Läget i länet för miljömålen 2022

Utsläppen av växthusgaser som orsakas av oss människor gör att det globala klimatet blir varmare och instabilare. Största delen av Jönköpings läns utsläpp kommer från förbränning av fossila bränslen för transporter samt el och värme. Det finns stora möjligheter att minska utsläppen, men tempot måste öka.

Länets växthusgasutsläpp minskade mellan 1990 och 2020 med 30 procent. Enligt länets klimat- och energistrategi ska utsläppen senast 2030 ska vara minst 75 procent lägre jämfört med 1990.

I länet pågår ett aktivt arbete för att driva arbetet med energi- och klimatfrågorna framåt bland annat genom klimatrådet i Jönköpings län.

• En koldioxidbudget har tagits fram för länet. Värnamo, Gislaved och Tranås kommuner har tagit fram en koldioxidbudget för sin kommun.
• Klimatklivet har resulterat i flera insatser till exempel tillvarata restvärme, biogasproduktion till värme- och elproduktion samt elkonverteringar.
• Nio av tretton kommuner i projektet ATTRACT och har genomfört olika främjande åtgärder aktiviteter för att minska klimatpåverkan från arbetspendlingen.
• En ideell förening för samverkan har startat för stötta företag inom bygg- och fastighetssektorn att bli klimatneutrala till 2045.

Energikrisen har ökat behovet av insatser som leder till energieffektivisering. Energianvändningen behöver minska samtidigt som produktionen av förnybar energi ökar. Energieffektivisering förutom att minska förbrukningen reducerar även kostnader och koldioxidutsläpp. Exempel på insatser är projektet RE:AGERA där Energikontoret ger rådgivning till företag och Habo kommun har genomfört en kartläggning av energieffektiviseringspotentialen i sina fastigheter.

Den största anledningen till försurning beror på surt nedfall som nästan uteslutande har sitt ursprung utanför länet. Det innebär att de åtgärder som vidtas i länet inte ger tillräckligt resultat lokalt, men kan bidra till minskat nedfall i andra delar av landet. Ämnena som ombildas till surt nedfall släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. Trafik och energiproduktion är viktiga källor, vilket innebär att åtgärder inom målen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan även gynnar arbetet med att uppnå Bara naturlig försurning.

En annan stor orsak till försurning är uttaget av biomassa, till exempel grenar och toppar (grot) från skogen. För att minska konsekvenserna av dessa uttag sker återföring av aska från förbränning av biomassa till skogen. Askåterföringen sker i dag i för liten skala.

Trots betydelsefulla insatser i odlingslandskapet är utvecklingen för den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena fortsatt negativ. Samtidigt bedöms åkermarkens tillstånd och värden för friluftslivet som goda. Utvecklingen för målet bedöms sammantaget som neutral, med stora skillnader för de olika preciseringarna. En stor utmaning ligger i att åtgärda igenväxning och det intensifierade brukandet av jordbruksmark i takt med att jordbruksföretag i länet blir färre men större. En viktig åtgärd är därför att låta djur beta där de gör som mest nytta för den biologiska mångfalden. För att lyckas med detta är rådgivning och möjlighet till kompetensutveckling viktigt. För att nå målet behöver det också finnas förutsättningar att kunna bedriva ett aktivt, konkurrenskraftigt och lönsamt jordbruksföretag, vilket kräver förändring på både regional och nationell nivå.

För att stävja exploatering av jordbruksmark har ett underlag tagits fram som ska vara till stöd för kommuner vid samhällsplanering. Genom den regionala livsmedelsstrategin arbetas det också aktivt med att stärka förutsättningarna för goda affärssystem och ökad konkurrenskraft som på sikt kan leda till ökad produktion av lokala livsmedel.

Åtgärder för att öka den biologiska mångfalden genomförs av många olika aktörer, men det saknas tillräckliga styrmedel för att vända den negativa utvecklingen i miljön. Trots lagar och regler är bristande naturvårdshänsyn inom jord- och skogsbruk den främsta orsaken till att målet inte nås. Tillståndet för målet är beroende av hur arbetet går med de andra miljökvalitetsmålen och genomförda åtgärder väntas först ge effekter på längre sikt. För att motverka negativa habitatförändringar och överexploatering krävs samverkan och planering på landskapsnivå där hänsyn även tas till klimatanpassning. Omfattningen av åtgärder måste öka och det krävs en kontinuitet och långsiktighet i tilldelning av resurser och satsningar för att vända trenden.

• Särskilda LONA-projekt har lett till restaurering av tätortsnära marker till ängsmarker samt bildande av våtmarksytor som gynnar den biologiska mångfalden i länets kommuner.
• Länsstyrelsen, Trafikverket och Gislaveds kommun har bekämpat invasiva främmande arter såsom jätteloka, jättebalsamin och svarthuvad snigel.
• Länsstyrelsen har under året skyddat 437 hektar mark som naturreservat och naturvårdsavtal, varav majoriteten är skogsmark. Arealen frivilliga avsättningar har mellan 2020 - 2021 minskat från 44 400 hektar till 43 600 hektar.
• Länsstyrelsen har genomfört elva rådgivningar med fokus på skötsel som gynnar fladdermusen barbastell. Några rådgivningar har lett till röjning, stängsling och gallring.

Vägtrafiken i tätorterna är en av länets stora utmaningar och medför att det finns problem med för höga halter av luftföroreningar i länet. Luftföroreningar har en negativ effekt på både hälsa och miljö.

I länet samverkar kommunerna med kontroll av luftkvalitet. Mätningar och modellbedömningar visar att luftkvaliteten inte är tillfredställande, dock visar mätningar att halter av kvävedioxid minskat. Det återstår att se om det är trendbrott eller om det är en effekt av pandemin.

I syfte att minska trafiken samt använda mindre fossilfria bränslen har det genomförts flera insatser inom miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft.

• I länet bedrivs projektet ATTRACT- innovativ arbetspendling för attraktiva arbetsgivare i Jönköpings län.
• Flera elektrifieringsinsatser sker i länet
• Länets kommuner genomför modellberäkningar för att kontrollera luftkvaliteten i sina tätorter.

Läs mer om 

Innovativ arbetspendling för attraktiva arbetsgivare Länk till annan webbplats.

Aktuell luftkvalitet i Jönköping Länk till annan webbplats.

Resultat modellberäkningar för Jönköpings län Länk till annan webbplats.

Mängden kemikalier i omlopp är idag så stor, att även om alla utsläpp av farliga ämnen skulle upphöra så kommer miljömålet inte att uppnås. Det innebär inte att det arbete som idag görs på något sätt är ogjort. Tvärtom. Däremot kommer det att ta längre tid innan effekterna av de riktade åtgärderna och beteendeförändringarna syns. I takt med att vår konsumtion ökar har också efterfrågan och omsättningen av kemikalier och varor ökat, särskilt inom textil-, elektronik och byggsektorn. Detta medför en ökad mängd avfall och kemikalier i vårt samhälle. Vi behöver gå emot ett mer hållbart och cirkulärt samhälle.

Habo kommun har medverkat i projektet ”Jordbruk och integrerat växtskydd”, för att få jordbrukare att använda växtskyddsmedel på ett mer hållbart sätt.

För att skaffa kunskap om möjlig påverkan på vår omgivning genomförs provtagningar av sjöar, vattendrag och fisk. Länsstyrelsen har analyserat PFAS och metaller i fisk från sjöar i länet. Även inom tillsynen av förorenade områden har gjort insatser för att öka kunskapen om PFAS genom kartläggning av källor som kan vara påverkade av PFAS.

Ett förändrat klimat kan även medföra en ökad risk för spridningar av föroreningar. Ett förebyggande klimatanpassningsarbete pågår genom tillsynen och ute hos berörda verksamheter.

Miljöövervakning på Länsstyrelsens webbplats

Den förtätning av tätorterna som sker kan ge nya förutsättningar som att fler får tillgång till kollektivtrafik och service men det medför även ett ökat tryck mot olika natur- och kulturvärden samt problem med avbefolkning och igenväxning av mark. Samtidigt präglas länet av skillnader mellan kommuner och tätorter när det gäller befolkningstillväxt och socioekonomiska faktorer. Ett förändrat klimat medför att vi behöver genomföra insatser för att anpassa vårt samhälle.

• Länsstyrelsen har tagit fram nya planeringsunderlag för att underlätta kommunernas arbete i form av skyfallskarteringar, länstäckande yttemperaturskarteringar och underlag för klimatpåverkan på förorenade områden.
• Region Jönköpings län har genomfört klimatanpassningsåtgärder på Värnamo sjukhus.
• Habo kommun har genomfört skyfallsplaner och skyfallsmodelleringar.
• Värnamo kommun har tagit fram ett prognosverktyg för att mäta flödesnivåerna i Lagan.
• Jönköpings kommun har tagit fram underlag för bedömning av ras och skred.
• Fastighetsägarna har tagit fram ett klimatanpassningsverktyg som ska hjälpa fastighetsägare att göra analyser och utreda klimatrelaterade risker.

Kommunernas fokus på hållbarhetsfrågor i översiktsplanenen har ökat, vilket skapar förutsättningar för en hållbar samhällsplanering.

• I länet pågår ett projekt om social hållbarhet i fysisk planering för att öka kunskapen hos kommunerna genom analyser och kunskapshöjande insatser.
• Metod och digital mobil plattform för översiktlig bebyggelseinventering för att underlätta hantering av kulturmiljö i plan- och byggprocessen.
• På länsstyrelsen pågår ett utvecklingsarbete inom arkitektur och gestaltad livsmiljö, bland annat har kompetenshöjande insatser genomförts.

Tillgång till grönområden i den bebyggda miljön är bland annat viktig för den biologiska mångfalden, vår fysiska och psykiska hälsa, rekreation och friluftslivsutövade.

• Region Jönköpings län har genomfört I-tree-beräkningar i utomhusmiljöer vid sjukhusen för att synliggöra trädens ekosystemtjänster.
• Aneby kommun har beslutat om ett kommunalt naturreservat för att bevara ett tätortsnära skogsområde.
• Sävsjö kommun har anlagt blomsterängar i centrala Sävsjö för att gynna pollinatörer och öka andelen ängsmark.

Grundvatten är en viktig resurs för vattenförsörjningen. Länsstyrelsen har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan som bidrar till att vattenbehov ses i ett helhets- och flergenerationsperspektiv. Även vattenskyddsområden är viktiga för att säkerställa vattenförsörjningen och flera kommuner arbetar med att säkerställa sina vattenskyddsområden samt ta fram nya grundvattenbrunnar för dricksvatten.

Sju av länets cirka 200 vattenförekomster uppnår inte god kemisk status*. Under året har arbetet med att sanera förorenat grundvatten fortsatt på flera håll i länet.

Grundvattennivåerna mäts på ett flertal ställen i länet. Med ett förändrat klimat är det allt mer viktigt att övervaka nivåerna. De senaste åren har det varit flera perioder med ovanligt låga nivåer på sina håll. Länsstyrelsen följer och samordnar arbetet med att följa utvecklingen av grundvattennivåerna.

Jönköpings län har generellt inga stora problem med övergödning men det finns områden med en betydande problematik. I dessa områden beror övergödning ofta på att vattenflödena är relativt små i förhållande till utsläppen. De främsta orsakerna till övergödning i länet är utsläpp från punktkällor, enskilda avlopp, jord-och skogsbruk samt läckage av näringsämnen från sediment i vissa sjöar (”gamla synder”).

För att minska övergödningen från jordbruket pågår projektet ”Greppa näringen”. Genom kostnadsfri rådgivning har man sett resultat på förbättrade växtnäringsbalanser och mer balanserade foderstater hos den enskilde lantbrukare. Detta leder vidare till ett mer effektivt nyttjande av gödning och mindre läckage till vatten.

Under de senaste året har tio nya LOVA-projekt (lokala vattenvårdsprojekt) med koppling till övergödning startat. Projekten berör åtgärdsutredningar, anläggande av våtmarker och dagvattendammar, åtgärder vid ridanläggning och åtgärd mot internbelastning. Åtgärderna genomförs av länets kommuner, ideella sammanslutningar och Länsstyrelsen i Jönköpings län. För att effektivt kunna bedriva åtgärdsarbete krävs långsiktig och säkrad finansiering då åtgärdsarbetet präglas av långa processer som sträcker sig över flera år.

Länets aktörer arbetar för förbättrad miljöhänsyn och ökad kunskap om skogens olika värden, men ytterligare åtgärder är nödvändiga. En osäker och oförutsägbar resursfördelning för formellt skydd och naturvårdande skötsel försvårar myndigheternas strategiska och långsiktiga arbete.

Brist på funktionella spridningskorridorer försvårar och hindrar arters spridning samt minskar den biologiska mångfalden. Ett mer varierat skogsbruk behöver uppmuntras, en större areal behöver skyddas där återskapande av habitat och strukturer som död ved kan ske. Skadorna på kulturmiljöer måste minskas radikalt, helst helt upphöra, antalet gamla träd behöver öka och klövviltstammarna måste hållas på en rimlig nivå.

• Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har utbildat 20 handläggare och 20 virkesköpare/planläggare i kalkbarrskog och hyggesfritt skogsbruk. Inom hyggesfritt skogsbruk har Skogsstyrelsen dessutom genomfört en temavecka, utfört individuella rådgivningar och deltagit på sju skogsdagar.
• Växjö stift har genomfört kontinuerlig frihuggning av skyddsvärda träd vid gallring och vid föryngringsavverkning lämnas skyddsvärda träd rutinmässigt. Vidare arbetar man med återvätning i skogen och har anlagt våtmarker i skog eller jordbruksmark.
• Skogsstyrelsen erbjuder rådgivning och ekonomiska bidrag till skötsel av natur-och kulturmiljövårdande åtgärder via NOKÅS och Skogens miljövärden. Under 2022 har drygt 45 fastighetsägare fått skriftliga rådgivningar om natur- och kulturvårdande skötselåtgärder.
• Fyra av länets kommuner har fått LONA-bidrag till totalt nio projekt där det huvudsakliga miljömålet är Levande skogar. Åtgärderna inom dessa projekt är mycket varierande och innefattar bland annat friställning av träd, ta fram skötselplan och förbättra och röja fram vandringsleder.

Jönköpings län är rikt på våtmarker. Men under lång tid har våtmarker försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Natur- och kulturvärden samt våtmarkernas ekosystemtjänster påverkas negativt av markavvattning, vattenreglering, otillräcklig hävd och kvävenedfall. Dränerade torvjordar på skog-och åkermark läcker stora mängder kol till atmosfären.

I länet pågår flera insatser för att bevara våtmarkernas värden och ekosystemtjänster. Våtmarkssatsningarna och det ökade anslaget inom Åtgärder för havs- och vattenmiljö (LOVA) leder till att fler våtmarker anläggs eller restaureras.

Vidare startas ytterligare projekt upp inom Lokala naturvårdssatsningen (LONA). Under 2022 har totalt har sex igenvuxna rikkärr åtgärdats i Jönköpings län. Trots mer resurser och ökad arbetstakt är det dock svårt att hejda igenväxningen till följd av kvävenedfall, otillräcklig hävd, dikning och låga vattenflöden.

Utsläppen av ämnen som bryter ned ozon har minskat i Sverige sedan 1990-talet. Ozonlagret har förmågan att laga sig själv, men det är en långsam process och klimatförändringar riskerar att vända den positiva trenden. Att minska utsläppen av växthusgaser hjälper även ozonskiktet att återhämta sig. Det finns fortfarande gamla produkter som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen, och det är viktigt att dessa tas om hand på ett säkert sätt. Även insatser för att minska andra växthusgaser är viktiga.

• I länet pågår anläggande av små våtmarker, dessa fungerar som sänkor för växthusgasen lustgas. (läs mer under Myllrande våtmarker)
• Inom projektet ”Greppa Näringen ges rådgivning till lantbrukare angående kväveläckage med syftet är att minska övergödningen och utsläppen av växthusgaser.
• Energikontoret och Länsstyrelsen leder projektet FASTR, som ska påskynda omställningen till fossilfria transporter och drivmedel, inklusive eldrift, som i sin tur leder till minskade utsläpp av växthusgaser.

En följdeffekt av ett tunt ozonskikt är att UV-strålningen blir starkare. Det medför att risken att drabbas av hudcancer ökar. Hudcancer är den cancerform som växer snabbast i Sverige och antalet cancerfall både bland kvinnor och män i länet ökar. Läs mer under Säker strålmiljö.

FASTR - Snabbare omställning till fossilfria transporter i Jönköpings län Länk till annan webbplats.

Jönköpings län har bland de högsta fallen av hudcancer i landet. Minskad exponering för UV-strålning är avgörande för att minska antalet hudcancerfall.

Förebyggande åtgärder som solskydd, plantering och bevarande av träd samt buskar som ger naturlig skugga på till exempel offentliga platser och skolgårdar behöver genomföras i högre utsträckning. Detta är aspekter som behöver vägas in i ett tidigt skede, såsom i översikts- och detaljplaner. Det gäller framför allt på skolor och förskolor då barn är extra känsliga.

Habo kommun genomför regelbundet mätningar av bakgrundsstrålning vid utvalda platser, mätningarna rapporteras in till Länsstyrelsen.

Antal hudcancerfall i Jönköpings län på Sveriges miljömåls webbplats Länk till annan webbplats.