i länet.

*God kemisk status innebär att halterna av giftiga ämnen i en vattenförekomst inte får vara högre än var som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter.

Myllrande våtmark

Myll­rande våt­marker

En viktig del för att bevara våtmarkens värden är att hejda igenväxningen av våtmarker samtidigt som hänsynen inom jord- och skogsbruk måste förbättras.  

Jönköpings län är rikt på våtmarker och det bedrivs ett aktivt arbete med att bevara våtmarkernas värden och ekosystemtjänster. Våtmarkssatsningen har lett till att flera restaureringsprojekt påbörjats. Det krävs dock ytterligare insatser innan en positiv utveckling i miljön kan urskiljas. Trots ökade resurser och arbetstakt i våtmarksarbetet är det svårt att hejda igenväxningen. En följd av kvävenedfall och upphörd eller dålig hävd men även ett av resultat av dikning och låga vattenflöden.

Sedan år 2003 har tillstånd givits för att anlägga 373 hektar småvatten och våtmarker. För att underlätta i processen med att söka stöd arbetar Länsstyrelsen vidare med projektet ”Funktionellt vatten” (SMHI klimatanpassningsstöd). Verktyget ska vara ett stöd i samband med ansökningar som rör anläggning av våtmarker för såväl Länsstyrelsen som kommuner eller intresseorganisationer som ska söka stöd inom Lokala naturvårdssatsningen (LONA) eller lokala vattenvårdsprojekt (LOVA).

Arbetet med skydd av våtmarker fortsätter. För 22 av länets 29 områden med en myrskyddsplan anses skyddsåtgärderna vara klara.

22 av myrskyddsplanens 29 utpekade områden är skyddade. Omräknat är det 94 procent av arealen.

*En invasiv främmande art är en sådan som med människans hjälp spridit sig utanför sitt naturliga utbredningsområde och som kan skada den biologiska mångfalden, människors hälsa och ekonomi.

 

Levande skogar

Leva­nde skogar

Viljan att få till en förbättring och effekter av utbildningsinsatser, certifiering och målbildsprojekt för god miljöhänsyn märks allt mer vid Skogsstyrelsens kontakter med skogsbruket.

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. Om man enbart tittar på arbetet med skydd av skog, skötsel av skyddad skog och inventering av naturvärden är utvecklingen tydligt negativ.

Arealen certifierad skog ökar men det finns potential till förbättrad miljöhänsyn i skogsbruket. En av de viktigaste åtgärderna för att förbättra miljöhänsynen är att intensifiera införandet av de branschgemensamma målbilderna. Dessa ska ge ett stöd i det praktiska arbetet för både planerare, maskinförare och inköpare.

Ökade resurser för skydd och skötsel av skyddad skog under 2019 resulterade i ökade insatser hos Skogsstyrelsen. Tillräckliga resurser är ett måste för att hålla tempot och minska risken att viktiga naturmiljöer påverkas negativt. Av samma anledning behöver stödet för naturvårdande skötsel till markägare fortsatt vara högt. Kartläggningen av skötselbehovet i befintliga områdesskydd visar nämligen att hela region syd har ett mycket stort behov av naturvårdande skötsel. Inväxning av gran utgör det enskilt största hotet mot biologisk mångfald i skogsmiljöer.

Från 2019 har anslagen minskat kraftigt och det innebär att för miljömålet viktiga åtgärder fått avbrytas.

ett rikt odlingslandskap

Ett rikt odlings­land­skap

I länet genomförs stora arbetsinsatser inom olika områden, främst genom styrmedel från Landsbygdsprogrammet.


Trots arbetsinsatserna det är utvecklingen av den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena negativ. En stor utmaning inom målet är att åtgärda igenväxning och det intensifierade brukandet av jordbruksmark. För att nå målet krävs en mer levande landsbygd med aktiva och lönsamma lantbruksföretag. Förändringar måste ske på både nationell och regional nivå med insatser som gynnar lantbruksföretag och möjligheten att leva på landsbygden. Det finns även behov av kunskapsspridning om betydelsen av ett rikt odlingslandskap.

Exploatering av jordbruksmark för bostadsbyggande är ett annat problem som länet måste jobba mer med. Inom samverkansprojektet ”Jordbruksmarkens framtid” har underlag och verktyg riktade mot tjänstemän och politiker tagits fram för att underlätta förståelse och samverkan. Utöver detta finns det en utmaning i att öka livsmedelsproduktionen och efterfrågan på lokala livsmedel. Som stöd i arbetet finns en gemensam regional livsmedelsstrategi.

Jordbruksmarkens tillstånd i länet är överlag bra och arealen betesmark och åkermark samt antalet nötkreatur ligger på en relativt jämn nivå. Trenden visar dock att jordbruksföretagen generellt blir färre men större. En viktig åtgärd är att binda ihop landskapet genom att låta de djur som finns beta där de gör störst nytta för den biologiska mångfalden. Rådgivning och kompetensutveckling är några insatser för att lyckas med detta.

Endast 26 procent av företagen med nötkreatur finns kvar jämfört med år 1975. Samtidigt har antalet nötkreatur knappt ändrats under samma period.

God bebyggd miljö

God bebyggd miljö

För att nå målet återstår utmaningar som hållbar samhällsplanering, utveckling mot cirkulär ekonomi och minskade avfallsmängder.

Den förtätning av tätorterna som sker kan ge nya förutsättningar som att fler får tillgång till kollektivtrafik och service men det medför även ett ökat tryck mot olika natur- och kulturvärden samt problem med avbefolkning och igenväxning av mark. Samtidigt präglas länet av skillnader mellan kommuner och tätorter när det gäller befolkningstillväxt och socioekonomiska faktorer. Det finns fortsatt ett stort behov av att minska såväl resursanvändningen som avfallsmängder.

Vi behöver även ställa om hur vi bygger, att välja andra material och bättre material utifrån miljö, klimatanpassning och energisynpunkt. Klimatrådet Trähusskola är ett exempel på att öka kunskapen om andra sätt att bygga.

Tillgång till naturområden i närheten till bostaden är en förutsättning för god livsmiljö. I länet har andelen boende inom en kilometer från skyddad natur ökat från 18 till 20 procent på fem år. Skillnaderna mellan kommunerna är dock stora. Från noll procent i Sävsjö kommun till 71 procent i Habo kommun.

Kulturmiljöns värden bidrar till en god livsmiljö. I länet är 366 byggnader, eller 0,2 procent av bebyggelsen som helhet, skyddade som byggnadsminnen. Flertalet av länets kommuner (11 av 13) har kulturmiljöunderlag men underlagen behöver uppdateras för att underlätta planeringen. Tillgången till antikvarisk kompetens behöver öka.

Ett rikt växt och djurliv

Ett rikt växt och djurliv

I länet arbetas det mycket med skydd och skötsel av skyddade områden, åtgärder som gynnar hotade arter samt framtagande av planer och kartläggningar. 

Arbetet med exempelvis skydd och skötsel av skyddade områden, åtgärdsprogram för hotade arter, bekämpning av invasiva arter och handlingsplan för grön infrastruktur skapar förutsättningar för att nå målet. en, den biologiska mångfalden måste också prioriteras högre med ökat ansvarstagande och större naturvårdshänsyn. Trots att det görs en hel del åtgärder så bedöms inte målet vara möjligt att nå. Utvecklingen för de andra miljömålen påverkar även möjligheten att nå Ett rikt växt- och djurliv

Det behövs ett ständigt fokus på ökad samverkan och dialog och flera åtgärder har sin utgångspunkt i just samverkan.

Under det senaste året har 428 hektar skyddats som naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal I arbetet med uppsökande rådgivning har markägare till sexton fastigheter med förekomst av den hotade fladdermusarten barbastell fått rådgivning. Detta har eller kommer att leda till insatser som gynnar flera andra arter i såväl odlings- som skogslandskapet. Andra exempel på samverkansprojekt är Lövsuccé 2.0. Ett projekt för att öka andelen lövträd i olika åldrar i landskapet genom att inspirera skogsföretagare att se affärsmöjligheter som bidrar till ökad hållbar tillväxt och lönsamhet. Även det delvis EU-finansierade projektet Grip on Life sker samarbete för att skydda och utveckla vattendrag och våtmarker i skogslandskapet.

Mer information

Lövsuccé 2.0

För dig som vill läsa mer om åtgärdsarbetet och miljötillståndet

Miljömålen i Jönköpings län - uppföljning 2019öppnas i nytt fönster

Uppföljning av åtgärdsprogrammen för miljömål och klimatanpassning

Åtgärdsprogrammen

Så mår miljön- miljöövervakning i Jönköpings län

Kontakt

Miljömålssekretariatet