Markavvattning
Ska du ta bort vatten från din mark genom dränering eller dikning eller skydda mot vatten genom invallning? Det kan räknas som markavvattning. För att få utföra markavvattning behöver du alltid söka tillstånd, och i vissa fall behöver du även söka dispens.
Vad är markavvattning?
Markavvattning innebär att man genomför åtgärder som permanent ändrar markens vattenförhållanden. Åtgärden genomförs för att marken ska bli lämplig att använda för ett visst ändamål. Markavvattning är åtgärder som
- tar bort oönskat vatten genom dränering eller dikning
- skyddar mot vatten, till exempel invallning.
Det är alltid syftet med åtgärden som avgör om den räknas som markavvattning eller inte. Om syftet är att permanent ändra markens lämplighet för ett ändamål, som till exempel för odling, bebyggelse eller torvtäkt, räknas det som markavvattning.
Om syftet med åtgärden är att tillfälligt ändra markens egenskaper räknas det inte som markavvattning. Det räknas alltså inte som markavvattning att anlägga en slamgrop i ett dike eller skyddsdika i skogsmark i samband med avverkning. Vid skyddsdikning rör det sig om grunda tillfälliga diken som inte ska underhållas. Om du ska skyddsdika ska du göra en anmälan till Skogsstyrelsen.
Tillstånd och dispens för markavvattning
Du behöver alltid ansöka om tillstånd för att få utföra markavvattning. Ibland behöver du också ansöka om dispens från markavvattningsförbudet. Ansökan om tillstånd och dispens för markavvattning prövas av Länsstyrelsen. I vissa fall ska Länsstyrelsen överlämna tillståndsprövningen till mark- och miljödomstolen.
Dispens behövs där det är markavvattningsförbud
På vissa platser i Sverige är det markavvattningsförbud. Bland annat i stora delar av södra och mellersta Sverige. För att få utföra markavvattning på dessa platser räcker det inte att ansöka om tillstånd. Här behöver du också ansöka om dispens från markavvattningsförbudet. Du behöver med andra ord göra två ansökningar.
Områden där du behöver dispens från markavvattningsförbudet
Markavvattning är förbjudet i områden där det är särskilt viktigt att bevara våtmarker och skydda det unika djur- och växtliv som finns där. Syftet med förbudet är att kraftigt begränsa eller sätta stopp för markavvattningen eftersom många våtmarker har försvunnit till följd av utdikning och uppodling.
I Skåne gäller ett generellt förbud mot markavvattning i hela länet.
Du kan behöva tillstånd och dispens för åtgärder i befintliga diken
I vissa fall kan åtgärder i befintliga diken räknas som markavvattning. Du kan alltså behöva ansöka om tillstånd för markavvattning och eventuellt ansöka om dispens från markavvattningsförbudet för åtgärder i befintliga diken. Till exempel kan det räknas som markavvattning om du vill:
- bredda eller fördjupa ett befintligt dike för att leda bort mer vatten
- börja underhålla ett dike som inte har underhållits på länge.
Ett dike som inte har underhållits på länge kan ha förlorat sin ursprungliga funktion vilket gör att ett nytt naturtillstånd har uppstått. När ett nytt naturtillstånd har uppstått behövs oftast ett nytt tillstånd för markavvattning. Om du är osäker på om en åtgärd i ett befintligt dike räknas som markavvattning, rådgör med oss på Länsstyrelsen.
Undantag - när behövs inte tillstånd?
Vissa åtgärder räknas som markavvattning men kräver ändå inte tillstånd – så länge de inte riskerar att skada allmänna eller enskilda intressen.
Exempel på sådana åtgärder:
- Täckdikning av jordbruksmark med dräneringsrör som är högst 300 millimeter i diameter. Men om du till exempel lägger rören i betesmark som inte tidigare har varit dränerad, kan det ändå krävas samråd eller tillstånd.
- Rensning av befintliga diken, det vill säga diken som en gång har grävts. Du får bara rensa till det senast godkända djupet och läget. Naturliga vattendrag får inte rensas utan tillstånd.
Är du osäker på vad som gäller? Kontakta Länsstyrelsen innan du påbörjar arbetet.
Så söker du tillstånd
Om du planerar att gräva nya diken, förbättra befintliga eller genomföra annan markavvattning kan du behöva ansöka om tillstånd eller dispens. Det beror på var åtgärden ska ske och om området omfattas av markavvattningsförbud.
När behöver du ansöka?
Du behöver ansöka om:
- marken omfattas av ett markavvattningsförbud
- du vill göra större förändringar i befintliga diken
- du är osäker på om din åtgärd kräver tillstånd
Om du redan har ett tillstånd eller förrättning, men vill ändra något, kan du behöva ett nytt beslut.
Så gör du
- Kontakta Länsstyrelsen Skåne i ett tidigt skede om du är osäker på vad som gäller.
- Samla in underlag, till exempel kartor och beskrivningar av planerade åtgärder.
- Skicka in en ansökan om tillstånd eller dispens. Vi hjälper dig att reda ut vad som krävs.
Så söker du tillstånd för vattenverksamhet
Skogsägare? Sök via Skogsstyrelsen
Om du är skogsägare och ska utföra markavvattning i skogsmark kan du i vissa fall söka via Skogsstyrelsen.
Dikning på skogsmark, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Vattenarkiv
Länsstyrelsernas vattenarkiv innehåller handlingar av intresse för dig som arbetar med vatten i landskapet. Arkivet innehåller kartor, ritningar och annat material om markavvattning, till exempel invallningar och sjösänkningar som utförts för att få bättre jordbruksmark. Tjänsten uppdateras kontinuerligt med ny information, län för län.
Vattenarkivet i Skåne
Länsstyrelsen Skåne har ett eget vattenarkiv med äldre handlingar om dikningsföretag och täckdikning. Dessa handlingar finns inte i det nationella vattenarkivet, utan du hittar dem i vår karta Vatten och klimat. Du kan själv söka efter handlingarna i webbkartan.
Kartan Vatten och klimat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Det här innehåller arkivet
- ritningar och kartor över diken, täckdiken och andra anläggningar
- förrättningshandlingar
- kostnadsfördelningar
- besiktningsprotokoll
- beslut och andra handlingar från lantbruksnämnderna och Länsstyrelsen
Materialet kommer både från Länsstyrelsens egna ärenden och från nedlagda myndigheter, som lantbruksnämnderna i Malmöhus och Kristianstads län.
Dikningsföretag i kartan
Vattenarkivet finns i Länsstyrelsen Skånes karta Vatten och klimat. Där finns äldre handlingar om dikningsföretag. Du kan använda dem om du behöver ta reda på hur mark tidigare har avvattnats, eller om du vill veta vad som gäller för ett befintligt företag.
Dikningsföretag – även kallade torrläggningsföretag, invallningsföretag eller sjösänkningar – är samfälligheter som bildats för att dränera mark, ofta för att förbättra odlingsförhållanden. De första dikningföretagen bildades redan i slutet av 1800-talet.
Så gör du för att se dikningsföretag i kartan Vatten och klimat:
- Gå till kartan Vatten och klimat Länk till annan webbplats.
- När kartan öppnats – zooma in till det område du är intresserad av.
- Öppna Lagerlistan (klicka på ikonen med tre staplade lager i topplisten) och välj:
- Lst M markavvattningsföretag linje
- Lst M markavvattningsföretag lantmäteriet
- Nu visas linjer i kartan som markerar dikningsföretagens omfattning.
- För att se vilka ytor (båtnadsområden) som ingår i dikningsföretaget, tänd lagren med benämningen "yta".
- Fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar visas inte i denna karta, men du kan jämföra båtnadsområdet med andra tjänster, till exempel Min karta från Lantmäteriet. Länk till annan webbplats.
- Vill du veta om din fastighet ingår i ett dikningsföretag, kan du kontakta Lantmäteriet. De kan också kontrollera om fastigheten varit föremål för ändringar, som avstyckning.
Skärmbild av hur du klickar i kartan för att se dikningsföretag. Klicka på bilden för att förstora den.
Så hittar du förrättningsakten i kartan
I kartan kan du ofta även hitta den ursprungliga förrättningsakten för dikningsföretaget. Så här gör du:
- Klicka någonstans på linjen för det aktuella dikningsföretaget i kartan.
- En faktaruta öppnas – skrolla ner och klicka på "Mer information".
- Om information finns tillgänglig länkas du till förrättningsakten.
- I handlingarnas senare delar finns oftast en kostnadsfördelningslängd. Den visar vilka fastigheter som ingår och vilket andelstal respektive fastighet har.
Om fastigheter har styckats av eller slagits samman sedan akten upprättades, kan längden vara inaktuell. Den senaste fastställda längden gäller juridiskt. Nya versioner kan ha tagits fram – kontakta Lantmäteriet för att få tillgång till eventuell uppdaterad information.
För GIS-användare
Du som använder GIS kan ladda ner datan via Länsstyrelsernas geodatakatalog.
Täckdikning i kartan
Vattenarkivet finns i Länsstyrelsen Skånes webbkarta Vatten och klimat. Där finns äldre ritningar över täckdikning i stora delar av Skåne. Ritningarna kan vara till hjälp om du behöver veta hur marken tidigare dränerats, till exempel inför markarbeten eller planering av nya åtgärder.
Täckdikning innebär att man leder bort vatten med hjälp av rör eller slangar som grävs ner under markytan. Syftet är att förbättra markens bärighet och förhindra att den blir för blöt. Det är en vanlig form av markavvattning, särskilt på jordbruksmark med lerjordar.
Täckdikning har ofta gjorts i flera omgångar genom åren.
Webbkartan Vatten och klimat innehåller även information om täckdikning. Kartan omfattar material från de tidigare länen Malmöhus och Kristianstad.
Så gör du för att visa information om täckdikningsplaner i kartan Vatten och klimat:
- Gå till kartan Vatten och klimat Länk till annan webbplats.
- När kartan öppnats – zooma in till det område du är intresserad av.
- Öppna Lagerlistan (klicka på ikonen med tre staplade lager i topplisten) och fäll ut gruppen Markavvattning, välj sedan:
- LstM Markavvattning Täckdikning, punkt
- LstM Markavvattning Täckdikning, linje
- LstM Markavvattning Täckdikning, yta
- LstM Täckdikning Malmöhus registerkarta
- Nu visas linjer i kartan som markerar dikningsföretagens omfattning.
- Klicka på området för att se information om det. Vid rubrikerna OBJEKTLANK och OBJEKTLANK2 finns en länken "Visa". Klicka på den för att se ritningar kopplade till området.
Där det saknas ritningar i webbkartan
Områden där ritningar ännu inte är inlagda i webbkartan är markerade med röda kanter. Så här gör du för att hitta ritningarna i dessa områden:
- Ta reda på vilket tidigare län ditt område ligger i. Hur material som inte är inlagt i kartan skiljer sig åt i de två tidigare länen eftersom de hade olika sätt att organisera sina arkiv.
- I före detta Kristianstads län:
- Om socknen är grönmarkerad i webbkartan finns ritningarna digitalt.
- Saknas ritningar på rätt plats kan du klicka på en punkt vid socknens kyrka. Där finns ofta ritningar samlade i en PDF-fil.
- I före detta Malmöhus län:
- En del ritningar är utlagda i webbkartan men många ritningar saknas här.
- För rödmarkerade områden finns ritningarna i vårt ritningsarkiv Länk till annan webbplats..
- Du behöver områdets Creg-numret (gårdsnummer och sockennummer) för att hitta ritningen i vårt ritningsarkiv.
- Du ser områdets Creg-nummer på kartan. Exempelvis 45:1. De första två siffrorna (45) anger sockenkoden, och den andra siffran (1) anger gårdsnummer.
- Du använder sedan Creg-numret för att hitta ritningen i vårt ritningsarkiv Länk till annan webbplats..
Ritningsarkivet med täckdikningar Länk till annan webbplats.
Tips: Du känner troligen igen området bättre än vi – leta efter detaljer i ritningarna som stämmer med platsen du söker.
Brister i underhåll av diken – vad gäller och hur klagar du?
Om diken eller andra vattenanläggningar inte underhålls som de ska, kan det leda till översvämning eller försämrad avvattning på marker runtomkring.
Vem ansvarar för underhållet?
Det beror på om diket tillhör ett dikningsföretag eller är ett enskilt dike.
- Dikningsföretag: Samfälligheten ansvarar gemensamt, enligt vad som står i förrättningshandlingarna.
- Enskilt dike: Den som äger marken där diket ligger ansvarar för underhållet, om inget annat avtalats.
Du kan se om det finns ett dikningsföretag i området genom att söka i kartan Vatten och klimat. Länk till annan webbplats.
Vad kan jag göra om någon inte underhåller sitt dike?
Du kan i första hand kontakta markägaren. Om det inte hjälper kan du lämna in ett klagomål till Länsstyrelsen.
Du lämnar ett klagomål om vattenanläggningar genom att skicka ett e-post till skane@lansstyrelsen.se
När kan du lämna ett klagomål?
Bristande underhåll påverkar din mark negativt kan du i vissa fall lämna in ett klagomål till Länsstyrelsen. Du kan skicka in ett klagomål till oss om:
- ett dikningsföretag inte uppfyller sina skyldigheter enligt förrättningen
- en anläggning som omfattas av tillstånd eller förrättning inte underhålls
- bristande underhåll orsakar problem eller skador för dig som närboende markägare
Vi hanterar inte klagomål på enskilda diken som saknar förrättning eller beslut.
Innan du kontaktar oss
- Prata med den berörda markägaren – ofta kan problemet lösas direkt.
- Ta reda på om det finns ett dikningsföretag i området. Du kan söka i kartan Vatten och klimat.
Kartan Vatten och klimat Länk till annan webbplats.
Så lämnar du klagomål
Skicka e-post till skane@lansstyrelsen.se. Beskriv tydligt:
- vilket område det gäller (gärna med karta)
- vad som är problemet
- hur du påverkas
- om du varit i kontakt med någon annan
Glöm inte att lämna dina kontaktuppgifter.
Anmäla syssloman eller styrelse för markavvattningsföretag
Samfälligheter för markavvattningsföretag ska i de flesta fall anmäla syssloman eller styrelse hos Länsstyrelsen. Om det är en syssloman eller en styrelse som du ska anmäla beror på vilken lagstiftning som gällde det år som samfälligheten för markavvattningsföretaget bildades:
- Är samfälligheten bildad mellan år 1879 och 1917 anmäler du en syssloman till Länsstyrelsen.
- Är samfälligheten bildad mellan år 1918 och 1998 anmäler du styrelsen till Länsstyrelsen.
I följande fall behöver du inte anmäla till Länsstyrelsen:
- Om markavvattningsföretaget ombildats enligt lagen om förvaltning av samfälligheter från 1974 ska du anmäla styrelsen till Lantmäteriet istället.
- Om markavvattningsföretaget bildades efter 1999 kan du höra av dig till Länsstyrelsen för att få guidning i vilken myndighet du bör kontakta.
- Samfälligheter bildade innan 1879 behöver inte anmäla syssloman eller styrelse.
Frågor och svar om dikningsföretag
Här har vi samlat vanliga frågor och svar om dikningsföretag.
Vad är ett dikningsföretag?
Ett dikningsföretag är en samfällighet som bildats för att leda bort vatten från marken, oftast för att förbättra odlingsmöjligheterna. Företaget bygger på ett juridiskt beslut och regleras genom en förrättning.
Hur vet jag om det finns ett dikningsföretag på min mark / om min fastighet ingår i ett dikningsföretag?
Du kan söka i vår karta Vatten och klimat. Där ser du om det finns registrerade dikningsföretag i ditt område.
Kartan Vatten och klimat Länk till annan webbplats.
Om du misstänker att din fastighet ingår i ett dikningsföretag, är det ofta effektivast att först kontakta de grannar som din fastighet delar gränser med. Fråga om någon känner till om det finns ett dikningsföretag och om de vet någon som sitter i styrelsen. Aktförvararen i företaget skall ha de handlingar som gäller företaget.
Om detta inte lyckas, är det svårare. Handlingar om ett dikningsföretag kan finnas hos Länsstyrelsen eller Lantmäteriet. Vattendomar (förvaras hos Miljödomstolen) kan i sällsynta fall ha likadan funktion. Att handlingar finns, innebär dock inte med säkerhet att företaget är gällande.
Jag ingår tydligen i ett dikningsföretag. Vad betyder detta?
Dikningsföretag är - liksom torrläggnings-, vattenavlednings-, sjösänknings- och invallningsföretag - så kallat markavvattningsföretag. De kallas alla vanligen för enkelhetens skull dikningsföretag, bl a i dessa texter. Ett dikningsföretag är en samfällighet som bildades för att förbättra markavvattningen och vattenavledningen, oftast för att vinna ny odlingsmark.
Hur långt sträcker sig mitt ansvar?
Deltagarna i företaget har samfällt ansvar. Kostnader skall fördelas enligt kostnadsfördelningslängden. Styrelsen har skyldighet att omedelbart föreslå uttaxering av medel från delägarna, om det behövs för att betala förfallna skulder. Skulle någon delägare gå i konkurs måste de övriga delägarna ta hela ansvaret för dikningsföretagets ev. skulder.
När det gäller styrelsens ansvar i övrigt i samfällighetsföreningen är Rolf Strömbergs "Vattenlagen med kommentar" (1984) en god vägledning.
Vad innebär det ekonomiskt att ingå i ett dikningsföretag?
Markägarna fördelar kostnaderna i proportion till sina olika andelar i båtnadsområdet. Denna ytbaserade kostnadsfördelning redovisas, fördelad på delägarna, i företagets kostnadsfördelningslängd.
Vad säger utlåtandet?
I utlåtandet beskrivs anledningarna till företagets tillkomst, dimensionering och förrättningsmannens värdering som leder fram till en kostnadsfördelningslängd.
Hur stor del av dikningsföretaget utgör min fastighet?
Andelen grundas på den nytta marken fick av avvattningen när företaget bildades.
Vem ingår i styrelsen, vem är ordförande?
Dikningsföretagen förvaltas oftast av en styrelse eller syssloman. För att få veta vem som ingår i styrelsen är det ofta enklast att fråga grannar.
Vad gör jag om det inte finns någon styrelse i dikningsföretaget?
Länsstyrelsen utövar tillsyn för all vattenverksamhet, dit dikningsföretagen räknas. Länsstyrelsen kan även förordna en syssloman som aktiverar dikningsföretaget.
Kan jag se vad ett dikningsföretag gjort tidigare (mötesprotokoll, rensningar med mera)?
Denna information ska tillsammans med företagets akt (tillstånd) hanteras av aktförvararen i företaget och följa med vidare vid ett byte på denna post.
Hur får man organisationsnummer till sitt dikningsföretag?
Det är lämpligt att ha ett organisationsnummer, om man ska hantera en sådan ekonomisk verksamhet som dikningsföretagen bedriver. Man kan dock stöta på problem, om man vill få ett organisationsnummer. Hur man bör göra, beror bl a på när företaget har tillkommit och på företagets karaktär.
Skaffa organisationsnummer till dikningsföretaget, en vägledning pdf, 90.3 kB.
Vad innebär det att ett företag är "ej fastställt"?
Företaget har inte utförts enligt tillståndet eller fullföljts inom angiven tid. Det kan även bero på att det grundas på en överenskommelse som inte tillståndsprövats. (Ett fastställt företag kan också senare ha omprövats (ändrats) eller upphävts.)
Vem kan hjälpa mig att förstå vad som gäller och komma tillrätta med mitt problem?
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Jordbruksverket kan svara på frågor gällande dikningsföretag men kan inte genomföra uppdrag. Det finns konsulter med både teknisk och juridisk kunskap om markavvattning och dikningsföretag som kan ge råd, och om det behövs genomföra vattenrättsliga utredningar.
Vilken sträckning har dikningsföretaget?
I tillståndet anges vilken utformning företaget skulle ha, och sträckningen redovisas på planritning(ar). Där syns också båtnadsområdet.
Hur kan jag se vilka övriga fastigheter som ingår i dikningsföretaget?
De fastigheter som ansågs få nytta (båtnad) av företaget ingår. Nyttan beräknades oftast med utgångspunkt från den ökning av markens ekonomiska produktionsförmåga som uppkom genom markavvattningen.
Vad menas med båtnadsområde?
I allmänhet finns ett så kallat båtnadsområde utritat på plankartan, som visar vilka ytor som ansågs få båtnad (=nytta) av att dikningsföretaget tillkom.
Får jag underhålla/rensa i mitt dikningsföretag?
Dikningsföretagets tillstånd ger både rätt och skyldighet att underhålla företaget enligt tillståndet, så att skador inte uppstår genom ändring i vattenförhållandena. Det är styrelsen/syssloman som ska se till att underhållet sköts och därefter fördela kostnaderna enligt kostnadsfördelningslängden. En deltagare som genomför en underhållsåtgärd på eget bevåg riskerar att få betala den själv.
Underhåll/rensning ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge. Detta innebär att man inte får rensa till djupare/bredare sektion än vad som fastställts i tillståndet. Rensningen skall utgå från fixpunkterna.
Allt underhåll/rensning ska också ske med försiktighet och hänsynsreglerna i 2 kap MB ska följas. En rensning som kan skada fisket, musslor eller kräftor i diket eller nedströms diket ska, enligt 11 kap 15 § MB, anmälas till Länsstyrelsen innan arbetena påbörjas.
Om dikningsföretaget planerar en rensning i områden där arter, som omfattas av artskyddsförordningen finns eller kan tänkas finnas, så är dikningsföretaget skyldigt att ansöka om dispens från bestämmelserna i artskyddsförordningen.
Ansökan om dispens från artskyddsförordningen
Sommarflödet i dikningsföretaget minskar kraftigt, vad beror det på?
Det kan bero på dämning, bortledning av vatten eller förändrad markanvändning uppströms.
Högflödet i diket har ökat – vad kan det bero på?
Det kan bero på flera saker:
- Ett dämme eller annan fördröjningsanläggning uppströms har försvunnit eller raserats
- Vatten leds in från nya områden
- Marken uppströms har fått fler hårdgjorda ytor
- Fälten uppströms har fått bättre dränering än tidigare fler hårdgjorda ytor
Översvämningar och övervuxna rör hur hanteras detta?
Ansvaret kan ligga antingen på dikningsföretaget eller på den enskilda fastighetsägaren beroende på vad som står i tillståndet. Det är alltid olämpligt att plantera träd över eller nära en ledning. I vissa fall har det reglerats i tillståndet, men annars är det deltagarna som bör bevaka att det inte växer upp träd som skadar den gemensamma ledningen.
Var hittar jag ritningar och handlingar?
Du kan hitta många äldre ritningar i vår karta Vatten och klimat.
Kartan Vatten och klimat Länk till annan webbplats.
Vilken lutning, höjdprofil, med mera, är föreskrivna för dikningsföretaget?
I tillståndet anges vilken utformning företaget skulle ha, och det redovisas på plan och i profil och sektioner. Om rörledningar finns, är brunnar utsatta och rördimensioner anges. Fixpunkter är angivna.
Vad menas med fixpunkter?
Fixpunkter är fasta punkter, t ex inhuggna i jordfasta stenar, brofundament, gårdstrappa eller liknande. Fixpunkter utgör en nödvändig referens till företagets ritningar. Fixpunkter är skyddade enligt lag och får inte skadas eller tas bort (14 kap 8 § Brottsbalken). Dikningsföretaget ansvarar för de fixpunkter som är angivna i företagets handlingar.
Vad är täckdikning?
Täckdikning innebär att dräneringsrör grävs ner under markytan för att leda bort vatten. Det är vanligt i jordbruk, särskilt på lerjordar.
Finns det ritningar över täckdiken?
Ja. Ritningar finns i vårt vattenarkiv som du hittar i webbkartan Vatten och klimat.
Kartan Vatten och klimat Länk till annan webbplats.
Är täckdikningssystem också dikningföretagets ansvar?
Täckdikningssystem och de planer som skildrar dem är inte dikningsföretagets ansvar. De ska följa med fastigheten vid en överlåtelse, Kopior på täckdikningsplaner som gjorts med statligt stöd kan finnas hos Länsstyrelsen.
Dikning i skog
I Skåne har de största dikningsföretagen genomförts för att vinna ny jordbruksmark. Det var Lantbruksnämnderna som bistod med utredningar och förmedlade bidrag. För dikning i skogen hade Skogsvårdsstyrelserna en liknande roll. Lantbruksnämndernas arkiv flyttades till Länsstyrelsen, när nämnderna lades ner. När Skogsvårdsstyrelserna i Malmöhus respektive Kristianstads län lades ner, fördes deras arkiv till Landsarkivet i Lund.
Informationsblad om dikning och skog i äldre tid pdf, 91.3 kB.
Vi tycker inte att vi har nytta av dikningsföretaget längre. Vad kan vi göra?
Man kan söka om att företaget skall upphöra eller om att det skall rivas ut. Om det upphör, delas anläggningen upp på delägarna. Var och en får ansvar för den del som ligger på den egna marken. Underhållet måste ändå skötas, så att allmänna och andras enskilda intressen inte skadas.
Man kan också ansöka om utrivning. Då behöver man inte underhålla, utan företagets anläggning kan läggas igen eller få växa igen till nytt naturtillstånd. Om någons intressen riskerar att skadas av en utrivning, kan den intressenten vid prövningen få rätt att överta hela eller delar anläggningen.
Omprövning till följd av exploatering och andra åtgärder
Dikningsföretag och andra tillstånd enligt vattenlagen eller äldre lagstiftning kan omprövas och nya villkor kan fastställas, t ex annan omfattning, omräkning av kostnadsfördelningslängd och utsläpp av dagvatten.