Rensning av diken

Öppna diken och täckdiken på din mark räknas som vattenanläggningar. Du som är markägare kan vara skyldig att underhålla dem. Innan du gör något underhåll av dina diken kan du behöva göra en anmälan, eller ansöka om tillstånd eller dispens hos Länsstyrelsen.

När är jag skyldig att underhålla mina diken?

Om det kan uppkomma skada på allmänna eller enskilda intressen är du skyldig att underhålla dina öppna diken och täckdiken. Underhållsansvaret gäller för alla diken, oavsett om det finns ett tillstånd för diket, till exempel ett dikningsföretag, eller inte.

Diken är vanligtvis grävda vattenanläggningar medan bäckar och åar är naturliga vattendrag. Du har ingen skyldighet eller rättighet att underhålla ett naturligt vattendrag om det inte utgör ett dikningsföretag eller omfattas av andra tillstånd. Om du ändå vill rensa eller gräva i naturliga vattendrag kan du behöva göra en anmälan eller ansöka om tillstånd. Kontakta därför Länsstyrelsen i god tid innan du gör några åtgärder.

Vad innebär det att underhålla diken?

Det vi i dagligt tal kallar att rensa ett dike är att underhålla det. Underhåll innebär att ta bort till exempel slam, nedrasat material och växtlighet. Enligt lagen är det skillnad på

  • att rensa
  • att gräva
  • att bredda och fördjupa (markavvattning).

När du utför underhåll av ett dike kan alltså olika regler gälla beroende på dikets förutsättningar, vad du vill göra och hur du vill göra det.

Vad är rensning av diken?

När du rensar ett dike är syftet att upprätthålla dikets ursprungliga djup och läge. Det innebär att du inte får rensa djupare eller bredare än vad som bestämts i ett tillstånd (förrättning) eller vad som kan visas vara senast lagliga djup. Du som verksamhetsutövare är skyldig att kunna visa vad som är senast lagliga djup innan du börjar med rensningen.

Påverkas fisket?

Om fisket kan skadas eller påverkas negativt när du rensar diket behöver du först göra en anmälan till Länsstyrelsen. Fisket kan till exempel bli påverkat om rensningen görs vid fel tidpunkt på året eller om vattnet blir grumligt. Detta gäller både allmänt och enskilt fiske och både yrkes- och fritidsfiske.

Anmälan om påverkan på fisket gör du enligt 11 kapitlet 15 § i miljöbalken.

Anmälan om rensning

Anmälan om rensning/underhåll av vattenanläggningar enl. 11 kap. 15§ miljöbalken

Anmälan om rensning enl. 11 kap. 15 § miljöbalken (2 MB)PDF

Vad är grävning i diken och andra vattendrag?

Om diket inte utgör ett dikningsföretag eller om det inte finns något annat tillstånd som fastställer djup och läge i diket eller vattendraget, kan det vara svårt att avgöra vilken nivå du har rätt att underhålla diket till. Det kan i sådana situationer istället vara fråga om grävning i vattenområde och inte en rensning.

Innan du gör grävningen måste du göra en anmälan till Länsstyrelsen.

Anmälan gör du enligt 11 kapitlet 9 a § i miljöbalken.

Rensning (underhåll) av befintliga diken och dikningsföretag

Du får bara rensa befintliga, grävda diken ner till dikets ursprungliga djup och läge. Om du gräver djupare eller bredare än profilen i tillståndet (förrättningen) som rör dikningsföretaget betraktas det som en ny vattenverksamhet som kräver tillstånd. Det kan även krävas en dispens från markavvattningsförbudet.

För övriga diken, de som inte har en fastställd profil i ett tillstånd, gäller att du inte får rensa djupare än att du rensar bort tillfört material såsom slam och/eller vegetation. Hårdbottnar får inte rensas bort. All rensning ska ske med försiktighet och hänsynsreglerna i Miljöbalkens andra kapitel ska följas.

Ett underhåll (rensning) ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge.

  • För dikningsföretag innebär det att man inte får rensa djupare/bredare än vad som fastställts i tillståndet.
  • För alla andra diken gäller att man inte får rensa djupare än att man rensar bort slam och/eller vegetation.

Länsstyrelsen kan komma att kräva en inmätning av dikningsföretaget så att läget kan jämföras med förrättningsprofilen innan rensning får utföras. Vill man rensa djupare klassas åtgärden vanligtvis som markavvattning vilket kräver tillstånd från Länsstyrelsen samt en dispens från markavvattningsförbudet i Skåne. Länsstyrelsen är restriktiv med att bevilja dispenser från markavvattningsförbudet.

Viktig information och råd  

För att minska risken för negativ påverkan på naturmiljön har Naturvårdsverket i samarbete med LRF och Jordbruksverket sammanställt en rensningsbroschyrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Täckdikningsplaner och uppgifter om dikningsföretag

I Länsstyrelsens vattenarkiv finns dikningsföretagens förrättningar som innehåller uppgifter om profiler, dimensioner, kostnadsfördelningslängder etc. Många handlingar finns att tillgå digitalt. En karttjänst över de skånska dikningsföretagen kan du hitta här.länk till annan webbplats I vattenarkivet finns även de täckdikningsplaner arkiverade som upprättades av lantbruksnämnden. Genom dessa handlingar är det möjligt att se detaljdräneringen för vissa specifika markområden.     

Minska ditt rensningsbehov

Diken kan omfatta allt från vattendrag till mindre grävda diken i mer traditionell mening. De har det gemensamt att vatten flödar genom dem på olika sätt. Vattnet kommer att bete sig på olika sätt beroende på faktorer i omgivningen där det flyter fram. Om man kan tillmötesgå vattnet och det sätt som det kommer bete sig kan man minska sitt rensningsbehov.

Det finns en mängd olika sätt att minska t.ex. igenväxning genom att plantera trädridåer som skuggar vattendraget eller tillåta att vattnet slingar sig fram (meandrar) i fåran. Ett slingrande vattendrag får en lägre hastighet och man får därmed mindre erosionsskador på diket. Genom ganska enkla medel kan man radikalt minska behovet och kostnaderna för att rensa.

Vad gäller för breddning och/eller fördjupning av diken?

Om du vill gräva djupare eller bredare i diket än ursprunglig dimension kan åtgärden innebära ny markavvattning och räknas inte som rensning av diken.

Hänsyn, tillstånd eller dispens

När ett dike ska underhållas behöver du ta hänsyn till allmänna och enskilda intressen för att begränsa eventuell skada. Innan rensningen bör du därför till exempel kontrollera:

  • Finns det en fiskevårdsförening som kan påverkas, även nedströms det aktuella diket? Kontakta dem i sådana fall!
  • Är diket biotopskyddat område? Beroende på tidpunkt och vilken teknik du använder kan du behöva ansöka om biotopskyddsdispens.
  • Finns det fridlysta eller hotade djur eller växter i diket? Då kan du behöva visa särskild hänsyn och ansöka om artskyddsdispens.
  • Omfattas platsen av Natura-2000-bestämmelser, naturreservat eller annat naturskydd? I så fall kan du behöva ansöka om andra dispenser eller tillstånd för respektive skyddsform.

En dikesrensning kan påverka miljön på olika sätt, eller ligga i områden med naturskydd eller som innehåller skyddade arter. Läs nedan för att få ytterligare upplysningar om detta kan gälla just ditt dike. Länkar finns i flera fall till sidor som beskriver områdena, eller där man kan söka de dispenser som kan komma att behövas.

Påverkas fisket ska rensningen anmälas

Generellt grumlar en dikesrensning och genom det kommer det finnas en påverkan på fisk och andra djur i vattnet. Hur stor den negativa påverkan är beror på årstid, vilka djurarter som finns i vattnet, vattenföring, med mera. Det är därför det är viktigt att anmäla rensningen till Länsstyrelsen.

I miljöbalken står det att om fisket kan skadas i diket eller nedströms diket ska du, i god tid innan arbetena ska utföras, anmäla detta till länsstyrelsen (11 kap 15 § miljöbalken). Med det menas även en negativ påverkan och djur som musslor och kräftor.

Några exempel på åtgärder som kan orsaka skada är grumling, förändring av bottenförhållanden och tillfällig svårighet för vattenlevande djur att vandra upp eller ner i vattendraget.

En anmälan ska göras före varje rensning och gäller för den tidsperiod som anges i beslutet. Vi tittar då på vilket vattendrag det handlar om och vilka värden det innehåller. Därefter kan vi förelägga om försiktighetsmått med hänsyn till miljön enligt miljöbalkens andra kapitel om allmänna hänsynsregler samband med rensningen. 

Om arbetet berör en fastighet som tillhör någon annan, ska du alltid underrätta fastighetsägaren innan arbetena påbörjas.

Fiskevårdsområdesföreningar

En rensning innebär alltid en störning för djurlivet i ett vattendrag och i vissa fall kan det få en negativ påverkan, inte bara på fisk, utan även andra organismer som ingår i ekosystemet där fisken är en del.

I många vattendrag finns det fiskevårdsområdesföreningar som arbetar för att främja förhållanden för fisk och fiske. Medlemmar i dessa är fiskerättsägarna, vilket innebär att det ofta finns representanter från dessa i dikningsföretaget. Det finns också en del fiskeklubbar som arrenderar fiskerätten i vattendragen och som också bedriver fiskevård.

Eftersom många fiskevårdsområdesföreningar och sportfiskeklubbar utför konkreta åtgärder i vattendragen, är det viktigt att ha en dialog med dessa inför och vid en rensning så att inte rensningen riskerar att skada fiskevårdsarbetet. Men observera att även rensningar kan främja förhållanden för djurlivet i vissa typer av vattendrag, t ex om det förekommer en stark igenväxning och sedimentation, och att en dialog därför bidrar till att rensningen kan göras på bästa sätt för båda intressen. 

Finns det hotade djur eller växter i diket?

I vissa vattendrag förekommer bl.a. musslor som är skyddade och en rensning kan då kräva en dispens gentemot bestämmelserna i artskyddsförordningen. De djur- och växtarter som finns upptagna i förordningen är listade där.

Artskyddsförordningen (2007:845)länk till annan webbplats

Finns det tjockskalig målarmussla i vattendraget måste dispens sökas. Dispensansökan ska vara komplett och lämnas in i god tid före rensningen planeras genomföras. 

E-tjänst för dispensansökan enligt artskyddsförordningen.länk till annan webbplats

Information om tjockskalig målarmussla och andra hotade stormusslor.

I artskyddsförordningen står även andra djur och växter upptagna, där det inte behövs en särskild dispens, men där särskilda försiktighetsmått kan komma att bli aktuella. T.ex. kan det vara att man bara får rensa under en viss period på året.  

Biotopskyddade områden

För normal underhållsrensning behövs ingen biotopskyddsdispens, men annars omfattas öppna diken, småvatten och våtmarker i jordbruksmark omfattas av biotopskydd. Bland annat i vilken omfattning som jordbruksmark gränsar till vattnet kan avgöra om det ska räknas som ett biotopskyddat område eller inte. Om du är tveksam om ditt dike omfattas av biotopskyddet, kontakta Länsstyrelsen.  

Detta innebär att sådana verksamheter eller åtgärder som kan skada den naturmiljö, som det öppna diket utgör, inte får utföras. Därför är det viktigt att spara träd och buskar längs med vattendraget.

Mer om vilka miljöer som omfattas av biotopskydd och vad det innebär.

Mer om ansökan om dispens från biotopskyddsbestämmelserna.PDF

Natura 2000 områden

Ligger diket som ska rensas i ett Natura 2000 område dikningsföretaget kan det komma att krävas tillstånd från Länsstyrelsen. Detta om följderna av en rensning, t.ex. markskador, olämplig uppläggning av rensmassor eller trädfällning kan komma att påverka värdena i Natura 2000 området på ett betydande sätt. Detta under förutsättning att åtgärderna inte redan omfattas av någon rättskraft i ett tidigare tillstånd, t.ex. i dikningsföretagens förrättningar.    

Information om vilka Natura 2000-områden som finns i Skåne.

Utpekade värdefulla vattendrag

Vissa vattendrag där ett dikningsföretag ingår är utpekade av olika anledningar, ofta biologiska eller biotopskäl, som nationellt eller regionalt värdefulla eller särskilt värdefulla. Du kan på sidan för utpekade värdefulla vatten se om ditt dikningsföretag ligger i ett sådant.

Utpekade värdefulla vatten

Länsstyrelsen kan inte utfärda särskilda restriktioner för dessa dikningsföretag eftersom underhållsskyldigheten kvarstår, men brukar föra en dialog med dikningsföretaget och diskutera möjligheten att utföra rensningen på ett skonsammare sätt, t ex med klippskopa.

Se även avsnittet om fiskevårdsområdesföreningar eftersom fiskefrämjande arbeten kan ha utförts i dessa vattendrag.

Rensning av naturliga vattendrag  

Observera att det oftast krävs tillstånd för rensningsåtgärder i naturliga bäckar och vattendrag. Om rensningarna beräknas bli omfattande, och/eller medföra negativa konsekvenser för miljön, bör inledningsvis ett samråd äga rum med Länsstyrelsen. I sådana fall är det troligt att tillstånd ska sökas från Mark- och Miljödomstolen. Det är här bättre att anmäla åtgärden för samråd - även om du är tveksam över om det blir några större konsekvenser - än att du i efterhand kanske blir anmäld för att ha brustit i samrådsskyldigheten och kanske även tillståndsplikten enligt miljöbalken.  

Bortodling och behov av djupare diken pga. speciella markförhållanden

Vissa odlingsmarker, framför allt uppodlade torvmarker, sjunker med tiden ihop och dikenas vattenavledande förmåga minskar. Vill du fördjupa sådana diken för att uppnå tidigare effekt så betraktas detta inte som rensning utan som markavvattning, vilket gör att du behöver tillstånd. I vissa fall ska en ansökan om markavvattning prövas av Mark- och Miljödomstolen.  

Vid rensning av diken på skogsbruksmark bör du kontakta Skogsstyrelsen för samråd om vilka åtgärder som du kan göra för att minimera negativa konsekvenser för miljön.

Kontakt