Aktuella varningsmeddelanden i Jönköpings länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Läget i länet för miljömålen 2021

Varje år genomförs en mängd åtgärder, som på olika sätt bidrar till länets miljömålsarbete. Här får du en inblick i vad som skett i det regionala arbetet. Miljömålsarbetet är omfattande varför endast ett urval av årets alla åtgärder beskrivs här. 

För att välfärd och tillväxt inte ska ske på bekostnad av miljö eller global rättvisa krävs en samhällsomställning där social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet är i fokus. Det sker flera insatser i tvärsektoriell samverkan för nå ett hållbart samhälle, men takten i omställningen måste öka. Det krävs förändringar i både samhällsstrukturer och i människors beteenden. Vissa perspektiv behöver beaktas i högre grad, såsom hållbar konsumtion, biologisk mångfald och minskad klimatpåverkan. Miljömålen måste integreras mer och få genomslag i politiska beslut, i offentlig sektor, i företag och hos invånarna.

  • Nya naturreservat och naturvårdsavtal har bildats i Jönköpings län av en yta på sammanlagt 120 hektar mark. Det är en fördubbling jämfört med förra året. Liksom under 2020 har antalet besök i naturreservat under året varit fler än tidigare. Friluftslivets år, Luften är fri, har engagerat flera olika aktörer och många aktiviteter har genomförts.
  • Våtmarkssatsningar och det ökade anslaget inom åtgärder för havs- och vattenmiljö leder till att fler våtmarker anläggs eller restaureras.
  • Flera regionala samarbetsprojekt pågår och driver på arbetet med förnybara drivmedel och laddinfrastruktur, minskad klimatpåverkan från arbetspendling samt stärker förutsättningar för fysisk planering för vindkraft.
  • Numera är all busstrafik inom Jönköpings länstrafik fossilfri. De fyra stomlinjerna i Jönköpings stadstrafik körs enbart med elbussar. Även övriga bussar i stadstrafik samt regionbussarna är fossilfria.
  • Länsstyrelsen i Jönköpings län har provtagit och analyserat 15 sjöar och vattendrag för att öka kunskapen om påverkan från miljöfarlig verksamhet och förorenade områden. PFOS över gränsvärdet har uppmätts på flera platser.
  • Region Jönköpings län driver projektet Vägar till hållbar utveckling som syftar till att ge företag och företagsfrämjande aktörer i Jönköpings län tillgång till metoder och verktyg för omställning till cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller.
  • Inom länet fortsätter samverkan och erfarenhetsutbytet mellan Länsstyrelsen, Region Jönköpings län och kommunerna inom Agenda 2030.

Läs mer om 

Luften är fri Friluftslivets år 2021 Länk till annan webbplats.

Omställning till fossilfria transporter Länk till annan webbplats.

Innovativ arbetspendling för attraktiva arbetsgivare Länk till annan webbplats.

Vägar till hållbar utveckling Länk till annan webbplats.

Kraftsamling Vindkraft Länk till annan webbplats.


Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet.

Begränsad klimatpåverkan

Begrän­sad klimat­påverk­an

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är en av vår tids största utmaningar.  


Utsläppen av växthusgaser som orsakas av oss människor gör att det globala klimatet blir varmare och blötare. Största delen av Jönköpings läns utsläpp kommer från förbränning av fossila bränslen för transporter samt el och fjärrvärme samt från jordbruket. Det finns stora möjligheter att minska utsläppen, men tempot måste öka. I länet pågår projekt som främjar tankstationer för förnybara drivmedel och laddinfrastruktur, samt elektrifiering av godstransporter. Flera kommuner arbetar med att minska utsläpp från transporter, byggnadssektorn och matsvinn.

Gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver prioriteras högre i regionala och lokala styrdokument. Nytt åtgärdsprogram för Begränsad klimatpåverkan är framtagen i bred samverkan med länets aktörer genom Klimatrådet.

Länets växthusgasutsläpp minskade mellan 1990 och 2019 med 26 procent. Enligt länets klimat- och energistrategi ska utsläppen senast 2030 ska vara minst 75 procent lägre jämfört med 1990.

Diagram över utsläpp av klimatpåverkande gaser i Jönköpings län Länk till annan webbplats.

Frisk luft

Frisk luft

Vägtrafiken i tätorterna är en av länets stora utmaningar och medför att det finns problem med för höga halter av luftföroreningar i länet. Luftföroreningar har en negativ effekt på både hälsa och miljö.

I länet samverkar kommunerna med kontroll av luftkvalitet. Mätningar och modellbedömningar visar att luftkvaliteten inte är tillfredställande, dock visar mätningar att halter av kvävedioxid minskat. Det återstår att se om det är trendbrott eller om det är en effekt av pandemin.

I syfte att minska trafiken samt använda mer fossilfria bränslen har det genomförts flera insatser inom miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft.

  • I länet bedrivs projektet ATTRACT- innovativ arbetspendling för attraktiva arbetsgivare i Jönköpings län.
  • Jönköpings länstrafiks bussar är fossilfria, sedan sommaren 2021 trafikeras fyra linjer i Jönköping av elbussar.
  • Flera kommuner arbetar med att främja biogas. I Eksjö kommun har en ny tankstation öppnat, i Tranås kommun pågår planering inför etablering och Sävsjö kommun köper i första hand in biogasbilar.

Läs mer om 

Innovativ arbetspendling för attraktiva arbetsgivare Länk till annan webbplats.

Aktuell luftkvalitet i Jönköping Länk till annan webbplats.

Bara naturlig försurning

Bara natur­lig för­surning

Försurning är ett stort miljöproblem i länet. Visserligen minskar nedfallet av försurande ämnen, men det tar det lång tid för naturen att återhämta sig. Därför kalkas cirka 300 sjöar och 600 våtmarker i länet, vilket begränsar försurningens negativa effekt på naturen.

 

Den största anledningen till försurning beror på surt nedfall som nästan uteslutande har sitt ursprung utanför länet. Det innebär att de åtgärder som vidtas i länet inte ger tillräckligt resultat lokalt, men kan bidra till minskat nedfall i andra delar av landet. Ämnena som ombildas till surt nedfall släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. Trafik och energiproduktion är viktiga källor, vilket innebär att åtgärder inom målen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan även gynnar arbetet med att uppnå Bara naturlig försurning.

En annan stor orsak till försurning är uttaget av biomassa, till exempel grenar och toppar (grot) från skogen. För att minska konsekvenserna av dessa uttag sker återföring av aska från förbränning av biomassa till skogen. Askåterföringen sker i dag i för liten skala.

I Jönköpings län kalkar vi 300 sjöar och 600 våtmarker.

Giftfri miljö

Gift­fri miljö

Mängden kemikalier vårt samhälle är idag stor och det behövs flera insatser i vårt samhälle för att minska mängden och antalet farliga kemikalier. 

Mängden kemikalier i omlopp är idag så stor, att även om alla utsläpp av farliga ämnen skulle upphöra så kommer miljömålet inte att uppnås. Det innebär inte att det arbete som idag görs på något sätt är ogjort. Tvärtom. Däremot kommer det att ta längre tid innan effekterna av de riktade åtgärderna och beteende-förändringarna syns. Den ökade konsumtionen av exempelvis varor, kläder och kemiska produkter medför en ökad mängd avfall och kemikalier i vårt samhälle. Många konsumenter är inte medvetna om den miljöpåverkan som konsumtionen eller användningen innebär. Vi behöver gå emot ett mer cirkulär samhälle.

Kommunerna, Region Jönköpings län och näringslivet arbetar både med fasa ut farliga kemikalier samt minska mängden kemikalier inom sina verksamheter. Upphandling kan vara ett verktyg för att nå en hållbar utveckling och flera kommuner samt Region Jönköpings län använder sig av Upphandlingsmyndighetens krav.

Tillsyn av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden är ett viktigt redskap för att nå miljömålet. Inom har det tagits fram ett handläggarstöd för tillsyn av förorenade områden och det pågår ett arbetat med att undersöka och åtgärda förorenade områden runt om länet.

Antalet pågående eller avslutade efterbehandlingsåtgärder förorenade områden i Jönköpings län
Skyddande ozonskikt

Skyd­dande ozon­skikt

Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten påbörjats.  


Utsläppen av ämnen som bryter ned ozon har minskat i Sverige sedan 1990-talet. Ozonlagret har förmågan att laga sig själv, men det är en långsam process och klimatförändringar riskerar att vända den positiva trenden. Att minska utsläppen av växthusgaser hjälper även ozonskiktet att återhämta sig. Det finns fortfarande gamla produkter som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen, och det är viktigt att dessa tas om hand på ett säkert sätt. Även insatser för att minska andra växthusgaser är viktiga.

  • I länet pågår anläggande av små våtmarker, dess fungerar som sänkor för växthusgasen lustgas. (läs mer under myllrande våtmarker)
  • Inom projektet ”Greppa Näringen" ges rådgivning till lantbrukare angående kväveläckage med syftet är att minska övergödningen och utsläppen av växthusgaser.
  • Inom Miljösamverkan Jönköpings län har genomfört tillsynsprojekt om köldmedia på fordonsverkstäder för att bland annat säkerställa att köldmedian hanteras på rätt sätt.
  • Jönköpings kommun har arbetat med att öka återbruk av byggprodukter främst vitvaror och äldre isolering.

En följdeffekt av ett tunt ozonskikt är att UV-strålningen blir starkare. Det medför att risken att drabbas av hudcancer ökar. Hudcancer är den cancerform som växer snabbast i Sverige och antalet cancerfall både bland kvinnor och män i länet ökar. Läs mer under Säker strålmiljö

Det skyddande ozonskiktet

Säker strålmiljö

Säker strål­miljö

Allt fler är medvetna om vilka risker som UV-strålning och för mycket solning kan innebära. Ändå fortsätter antalet hudcancerfall att öka. 

Ändå fortsätter antalet hudcancerfall att öka både bland kvinnor och män i länet. Antalet fall av hudcancer i länet är större än i landet i övrigt. En anledning kan vara att det kan ta lång tid innan cancer utvecklas. Samtidigt dröjer det innan effekterna av ett ändrat beteende tack vare ökad medvetenhet märks av.

Förebyggande åtgärder som solskydd, plantering och bevarande av träd samt buskar som ger naturlig skugga på till exempel offentliga platser och skolgårdar behöver genomföras i högre utsträckning. Detta är aspekter som behöver vägas in i ett tidigt skede, såsom i översikts- och detaljplaner. Det gäller framför allt på skolor och förskolor då barn är extra känsliga.

Jönköpings kommun ser över klimatanpassningsåtgärder på samtliga kommunala fastigheter, översynen inkluderar solskydd.

Ingen övergödning

Ingen över­göd­ning

Övergödning är tack vare flera betydelsefulla insatser i länet ett relativt litet problem i dagsläget. 


I stora delar av Jönköpings län är övergödning inget stort problem, men det finns områden med en betydande problematik. Där beror det ofta på att vattenflödena är relativt små i förhållande till utsläppen. Orsakerna till övergödning i länet är främst utsläpp från punktkällor, enskilda avlopp, jordbruk samt läckage av näringsämnen från sediment i vissa sjöar (”gamla synder”).

För att minska övergödningen från jordbruket pågår projektet ”Greppa näringen”, som genom kostnadsfri rådgivning förbättrat växtnäringsbalanser hos lantbrukare.

Under de senaste åren har ökade medel för övergödningsåtgärder genom LOVA (lokala vattenvårdsprojekt) bidragit till flera projekt. Ett exempel är sjön Ralången i Anebys kommun, där näringsrikt sediment har tagits upp från sjön. Sedimentet har sedan behandlats så att näringsämnena kan tas till vara och användas som växtnäring inom jord- och skogsbruket. Undersökningar pågår även för flera sjöar i länet för att ta reda på vilka som har behov av kommande åtgärder

Levande sjöar och vattendrag

Levande sjöar och vatten­drag

Idag görs stora och ambitiösa insatser som restaureringar av vattendrag och stärka kunskapen om våra vatten för att nå målet i länet. 

I Jönköpings län görs stora insatser inom miljömålet och inom delar av målet går utvecklingen åt rätt håll. Men fler insatser krävs och utmaningarna är fortfarande stora. Fortfarande nås God ekologiskt status endast i 25 procent av länets vatten.

Biologisk återställning och restaurering är nödvändiga verktyg för att nå målet. Det sker bland annat i Vätterbäckarna där vandringshinder för öring har tagits bort. Under året har Länsstyrelsen arbetat med att inventera och informera om främmande arter, främst vattenpest och smal vattenpest som förekommer på ett antal platser i länet.

Fler insatser som har genomförts under året i länet handlar om konkreta restaureringar och projekt. Fler kommuner arbetar med restaureringar och åtgärder mot invasiva arter. En översyn av SÅV (Samlad Åtgärdsplan för Vatten), där åtgärder och områden i länet prioriteras utifrån miljömålet, har påbörjats under året.

*Ekologisk status ger en bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter i vattenmiljöer.

Grundvatten av god kvalitet

Grund­vatten av god kvali­tet

 Generellt sett är grundvattenkvaliteten bra i länet, även om det på vissa håll förekommer problem med förorenat grundvatten. 

Grundvatten är en viktig resurs för vattenförsörjningen. Länsstyrelsen har tagit fram en ny regional vattenförsörjningsplan som bidrar till att vattenbehov ses i ett helhets- och flergenerationsperspektiv. Även vattenskyddsområden är viktiga för att säkerställa vattenförsörjningen och flera kommuner arbetar med att säkerställa sina vattenskyddsområden samt ta fram nya grundvattenbrunnar för dricksvatten.

Sju av länets cirka 200 vattenförekomster uppnår inte god kemisk status*. Under året har arbetet med att sanera förorenat grundvatten fortsatt på flera håll i länet.

Grundvattennivåerna mäts på ett flertal ställen i länet. Med ett förändrat klimat är det allt mer viktigt att övervaka nivåerna. De senaste åren har det varit flera perioder med ovanligt låga nivåer på sina håll. Länsstyrelsen följer och samordnar arbetet med att följa utvecklingen av grundvattennivåerna.

Grundvattennivåerna mäts kontinuerligt på femton platser i länet.

*God kemisk status innebär att halterna av giftiga ämnen i en vattenförekomst inte får vara högre än var som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter.

Myllrande våtmark

Myll­rande våt­marker

En viktig del för att bevara våtmarkens värden är att hejda igenväxningen av våtmarker samtidigt som hänsynen inom jord- och skogsbruk måste förbättras.  

Jönköpings län är rikt på våtmarker. Men under lång tid har våtmarker försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Natur- och kulturvärden samt våtmarkernas ekosystemtjänster påverkas negativt av markavvattning, vattenreglering, otillräcklig hävd och kvävenedfall. Dränerade torvjordar på åkermark och skogsmark läcker stora mängder kol till atmosfären.

I länet pågår arbete med att bevara våtmarkernas värden och ekosystemtjänster. Våtmarkssatsningarna och det ökade anslaget inom Åtgärder för havs- och vattenmiljö (LOVA) leder till att fler våtmarker anläggs eller restaureras. Likaså startas ytterligare projekt upp inom Lokala naturvårdssatsningen (LONA). Flera igenväxande rikkärr åtgärdas med hjälp av satsningen inom naturnära jobb. Trots mer resurser och ökad arbetstakt i våtmarksarbetet är det svårt att hejda igenväxningen till följd av kvävenedfall och otillräcklig hävd. Dessutom är det ett resultat av dikning och låga vattenflöden.

 

Levande skogar

Leva­nde skogar

Stärka naturvården och möjliggörande för ökad avverkning för ett hållbart samhälle.

Många insatser görs för förbättrad miljöhänsyn och ökad kunskap om skogens olika värden. Viktiga strukturer ökar i landskapet men saknas fortfarande på stora arealer. Återupphämtningen av strukturer i landskapet är låg och väger inte upp den fragmentering och förlust av kontinuitetsskogar som fortgår. Antalet hotade arter ökar och skador på forn- och kulturlämningar är fortsatt på en hög nivå. Det saknas fortlöpande kartläggning av natur- och kulturmiljövärden samt bedömning av kvalitén på hänsynen och strukturerna i landskapet.

För att miljökvalitetsmålet ska nås måste arbetet med att bevara och sköta värdefulla skogar fortsätta prioriteras och ges tillräckliga resurser. Den ojämna tillgången på resurser för att skydda de mest värdefulla skogarna gör det mycket svårt att bedriva ett långsiktigt och strategiskt arbete. Skogssektorn måste fortsatt bidra med frivilliga avsättningar och ökad miljöhänsyn. Sektorns ansvar behöver förtydligas och variationen i brukandet behöver öka.

ett rikt odlingslandskap

Ett rikt odlings­land­skap

I länet genomförs stora arbetsinsatser inom olika områden, främst genom styrmedel från Landsbygdsprogrammet.


Trots flera insatser i odlingslandskapet är utvecklingen för den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena negativ. En stor utmaning är att åtgärda igenväxning och det intensifierade brukandet av jordbruksmark då jordbruksföretagen i länet blir färre men större. En viktig åtgärd är att binda ihop landskapet genom att låta de djur som finns beta där de gör störst nytta för den biologiska mångfalden. Rådgivning och kompetensutveckling är några insatser för att lyckas med detta. För att nå målet behöver lönsamheten för ett aktivt och konkurrenskraftigt jordbruk öka. Förändringar krävs både på nationell och regional nivå som möjliggör en levande landsbygd. Betydelsen av ett rikt odlingslandskap behöver spridas.

Exploatering av jordbruksmark för bostadsbyggande är ett ytterligare en utmaning. Underlag har tagits fram som stöd för kommunerna i samhällsplaneringen att värdera jordbruksmark i samband med översiktsplanering och detaljplanering. Som stöd i arbetet med att öka livsmedelsproduktionen och efterfrågan på lokala livsmedel finns en gemensam regional livsmedelsstrategi.

God bebyggd miljö

God bebyggd miljö

För att nå målet återstår utmaningar som hållbar samhällsplanering, utveckling mot cirkulär ekonomi och minskade avfallsmängder.

Den förtätning av tätorterna som sker kan ge nya förutsättningar som att fler får tillgång till kollektivtrafik och service men det medför även ett ökat tryck mot olika natur- och kulturvärden samt problem med avbefolkning och igenväxning av mark. Samtidigt präglas länet av skillnader mellan kommuner och tätorter när det gäller befolkningstillväxt och socioekonomiska faktorer. Ett förändrat klimat medför att vi behöver genomföra insatser för att anpassa vårt samhälle. Det finns fortsatt ett stort behov av att minska såväl resursanvändningen som avfallsmängder. Flera aktörer arbetar med insatser för att minska avfallsmängderna.

  • Miljösamverkan Jönköpings län har tagit fram ett handläggarstöd för tillsyn av avfall hos livsmedelsverksamheter.
  • Tranås kommun har tagit fram en ny avfallsplan och Nässjö kommun har tagit fram nya avfallsföreskrifter.

Kommunernas fokus på hållbarhetsfrågor i översiktsplanen har ökat, vilket skapar förutsättningar för en hållbar samhällsplanering.

  • Länsstyrelsen har startat ett nätverk med kommunerna för att öka samverkan och bidra till erfarenhetsutbyte inom översiktsplanering.
  • I länet pågår ett projekt om social hållbarhet i fysisk planering för att öka kunskapen hos kommunerna genom analyser och kunskapshöjande insatser.
  • Metod och digital mobil plattform för översiktlig bebyggelseinventering för att underlätta hantering av kulturmiljö i plan- och byggprocessen.

Tillgång till naturområden i närheten till bostaden är bland annat viktig för vår fysiska och psykiska hälsa, rekreation och friluftslivsutövade. Vikten av en bra närmiljö har visat sig extra viktig under Corona-pandemin då fler människor har tillbringat mer tid i hemmet och utomhus i närområdet.

  • Sävsjö kommun har antagit en grönstrukturplan som syftar till att lyfta både sociala och ekologiska värden i grönstrukturen i tätorten.
Ett rikt växt och djurliv

Ett rikt växt och djurliv

I länet arbetas det mycket med skydd och skötsel av skyddade områden, åtgärder som gynnar hotade arter samt framtagande av planer och kartläggningar. 

Åtgärder för att öka den biologiska mångfalden genomförs av många olika aktörer, men det saknas tillräckliga styrmedel för att vända den negativa utvecklingen i miljön. Mycket arbete pågår, såsom skydd och skötsel av områden, åtgärdsprogram för hotade arter, bekämpning av invasiva främmande arter, satsning på vilda pollinatörer och handlingsplan för grön infrastruktur.

Trots lagar och regler är bristande naturvårdshänsyn inom jord- och skogsbruk en av de största orsakerna till att målet inte nås. Samtidigt förväntas genomförda åtgärder först ge resultat på längre sikt. Tillståndet för målet är dessutom beroende av hur arbetet går med de andra miljökvalitetsmålen. För att motverka negativa habitatförändringar och överexploatering krävs samverkan och planering på landskapsnivå där hänsyn även tas till klimatanpassning. Omfattningen av åtgärder måste öka och det krävs en kontinuitet och långsiktighet i tilldelning av resurser och satsningar som påverkar målet positivt.

Nu finns en powerpoint framtagen läget i länet miljömålsbedömningar 2021 som är fritt använda för dig i din kommunicering av miljöarbetet.

Läget i länet miljömålsbedömningar Powerpoint, 29.1 MB.

Kontakt

Miljömålssekretariatet