Kalkning av försurade vatten

Bottenfauna är små bottenlevande djur i sjöar och vattendrag med stor betydelse framförallt som föda åt andra djur men även som ”signalarter” som visar tillståndet i ett vatten. I länet finns det cirka 90 lokaler där det görs undersökningar vart tredje år. Vissa lokaler undersöks varje år för att bättre följa upp försurningstillståndet och årlig variation.

Olika fiskarter kan berätta om tillståndet i bäckar och åar. Några exempel på försurningskänsliga arter är öring och elritsa. Hittar man dessutom yngel (årsungar) av dessa fiskar är det ytterligare ett tecken på ett välmående vatten. Det finns drygt 130 lokaler i länet som provfiskas vart tredje år. Vissa lokaler undersöks varje år för att bättre följa upp försurningstillståndet och årlig variation.

Metoden för elfisket går ut på att elström från ett aggregat leder fisken till en elfiskestav varefter man håvar upp den. Sedan räknar, mäter och väger man fisken. Därefter sätts fisken försiktigt tillbaka i ån igen.

Nätprovfiske syftar till att i första hand kontrollera eventuella störningar i mörtreproduktion samt andra försurningsrelaterade störningar. Metoden syftar även till att undersöka fiskbeståndens artsammansättning och storlek. I sjöar där biologisk återställning med avseende på fisk genomförts är syftet att följa upp dessa åtgärder. Nätprovfiske görs på 137 lokaler i länet. Det normala provtagningsintervallet är vart tionde år. I sjöar med goda tidsserier eller försurningspåverkan är intervallet var femte år.

Kräftprovfisken syftar till att följa upp förekomst och rekrytering av flodkräfta i de sjöar och vattendrag där arten utgör motiv för kalkning. Kräftprovfiske görs på cirka 40 lokaler i länet. Provtagningsintervallet är en gång var tredje år.

Undersökningen är i första hand för uppföljning av flodkräfta och i andra hand uppföljning av signalkräfta där det finns starka bestånd i målområden.

Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är en av nio förekommande stormussel­arter i Sverige. I Jönköpings län inventerar man vattendrag för att följa upp förekomst och rekrytering av flodpärlmusslor.

Stormusslor är generellt känsliga för försurning och föroreningar och kan därför med sin förekomst indikera ett bra tillstånd i vattnet. Flodpärlmusslan har försvunnit från många vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. Orsaken till tillbakagången beror på flera faktorer som pärlfiske, flottning, skogs- och jordbruk, försurning, övergödning, kanalisering, dikning, vandringshinder, reglering samt utsättning av främmande arter.

I Jönköpings län finns det flodpärlmusslor i totalt 18 vattendrag. I åtta av dessa har en föryngring kunnat konstateras. Inom kalkningsverksamheten undersöks 13 vattendrag. Lokaler med täta bestånd undersöks vart sjätte år medan lokaler med glesa bestånd undersöks vart tolfte år.

Utbildningsmaterialet om försurning har fräschats upp och förnyats under 2015. Materialet vänder sig till pedagoger som undervisar i högstadium och gymnasium. Det består av två delar- en lärarhandledning och en Powerpointpresentation och är utformats på ett sådant sätt att pedagogen själv kan välja vilka delar som passar elevgruppen och undervisningen. På denna sida kan du ladda hem materialet.

Lärarhandledning till Presentation Pdf, 2 MB.

När surt regn faller Powerpoint, 30.7 MB. - Presentation som PowerPoint
När surt regn faller Pdf, 2.9 MB. - Presentation som PDF

Försurningen är fortfarande ett problem i Jönköpings län. Varje år sprids det 9 000 ton kalk. Länsstyrelsen har tagit fram en broschyr över verksamheten. Där kan du till exempel få reda på hur livet i våra vatten har återhämtat sig och hur klimatförändringarna kommer påverka livet i sjöar och vattendrag.

Kalka för livet! Länk till annan webbplats.