Läget i länet för miljömålen 2023

Varje år genomförs en mängd åtgärder, som på olika sätt bidrar till länets miljömålsarbete. Här får du en inblick i vad som skett i det regionala arbetet. Miljömålsarbetet är omfattande varför endast ett urval av årets alla åtgärder beskrivs här. 

För att välfärd och tillväxt inte ska ske på bekostnad av miljö eller global rättvisa krävs en samhällsomställning där social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet är i fokus. I länet sker flera insatser i tvärsektoriell samverkan för nå ett hållbart samhälle, men takten i omställningen måste öka. Det krävs förändringar i både samhällsstrukturer och i människors beteenden. Vissa perspektiv behöver beaktas i högre grad, såsom hållbar konsumtion, biologisk mångfald och minskad klimatpåverkan. Miljömålen måste integreras mer och få genomslag i politiska beslut, i offentlig sektor, i företag och hos invånarna.

Exempel på åtgärder som gjorts i länet:

  • Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram rapporten ”Läget i Jönköpings län – vår väg mot Agenda 2030”. Rapporten beskriver tillståndet i länet med utgångspunkt i vissa utmaningar som länet har för att nå ett hållbart samhälle samt beskriver förutsättningar i länet med utgångspunkt i olika delar av Agenda 2030.
  • Region Jönköpings län har tagit fram det digitala analysverktyget Länsbarometern där det finns statistik om befolkningen för varje regionalt statistikområde.
  • Länsstyrelsen i Jönköpings län och Region Jönköpings län koordinerade tillsammans energisparkampanjen "Tillsammans sparar vi el för Jönköpings län!". Syftet var att underlätta för hushåll och företag att minska sin energianvändning och energikostnad under vinterns höga elpriser samt att bidra till att stärka samhörigheten mellan aktörer i länet, för enkel och enhetlig kommunikation i energikrisen. Kampanjen resulterade bland annat i broschyren "Spara energi hemma" som delades ut till 173 000 hushåll i länet, samt Regional årlig miljömålsuppföljning 2023 för Jönköpings län "Lilla energiskolan" med tips och råd hur man minskar sin energianvändning. Kampanjens material delades av både kommuner och företag runt om i länet.
  • Nytt övergripande forum som tillsammans med flera nätverk syftar till energibesparing och energieffektivisering.
  • Nya åtgärdsprogram för Vattnets miljömål och Hälsans miljömål.
  • Sävsjö kommun har tillsammans med RISE genomfört en förstudie inför etablering av en lokal resurshubb. Resurshubben håller nu på att etableras i kommunen.
  • Region Jönköpings län har tagit fram en vägledning för klimathänsyn vid val av förbrukningsartiklar.
  • Utbildning ”Miniambassadörerna” för att öka kunskapen kring hållbarhet till förskolebarn.
  • Flera insatser har genomförts för att åka återbruk till exempel har Eksjö kommun har tagit fram rutin och avtal för inköp av återbrukade möbler och Jönköpings kommun har digitaliserat sitt interna möbellager för att öka återbruk.
  • Sävsjö och Eksjö kommun har anordnat utbildningar för anställda om hur biologisk mångfald kan stärkas i förvaltningen.
  • Det kommunala fastighetsbolaget Vätterhem i Jönköping har genomfört ängsutbildning för medarbetare och etablerat fler nya ängar i samtliga förvaltningsområden.


Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet.

Bara naturlig försurning

Bara natur­lig för­surning

Försurning är ett stort miljöproblem i länet. Visserligen minskar nedfallet av försurande ämnen, men det tar det lång tid för naturen att återhämta sig. Därför kalkas cirka 300 sjöar och 600 våtmarker i länet, vilket begränsar försurningens negativa effekt på naturen.

 

Den största anledningen till försurning beror på surt nedfall som nästan uteslutande har sitt ursprung utanför länet. Det innebär att de åtgärder som vidtas i länet inte ger tillräckligt resultat lokalt, men kan bidra till minskat nedfall i andra delar av landet. Ämnena som ombildas till surt nedfall släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. Trafik och energiproduktion är viktiga källor, vilket innebär att åtgärder inom målen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan även gynnar arbetet med att uppnå Bara naturlig försurning.

En annan stor orsak till försurning är uttaget av biomassa, till exempel grenar och toppar (grot) från skogen. För att minska konsekvenserna av dessa uttag sker återföring av aska från förbränning av biomassa till skogen. Askåterföringen sker i dag i för liten skala.

I Jönköpings län kalkar vi 300 sjöar och 600 våtmarker.

Begränsad klimatpåverkan

Begrän­sad klimat­påverk­an

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är en av vår tids största utmaningar.  


Utsläppen av växthusgaser som orsakas av oss människor gör att det globala klimatet blir varmare och instabilare. Största delen av Jönköpings läns utsläpp kommer från förbränning av fossila bränslen för transporter samt el och värme. Det finns stora möjligheter att minska utsläppen, men tempot måste öka.

I länet pågår ett aktivt arbete för att driva arbetet med energi- och klimatfrågorna framåt bland annat genom Klimatrådet i Jönköpings län.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

  • Klimatklivet har resulterat i flera insatser till exempel energikonverteringar till förnybar energi, tankstationer för biogas och vätgas och produktionsanläggningar för biokol.
  • Almi företagspartner driver tillsammans med Energikontor Norra Småland och Jönköping University projektet Nästa generations affärer. Projektet ska stärka länets företag inom hållbarhet, digitalisering och cybersäkerhet.
  • Energikontor Norra Småland har tillsammans med Länsstyrelsen och Gnosjö kommun startat ett nytt projekt, EFFEKT, med syfte att stärka kommunal mobilisering och beslutsförmåga inom energiområdet samt nya offentliga och privata investeringar i förnybar energiproduktion samt för minskad elnätsbelastning.
  • Jönköpings kommun har satsat på klimatundervisning i skolor och utställning för medborgarna om hållbar konsumtion kopplat till Konsumtionskompassen. Tranås kommun har jobbat med näringslivet för att ta fram åtgärder för att minska fossila utsläpp med hjälp av kommunens koldioxidbudget.

Energianvändningen behöver minska samtidigt som produktionen av förnybar energi ökar. Energieffektivisering förutom att minska förbrukningen reducerar även kostnader och koldioxidutsläpp. Exempel på insatser har varit projektet RE:AGERA där Energikontoret gett rådgivning till företag samt energisparkampanjen Tillsammans sparar vi el för Jönköpings län!.

Länets växthusgasutsläpp minskade mellan 1990 och 2021 med 30 procent. Enligt länets klimat- och energistrategi ska utsläppen senast 2030 ska vara minst 75 procent lägre jämfört med 1990.

Växtgasutsläpp från transportsektorn i Jönköpings län
ett rikt odlingslandskap

Ett rikt odlings­land­skap

Genom styrmedel från EU:s gemensamma jordbrukspolitik genomförs omfattande arbetsinsatser för att stärka natur- och kulturvärden i odlingslandskapet.


Trots betydelsefulla insatser i odlingslandskapet är utvecklingen för den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena fortsatt negativ. Samtidigt bedöms åkermarkens tillstånd och värden för friluftslivet som goda. Utvecklingen för målet bedöms sammantaget som neutral, med stora skillnader för de olika preciseringarna. En stor utmaning ligger i att åtgärda igenväxning och det intensifierade brukandet av jordbruksmark i takt med att jordbruksföretag i länet blir färre men större. En viktig åtgärd är därför att låta djur beta där de gör som mest nytta för den biologiska mångfalden. För att lyckas med detta är rådgivning och möjlighet till kompetensutveckling viktigt. För att nå målet behöver det också finnas förutsättningar att kunna bedriva ett aktivt, konkurrenskraftigt och lönsamt jordbruksföretag, vilket kräver förändring på både regional och nationell nivå.

För att stävja exploatering av jordbruksmark har ett underlag tagits fram som ska vara till stöd för kommuner vid samhällsplanering. Genom den regionala livsmedelsstrategin arbetas det också aktivt med att stärka förutsättningarna för goda affärssystem och ökad konkurrenskraft som på sikt kan leda till ökad produktion av lokala livsmedel.

Ett rikt växt och djurliv

Ett rikt växt och djurliv

I länet pågår arbete med skydd och skötsel av skyddade områden, åtgärder som gynnar hotade arter, bekämpning av invasiva främmande arter samt kommunala våtmarks- och pollinatörsprojekt.

Åtgärder för att öka den biologiska mångfalden genomförs av många olika aktörer, men det saknas tillräckliga styrmedel för att vända den negativa utvecklingen i miljön. Trots lagar och regler är bristande naturvårdshänsyn inom jord- och skogsbruk den främsta orsaken till att målet inte nås. Tillståndet för målet är beroende av hur arbetet går med de andra miljökvalitetsmålen och genomförda åtgärder väntas först ge effekter på längre sikt. För att motverka negativa habitatförändringar och överexploatering krävs samverkan och planering på landskapsnivå där hänsyn även tas till klimatanpassning. Omfattningen av åtgärder måste öka och det krävs en kontinuitet och långsiktighet i tilldelning av resurser och satsningar för att vända trenden.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

  • Särskilda LONA-projekt har lett till restaurering av tätortsnära marker till ängsmarker samt bildande av våtmarksytor som gynnar den biologiska mångfalden i länets kommuner.
  • Länsstyrelsen har bekämpat invasiva främmande arter inom skyddade områden.
    Länsstyrelsen har under året skyddat 204 hektar mark som naturreservat och naturvårdsavtal, varav majoriteten är skogsmark.
  • Länsstyrelsen har via ÅGP-medel genomfört skötsel av två rikkärr och fyra vityxnelokaler. Åtgärder för mosippa har genomförts på fem lokaler.
    Länsstyrelsen har genomfört sex rådgivningar med fokus på skötsel som gynnar fladdermusen barbastell.
  • I Jönköpings län har över 500 träd beskurits eller hamlats. För 25 betes- och ängsmarker till en yta av cirka 46 hektar har det tecknats avtal om bidrag för restaureringsåtgärder. Åtgärderna har finansierats av det nationella programmet för hamling och restaurering.


Frisk luft

Frisk luft

Vägtrafiken i tätorterna är en av länets stora utmaningar och medför att det finns problem med för höga halter av luftföroreningar i länet. Luftföroreningar har en negativ effekt på både hälsa och miljö.

I länet samverkar kommunerna med kontroll av luftkvalitet. Mätningar och modellbedömningar visar att luftkvaliteten inte är tillfredställande, men mätningar visar att halter av kvävedioxid minskat. Det återstår att se om det är trendbrott eller om det är en effekt av pandemin.

I syfte att minska trafiken samt använda mindre fossilfria bränslen har det genomförts flera insatser inom miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Bland annat sker flera elektrifieringsinsatser i länet. Till exempel har Jönköpings Energi AB investerat i 80 nya laddningspunkter för fordon i Jönköpings kommun.

Länets kommuner genomför modellberäkningar för att kontrollera luftkvaliteten i sina tätorter.

Aktuell luftkvalitet i Jönköping Länk till annan webbplats.

Giftfri miljö

Gift­fri miljö

Mängden kemikalier vårt samhälle är idag stor och det behövs flera insatser i vårt samhälle för att minska mängden och antalet farliga kemikalier. 

Mängden kemikalier i omlopp är idag så stor, att även om alla utsläpp av farliga ämnen skulle upphöra så kommer miljömålet inte att uppnås. Det innebär inte att det arbete som idag görs på något sätt är ogjort. Tvärtom. Däremot kommer det att ta längre tid innan effekterna av de riktade åtgärderna och beteendeförändringarna syns. I takt med att vår konsumtion ökar har också efterfrågan och omsättningen av kemikalier och varor ökat, särskilt inom textil-, elektronik och byggsektorn. Detta medför en ökad mängd avfall och kemikalier i vårt samhälle. Vi behöver gå emot ett mer hållbart och cirkulärt samhälle.

Förutsättningarna har dock ökat för att nå målet genom EU-lagstiftning som REACH (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) samt de åtgärder som ingår i EU:s kemikaliestrategi, andra strategier och handlingsplaner som ryms under den gröna given, kan leda utvecklingen i rätt riktning och kommer även till del kommer att vara genomförda till år 2030 och att detta förbättrar förutsättningarna att nå målet. En fortsatt övergång till mer hållbara och cirkulära ekonomier ökar möjligheterna för att nå målet.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

  • Det har genomförts flertalet insatser på nationell, regional och lokal nivå gällande PFAS. För att skaffa kunskap om möjlig påverkan på vår omgivning genomförs provtagningar av sjöar, vattendrag och fisk. Länsstyrelsen har analyserat PFAS och metaller i fisk från sjöar i länet. Även inom tillsynen av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden har det gjort insatser, till exempel genom att ställa krav på utfasning samt kartläggning av källor som kan vara påverkade av PFAS.
  • Ett förändrat klimat kan även medföra en ökad risk för spridningar av föroreningar. Ett förebyggande klimatanpassningsarbete pågår genom tillsynen och ute hos berörda verksamheter.
  • Region Jönköpings län har genomfört kommunikationskampanj hantering överblivna läkemedel.
  • Region Jönköpings län har haft kunskaps- och erfarenhetsutbyte rening av läkemedelsrester i avloppsvatten.
  • Naturskyddsföreningen har haft arrangemang som miljövänliga veckan och klädbytardagar på flera platser i länet.

Miljöövervakning

Länsstyrelsens arbete med PFAS

God bebyggd miljö

God bebyggd miljö

För att nå målet återstår utmaningar som hållbar samhällsplanering, utveckling mot cirkulär ekonomi och minskade avfallsmängder.

Den förtätning av tätorterna som sker kan ge nya förutsättningar som att fler får tillgång till kollektivtrafik och service men det medför även ett ökat tryck mot olika natur- och kulturvärden samt problem med avbefolkning och igenväxning av mark. Samtidigt präglas länet av skillnader mellan kommuner och tätorter när det gäller befolkningstillväxt och socioekonomiska faktorer.
Kommunernas medvetenhet ökar kring hållbarhetsfrågor i samhällsplaneringen. Stärkt kompentens, mer resurser och aktuella underlag är nödvändiga för att skapa förutsättningar för att nå målet. Det är dock stora utmaningar att nå målen då många intressen konkurrerar och oftast kortsiktiga beslut tas på bekostnad av mer långsiktiga.

Ett förändrat klimat medför att vi behöver genomföra insatser för att anpassa vårt samhälle.

  • Länsstyrelsen har tagit fram nya planeringsunderlag för att underlätta kommunernas arbete i form av skyfalls karteringar samt länstäckande yttemperaturskarteringar och underlag för klimatpåverkan på förorenade områden.
  • HSB i Jönköping har etablerat en arbetsgrupp för att utveckla arbetet med klimatanpassning av fastigheter.

Kommunernas fokus på hållbarhetsfrågor i översiktsplanen har ökat, vilket skapar förutsättningar för en hållbar samhällsplanering.

  • Jönköpings läns nätverk för översiktsplanerare har under året diskuterat barnperspektivet.
  • Länsstyrelsen i Jönköpings län har tillsammans med representanter från ett antal av länets kommuner påbörjat ett utvecklingsarbete inom arkitektur och gestaltad livsmiljö.
  • Länsstyrelsen Jönköping använder en webbaserad metod som kan användas av kommunerna för översiktlig bebyggelseinventering.


Tillgång till grönområden i den bebyggda miljön är bland annat viktig för den biologiska mångfalden, vår fysiska och psykiska hälsa, rekreation och friluftslivsutövade.

  • Jönköpings kommun har gjort en kartläggning av grönskan i staden. Syftet var att få ett underlag som visar hur kommunen bör ta hand om befintliga träd och hur de kan göra plats för att plantera nya.
  • Habo kommun har utformat utflyktsmiljö och väver in ekosystemtjänster i den gröna miljön vid en utflyktslekmiljö för barn.
  • Värnamo, Jönköping och Nässjö kommun har anlagt dagvattendammar, för att fördröja, rena och magasinera dagvatten samt öka den biologiska mångfalden.


Grundvatten av god kvalitet

Grund­vatten av god kvali­tet

 Generellt sett är grundvattenkvaliteten bra i länet, även om det på vissa håll förekommer problem med förorenat grundvatten. 

Grundvatten är en viktig resurs för vattenförsörjningen. Länsstyrelsen har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan som bidrar till att vattenbehov ses i ett helhets- och flergenerationsperspektiv. Även vattenskyddsområden är viktiga för att säkerställa vattenförsörjningen och flera kommuner arbetar med att säkerställa sina vattenskyddsområden samt ta fram nya grundvattenbrunnar för dricksvatten.

Sju av länets cirka 200 vattenförekomster uppnår inte god kemisk status*. Under året har arbetet med att sanera förorenat grundvatten fortsatt på flera håll i länet.

Grundvattennivåerna mäts på ett flertal ställen i länet. Med ett förändrat klimat är det allt mer viktigt att övervaka nivåerna. De senaste åren har det varit flera perioder med ovanligt låga nivåer på sina håll. Länsstyrelsen följer och samordnar arbetet med att följa utvecklingen av grundvattennivåerna.


*God kemisk status innebär att halterna av giftiga ämnen i en vattenförekomst inte får vara högre än var som anges i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter.


Ingen övergödning

Ingen över­göd­ning

Utvecklingen för målet är positiv tack vare betydelsefulla insatser som skett under de senaste åren.


Jönköpings län har generellt inga stora problem med övergödning men det finns områden med en betydande problematik. I dessa områden beror övergödning ofta på att vattenflödena är relativt små i förhållande till utsläppen. De främsta orsakerna till övergödning i länet är utsläpp från punktkällor, enskilda avlopp, jord-och skogsbruk samt läckage av näringsämnen från sediment i vissa sjöar (internbelastning).

Det pågår många åtgärder i länet som till exempel rådgivning, tillsyn, anläggande av miljöer som fångar upp näringsämnen samt förbättringar av avloppsvattenrening.
Ett åtgärdsexempel inom kategorin rådgivning som leder till minskad övergödning från jordbruket är det pågående projektet ”Greppa näringen”. Genom kostnadsfri rådgivning har man sett resultat på förbättrade växtnäringsbalanser och mer balanserade foderstater hos den enskilde lantbrukaren. Detta leder vidare till ett mer effektivt nyttjande av gödning och mindre läckage till vattenmiljön.

Under det senaste året har 13 nya LOVA-projekt (lokala vattenvårdsprojekt) med koppling till övergödning startat. Projekten berör åtgärdsutredningar, anläggande av våtmarker och dagvattendammar, reduktionsfisken samt utredningar om aluminiumbehandling av internbelastade sjöar. Åtgärderna genomförs av länets kommuner, ideella sammanslutningar och Länsstyrelsen i Jönköpings län. För att fortsättningsvis kunna bedriva ett effektivt åtgärdsarbete krävs långsiktig och säkrad finansiering då åtgärdsarbetet präglas av långa processer som sträcker sig över flera år.


Levande sjöar och vattendrag

Levande sjöar och vatten­drag

Idag görs stora och ambitiösa insatser som restaureringar av vattendrag och stärka kunskapen om våra vatten för att nå målet i länet. 

I Jönköpings län görs stora insatser inom miljömålet och inom delar av målet går utvecklingen åt rätt håll. Men fler insatser krävs och utmaningarna är fortfarande stora. Fortfarande nås God ekologisk status* endast i 25 procent av länets vatten.

Exempel på åtgärder som görs för att nå målet:

  • Biologisk återställning och restaurering är nödvändiga verktyg för att nå målet. Cirka 15 konkreta restaureringsåtgärder genomfördes under år 2023 i länet. Exempelvis har det genomförts restaureringsåtgärder i Nissans källflöden.
  • I länet pågår det ett intensivt arbete med invasiva arter. Länsstyrelsen har genomfört inventeringar för att få mer kunskap om utbredningen. Tranås kommun arbetar med bekämpning av sjögull i Svartån. I Vättern upptäcktes det invaisva kräftdjuret större rovmärla i bland annat Gränna. Sommaren 2023 finns arten etablerad från Gränna upp till Vadstena och spridning pågår, så viktigt att informera för att förhindra att arten sprids utanför Vättern.
    Länsstyrelsen har genomfört flera vattendragsvandringar där markägare, allmänhet och skolelever får veta mer värden i vattendragen och åtgärder för att främja dem.


*Ekologisk status ger en bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter i vattenmiljöer.

Levande skogar

Leva­nde skogar

Rätt prioriterad och placerad miljöhänsyn i brukad skog är något som behöver stärkas. Frivilliga avsättningar, naturvårdande skötsel, formellt skydd och inventering av skogens alla värden är viktiga nycklar.

Åtgärder görs av skogsägare, näringsliv, myndighet, kommun och andra. För att nå målet för Levande skogar behövs en fortsatt långsiktig ökning av statliga insatser och styrmedel i kombination med ett starkt sektorsansvar.Osäkerhet i resurstilldelning för formellt skydd och naturvårdande skötsel försvårar myndigheternas strategiska och långsiktiga arbete.

Avverkning av värdefull gammal skog och hänsynskrävande biotoper, igenväxning av skyddade och frivilligt avsatta områden, tätare skogar och brist på viktiga strukturer som död ved påverkar hotade arter och hela ekosystem mycket negativt. Fragmentering av värdefulla livsmiljöer försvårar och minskar arters spridning och fortlevnad.

Ett mer varierat skogsbruk behöver fortsatt uppmuntras och utövas, en större areal behöver skyddas, återskapande av habitat och strukturer som till exempel död ved och gamla träd är viktigt. Skötsel av frivilligt avsatta och formellt skyddade områden behöver öka där så krävs. Skadorna på kulturmiljöer måste minskas radikalt, helst helt upphöra. Klövviltstammarna och fodertillgången balanseras i landskapet.

Exempel på åtgärder som görs för att nå målet:

  • Skogsstyrelsen har på ämnet hyggesfritt genomfört 26 individuella rådgivningar, fyra skogskvällar och en skogsdag där ämnet varit del av programmet.
  • Skogsstyrelsen erbjuder rådgivning och ekonomiska bidrag till skötsel av natur-och kulturmiljövårdande åtgärder via NOKÅS. Under 2023 har drygt 26 fastighetsägare fått skriftliga rådgivningar om natur- och kulturvårdande skötselåtgärder.
  • Projektet nyskapande naturvård inom ramen för Smålands skogsstrategi som syftar till att inspirera till mer aktiv naturvård. Under uppföljningsperioden har det genomförts sju skogsdagar och två webbinarium, med sammanlagt cirka 200 deltagande.
  • Projektet Lövsuccé 2.0 handlade om att öka andelen lövträd landskapet genom att inspirera skogsföretagare. Sedan förra uppföljningen har nio workshopar och fyra skogsdagar genomförts, sammanlagt har det varit 635 deltagare.

Myllrande våtmark

Myll­rande våt­marker

För att kunna bevara våtmarkernas värden måste igenväxning förhindras och hänsynen inom jord- och skogsbruk förbättras. En viktig klimatåtgärd är återvätning av utdikade torvjordar.

Jönköpings län är rikt på våtmarker. Under lång tid har emellertid våtmarker försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Natur- och kulturvärden samt våtmarkernas ekosystemtjänster påverkas negativt av markavvattning, vattenreglering, otillräcklig hävd och kvävenedfall. Dränerade torvjordar på skogs- och åkermark läcker stora mängder kol till atmosfären.

I länet pågår flera insatser för att bevara våtmarkernas värden och ekosystemtjänster. Våtmarkssatsningarna och det ökade anslaget inom Åtgärder för havs- och vattenmiljö (LOVA) leder till att fler våtmarker anläggs eller restaureras. Vidare startas ytterligare projekt upp inom Lokala naturvårdssatsningen (LONA) . Arbetet med anläggning och restaurering av våtmarker måste dock accelerera. Trots ökade resurser görs inte åtgärder i tillräcklig takt för att leda till måluppfyllelse. Skötsel- och restaureringsbehoven är stora samtidigt som befintlig markavvattning och luftföroreningar samt påverkan från jord- och skogsbruk fortsätter att påverka våtmarkerna negativt.

Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker Länk till annan webbplats.

Skyddande ozonskikt

Skyd­dande ozon­skikt

Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten påbörjats.  


Utsläppen av ämnen som bryter ned ozon har minskat i Sverige sedan 1990-talet. Ozonlagret har förmågan att laga sig själv, men det är en långsam process och klimatförändringar riskerar att vända den positiva trenden. Att minska utsläppen av växthusgaser och lustgas generellt hjälper även ozonskiktet att återhämta sig. Det finns fortfarande gamla produkter som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen, och det är viktigt att dessa tas om hand på ett säkert sätt.

En följdeffekt av ett tunt ozonskikt är att UV-strålningen blir starkare. Det medför att risken att drabbas av hudcancer ökar. Hudcancer är den cancerform som växer snabbast i Sverige och antalet cancerfall både bland kvinnor och män i länet ökar. Läs mer under Säker strålmiljö.


Exempel på åtgärder för att nå målet:

  • Anläggning och återskapande av våtmarker i skogs- och odlingslandskapet. Det finns olika medel att söka för att anlägga våtmarker. Våtmarker i jordbrukslandskapet kan fungera som sänkor för växthusgasen lustgas.

Det skyddande ozonskiktet

Säker strålmiljö

Säker strål­miljö

Allt fler är medvetna om vilka risker som UV-strålning och för mycket solning kan innebära. Ändå fortsätter antalet hudcancerfall att öka. 

Allt fler är medvetna om vilka risker som UV-strålning och för mycket solning kan innebära. Ändå fortsätter antalet hudcancerfall att öka både bland kvinnor och män och Jönköpings län har bland de högsta fallen av hudcancer i landet. Minskad exponering för UV-strålning är avgörande för att minska antalet hudcancerfall.
Barn och äldre är extra känsliga för UV-strålning. Förebyggande åtgärder som solskydd, plantering och bevarande av träd samt buskar som ger naturlig skugga på till exempel offentliga platser och skolgårdar behöver genomföras i högre utsträckning. Detta är aspekter som behöver vägas in i ett tidigt skede, såsom i översikts- och detaljplaner.

Exempel på åtgärder för att nå målet

  • Eksjö kommun arbetar tillsammans med det kommunala fastighetsbolaget med att skapa mer skugga och god utomhusmiljö för brukare, på utomhusmiljöer vid två förskolor och ett särskilt boende.
  • Habo kommun genomför löpande tillsyn av radon i inomhusmiljö för att kontrollera att halterna inte överskrider riktvärdena.
  • Länsstyrelsen i Jönköpings län samordnar mätningar av bakgrundsstrålning för att ha kunskap och följa utvecklingen av bakgrundsstrålningen. Mätningar sker var sjunde månad på ett flertal platser i länet.

Antal hudcancerfall i Jönköpings län, Sveriges miljömål Länk till annan webbplats.

Om du vill ha en powerpoint-presentation som beskriver läget för alla miljömål är du välkommen att höra av dig till oss i miljömålssekretariatet.

Kontakt

Miljömålssekretariatet

Dela sidan:

Landshövding

Brittis Benzler

Besöksadress

Hamngatan 4, Jönköping

Postadress

551 86 Jönköping

Organisationsnummer

202100-2288

Följ oss