Hälsa, säkerhet, risker för olyckor, klimatanpassning i översiktsplanen

Översiktsplanen bör visa hur frågor om hälsa och säkerhet, risker för olyckor samt klimatanpassning ska hanteras.

Vid planering av bostadsområden och områden där miljöstörande verksamheter kan tillåtas är det viktigt att tillräckliga skyddsavstånd lämnas mellan dessa. Till miljöstörande verksamhet räknas förutom industrier även bl.a. täkter, avfallshanteringsanläggningar (t.ex. sorterings- och omlastningsanläggningar) avloppsreningsverk och djurhållande jordbruk. Vissa av dessa typer av anläggningar innebär risker för hälsan genom t.ex. buller och utsläpp av ämnen. Andra har mer karaktären av störningar.

Översiktsplanen bör visa hur kommunen avser att hantera frågorna om trafik- och omgivningsbuller. Områden som är särskilt bullerutsatta kan framgå av planen. Det kan också framgå var kommunen bedömer att det är berättigat att bygga bostäder även om bullersituationen är ogynnsam.

Regeringen beslutade 2017 om en ändring i förordningen om trafikbuller (2015:216) som innehåller nya riktvärden för utomhusbuller. Ändringen innehåller riktvärden för utomhusbuller från spår-, väg- och flygtrafik vid bostadsbyggnader.

Boverket och Naturvårdsverket har gett ut en gemensam vägledning: Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder – en vägledning.

Boverkets vägledning för hantering av buller i samband med planeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder – en vägledning.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I översiktsplanen bör förorenade områden redovisas på en övergripande nivå. Redovisningen bör innefatta en karta över potentiellt förorenade områden i kommunen. Riktlinjerna bör även beskriva hur förorenade områden ska hanteras i det fortsatta arbetet med detaljplanering och lovgivning.. Förorenade områden omfattar, enligt miljöbalken, mark, vatten, grundvatten, sediment och byggnader.

Information om förorenade områden finns lagrade i databasen ”EBH-stödet”. Digitala utdrag från databasen lämnas kontinuerligt till miljökontoren i länets kommuner. De förorenade områdena finns även som kartskikt på Länsstyrelsens webbplats.

Exempel på vägledande dokument som är användbara vid översiktsplanering;

Om förorenade områden på Länsstyrelsens webbplatsöppnas i nytt fönster

EBH-portalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsernas vägledning hantering av förorenade områden vid planering och lovgivninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Förorenade områden i den fysiska planeringen - en vägledning, Länsstyrelsen i Östergötlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Översiktsplanen ska redovisa de miljö- och riskfaktorer som bör uppmärksammas vid detaljplanläggning, bygglov och andra beslut om användningen av mark- och vattenområden. Kommunerna är tillsynsmyndighet för en stor del av de verksamheter som genererar hälso- och säkerhetsrisker och som är väsentliga att ta hänsyn till.

Regeringen har avsatt medel för att stödja sanering av mark i anslutning till bostadsbyggande, om totalt 200 miljoner kronor för 2018 och framåt. Syftet är att skapa förutsättningar för fler bostäder samtidigt som riskerna med föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön reduceras. Den nya satsningen löper parallellt med det
nuvarande statsstödet för efterbehandling av förorenade områden. En separat förordning reglerar hur den nya delen av anslaget får användas.

Bidrag till sanering - Naturvårdsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I en översiktsplan bör geotekniska förutsättningar översiktligt redovisas med avseende på geotekniska riskfaktorer (t.ex. risker för ras/skred i berg/jord, erosion och översvämning). Dessa faktorer kan vara avgörande för lämpligheten utifrån ett geotekniskt perspektiv och de bör därför redovisas tidigt i planprocessen.Vid strategiska beslut om markanvändning vid översiktlig planering, måste markens lämplighet för avsett planändamål värderas utifrån livslängden hos bebyggelse,
anläggningar etc. Hänsyn måste därför tas till förväntade effekter av ett förändrat klimat. Klimatscenarierna indikerar att för de kommande 100 åren kan ökad nederbörd förväntas leda till ökade flöden och förhöjda nivåer i vattendrag och havet. Detta kan öka riskerna för ras, skred, stranderosion och översvämningar, vilket bör värderas vid bedömning av framtida markanvändning (för såväl befintlig som tillkommande bebyggelse).

Översiktsplaner som påbörjas efter l augusti 2018 ska enligt PBL redovisa kommunens syn på risken för skador på den befintligt byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras, skred och erosion samt hur sådana risker kan minska eller upphöra. I en översiktsplan bör därför eventuella riskområden tydligt redovisas, förslagsvis på kartor, och en strategi tillfogas planen över hur dessa områden skall utredas i samband med framtida detaljplaner eller bygglov.

Geologisk information är mot denna bakgrund ett viktigt underlag för att uppnå en långsiktig och god hushållning med mark, vatten och råvaror. Statens geotekniska institut (SGI) har som uppgift att stötta andra myndigheter, kommuner och länsstyrelser i hela landet för att förebygga uppkomsten av och följder av skred, ras och erosion. SGI arbetar också för att minska föroreningar i mark och vatten och ger därför rådgivning i frågor om förorenade områden och deponier.

SGI:s avgiftsfria myndighetsstöd omfattar:

  • Stöd till räddningstjänsten vid akuta ras- och skredsituationer
  • Granskning i planprocessen av detalj- och översiktsplaner
  • Kortare rådgivning inom förorenade områden och deponier

Som stöd i den fysiska planeringen tar SGI bland annat fram olika kartor och kartvisningstjänster. Myndigheten samlar också länkar till olika underlag, båda egna och andras, som kan vara till hjälp i samhällsplanering.

Data kring t ex berggrunds- och jordartsförhållanden finns även tillgängligt på Sveriges geologiska  undersöknings (SGU) webbplats.

Statens geotekniska institut - SGIlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sveriges geologiska undersökning - SGUlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bestämmelser om anpassning till det förändrade klimatet har förts in i plan- och bygglagen. Det har bland annat införts krav på att kommunerna i översiktsplanen ska ge sin syn på risken för skador på den bebyggda miljön som är klimatrelaterade och hur riskerna ska motverkas.

Länsstyrelsen har publicerat underlag kring klimatanpassning i rapportserien Riskbild Södermanland. Ytterligare regionalt planeringsunderlag föreligger genom publikationerna Riskbild 2 och Riskbild 3. Rapporterna finns att hämta på Länsstyrelsens webbplats där även en länk till SMHI:s regionala klimatanalys finns. I samband med framtagandet av rapporterna har lokalt underlag överlämnats till kommunerna.

Länsstyrelserna kring Mälaren har tagit fram gemensamma rekommendationer för på vilka nivåer bebyggelse vid Mälaren kan planeras. Berörda ytor som det hänvisas till i riktlinjerna finns på kartlänk.

Lagändringarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsens arbete med klimatanpassningöppnas i nytt fönster

Riskbild Södermanlandöppnas i nytt fönster

Riskbild 2öppnas i nytt fönster

Riskbild 3öppnas i nytt fönster

Rekomendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälarenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Översiktsplanen bör ge en översiktsbild av risk- och säkerhetsavstånden i kommunen med hänsyn till områden med miljöfarlig verksamhet och transporter av farligt gods på väg och järnväg, gärna utifrån underlag i form av en aktuell riskinventering och sårbarhetsanalys.

Länsstyrelsen anser att följande behöver belysas i översiktsplanen:

  • Riktlinjer för skyddsavstånd till väg och järnväg, enligt Länsstyrelsens vägledning om farligt gods i fysisk planering
  • Rekommenderade vägar och uppställningsplatser för farligt gods. Transportleder för farligt gods finns redovisade på Trafikverkets webbplats.
  • Möjlig mark för anläggningar som kräver transport av farligt gods utanför tätbebyggt område, t ex verksamheter, industrier och rangerbangård
  • Peka ut vattentäkter och andra sårbara områden som kan drabbas av farligt godsolycka

Sevesoanläggningar och/eller klassade ”farliga anläggningar” enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) behöver redovisas i översiktsplanen då dessa kan definiera ett riskområde utanför verksamhetens eget område.

Länsstyrelsens vägledning om farligt gods i fysisk planeringPDF

Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) syftar till att säkerställa att
vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Av LAV följer grundförutsättningar för hantering av vatten- och avloppsförsörjningen i översiktsplaneringen. Av lagen framgår bland annat att det är kommunernas skyldighet att ordna allmänna vattentjänster inom samlad bebyggelse. Ansvarsfrågan är lika tydlig för dagvatten som för dricks- och avloppsvatten.

I temaavsnittet ”miljökvalitetsnormeröppnas i nytt fönster” redogörs för behovet av att ha aktuella vatten- och avloppsplaner som underlag för översiktsplaneringen.

Länsstyrelsen anser att det är lämpligt att i översiktsplanen sammanfatta analyser av hur detaljplanelagda områden påverkas vid ett förändrat klimat t.ex. om extrema skyfall skulle inträffa där det finns samhällsviktig verksamhet. Det är vidare viktigt att vid vatten och avloppsplaneringen även utreda om ledningsnätet nedströms nya utvecklingsområden har kapacitet att ta emot mera spillvatten.

Havs- och vattenmyndighetens vägledning om kommunal VA-planeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vid framtagande av översiktsplanen kan, beroende på förutsättningarna, hänsyn behöva tas till frågor om radon, UV-strålning samt elektromagnetiska fält.

Det är viktigt att översiktsplanering tar hänsyn till att även på markområden som historiskt klassats som lågriskområden för radon kan byggnader uppvisa radonhalter i inomhusluften som överskrider gällande referensnivå på 200 Bq/m3. Av detta skäl bör klassificeringen lågradonmark undvikas eftersom denna kan leda till att alltför låga krav ställs på att byggnader utformas så att inflöde av markradon
förhindras. Det är dessutom viktigt att kontrollera radonhalten i all nybyggnation vilket inte regelmässigt görs i alla kommuner. Den 1 juni 2018 trädde den nya strålskyddslagen (SFS2018:396) i kraft. Det har medfört förändringar i regleringen av radonhalter i inomhusluft i bostäder, lokaler och på arbetsplatser.

Beträffande ultraviolett strålning, t.ex. solljus, är det möjligt i planprocesser att påverka den exponering som sker både i skolmiljö och i andra offentliga miljöer.

Strålsäkerhetsmyndighetenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt