Läget i länet för miljömålen 2024

Den största anledningen till försurning beror på surt nedfall som nästan uteslutande har sitt ursprung utanför länet. Det innebär att de åtgärder som vidtas i länet inte ger tillräckligt resultat lokalt, men kan bidra till minskat nedfall i andra delar av landet. Ämnena som ombildas till surt nedfall släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. Trafik och energiproduktion är viktiga källor, vilket innebär att åtgärder inom målen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan även gynnar arbetet med att uppnå Bara naturlig försurning.

En annan stor orsak till försurning är uttaget av biomassa, till exempel grenar och toppar (grot) från skogen. För att minska konsekvenserna av dessa uttag sker återföring av aska från förbränning av biomassa till skogen. Askåterföringen sker i dag i för liten skala.

Utsläppen av växthusgaser som orsakas av oss människor gör att det globala klimatet blir varmare och instabilare. Största delen av Jönköpings läns utsläpp kommer från förbränning av fossila bränslen för transporter samt el och värme. Det finns stora möjligheter att minska utsläppen, men tempot måste öka.

I länet pågår ett aktivt arbete för att driva arbetet med energi- och klimatfrågorna framåt bland annat genom Klimatrådet i Jönköpings län.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Klimatklivet har resulterat i flera insatser till exempel energikonverteringar till förnybar energi och publik laddindinfrastruktur.
• 10 av Jönköpings läns 13 kommuner jobbar med att minska klimatpåverkan genom sina upphandlingar och strategiska inköp. Genom att exempelvis jobba med inköp av återvunna produkter så som kontorsmöbler, IT-utrustning, tjänstecyklar samt möjlighet till reparation av produkter ökar både efterfrågan på miljövänliga produkter samt minskar utsläppen.
  Energikontor Norra Småland och Länsstyrelsen i Jönköpings län har under 2024 bedrivet förstudien V2X med syfte att undersöka möjligheter för etableringar av V2X-lösningar i Jönköpings län. Förstudien har resulterat i framtagande av några sådan exempel skulle kunna se ut samt en vidare ansökan om genomförandeprojekt. Förstudien del finansierades av ERUF.
  
• Energikontor Norra Småland driver tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköpings län och Gnosjö kommun, projektet EFFEKT. Projektet pågår mellan 2023–2026 och har under året bland annat processlett fyra av länets kommuner i framtagande av kommunal energiplan. Under året har även en solcellsanalys över potentialen av takinstallerade solceller tagits fram. Projektet delfinansieras av ERUF.
• Energikontor Norra Småband bedriver projektet CONSTR:ACT med syfte att minska energianvändning och växthusgasutsläpp inom bygg- och fastighetssektorn genom ökad kunskap, innovationsförmåga och samverkan.
• Region Jönköpings län har investerat i en ny tågdepå i Nässjö med syfte att möjliggöra fördubblandet av resandet med tåg i Jönköpings län till 2035. Tågdepån har även försetts med solpaneler och tvätt som återanvänder regnvatten. Med den nya tågdepån säkras framtiden för den lokala tågtrafiken i länet men också mellan länen.
• Bäckadalsgymnasiet i Jönköping tog tillsammans med Clarion Hotel Viktoria och Pingstkyrkan initiativ till att införa en skolgarderob med second hand kläder till 2024 års skolbal. Initiativet ökar ungas medvetenhet om kläders påverkan på klimatet samtidigt som det minskar växthusgasutsläpp och verkar för en ekonomisk hållbarhet.

Energianvändningen behöver minska samtidigt som produktionen av förnybar energi ökar. Energieffektivisering förutom att minska förbrukningen reducerar även kostnader och koldioxidutsläpp.

Länets växthusgasutsläpp minskade mellan 1990 och 2022 med 35 procent. Enligt länets klimat- och energistrategi ska utsläppen senast 2030 ska vara minst 75 procent lägre jämfört med 1990.

Trots betydelsefulla insatser i odlingslandskapet är utvecklingen för den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena fortsatt negativ. Samtidigt bedöms åkermarkens tillstånd och värden för friluftslivet som goda. Utvecklingen för målet bedöms sammantaget som neutral, med stora skillnader för de olika preciseringarna. En stor utmaning ligger i att åtgärda igenväxning och det intensifierade brukandet av jordbruksmark i takt med att jordbruksföretag i länet blir färre men större. En viktig åtgärd är därför att låta djur beta där de gör som mest nytta för den biologiska mångfalden. För att lyckas med detta är rådgivning och möjlighet till kompetensutveckling viktigt. För att nå målet behöver det också finnas förutsättningar att kunna bedriva ett aktivt, konkurrenskraftigt och lönsamt jordbruksföretag, vilket kräver förändring på både regional och nationell nivå.

För att stävja exploatering av jordbruksmark har ett underlag tagits fram som ska vara till stöd för kommuner vid samhällsplanering. Genom den regionala livsmedelsstrategin arbetas det också aktivt med att stärka förutsättningarna för goda affärssystem och ökad konkurrenskraft som på sikt kan leda till ökad produktion av lokala livsmedel.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Länsstyrelsen i Jönköpings län har genom den strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik beviljat nio startstöd vars syfte är att underlätta för yngre personer att starta eller ta över jordbruksföretag.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har, med finansiering från landsbygdsprogrammet och strategisk plan för EU:s jordbrukspolitik, anordnat ett stort antal kurser och aktiviteter. Lyckas med din ängsmark, fältvandringar om olika djur på naturbete, rotationsbete, giftiga växter och parasiter på naturbeten och skogsbeteskurs är några exempel som berör natur- och kulturvärden i odlingslandskapet utöver runt 130 enskilda rådgivningar.
• Inom samarbetsprojektet ”Mer ekologiskt i Jönköpings län” som Region Jönköpings län driver tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköpings län, Naturskyddsföreningen och Refarm Linné har ett flertal studiebesök anordnats under perioden
• Sweco har på uppdrag av Mullsjö kommun tagit fram en modell med syftet att värdera jordbruksmark. I samhällsbyggnadsprocessen kan kommunen använda denna som vägledning för att undvika exploatering av värdefull jordbruksmark.

Mer ekologiskt i Jönköpings län, Utveckling i Jönköpings län Länk till annan webbplats.

Åtgärder för att öka den biologiska mångfalden genomförs av många olika aktörer, men tillräckliga styrmedel saknas för att vända den negativa utvecklingen. För att målet ska kunna nås måste biologisk mångfald prioriteras högre inom alla sektorer och insatser planeras utifrån ett landskapsperspektiv. Till följd av minskade medel till åtgärder inom invasiva främmande arter, åtgärdsprogram för hotade arter och grön infrastruktur har insatser som är nödvändiga för att vända utvecklingen uteblivit.

För att motverka negativa habitatförändringar och överexploatering krävs samverkan och planering på landskapsnivå med samtidig hänsyn till klimatanpassning. Detta sker delvis genom arbetet med länets åtgärdsprogram för miljömålen, däribland Grön handlingsplan, men kräver långsiktig finansiering för att ge större effekt och möjliggöra kontinuerlig samverkan. Med anledning av minskade ekonomiska medel till åtgärder inom områden som invasiva främmande arter, åtgärdsprogram för hotade arter och grön infrastruktur har färre åtgärder genomförts i länet under året än tidigare. Begränsningar i medel till LONA-åtgärder resulterar också i uteblivna insatser i landskapet, vilket minskar möjligheten att nå miljömålet.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Länsstyrelsen i Jönköpings län har tillsammans med Handelskammaren Jönköpings län genomfört en workshop om biologisk mångfald riktad till företag. Syftet var att höja kunskapen om hur näringslivet kan jobba med området och visa hur man kan identifiera sin påverkan på biologisk mångfald genom verktyget CLIMB.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har genom åtgärdsprogram för hotade arter hamlat eller beskurit över 550 skyddsvärda träd samt utfört skötsel av två rikkärr och fyra vityxnelokaler.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har skyddat sex områden som naturreservat och två som naturvårdsavtal i syfte att bevara värdefull natur. Totalt har 69 hektar mark skyddats i länet, varav 60 hektar är produktiv skogsmark.
• Gislaveds kommun har gett grönstrukturfrågorna större utrymme och betydelse i översiktsplaneringen med fokus på spridningskorridorer och ekosystemtjänster.
• Sävsjö kommun har genomfört en naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald i tätortsnära natur. Inventeringen har utmynnat i skötselförslag som ska implementeras.
• Vaggeryds kommun har tillsammans med Naturskyddsföreningen genomfört en temavecka med fokus på pollinering i syfte att sprida kunskap till allmänhet och skolor om hur pollinatörer kan gynnas.
• Vaggeryds kommun har bekämpat jättebalsamin vid ett antal bestånd och testat hetvattenmetod för bekämpning av jätteloka och parkslide. Tranås kommun har bekämpat sjögull genom yttäckning/skuggning.
  
• Mullsjö kommun arbetar med att öka kommunens ängs- och slåtterytor i syfte att bidra till biologisk mångfald.

I länet samverkar kommunerna med kontroll av luftkvalitet. Mätningarna och beräkningarna i länet visar att målet inte är uppnått och inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Trenden är ändå positiv då beräkningar indikerar att halterna av kvävedioxid, partiklar (PM10) och bensen har minskat i de flesta kommunerna under de senaste fem åren.

I syfte att minska trafiken samt använda mindre fossilfria bränslen har det genomförts flera insatser inom miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Bland annat sker flera elektrifieringsinsatser i länet.

• Flera kommuner i Jönköpings län har under vintern 2023/2024 informerat om vedeldning. Till exempel har Värnamo kommun genomfört en informationskampanj i media.
• Sävsjö kommun har en gång- och cykelplan och genomför löpande åtgärder från planen. Flera andra kommuner i länet jobbar med att främja cyklandet i sina kommuner.
  

Aktuell luftkvalitet i Jönköping, Jönköpings luft Länk till annan webbplats.

Mängden kemikalier i omlopp är idag så stor, att även om alla utsläpp av farliga ämnen skulle upphöra så kommer miljömålet inte att uppnås. Det innebär inte att det arbete som idag görs på något sätt är ogjort. Tvärtom. Däremot kommer det att ta längre tid innan effekterna av de riktade åtgärderna och beteendeförändringarna syns. I takt med att vår konsumtion ökar har också efterfrågan och omsättningen av kemikalier och varor ökat, särskilt inom textil-, elektronik och byggsektorn. Detta medför en ökad mängd avfall och kemikalier i vårt samhälle. Vi behöver gå emot ett mer hållbart och cirkulärt samhälle.

Förutsättningarna har dock ökat för att nå målet genom EU-lagstiftning som REACH (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) samt de åtgärder som ingår i EU:s kemikaliestrategi, andra strategier och handlingsplaner som ryms under den gröna given, kan leda utvecklingen i rätt riktning och kommer även till del kommer att vara genomförda till år 2030 och att detta förbättrar förutsättningarna att nå målet. En fortsatt övergång till mer hållbara och cirkulära ekonomier ökar möjligheterna för att nå målet.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Det har genomförts flertalet insatser på nationell, regional och lokal nivå gällande PFAS. För att skaffa kunskap om möjlig påverkan på vår omgivning genomförs provtagningar av sjöar, vattendrag och fisk. Även inom tillsynen av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden har det gjort insatser, till exempel genom att ställa krav på utfasning samt kartläggning av källor som kan vara påverkade av PFAS. Länsstyrelsen i Jönköpings län har startat upp en intern PFAS-samverkansgrupp. Aktuella PFAS-frågor diskuteras och möjlighet finns att dela med sig av erfarenheter och få hjälp av andra.
• Ett förändrat klimat kan även medföra en ökad risk för spridningar av föroreningar. Ett förebyggande klimatanpassningsarbete pågår genom tillsynen och ute hos berörda verksamheter.
• Habo kommun och Jönköpings kommun arbetar med att både minska antalet kemiska produkter generellt samt produkter som innehåller farliga ämnen/utfasningsämnen. Jönköpings kommun har på detta sätt minskat antalet kemiska produkter i förskolan från 800 till 14.
• Kommunerna i Jönköpings län prioriterar i tillsynen av miljöfarlig verksamhet utfasning av farliga kemikalier.
• Habo kommun har upphandlat och köpt in gröna, miljödeklarerade arbetskläder har bland annat minskat utsläpp av koldioxid och förbrukningen av kemikalier samt sparat pengar.
  

Miljöövervakning

Länsstyrelsens arbete med PFAS

Dagens samhällsutveckling med klimatförändring och ett osäkert omvärldsläge kommer påverka hur vi tänker kring lämplig markanvändning. Detta är i sig inte negativt, det ställer dock krav på en hög samverkansförmåga och tydlig kommunikation så att hållbarhetsfrågorna inte glöms av i omställningen. Mer resurser, tydlighet från statliga myndigheter och aktuella underlag är nödvändiga för att skapa förutsättningar för att nå målet.

Majoriteten av kommunerna i länet har under de senaste åren arbetat aktivt med att ta fram och anta nya översiktsplaner. Aktuella översiktsplaner ger förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i länet. Samtidigt finns negativa trender i form av ökat resande, ohållbar resursanvändning och möjlig förlust av grönytor vid förtätning.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Flertalet av kommunerna i Jönköpings län genomför insatser för att främja fysisk aktivitet i städer och samhällen. Det är insatser som till exempel förbättrat säkerheten på cykelvägar vid prioriterade områden så som förskola och skola samt säkrat tillgång till grönområden. Exempel på andra insatser är kampanjer för att stärka cyklandet, bygga ut cykelparkeringar, återetablera en grön lekmiljö i centrala delar av samhället samt uppstart av friluftsråd.
• Region Jönköpings län har tagit fram ett regionalt cykelbokslut, som ger en samlad nulägesbild av kommunernas cykelarbete i länet och hur kommunerna satsar på cykling.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har påbörjat ett arbete med metodutveckling om social hållbarhet i översiktsplaneringen tillsammans med Värnamo kommun.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har startat ett arkitekturstrategiskt forum i länet, en plattform för samverkan kring arkitekturfrågor och gestaltad livsmiljö.
• Länsstyrelsen Jönköping använder en webbaserad metod som kan användas av kommunerna för översiktlig bebyggelseinventering. Flera kommuner har genomfört inventeringar med stöd av det statliga kulturmiljöanslaget.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har medverkat som pilotlän i Riksantikvarieämbetets arbete med att utveckla ett arbetssätt för att aktualitetspröva riksintressen för kulturmiljövården.

Grundvatten är en viktig resurs för vattenförsörjningen. Länsstyrelsen har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan som bidrar till att vattenbehov ses i ett helhets- och flergenerationsperspektiv. Även vattenskyddsområden är viktiga för att säkerställa vattenförsörjningen och flera kommuner arbetar med att säkerställa sina vattenskyddsområden samt ta fram nya grundvattenbrunnar för dricksvatten.

Sju av länets cirka 200 vattenförekomster uppnår inte god kemisk status*. Under året har arbetet med att sanera förorenat grundvatten fortsatt på flera håll i länet.

Grundvattennivåerna mäts på ett flertal ställen i länet. Med ett förändrat klimat är det allt mer viktigt att övervaka nivåerna. De senaste åren har det varit flera perioder med ovanligt låga nivåer på sina håll. Länsstyrelsen följer och samordnar arbetet med att följa utvecklingen av grundvattennivåerna.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Det pågår arbete med att bilda och fastställa nya vattenskyddsområden.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har provtagit två källor i länet som en del i kunskapsinsamlingen avseende föroreningar i grundvattnet.
• Det pågår även ett flertal saneringar av förorenat grundvatten runtom i länet.

*God kemisk status innebär att halterna av giftiga ämnen i en vattenförekomst inte får vara högre än var som anges i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter.

Det pågår många åtgärder i länet som till exempel rådgivning, tillsyn, anläggande av miljöer som fångar upp näringsämnen samt förbättringar av avloppsvattenrening.

Ett åtgärdsexempel inom kategorin rådgivning som leder till minskad övergödning från jordbruket är det pågående projektet ”Greppa näringen”. Genom kostnadsfri rådgivning har man sett resultat på förbättrade växtnäringsbalanser och mer balanserade foderstater hos den enskilde lantbrukaren. Detta leder vidare till ett mer effektivt nyttjande av gödning och mindre läckage till vattenmiljön.

Ett förändrat klimat kan påverka övergödningssituationen. Enligt den klimatanalys SMHI har gjort för Jönköpings län kommer flödena att minska under vår- och sommarmånaderna och lågvattenperioden kommer att bli längre . Det skulle kunna leda till att koncentrationen av de övergödande ämnena i vattnet blir högre, vilket kan påverka djur- och växtlivet negativt. Samtidigt kommer den totala nederbördsmängden per år och antalet dygn med kraftig nederbörd per år att öka. Det skulle leda till en ökad transport av näringsämnen från bland annat jordbruksmark till sjöar och vattendrag.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Länsstyrelsen i Jönköpings län har beviljat LOVA-bidrag (lokala vattenvårdsprojekt) till elva nya projekt som ska minska övergödningen. Bidrag har tilldelats projekt för att bland annat anlägga våtmarker, strukturkalka jordbruksmark, genomföra reduktionsfisken av internbelastade sjöar, ta fram informationsmaterial samt anställa åtgärdssamordnare för att öka åtgärdstakten. Åtgärderna genomförs av länets kommuner, ideella sammanslutningar och Länsstyrelsen i Jönköpings län.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har arbetat med uppsökande verksamhet för att fler våtmarker och fosfordammar ska anläggas på platser där de kan bidra så mycket som möjligt till minskad övergödning. Förhoppningen är att detta arbete ska leda till att fler våtmarker anläggs de kommande åren.
• Flera kommuner i Jönköpings län har inventerat och påbörjat kvalitetssäkringar av dagvattenanläggningar för att minska transporten av näringsämnen vid dagvatten till sjöar och vattendrag.
• Ett par kommuner i Jönköpings län har systematiskt börjat åtgärda felkopplingar av dag- och spillvatten.
• Flera kommuner i Jönköpings län har under det senaste året byggt ut allmänt VA till nya områden på landsbygden.
  

Åtgärder görs av skogsägare, näringsliv, myndighet, kommun och andra. För att nå målet för Levande skogar behövs en fortsatt långsiktig ökning av statliga insatser och styrmedel i kombination med ett starkt sektorsansvar. Osäkerhet i resurstilldelning för formellt skydd och naturvårdande skötsel försvårar myndigheternas strategiska och långsiktiga arbete.

Avverkning av värdefull gammal skog och hänsynskrävande biotoper, igenväxning av skyddade och frivilligt avsatta områden, tätare skogar och brist på viktiga strukturer som död ved påverkar hotade arter och hela ekosystem mycket negativt. Fragmentering av värdefulla livsmiljöer försvårar och minskar arters spridning och fortlevnad.

Ett mer varierat skogsbruk behöver fortsatt uppmuntras och utövas, en större areal behöver skyddas, återskapande av habitat och strukturer som till exempel död ved och gamla träd är viktigt. Skötsel av frivilligt avsatta och formellt skyddade områden behöver öka där så krävs. Skadorna på kulturmiljöer måste minskas radikalt, helst helt upphöra. Klövviltstammarna och fodertillgången balanseras i landskapet.

Exempel på åtgärder som görs för att nå målet:

• Skogsstyrelsen har fyra bildat två biotopskydd och tecknat ett naturvårdsavtal (12,1 hektar produktiv skogsmark). Länsstyrelsen i Jönköpings län har skyddat sex naturreservat och två naturvårdsavtal (68 hektar produktiv skogsmark).
• Skogsstyrelsen har arrangerat tre Lövskogsdagar, en träff om särskilt viktiga arter, en träff om naturvårdande skötsel och två träffar om miljöhänsyn.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har gjort naturvårdande skötslen inom genom: Skogsbetesrestaureringsprojekt pågår i fem skyddade områden (cirka 100 hektar). Naturvårdsbränning genomfördes inom EU-projektet Life2Taiga på tre hektar inom Store Mosse Nationalpark. För att bevara och utveckla naturvärden kopplade till tall och lövskogsmiljöer i naturreservat har reducering av gran utförts på cirka 15 hektar och restaurering av brynskog har utförts på cirka fem hektar samt veteranisering eller friställning av lövträd har utförts på ett 50-tal träd.
• Södra utförde naturvårdande skötsel på cirka 400 hektar inom verksamhetsområden som till största delen ligger inom Jönköpings län. Södra har dessutom deltagit i och anordnat ett flertal utbildningar för sin personal kring till exempel naturvård i skogen och skyddsvärda arter

Jönköpings län är rikt på våtmarker. Under lång tid har emellertid våtmarker försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Natur- och kulturvärden samt våtmarkernas ekosystemtjänster påverkas negativt av markavvattning, vattenreglering, otillräcklig hävd och kvävenedfall. Dränerade torvjordar på skogs- och åkermark läcker stora mängder kol till atmosfären.

Många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de våtmarker vi redan har. Den ökade medelstilldelningen via våtmarkssatsningen och det ökade anslaget inom ”Åtgärder för havs- och vattenmiljö” möjliggör att fler våtmarker kan anläggas och restaureras. Samtidigt fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd, igenväxning, övergödning och exploatering.

Exempel på åtgärder som görs för att nå målet:

• Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetar med långsiktigt skydd i tre myrskyddsområden i Jönköpings län. Det har gjorts framsteg i alla dessa områden. Ytterligare fem områden återstår innan alla utpekade myrskyddsplanområden är skyddade.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län bedriver flera våtmarksrestaureringsarbeten i skyddade områden som bekostas av våtmarksmedel. Inom den statliga våtmarkssatsningen har Länsstyrelsen utfört restaureringsåtgärder inom sex skyddade områden till en yta om drygt 70 hektar.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har beviljat nio våtmarksansökningar inom LONA. Ansökningarna innefattar förstudier om flödesutjämnande åtgärder, kartering av våtmarkslägen samt anläggande av våtmark.

Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker i Jönköpings län, Sveriges miljömål Länk till annan webbplats.

Utsläppen av ämnen som bryter ned ozon har minskat i Sverige sedan 1990-talet. Ozonlagret har förmågan att laga sig själv, men det är en långsam process och klimatförändringar riskerar att vända den positiva trenden. Att minska utsläppen av växthusgaser och lustgas generellt hjälper även ozonskiktet att återhämta sig. Det finns fortfarande gamla produkter som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen, och det är viktigt att dessa tas om hand på ett säkert sätt.

En följdeffekt av ett tunt ozonskikt är att UV-strålningen blir starkare. Det medför att risken att drabbas av hudcancer ökar. Hudcancer är den cancerform som växer snabbast i Sverige och antalet cancerfall både bland kvinnor och män i länet ökar. Läs mer under Säker strålmiljö.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Länsstyrelsen i Jönköpings län deltar i arbetet med att förhindra illegal export av farligt avfall, bland annat gamla kylar och frysar. Länsstyrelsen Västra Götaland har genomfört kontroller ibland att vårt län i samverkan med Tullverket, Kustbevakningen, Polisen och Åklagarmyndigheten. Vid kontrollerna har det uppmärksammats att ozonnedbrytande freon-nummer är ovanligt även i gamla begagnade kylmöbler. I de fall som exporter har förbjudits under året har det varit av andra skäl än att innehållit freoner.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län förmedlar medel för att anlägga och återskapa våtmarker i odlings- och skogslandskapet utanför skyddade områden med medel inom LOVA samt inom Strategiska planen.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län driver tillsammans med LRF och Jordbruksverket projektet Greppa Näringen. Idag är drygt 300 lantbrukare medlemmar i projektet. Medlemmarna får genom kostnadsfri rådgivning kunskap om vad de kan göra för att minska sin miljö- och klimatpåverkan.
• Två lantbruk i Jönköpings län har fått stöd från Klimatklivet för att uppföra biogasanläggningar som drivs med gödsel på sin gårdar.

Allt fler är medvetna om vilka risker som UV-strålning och för mycket solning kan innebära. Ändå fortsätter antalet hudcancerfall att öka både bland kvinnor och män och Jönköpings län har bland de högsta fallen av hudcancer i landet. Minskad exponering för UV-strålning är avgörande för att minska antalet hudcancerfall.

Barn och äldre är extra känsliga för UV-strålning. Förebyggande åtgärder som solskydd, plantering och bevarande av träd samt buskar som ger naturlig skugga på till exempel offentliga platser och skolgårdar behöver genomföras i högre utsträckning. Detta är aspekter som behöver vägas in i ett tidigt skede, såsom i översikts- och detaljplaner.

Exempel på åtgärder för att nå målet

• Länsstyrelsen i Jönköpings län samordnar mätningar av bakgrundsstrålning för att ha kunskap och följa utvecklingen av bakgrundsstrålningen. Mätningar sker var sjunde månad på ett flertal platser i länet.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har genomfört grundutbildning i strålningsmätning inom kärnenergiberedskap. Utbildningen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse för mätning av joniserande strålning, strålskydd samt kunskap om tillgängliga resurser och strategier för strålningsmätning. Efter utbildning ska deltagarna kunna utbilda andra i sin organisation (train-the-trainer).
  

Antal hudcancerfall i Jönköpings län, Sveriges miljömål Länk till annan webbplats.