Läget i länet för miljömålen 2020

Varje år genomförs en mängd åtgärder, som på olika sätt bidrar till länets miljömålsarbete. Här får du en inblick i vad som skett i det regionala arbetet. Miljömålsarbetet är omfattande varför endast ett urval av årets alla åtgärder beskrivs här. 

För att välfärd och tillväxt inte ska ske på bekostnad av miljö eller global rättvisa krävs en samhällsomställning med ökad hållbarhet i fokus. Åtgärder för att nå ett hållbart samhälle utförs av en mängd deltagare från olika verksamheter i Jönköpings län. Det sker i god samverkan, men takten behöver öka och vissa perspektiv behöver beaktas i större grad, såsom konsumtion, naturhänsyn och minskad klimatpåverkan.

  • Nya naturreservat och andra områdesskydd har bildats i Jönköpings län. Som en effekt av coronapandemin har naturvistelserna ökat under året. I Länsstyrelsens naturreservat samt i nationalparken Store Mosse och i kommunernas naturområden har antalet besökare varit fler än tidigare år. Flera kommuner har utvecklat sitt friluftslivsarbete under året.
  • Länsstyrelserna har tagit fram ett kartverktyg med värdetrakter för att bevara och stärka grön infrastruktur och skapa hållbara landskap. Kartverktyget är användbart vid prioritering och planering av naturvårdsåtgärder och markanvändning.
  • Vägtrafiken är den viktigaste källan till luftföroreningar och detta speglas av att riktvärden för luftkvaliteten främst överstigs på hårt trafikerade gator. Flera av länets kommuner arbetar för att minska trafiken i tätorterna och öka kollektivtrafik samt gång- och cykelresor. Energikontor Norra Småland, som är en del av Region Jönköpings län, driver projekten Hela Resan och REDI som främjar hållbara resor i länet.
  • Region Jönköpings län driver projektet Vägar till hållbar utveckling, finansierat av Tillväxtverket. Inom projektet finns insatsområdena hållbarhetssäkrad finansiering, övergripande omställning, jämställd och jämlik digitalisering samt hållbarhetsdriven näringslivsutveckling och cirkulär ekonom.
  • De senaste årens torka och låga vattennivåer i Jönköpings län orsakar fortfarande sårbarhet i både livsmedelsproduktionen och i samhället. På både kommunal och regional nivå genomförs åtgärder för att minska sårbarheten.
  • Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetar med det nationella projektet Incitament för energieffektivisering som syftar till att öka företags arbete med energieffektivisering och minska företagens klimatpåverkan med hjälp av tillsynsvägledning.
  • Inom länet fortsätter samverkan och erfarenhetsutbytet mellan Länsstyrelsen, Region Jönköpings län och kommunerna inom Agenda 2030.

Läs mer om 

Nationella kartskikt med värdetrakter Länk till annan webbplats.

Projekt Helda resan och Redi, Energikontor Norra Småland Länk till annan webbplats.

Energimyndigheten Incitament för energieffektivisering Länk till annan webbplats.

Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet.

Begränsad klimatpåverkan

Begrän­sad klimat­påverk­an

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är en av vår tids största utmaningar.  


Utsläppen av växthusgaser som vi människor orsakar gör att det globala klimatet blir varmare. Största delen av Jönköpings läns utsläpp kommer från förbränning av fossila bränslen för transporter, el och värme samt industriprocesser. Det finns stora möjligheter att minska utsläppen, men tempot måste öka. I länet pågår ett arbete med att öka kompetensen för företag kring hållbara transporter genom bland annat en guide och goda exempel för hur du som företag kan arbeta med hållbara transporter.

Gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver prioriteras högre i regionala och lokala styrdokument och flera kommuner har under året arbetat aktivt med att förbättra olika resepolicy och sparsamma körningar.

I pandemitider har vi fått ställa om våra sätt att mötas, Energikontor Norra Småland har genomfört utbildningar för kommuner och regioner i resfria digitala möten.

Länets växthusgasutsläpp har mellan 1990 och 2017 minskat med 25 procent. Enligt gällande klimat- och energistrategi ska länets utsläpp senast 2030 ska vara minst 75 procent lägre jämfört med 1990.

Frisk luft

Frisk luft

Vägtrafiken i tätorterna är en av länets stora utmaningar. I syfte att minska trafiken genomförts flera insatser runt om i länet. 

Mätningar och modellbedömningar visar att luftkvaliteten inte är tillfredställande i någon av kommunernas huvudtätorter. I syfte att minska trafiken har det därför genomförts flera insatser inom miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft.

Vetlanda kommun har infört en ny fordonsorganisation som har lett till minskat resande. Jönköpings länstrafik har upphandlat nya elbussar och Värnamo kommun har tagit fram en ny trafikplan.

I länet drivs även projektet ”Hela RESAN”, som ska bidra till minskat bilåkande. Detta sker genom reserådgivning för företag och en satsning på resfria möten.

I länet samverkar kommunerna med kontroll av luftkvalitet. För att få koll på luftkvaliteten görs det mätningar i Jönköping och i alla kommuner i länet görs det årliga modellberäkningar. Bara sex av länets 13 kommuner klarar miljömålets alla gränsvärden gällande föroreningshalter. De flesta kommuner som överstiger värdena har problem med för höga halter av bensen.

Bara naturlig försurning

Bara natur­lig för­surning

Försurning är ett stort miljöproblem i länet. Visserligen minskar nedfallet av försurande ämnen, men det tar det lång tid för naturen att återhämta sig. Därför kalkas cirka 300 sjöar och 600 våtmarker i länet, vilket begränsar försurningens negativa effekt på naturen.

 

Den största anledningen till försurning beror på surt nedfall som nästan uteslutande har sitt ursprung utanför länet. Det innebär att de åtgärder som vidtas i länet inte ger tillräckligt resultat lokalt, men kan bidra till minskat nedfall i andra delar av landet. Ämnena som ombildas till surt nedfall släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. Trafik och energiproduktion är viktiga källor, vilket innebär att åtgärder inom målen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan även gynnar arbetet med att uppnå Bara naturlig försurning.

En annan stor orsak till försurning är uttaget av biomassa, till exempel grenar och toppar (grot) från skogen. För att minska konsekvenserna av dessa uttag sker återföring av aska från förbränning av biomassa till skogen. Askåterföringen sker i dag i för liten skala och även minskat det senaste året.

I Jönköpings län kalkar vi 300 sjöar och 600 våtmarker.

Giftfri miljö

Gift­fri miljö

Mängden kemikalier vårt samhälle är idag stor och det behövs flera insatser i vårt samhälle för att minska mängden och antalet farliga kemikalier. 

Mängden kemikalier i omlopp är idag så stor, att även om alla utsläpp av farliga ämnen skulle upphöra så kommer miljömålet inte att uppnås. Det innebär inte att det arbete som idag görs på något sätt är ogjort. Tvärtom. Däremot kommer det att ta längre tid innan effekterna av de riktade åtgärderna och beteendeförändringarna syns.
Arbetet med giftfri vardag, speciellt inom förskola och sjukvård, har fått stor genomslagskraft bland länets kommuner och Region Jönköpings län. Eftersom barn är känsligare än vuxna är detta särskilt viktigt.

Trots att utfasning av produkter och ämnen även pågår inom flera andra verksamheter, så fortsätter ökningen av mängden nya kemikalier i vår vardag. En bidragande orsak är den ökade mängden avfall och den spridning av farliga ämnen som den ökade konsumtionen av exempelvis varor, kläder och kemiska produkter medför. Många konsumenter är inte medvetna om den miljöpåverkan som konsumtionen eller användningen innebär. Tillsyns- och informationsinsatser görs i länet för att höja kunskapen om vilka ämnen som finns i vår omgivning.

Mer information

Så mår miljön- miljögiftsundersökningar

Skyddande ozonskikt

Skyd­dande ozon­skikt

Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten påbörjats.  


Utsläppen av ämnen som bryter ned ozon har minskat i Sverige sedan 1990-talet. Ozonlagret har förmågan att laga sig själv, men det är en långsam process. Att minska utsläppen av växthusgaser hjälper även ozonskiktet att återhämta sig.

Det finns fortfarande gamla produkter som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen, och det är viktigt att dessa tas om hand på ett säkert sätt. Även insatser för att minska andra växthusgaser är viktiga, i länet pågår till exempel anläggande av små våtmarker fungerar som sänkor för växthusgasen lustgas samt Greppa Näringen” Rådgivning ges till lantbrukare angående kväveläckage med syftet är att minska övergödningen och utsläppen av växthusgaser.

En följdeffekt av ett tunt ozonskikt är att UV-strålningen blir starkare. Det medför att risken att drabbas av hudcancer ökar. Hudcancer är den cancerform som växer snabbast i Sverige och antalet cancerfall i länet ökar. Läs mer under Säker strålmiljö.

Det skyddande ozonskiktet

Säker strålmiljö

Säker strål­miljö

Allt fler är medvetna om vilka risker som UV-strålning och för mycket solning kan innebära. Ändå fortsätter antalet hudcancerfall att öka. 

En anledning kan vara att det kan ta lång tid innan cancer utvecklas. Samtidigt dröjer det innan effekterna av ett ändrat beteende tack vare ökad medvetenhet märks av.

Förebyggande åtgärder som solskydd, plantering och bevarande av träd samt buskar som ger naturlig skugga på till exempel offentliga platser och skolgårdar behöver genomföras i högre utsträckning. Detta är aspekter som behöver vägas in i ett tidigt skede, såsom i översikts- och detaljplaner.

Ingen övergödning

Ingen över­göd­ning

Övergödning är tack vare flera betydelsefulla insatser i länet ett relativt litet problem i dagsläget. 


I stora delar av Jönköpings län är övergödning inget stort problem, men det finns även områden med en betydande problematik. Där beror det ofta på att vattenflödena är relativt små i förhållande till utsläppen. De stora orsakerna till övergödning i länet är utsläpp från punktkällor, enskilda avlopp, jordbruk samt läckage av näringsämnen från sediment i vissa sjöar (”gamla synder”).

För att minska övergödningen från jordbruket finns projektet ”Greppa näringen”, som erbjuder kostnadsfri rådgivning inom prioriterade områden.

Under de senaste åren har ökade medel för övergödningsåtgärder genom LOVA (lokala vattenvårdsprojekt) bidragit till flera projekt. Som exempel kan nämnas sjön Ralången i Anebys kommun, där näringsrikt sediment har tagits upp från sjön. Sedimentet ska nu behandlas så att näringsämnena kan tas till vara och användas som växtnäring inom jord- och skogsbruket. Undersökningar pågår även för flera sjöar i länet för att ta reda på vilka som har behov av kommande åtgärder.

Levande sjöar och vattendrag

Levande sjöar och vatten­drag

Idag görs stora och ambitiösa insatser som restaureringar av vattendrag och stärka kunskapen om våra vatten för att nå målet i länet. 

I Jönköpings län görs stora insatser inom miljömålet och inom delar av målet går det åt rätt håll. Men fler insatser krävs och utmaningarna är fortfarande stora. God ekologiskt status nås inte i 75 procent av länets vatten.

Biologisk återställning är på sina håll ett nödvändigt verktyg för att nå målet. Det sker bland annat i Habo kommun där vandringshinder för öringen har tagits bort i bäckar till Vättern. Biologisk återställning och restaurering sker även i fler kommuner i länet. Under året har Länsstyrelsen arbetat med att inventera och informera om främmande arter, främst sjögull som förekommer på ett antal platser i länet.

Fler insatser som har genomförts under året i länet handlar om inventeringar, konkreta restaureringar och projekt för att öka samverkan mellan olika aktörer. Flera projekt har sin utgångspunkt i just samverkan, till exempel mellan fiske och kulturmiljö samt i syfte att effektivisera bevarandet av vattendrag med höga naturvärden. SÅV (Samlad Åtgärdsplan för Vatten) är ett viktigt verktyg i sammanhanget, prioriteringar av åtgärder görs här.

*Ekologisk status ger en bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter i vattenmiljöer.

Grundvatten av god kvalitet

Grund­vatten av god kvali­tet

 Generellt sett är grundvattenkvaliteten bra i länet, även om det på vissa håll förekommer problem med förorenat grundvatten. 

Sju av länets cirka 200 vattenförekomster uppnår inte god kemisk status*. Under året har arbetet med att sanera förorenat grundvatten fortsatt på flera håll i länet. Bland annat sker sanering i Värnamo, i anslutning till före detta Värnamotvätten. En åtgärd som bland annat ska ta bort risken för försämrad dricksvattenkvalitet i den kommunala vattentäkten. Förberedelser pågår även för sanering av grundvatten i anslutning till Jönköpings flygplats.

Det finns femton stationer i länet som mäter grundvattennivåerna. Med ett förändrat klimat är det allt mer viktigt att övervaka nivåerna. De senaste åren har det varit flera perioder med ovanligt låga nivåer på sina håll. Hälften av länets kommuner har lokala vattenförsörjningsplaner. Dessutom har fem nya vattenskyddsområden bildats i länet under året. Vattenskyddsområden är viktiga för att säkerställa en säker vattenförsörjning.

Grundvattennivåerna mäts kontinuerligt på femton platser i länet.

*God kemisk status innebär att halterna av giftiga ämnen i en vattenförekomst inte får vara högre än var som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter.

Myllrande våtmark

Myll­rande våt­marker

En viktig del för att bevara våtmarkens värden är att hejda igenväxningen av våtmarker samtidigt som hänsynen inom jord- och skogsbruk måste förbättras.  

Jönköpings län är rikt på våtmarker. Men, våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan under lång tid. Natur- och kulturvärden samt våtmarkernas ekosystemtjänster påverkas negativt av markavvattning, vattenreglering, otillräcklig hävd och kvävenedfall med mera. Idag läcker till exempel dränerade torvjordar på åkermark och skogsmark stora mängder kol till atmosfären.

I länet bedrivs det ett aktivt arbete med att bevara våtmarkernas värden. Våtmarkssatsningarna och det ökade anslaget inom Åtgärder för havs- och vattenmiljö (LOVA) leder till att fler våtmarker anläggs eller restaureras. Likaså startas ytterligare projekt upp inom Lokala naturvårdssatsningen (LONA). Ett urval av igenväxande rikkärr kommer att åtgärdas med hjälp av satsningen inom naturnära jobb. Men trots mer resurser och ökad arbetstakt i våtmarksarbetet är det svårt att hejda igenväxningen. Det beror på kvävenedfall och upphörd eller dålig hävd. Dessutom är det ett resultat av dikning och låga vattenflöden.

Arbete med långsiktigt skydd av våtmarker pågår i tre områden, ytterligare fyra områden återstår innan alla utpekade myrskyddsplanområden (29 stycken) är skyddade i Jönköpings län.

*En invasiv främmande art är en sådan som med människans hjälp spridit sig utanför sitt naturliga utbredningsområde och som kan skada den biologiska mångfalden, människors hälsa och ekonomi.

Levande skogar

Leva­nde skogar

Stärka naturvården och möjliggörande för ökad avverkning för ett hållbart samhälle.

Miljökvalitetsmålet Levande skogar är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. Om man enbart tittar på arbetet med skydd av skog, skötsel av skyddad skog och inventering av naturvärden är utvecklingen tydligt negativ. Samtidigt finns det positiva trender i skogslandskapet med ökad mängd död ved, fler grova träd och en ökad areal med gammal skog.

Det övergripande målet har varit att Skogsstyrelsen ska stärka naturvärden och möjliggöra ökad avverkning för ett hållbart samhälle. Fyra fokusområden bidrar till att nå målet: Minskade skogsskador, Bättre naturvård, Mer varierat skogsbruk och Ökad digitalisering. Under de senaste åren har Skogsstyrelsen arbetat med skärpt lagtillsyn för att göra skogsvårdslagens nivå för miljöhänsyn.

En av de viktigaste åtgärderna för att förbättra miljöhänsynen är arbetet med målbilder. Målbilderna ska ge ett stöd i det praktiska arbetet för exempelvis planerare och maskinförare. Det finns ingen statistik än som i sin helhet visar miljöhänsynen efter att skogssektorn börjat jobba efter målbilderna. Det är därför svårt att i nuläget utläsa några direkta effekter av målbildsarbetet i hänsynsuppföljningen.

ett rikt odlingslandskap

Ett rikt odlings­land­skap

I länet genomförs stora arbetsinsatser inom olika områden, främst genom styrmedel från Landsbygdsprogrammet.


Arbetsinsatserna som genomförs i länets odlingslandskap är många. Trots det är utvecklingen av den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena negativ. En stor utmaning inom målet är att åtgärda igenväxning och det intensifierade brukandet av jordbruksmark. För att nå målet krävs en mer levande landsbygd med aktiva och lönsamma lantbruksföretag. Förändringar måste ske på både nationell och regional nivå med insatser som gynnar lantbruksföretag och möjligheten att leva på landsbygden. Det finns även behov av kunskapsspridning om betydelsen av ett rikt odlingslandskap.

Exploatering av jordbruksmark för bostadsbyggande är ett annat problem som länet måste jobba mer med. Därför har underlag tagits fram som stöd för kommunerna i samhällsplaneringen att värdera jordbruksmark i samband med översiktsplanering och detaljplanering. Utöver detta finns det en utmaning i att öka livsmedelsproduktionen och efterfrågan på lokala livsmedel. Som stöd i arbetet finns en gemensam regional livsmedelsstrategi.

Jordbruksmarkens tillstånd i länet är överlag bra och arealen betesmark och åkermark samt antalet nötkreatur ligger på en relativt jämn nivå. Trenden visar dock att jordbruksföretagen generellt blir färre men större. En viktig åtgärd är att binda ihop landskapet genom att låta de djur som finns beta där de gör störst nytta för den biologiska mångfalden. Rådgivning och kompetensutveckling är några insatser för att lyckas med detta.

God bebyggd miljö

God bebyggd miljö

För att nå målet återstår utmaningar som hållbar samhällsplanering, utveckling mot cirkulär ekonomi och minskade avfallsmängder.

Den förtätning av tätorterna som sker kan ge nya förutsättningar som att fler får tillgång till kollektivtrafik och service men det medför även ett ökat tryck mot olika natur- och kulturvärden samt problem med avbefolkning och igenväxning av mark. Samtidigt präglas länet av skillnader mellan kommuner och tätorter när det gäller befolkningstillväxt och socioekonomiska faktorer. Det finns fortsatt ett stort behov av att minska såväl resursanvändningen som avfallsmängder.

Kommunernas fokus på hållbarhetsfrågor i översiktsplanen har ökat, vilket skapar förutsättningar för en hållbar samhällsplanering.

Tillgång till naturområden i närheten till bostaden är bland annat viktig för vår fysiska och psykiska hälsa, rekreation och friluftslivsutövade. För att bevara och främja tätortsnära naturområden har flera kommuner inventerat och kartlagt socialt viktiga naturområden och inkluderat kartmaterialet i sina planeringsunderlag.

I Jönköpings län uppger 75 procent att de har mindre än en kilometer till ett naturområde som erbjuder möjlighet till naturupplevelse och rekreation. Insatser görs i kommunerna för att tillgängliggöra friluftsområden för flera.

Ett rikt växt och djurliv

Ett rikt växt och djurliv

I länet arbetas det mycket med skydd och skötsel av skyddade områden, åtgärder som gynnar hotade arter samt framtagande av planer och kartläggningar. 

Förutsättningar för att nå målet Ett rikt växt- och djurliv skapas bland annat genom arbete med skydd och skötsel av områden, åtgärdsprogram för hotade arter, bekämpning av invasiva främmande arter, satsning på pollinatörer, handlingsplan för grön infrastruktur och genom andra åtgärdsprogram som tagits fram i länet. Lagstiftning som Miljöbalken och Skogsvårdslagen är viktiga instrument. Men trots lagar och regler är bristande naturvårdshänsyn inom jord- och skogsbruk en av de största orsakerna till att målet inte nås. För att motverka negativa habitatförändringar och överexploatering krävs samverkan och planering på landskapsnivå, inklusive hänsyn till klimatanpassning.

Många insatser pågår eller har genomförts, men den biologiska mångfalden behöver prioriteras högre. Med både ökat ansvarstagande och större naturvårdshänsyn, inom alla sektorer, för att målet ska kunna nås. En negativ utveckling i miljötillståndet syns nu och framåt de närmaste åren. Bedömningen av det här målet är dessutom beroende av de andra miljökvalitetsmålens utveckling.

Nu finns en powerpoint framtagen läget i länet miljömålsbedömningar 2020 som är fritt använda för dig i din kommunicering av miljöarbetet.

Läget i länet miljömålsbedömningar 2020  Powerpoint, 29 MB.

För dig som vill läsa mer:

Miljömålen i Jönköpings län - uppföljning 2020 Länk till annan webbplats.

Så mår miljön- miljöövervakning i Jönköpings län


Kontakt

Miljömålssekretariatet