Växtskydd och växtnäring

Använder du växtskyddsmedel yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.

Du behöver ha en giltig behörighet för att få använda växtskyddsmedel yrkesmässigt. Du behöver också tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM) i ditt arbete. Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med principen för integrerat växtskydd kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.

Att använda växtskyddsmedel, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.

Växtskyddsåtgärder i din odling, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.

Utbildning för att använda växtskyddsmedel

För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och du förnyar den genom att gå en fortbildning vart femte år. Efter varje fortbildning ska du ha ett godkänt skrivningsresultat.

Krav på godkänd utbildning och utrustning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Se länsstyrelsens kontaktperson för Behörighetsutbildning inom växtskyddsmedel, längst ned på sidan.

Dokumentera i sprutjournalen

All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. Det är den som sprider växtskyddsmedel som har ansvaret att föra sprutjournal. Oavsett om du sprutar själv, om någon gör det på uppdrag av dig eller om du är inhyrd för att spruta så måste dokumentationen, i form av sprutjournal, finnas tillgänglig vid kontroll. Dokumentationen ska sparas i tre år.

Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.

Vad ska dokumenteras i sprutjournalen?

  • Skifte. Ange skiftesnummer eller fältnamn.
  • Datum och klockslag. Ange tid med närmaste heltimme.
  • Utförare. För- och efternamn på den som utfört spridningen.
  • Växtskyddsmedel. Ange hela namnet som det står på etiketten. Registreringsnummer kan anges, men är inget krav.
  • Dos. Ange dos med samma måttenhet som på etiketten. För färdigblandade produkter, ange både namn och dos på de ingående preparaten.
  • Karenstid och skördedatum. Om preparatet har en karenstid, ange detta i dagar. Om ingen karenstid finns, skriv "saknas" eller dra ett streck. Vid skörd: Fyll i faktiskt skördedatum när det finns karenstid.
  • Bifarliga preparat. Om medlet är skadligt för pollinerande insekter, ange om det finns blommande växter, inklusive ogräs, i området. Om medlet saknar uppgift om att det är skadligt för pollinerande insekter, skriv streck eller nolla.
  • För skyddsavstånd gäller följande:
    • För fast skyddsavstånd anger du vad som ska skyddas och avståndet i meter. Om du har avstånden inritade på en karta kan du hänvisa till den.
    • För anpassade skyddsavstånd anger du vad som ska skyddas och avståndet i meter. Glöm inte att du måste hålla anpassat avstånd till alla skyddade biotoper.
  • Syftet med bekämpningen ska också anges i sprutjournalen. Exempel: ogräs, totalbekämpning, svamp, insekt eller blastdödning. Tänk på att vissa noteringar kan vara bra att notera trots att de inte är ett lagkrav, som exempelvis temperatur, vindhastighet, vindriktning, munstycke och vattenmängd.

Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.

Ditt ansvar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Biotopskydd – bevarar biologisk mångfald, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Jordbruksverket har utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.

Ladda ner appen Sprutjournal från App Store Länk till annan webbplats.

Ladda ner appen Sprutjournal från Google Play Länk till annan webbplats.

Från och med 1 januari 2026 gäller de nya kraven om att sprutjournalen skall vara digital.

Potatiskräfta och flyghavre

Ogräset flyghavre och karantänskadegöraren potatiskräfta kan orsaka stora ekonomiska förluster.

När du hittar eller misstänker att du hittat potatiskräfta på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.

Det är du som brukar fastigheten som är skyldig att vidta åtgärder för att flyghavre inte sprids och bekämpa flyghavre genom handplockning eller kemisk bekämpning.

Har du frågor kan du kontakta Länsstyrelsen.

Karantänskadegörare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Flyghavre - ogräs som måste bekämpas, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Se länsstyrelsens kontaktpersoner för potatiskräfta och flyghavre längst ned på sidan.

Växtnäring och gödsel

Genom ett mer effektivt nyttjande av växtnäring i odling och djurhållning gör du en insats för miljön samtidigt som produktionen blir mer lönsam.

Stallgödsel

Det finns regler för bland annat lagring av stallgödsel, spridning av gödsel och begränsningar i tillförsel av gödsel. Reglerna för spridning och lagring av gödsel skiljer sig mellan olika områden i Sverige eftersom vissa områden är mer påverkade av kväveläckage än andra. Dessa områden kallas för nitratkänsliga områden.

Växtnäring, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Du som är lantbrukare kan i många fall få rådgivning om effektivt utnyttjande av växtnäring inom Greppa Näringen.

Rådgivning och kompetensutveckling inom Greppa näringen Länk till annan webbplats.

Kontakt

Mats Selin

Handläggare växtodlingsfrågor, behörighetsutbildning kemiska bekämpningsmedel

Telefon 010–225 14 32

 

Gisela Kayal

Handläggare, kontakt vid potatiskräfta

Pär-Erik Rustas

Handläggare och kontakt flyghavre

Dela sidan:

Landshövding

Helena Höij

Besöksadress

Åsgatan 38

Postadress

791 84 Falun

Organisationsnummer

202100-2429

Följ oss