Ett rikt odlingslandskap

Anmäl ditt intresse för rådgivning i formuläret, så kontaktar vi dig.

Storspoven (Numenius arquata) blir allt ovanligare i Dalarna. Är du en av få som fortfarande har fåglen storspov på din mark – eller vill du kanske försöka få tillbaka den? Storspovar behöver öppna landskap och du som brukar marken är viktig för att fågeln ska finnas kvar.

Storspoven blir allt ovanligare och är rödlistad hos Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Här har vi samlat några tips på vad du som markägare kan göra för att hjälpa storspoven under slåtter och på betesmark samt vilka stöd som finns att söka.

Vallar

• Vänta med att slå vallen eller fältet tills storspoven som finns där har slutat varna intensivt
• Om vallen eller fältet är litet kan du gå runt i mitten av fältet en liten stund och sedan vänta i traktorn 10 minuter innan du slår, så att ungarna hinner springa ut
• Slå inifrån och ut – då har ungarna en chans att söka skydd utanför vallen eller åkern.
• Om du upptäcker ett bo med ägg eller ungar under slåttern – kör runt det och lämna 10 meter oslaget på de sidor om boet där du ännu inte slagit. Och om du hittar ett bo redan under vårbruket – kör runt det.
• Sen höstskörd är bättre än tidig ensilageskörd

Betesmark

• Håll gärna ett lågt betestryck under ruvningsperioden så att inte ägg trampas sönder
• Högt betestryck på sensommaren ger bra förutsättningar för häckning påföljande år.

Fakta om storspoven

Storspov-Artfakta, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.

• Storspoven äter maskar och andra djur som lever i jorden. Honan som har längst näbb kan hitta mat djupare ner i marken än hanen.
• Boet placeras på ängsmark, vallar och trädor, gärna i närheten av vatten där det finns fuktig mark med gott om mat. Någon gång i början av maj lägger honan fyra ägg som kläcks efter 29 dagars ruvning.
• Från det att ungarna är en till två veckor gamla tar hanen hand om ungarna och honan påbörjar flytten tillvervintringsplatserna på Brittiska öarna och i Frankrike.
• Hanen sitter gärna på lite upphöjda platser där han kan hålla koll på ungarna och varna för faror.
• Om ungarna överlever, vilket den största andelen integör, blir de flygfärdiga vid fem veckors ålder. Hanen ochungarna brukar påbörja flytten söderöver under andrahalvan av juli.
• Storspoven har minskat med nästan 70 procent sedan slutet av 1990-talet.
• Storspoven är hemkär och kommer tillbaka till samma område år efter år för att häcka. Detta trots att förutsättningarna på platsen kan ha försämrats så mycket att de inte lyckas få ut några ungar.

Annat du kan göra för storspoven

• Fortsätt vara bonde och bruka markerna.
• Så in vall samtidigt som spannmål.
• Öppna upp mot vattendrag, storspoven gillar öppna marker i anslutning till vatten.
• Restaurera och återuppta hävd på igenväxande ängs- och betesmarker. Extra viktigt att göra det innan storspoven försvunnit från en plats.
• Bevara eller skapa upphöjda platser för hanarna. De håller gärna koll på ungarna från lador, större stenar, hässjestänger, odlingsrösen och annat som är stabilt att sitta på för en storspov.
  
• Bevara, restaurera eller anlägg små våtmarker längs fält och åkerkanter
• Trädor är bra om de inte ligger i träda så länge att de blir buskbevuxna
• Lämna diken öppna.
• Lär känna storspovarna på dina marker och var de trivs.
  

Stöd att söka

Ersättning för restaurering och vissa skötselåtgärder i ängs- och betesmarker
Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)
Lokala naturvårdssatsningen (LONA)

Sveriges värdefullaste ängs- och betesmarker i Databasen TUVA

TUVA bygger på Ängs- och betesmarksinventeringen som är en nationell inventering av värdefulla gräsmarker och deras natur- och kulturvärden. Länsstyrelserna utför inventeringarna och Jordbruksverket ansvarar för databasen som uppdateras allteftersom marker inventeras. TUVA är öppet för alla och ett bra verktyg för lantbrukare, forskare, myndigheter och allmänt naturintresserade.

I e-tjänsten TUVA går det att se vilka marker som finns med i inventeringen och att se vilka värdefulla natur- och kulturelement som finns på markerna. Allt från arter av blommor, träd och buskar, till byggnader och andra kulturspår som är viktiga för den biologiska mångfalden och landskapsbilden. Du kan också ladda ned inventeringsdata för att sammanställa statistik med mera.

e-tjänsten TUVA, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Kartskikten från TUVA är öppna data och går att ladda ner från Jordbruksverkets webbsida via e-tjänsten Inspire.

e-tjänsten Inspire, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Hitta marker att sköta

TUVA kan användas för att lokalisera om det finns värdefulla ängs- och betesmarker på din mark som du kan få stöd för att sköta. Läs mer på Jordbruksverkets hemsida om villkor och ersättningar för miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar. Finns marken med i TUVA är chansen större att du kan få den högre ersättningen.

Miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Hitta marker som kan restaureras

I TUVA kan man söka efter marker som har klassats som restaurerbara. Med rätt skötsel kan en ängsmark, betesmark, väg- eller åkerren skötas och bli blomrik igen. Nyckeln är att hålla borta sly samt slå och/eller beta markerna för att ge fler arter av blommor och gräs en chans att ta plats och blomma. Samtidigt får insekter och pollinerare livsrum och kan föröka sig.

Du kan söka ersättning för restaurering av slåtter- och betesmarker och återhamling av träd. Läs mer om villkor och ersättning och hur du ansöker på webbsidan Ersättning för åtgärder i ängs- och betesmarker:

Ersättning för åtgärder i ängs- och betesmarker Länk till annan webbplats.

Ängssvampar i Dalarna – fältguide för svampar i magra gräsmarker

Det är inte bara blommor och bin som visar om man har en värdefull gräsmark. På sensommaren och hösten, efter slåtter och bete, börjar ängssvamparna ploppa upp gräsmarkerna som färgglada karameller. Kanske inte alltid ätbara men mycket bra indikatorer på marker av god kvalité!

Inom ramen för kompetensutveckling inom ett rikt odlingslandskap och åtgärdsprogram för hotade arter har Länsstyrelsen i Dalarna tagit fram en fältguide för ängssvampar i magra gräsmarker. Fältguiden går att ladda ned digitalt som PDF, den tryckta boken är slutsåld:

Fältguiden Ängssvampar i Dalarna

Nytryck av skriften Rödor, krak och rokarlar