Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2021-2026.

Miljöövervakning i Skåne

Miljöövervakningen i Skåne genomförs av en mängd olika aktörer, av Länsstyrelsen, av nationella aktörer, av kommuner, vattenråd, luftvårdsförbund, verksamhetsutövare och ideella krafter. Tillsammans bidrar vi till en samlad bild av läget i länet.

Den statligt finansierade regionala miljöövervakning som Länsstyrelsen Skåne ansvarar för består av 27 delprogram och spänner brett över vatten, landmiljö, luft och hälsa. Länsstyrelsen Skåne har valt att dela upp miljöövervakningen efter vilket miljömål de främst bidrar till att följa upp. Tryck på plustecknet vid respektive miljömål nedan för en övergripande beskrivning av relevanta delprogram och av övrig miljöövervakning som görs i länet.

En mer ingående beskrivning gå att läsa i vår rapport Miljöövervakning i Skåne

I det tätt befolkade Skåne blir effekterna av ett förändrat klimat tydligt kännbara för många människor. Kusterosionen drabbar områden med erosionskänslig mark, och Skåne tillhör där ett av Sveriges mest utsatta områden. Ett mildare klimat gör att jordbruksproduktionen kan öka, men kan också medföra användandet av nya bekämpningsmedel och ökad användning av gödselmedel. Klimatrelaterad miljöövervakning håller ännu på att utvecklas.

​Regionala delprogram

I dagsläget finns inga regionala miljöövervakningsprogram som huvudsakligen följer upp klimatförändringar.

Nationell miljöövervakning

Naturvårdsverkets miljöövervakning av klimatet är under uppbyggnad och är än så länge koncentrerad på övervakning i fjällen och så kallade palsmyrar. Klimatrelaterad miljöövervakning på Naturvårdsverkets hemsida Länk till annan webbplats.

Övrig miljöövervakning

Svenska fenologinätverket: Svenska fenologinätverket, även kallat Naturens kalender, är ett samarbete mellan universitet, miljöövervakande myndigheter och frivilliga. Syftet är att samla in data på växters respons på årstidsväxlingar t.ex. lövsprickning, blomning och höstlövinträde. Genom att jämföra data från år till år samt med resultat från motsvarande undersökningar kring sekelskiftet 1900 får man kunskap om hur träd och kärlväxters växtsäsong förändras till följd av klimatförändringar. Flera av Länsstyrelsens naturum ingår i nätverket och rapporterar sina observationer.
Läs mer på Naturens kalender Länk till annan webbplats.

Skånes närhet till kontinenten innebär större intransport av luftföroreningar jämfört med andra delar av landet. Skåne är också utsatt för mycket transittrafik och är omgivet av kraftigt trafikerad sjöfartstrafik i tre väderstreck. Allt detta belastar Skånes luftkvalité. Å andra sidan har Skåne mycket goda kollektivtrafikmöjligheter och ett väl utbyggt cykelbanenät. Miljöövervakningen i Skåne syftar till att dokumentera och att kartlägga luftmiljön i länet samt ta fram underlag för bedömning av hälso- och miljöeffekter.

​​​Regionala delprogram

Förtätning av krondroppnätet, skyddade områden
Syftar till att mäta halter av luftföroreningar i två av länets skyddade naturområden: Stenshuvud nationalpark och Kullaberg naturreservat. Resultatet av delprogrammet antas ge en bild av bakgrundshalter för SO2, NO2, NH3 och partiklar (PM10 och PM2,5). Delprogrammet är nytt från 2021 och är en förtätning av krondoppsnätet.
Läs mer om krondoppsnätet Länk till annan webbplats.

Marknära ozon
Syftet med delprogrammet är att ge en detaljerad och heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljö. Delprogrammet genomförs av flera län i södra Sverige och samordnas med länsstyrelser och luftvårdsförbund. I Skåne sker mätningar på fyra lokaler: Hallahus (timbasis), Skillinge, Stjärneholm och Klintaskogen.
Data lagras på Ozonmätnätets hemsida hos IVL Länk till annan webbplats.

Förtätning av miljöhälsoenkäten
Vart fjärde år genomförs en nationell miljöhälsoenkät för att beskriva vilken betydelse olika miljöfaktorer har för befolkningens hälsa. Skåne län förtätar denna enkät för att få ett bättre regionalt resultat. Resultatet ska ge en fingervisning om vilka hälsoproblem som är viktiga att jobba med i länet och vilka insatser som behövs. Den nationella miljöhälsoenkäten genomförs av Institutionen för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet och de har även de regionala enkätsvaren. De regionala enkätsvaren finns även på Arbets- och miljömedicin (AMM) på Lunds universitet. Skåne har tagit fram regionala miljöhälsorapporter 2006, 2009 och 2013 och 2017. En ny regional rapport väntas vara klar i maj 2021.
Institutionen för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet Länk till annan webbplats.
Arbets- och miljömedicin (AMM) på Lunds universitet Länk till annan webbplats.

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne och miljökvalitetsmålet Frisk luft:

  • Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd
  • Marknära ozon
  • Modellering av lufthalter och deposition med MATCH-Sverigemodellen
  • Metaller i luft och nederbörd
  • Metaller i mossa
  • Organiska miljögifter
  • Partiklar i luft
  • Pesticider i luft och nederbörd

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Luft på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) på Naturvårdsverkets webbplats​ Länk till annan webbplats.

Övrig miljöövervakning

Skånes Luftvårdsförbund: Skånes Luftvårdsförbund genomför fortlöpande övervakningar av luftkvalitet. Luftvårdsförbundet äger även Skånes Emissionsdatabas (utsläppsdatabas).
Skånes Luftvårdsförbund Länk till annan webbplats.

Krondroppsnätet: Krondroppsnätet bedrivs på uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, Naturvårdsverket och företag. Inom ramen för detta utförs bland annat bakgrundsmätningar av luftkvalitet.
Krondoppsnätets webbplats Länk till annan webbplats.

Tungmetaller i stoft i Landskrona: Miljöförvaltningen i Landskrona har sedan 1988 utfört mätningar i kommunen i syfte att övervaka mängder och spridning av metaller i stoft. Provtagning av fallande stoft sker månadsvis och ungefär vart 5.e år utförs mätningar på svävande stoft. Man har också testodlingar som analyseras för tungmetaller.
Läs mer på Landskrona stads webbplats Länk till annan webbplats.

Kommunal övervakning: Kommunerna följer upp luftkvalitet i tätorter till följd av krav i luftkvalitetsförordningen. Många kommuner genomför denna övervakning genom att delta i Urbanmätnätet.
Om Urbanmätnätet på IVLs webbplats Länk till annan webbplats.

Kontaktperson:

Karin Söderholm, 010-224 16 65, Karin.Soderholm@lansstyrelsen.se eller Susanne Dahlberg, 010-224 12 87, Susanne.Dahlberg@lansstyrelsen.se   

Svaveldioxid och kväveoxider är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Men trots att de totala utsläppen av dessa ämnen har minskat rejält under de senaste tjugo åren så har det endast lett till en långsam förbättring av sjöar och vattendrag. Sydvästra Sverige påverkas mest av nedfall från utländska källor, bland annat från hårt trafikerade fartygsleder längs den skånska kusten och genom Öresund. Inhemsk sjöfart, ökat uttag av biomassa ur skogen och en ökad nederbörd med ett förändrat nederbördsmönster kan förväntas fortsätta driva försurningsprocessen framåt.

​​​Regionala delprogram

Vattenkvalitet i sjöar, kartering (regionala omdrevssjöar)
Genom tidsserier av uppmätt vattenkemi kan bland annat försurningstillstånd beskrivas och trender följas kopplade till åtgärder eller klimatförändringar. Totalt undersöks 153 sjöar i Skåne i rullande sexårsperioder. Delprogrammet är en förtätning av nationell övervakning. På sikt ska delprogrammet kunna visa på om klimatförändring leder till geografiska skillnader i tillståndet mellan Sveriges sjöar.
Rådata finns på Statens lantbruksuniversitets (SLU) hemsida Länk till annan webbplats.

Ett flertal andra delprogram skulle kunna användas för att följa upp miljömålet Bara naturlig försurning men finns beskrivna under miljömålet Levande sjöar och vattendrag:

  • Vattenkvalitet i vattendrag
  • Skånska sjöar
  • Stormusslor 
  • Kiselalger i vattendrag

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida under programområdena Sötvatten och Luft. Följande nationell övervakning berör Skåne och miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning:

  • Omdrevsstationer sjöar
  • Modellering av lufthalter och deposition med MATCH-Sverigemodellen

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Sötvatten Länk till annan webbplats.

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Luft på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Övrig övervakning

Modellering enligt MAGIC av sjöar och vattendrag
Analyser av ett stort antal sjöar och en del vattendrag har lagts in i en databas, så kallat MAGIC-bibliotek. MAGIC-biblioteket innehåller verktyg för att bedöma okalkade sjöar och vattendrag med avseende på försurningstillstånd och försurningspåverkan samt deras prognos för framtiden.
MAGIC-bibliotektes webbplats Länk till annan webbplats.

Kalkeffektuppföljning: Skåne län har haft stora problem med försurning. Sedan slutet av 1970-talet har sjöar och vattendrag därför kalkats. Uppföljning behövs som planeringsunderlag för kommande omkalkningsinsatser och för att kontrollera om uppsatta mål nås. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för kalkningsverksamheten, medan länsstyrelserna ansvarar för verksamheten på länsnivå.

Krondroppsnätet: Krondroppsnätet bedrivs på uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, Naturvårdsverket och företag. Inom ramen för detta utförs bland annat nedfallet av bland annat svavel och kväve på skogsytor i Sverige.
Krondoppsnätets webbplats Länk till annan webbplats.

Kontaktperson:

Thomas Lakowitz , 010-224 14 47,  Thomas.Lakowitz@lansstyrelsen.se 

Kemikalieanvändningen i samhället är mycket stor och nya ämnen utvecklas och släpps ut på marknaden. Trots vissa grundläggande kunskapskrav i EU:s kemikalielagstiftning REACH, är kunskapsbristen stor vad gäller kemiska ämnens egenskaper och deras farlighet. Inom miljöövervakningen studerar vi vilka miljögifter som finns i miljön, i vilka halter och om halterna är farliga. Dessutom kan man följa om halterna av olika miljögifter ökar eller minskar över tid. Vi kan också följa upp effekten av insatta åtgärder för att minska spridningen av miljögifter.

​​​Regionala delprogram

Regional miljögiftsövervakning
Syftet med delprogrammet är att fånga upp utvecklingen av ett antal utpekade miljögifter. Undersökningar som planeras att genomföras under programperiod 2021–2026 är analys av miljögifter i dagvatten, analys av läkemedel vid avloppsreningsverk, analys av PFAS vid brandövningsplatser, analys av bekämpningsmedel från jordbruk, analys av bekämpningsmedel från växthus samt miljögifter i havet.
Data skickas in och lagras hos den nationella datavärden för screening, SGU Länk till annan webbplats.

Under 2019 undersöktes läckage av PFOS till ytvattenrecipienter: Läckage av PFOS till ytvattenrecipienter i Skåne

Screening av miljögifter, förtätning av nationella delprogram
Genom screening av miljögifter kartläggs förekomsten av nya potentiella miljögifter i miljön. Undersökningen kan ske vid ett eller ett par tillfällen för ett ämne för att se om ämnet finns i miljön och om människa och miljö påverkas. Målet för en screening är att fungera som ett tidigt varningssystem för nya miljögifter, där sedan ytterligare undersökningar kan behövas för att uppskatta ämnets källor och flöden.
Data skickas in och lagras hos den nationella datavärden för screening, SGU Länk till annan webbplats.

Ett antal andra delprogram berör miljömålet Giftfri miljö men finns beskrivna under andra miljökvalitetsmål:

  • Grundvattenkvalitè (under Grundvatten av god kvalitet)
  • Vattenkvalitet i sjöar, kartering (under Levande sjöar och vattendrag)
  • Vattenkvalitet i vattendrag (under Levande sjöar och vattendrag)
  • Kiselalger i vattendrag (under Levande sjöar och vattendrag)

​​Nationell miljöövervakning

Inom den nationella miljöövervakningen sker övervakning av miljögifter inom programområdet Jordbruksmark. Följande nationell övervakning berör Skåne och miljökvalitetsmålet Giftfri miljö:

• Miljögifter i urban miljö
• Screening
• Växtskyddsmedel i typområden och åar
• Miljögifter i fisk från limnisk miljö
• Biota från marin miljö

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Jordbruksmark Länk till annan webbplats.

Övrig övervakning

Miljögifter och vattenförvaltningen:Inom Vattendirektivet (VD) arbetar man med statusklassificering och åtgärder för miljögifter kallade prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen.

Recipientkontroll: Framför allt vattenvårdsförbund och vattenråd bedriver miljögiftsövervakning inom ramen för recipientkontrollprogram.

Kontaktperson:

Pardis Pirzadeh, 010-224 15 88, Pardis.Pirzadeh@lansstyrelsen.se

Tack vare internationellt arbete och effektiv reglering genom lagstiftning finns tecken på att ozonskiktet börjar återhämta sig efter 2020 och en säkerställd återhämtning väntas ske fram till 2040.

​Regionala delprogram

I nuläget sker ingen regional miljöövervakning som främst kan användas för att följa upp miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida under programområdet Luft. Följande nationell övervakning berör Skåne och miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt:

  • Ozonnedbrytande ämnen
  • Ozonskiktets tjocklek
  • STRÅNG UV-indikator

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Luft på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Säker strålmiljö innefattar radioaktiva ämnen, ultraviolett strålning och elektromagnetiska fält.

​Regionala delprogram

I nuläget sker ingen regional miljöövervakning som främst kan användas för att följa upp miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida under programområdet Luft. Följande nationell övervakning berör Skåne och miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt:

  • STRÅNG UV-indikator

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Luft på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Stora delar av Skånes landområden, sjöar, vattendrag och kust är påverkade av övergödning. Skåne är ett tättbefolkat län med flera större tätorter, industrier, reningsverk, enskilda avlopp, hög andel transittrafik och med intensivt trafikerade fartygsleder längs kusten vilket allt bidrar till kvävenedfall. Samtidigt utgörs ungefär hälften av Skånes areal av högproduktiv jordbruksmark vilket bidrar till höga läckage av näringsämnen.

​Regionala delprogram

Typområden Jordbruksmark Snogeröd
Syftet med delprogrammet är att öka kunskapen om sambandet mellan jordbrukets odlingsåtgärder och vattenkvalitet i avrinnande vatten. Undersökningarna ger kvantitativa data på läckage av näringsämnen, framförallt kväve och fosfor, till ytvatten och grundvatten och är underlag för modellberäkningar. Delprogrammet är en regional förtätning av det nationella delprogrammet Typområde jordbruksmark.
Data lagras hos SLU Länk till annan webbplats.

Ett flertal delprogram skulle kunna användas för att följa upp miljömålet Ingen övergödning men finns beskrivna under andra miljömål:

  • Vattenkvalitet i sjöar, kartering (under Levande sjöar och vattendrag)
  • Skånska sjöar (under Levande sjöar och vattendrag)
  • Kiselalger i vattendrag (under Levande sjöar och vattendrag)
  • Hydrografi, kemi och plankton i havet, sydkusten (under Hav i balans)
  • Sedimentlevande makrofauna i kust och hav, övervakning i västra Hanöbukten och i Skälderviken (under Hav i balans)

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida under programområdet Jordbruksmark . Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Typområde jordbruksmark.

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Jordbruksmark på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Övrig miljöövervakning

Samordnad recipientkontroll (SRK): Vattenvårdsförbunden övervakar närsaltsbelastningen inom ramarna för SRK. SRK förekommer inom 15 vattendragsförbund, vattenråd eller motsvarande i Skåne. Ett vattenvårdsförbund består av olika parter som gör utsläpp till ett visst vatten, mestadels större industrier och kommuner. Sammanlagt utförs regelbundna provtagningar på närmare 300 platser i sjöar och vattendrag, spridda över hela länet

Kontaktperson:

Thomas Lakowitz , 010-224 14 47, Thomas.Lakowitz@lansstyrelsen.se

Skåne är kraftigt urbaniserat med ett stort infrastrukturnät och hög befolkningstäthet. Trycket på sjöar och vattendrag är stort både ur ett friluftslivsperspektiv men också ur ett användarperspektiv. Inom miljöövervakningen prioriteras bland annat att fortsätta med kemisk-fysikaliska analyser i sjöar och vattendrag. Flera av de ingående vattnen har kontinuerliga mätserier som idag är ca 30 år långa och har därför ett stort värde när det gäller att utvärdera förändringen över tiden i de skånska vattnen.

​​​Regionala delprogram

Stormusslor
Stormusslor är en mycket hotad artgrupp och samtidigt en bra indikatororganismer för miljötillståndet på en plats. Syftet med delprogrammet är att övervaka kända stormusselbestånd för att få en samlad helhetsbild av statusen, hotbilder och åtgärdsbehov. Undersökningar av stormusslor har på vissa lokaler pågått sen 80-talet. Delprogrammet kompletterar den nationella miljöövervakningen och är fokuserad på övervakning i Vramsån (flodpärlmussla), Bråån och Saxån samt starta upp övervakning i Tommarpsån och Skräbeån (tjockskalig målarmussla)
Insamlad data tillgängliggörs i databasen Miljödata-MVM Länk till annan webbplats.

Kiselalger i vattendrag
Kiselalger är relativt lätta att ta prov på samtidigt som kiselalgssamhället speglar de vattenkemiska förhållandena under en längre tidsperiod. Syftet med delprogrammet är att få en tillståndsbeskrivning för länets vattendrag som visa på förändringar av försurningssituationen och/eller övergödningssituationen i sjöarna och omgivande markområden. Delprogrammet är en förtätning av kiselalgsmätningarna inom den nationella övervakningen. Resultaten beskriver varje enskilt objekt och objekten ger tillsammans en regional täckning. Gemensamt delprogram mellan flera län.
Insamlad data tillgängliggörs i databasen Miljödata-MVM Länk till annan webbplats.

Vattenkvalitet i sjöar (tidsserier)
Syftet är att långsiktigt följa mellanårsvariationer och förändringar över tid i ett, för regionen, representativt urval av små och mellanstora sjöar som inte är direkt påverkade av utsläpp eller intensiv markanvändning. Undersökningarna består av kemisk-fysikaliska analyser 4 gånger/år samt provtagningar av metaller i sju sjöar: Skäravattnet, Liasjön, Svanhalssjön, Ellestadssjön, Fåglasjön, Lärkeholmssjön och Dagtorpssjön. I Ellestadssjön genomförs dessutom årliga analyser av växt- och djurplankton samt algtoxin. Delprogrammet är ett gemensamt delprogram och utgör en förtätning av det nationella delprogrammet Trendstationer i sjöar. Resultaten ska kunna beskrivas för varje enskilt objekt och objekten ska tillsammans ge en regional täckning. Undersökningarna kan även ge uppfattning om den pågående markanvändningens påverkan på sjöar.
Insamlad data tillgängliggörs i databasen Miljödata-MVM Länk till annan webbplats.

Vattenkvalitet i vattendrag (tidsserier)
Syftar till att följa förändringar över tiden i representativa vattendrag som saknar direkt på-verkan från utsläpp eller markanvändning. Omfattar kemisk-fysikaliska analyser, analyser av metaller samt kiselalger. Delprogrammet är ett gemensamt delprogram och utgör en förtätning av de nationella delprogrammet trendstationer i vattendrag. Provtagningsplatsen ligger inom samma avrinningsområde som Skärån som ingår i nationell övervakning och delprogrammet kommer därför att utgå från och med 2024.
Insamlad data tillgängliggörs i databasen Miljödata-MVM Länk till annan webbplats.

Skånska sjöar (referenssjöar regionala Skånska sjöar)
Syftar till att övervaka långsiktiga förändringar i relativt opåverkade skånska grunda slättsjöar, speciellt med avseende på eutrofiering. Resultaten används framför allt för att följa och beskriva näringsstatus och övergödningsproblematiken hos sjöar i Skånes jordbruksområden. Delprogrammet omfattar kemisk-fysikaliska analyser. Numera provtas plankton, främst växtplankton men även zooplankton som kvantitativt prov.
Insamlad data tillgängliggörs i databasen Miljödata-MVM Länk till annan webbplats.

Data för alla ovan

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Havs- och Vattenmyndighetens webbsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Trendstationer Vattendrag
  • Trendstationer Sjöar
  • Stormusslor

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Sötvatten på Havs- och Vattenmyndighetens wbbsida Länk till annan webbplats.

Övrig miljöövervakning

Statusklassning inom vattenförvaltningsarbetet: Alla vatten ska ha god status och vattenkvaliteten får inte försämras. Det är målsättningen med EU:s ramdirektiv för vatten, som syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, trädde i kraft år 2000 och är nu införlivat i svensk lagstiftning, främst i Vattenförvaltningsförordningen.

Biotopkarteringar: Både Länsstyrelsen och kommuner genomför biotopkarteringar i flera skånska vattendrag och några få sjöar. Biotopkarteringar handlar om att beskriva kvalitén på olika livsmiljöer (biotoper), i och kring vattendraget. Karteringarna av de skånska vattendragen används som underlag för att kunna bedöma vilka hot som finns och vilka åtgärder som är nödvändiga för att förbättra livsmiljöer och vandringsförhållanden för vattenanknutna växter och djur.

Kalkeffektuppföljning: Skåne län har haft stora problem med försurning. Sedan slutet av 1970-talet har sjöar och vattendrag därför kalkats. Uppföljningen behövs som planeringsunderlag för kommande omkalkningsinsatser och för att kontrollera om uppsatta mål nås. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för kalkningsverksamheten, medan länsstyrelserna ansvarar för verksamheten på länsnivå.

Samordnad recipientkontroll (SRK): Samordnad recipientkontroll förekommer inom 15 vattendragsförbund, vattenråd eller motsvarande i Skåne. Ett vattenvårdsförbund består av olika parter som gör utsläpp till ett visst vatten, mestadels större industrier och kommuner. Sammanlagt utförs regelbundna provtagningar på närmare 300 platser i sjöar och vattendrag, spridda över hela länet. Mätningar görs främst av närsalter och annan vattenkemi, men i varierande grad också av biologiska parametrar (t.ex. bottenfauna, kiselalger, provfisken) och tungmetaller i näckmossa eller sediment.

Övervakning enligt fiskevattendirektivet: I Skåne finns fem vatten som kontrolleras enligt fiskvattendirektivet: Ivösjön, Vombsjön, Ringsjön, Rönne å och Stensån.

Fiskräknarstation i Nybroån/Köpingebro fd sockerbruk: 2013 slutfördes byggandet av en fiskräknarstation i Nybroåns nedre del. Fiskräknaren har byggts och finansierats via Länsstyrelsen Skåne och för den löpande skötseln står Ystadsortens fiskevårds- och sportfiskeförening. Räknaren är uppkopplad via deras hemsida på vilken man löpande kan följa vandringen och ta del av filmer från de fiskar som passerat upp eller ner.
 Ystadsortens fiskevårds- och sportfiskeförening Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

ÅGP för hotade arter: För tillfället sker inventering av mal i Helge å-systemet som en uppföljning av de utplanteringsinsatser som skett där. Utförare är Kristianstads vattenrike och delfinansiering sker med medel från åtgärdsprogram för hotade arter. Några andra inventeringar som kan anses vara ett underlag till eller kunna bli miljöövervakning sker inte i nuläget.

Uppföljning inom skyddade områden
Uppföljning inom skyddade områden för vattenmiljöer i Skåne är planerat för stormusslor, makrofyter och hårklomossa

Fiskeundersökningar i Kävlingeån/Håstad mölla
Med fiskeundersökningar i Kävlingeån/Håstad mölla följs tillstånd och trender för antal och storlekssammansättning av nedströmsvandrande fisk, framförallt ål och laxfiskar. Resultaten ger en bra uppföljning på utförda och planerade fiskevårdsåtgärder. Fällans drift sköts av medlemmar i fiskevårdsområdet och har finansierats till största delen av Löddeåns och Kävlingeåns fiskevårdsområde med stöd av Länsstyrelsen Skånes miljöövervakningsmedel. I nuvarande programperiod har tyvärr detta stöd strypts men förhoppningen är att undersökningarna ska kunna drivas vidare på annat sätt.

Kontaktperson:

Vibeke Lirås, 010-224 14 67,  Vibeke.Liras@lansstyrelsen.se

Tillräckligt med grundvatten av god kvalitet är en förutsättning för såväl ett ekosystem i balans som god hälsa. Skåne är ett tätbefolkat län med många tätorter, vägar och miljöfarliga verksamheter samt mycket jordbruksmark och stora grundvattenuttag. Miljöövervakningen visar tydligt att det skånska grundvattnet påverkas negativt.

​Regionala delprogram

Grundvattenkvalitet
Kemiska analyser på grundvatten som kan användas som underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålen för grundvatten samt som i möjligaste mån uppfyller vattenförvaltningens behov av kontrollerande övervakning och riskbaserad övervakning inom avgränsade grundvattenförekomster. I första hand kommer större allmänna vattentäkter och källor att övervakas. Där det saknas allmänna vattentäkter eller källor kan även enskilda brunnar och grundvattenrör vara aktuella för övervakning. Urvalet av provplatser kommer att arbetas fram under programperioden. Länsgemensamt delprogram med start 2021.
Data tillgängliggörs i VISS (VattenInformations System i Sverige) Länk till annan webbplats.

Grundvattennivåer
Länsgemensamt delprogram med start 2021. Miljöövervakningen av grundvattennivåer förväntas bidra till bättre underlag för att uppfylla vattenförvaltningens behov av kontrollerande och operativ övervakning, följa upp miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, följa trender kopplade till klimatförändringar, upptäcka problemområden så att insatser för att åtgärda dessa kan sättas in i tid samt bedöma om tillståndsansökningar för vattenuttag kan beviljas. I samarbete med SGU görs en årlig enkel datasammanställning av resultatet från regional och nationell nivåövervakning i respektive län. SGU arbetar med att ta fram ett modelleringsverktyg för att kunna göra veckovisa prognoser av grundvattennivåer.
Data tillgängliggörs i VISS (VattenInformations System i Sverige) Länk till annan webbplats.

​Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Havs- och Vattenmyndighetens hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Trend- och omdrevsstationer - grundvatten

Information om den nationella miljöövervakningen av grundvatten Länk till annan webbplats.

Kontaktperson:

Pardis Pirzadeh, 010-224 15 88,  Pardis.Pirzadeh@lansstyrelsen.se

Skåne har en lång kuststräcka en mycket varierad marin miljö. Kusten är attraktiv för en rad olika intressen och belastningen på havet är stor. Vattendragen transporterar stora mängder näringsämnen till havet vilket leder till övergödning med bland annat ovanligt stora algblomningar som följd. Från industrier, jord- och skogsbruk, våra samhällen, hamnar och olika mänskliga aktiviteter sker också utsläpp till havet av giftiga ämnen.

Regionala delprogram

Hydrografi, kemi och plankton i havet, sydkusten
Delprogrammet utgör en förtätning av det nationella delprogrammet Fria vattenmassan med en stat-ion (”Abbekås”) i den östra delen av sydkusten. Delprogrammet ska bidra till att regionalt och lokalt visa kemiska och biologiska förändringar mellan år som kunna följa effekter av näringsbelastning och påvisa eventuella effekter av övergödning. Resultaten ska även kunna följa syreförhållanden och eventuell förekomst av svavelväte samt följa den biologiska mångfalden avseende plankton. Förutom att ge underlag för uppföljning av miljömålen kan resultaten används för statusklassning enligt vattendirektivet och som referensdata inom recipientkontrollen.
Insamlad data lagras hos SMHI. Länk till annan webbplats.

Sedimentlevande makrofauna i kust och hav, övervakning i västra Hanöbuk-ten och Skälderviken
Delprogrammet utgör en förtätning av det nationella delprogrammet Sedimentlevande makrofauna. Delprogrammet ska bidra till att regionalt och lokalt visa långsiktiga förändringar i den marina miljön som en effekt av främst övergödning och syrgasstagnation samt att följa den biologiska mångfalden. Förutom att ge underlag för uppföljning av miljömålen kan resultaten används som underlag till bedömningsgrunder och statusklassningar inom vattenförvaltningen. Mätningar har pågått sedan 2007.
Insamlad data lagras hos SMHI.​ Länk till annan webbplats.

Kustfisk bestånd (provfiske utanför Barsebäck)
Syftet är att följa naturliga variationer hos kustfisksamhället i Öresund på bestånds- och individnivå, med fokus på vissa arter. Resultaten ska kunna utgöra underlag för långtidstrender för utvecklingen av Öresunds kustfisksamhälle samtidigt som de tillsammans med resultaten från västkustens andra referensområden, Kullen (Skälderviken), Älgöfjorden och Fjällbacka ska ligga till grund för statistiska beräkningar av beståndsutvecklingen för vissa av västkustens kustfiskpopulationer. Resultaten ska kunna fånga upp eventuella förändringar av tillståndet som indikerar storskalig mänsklig påverkan som till exempel fiske, eutrofiering, miljögifter eller klimatförändringar. Övervakningen har pågått sedan 1999.
Data lagras hos SLU.​ Länk till annan webbplats.

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Havs- och Vattenmyndighetens hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Fria vattenmassan
  • Integrerad kustfiskövervakning
  • Makrofauna mjukbotten
  • Sedimentlevande makrofauna
  • Säl och havsörn
  • Vegetationsklädda bottnar

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Kust och Hav Länk till annan webbplats.

Övrig övervakning

Åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper (ÅGP): I Skåne län arbetar man med Åtgärdsprogrammet för ålgräs som beslutades 2017. Åtgärdsprogram för blåmusselbankar och för tumlare är under framtagande.

Samordnad recipientkontrol genom Skånes kustvattenförbund: Fyra kustvattenförbund ansvarar för recipientkontrollen i Skånes kustnära havsom-råde. Kustvattenförbundens recipientkontroll fyller en viktig roll i insamlandet av data vilken utgör ett komplement till miljöövervakningen och även kan användas för andra syften. Kustvattenförbundens program omfattar undersökningar av hydrografi, växtplankton, mjukbotten-fauna, makrovegetation, ålgräs, epi- och infauna samt miljögifter i biota och i sediment.

Kontaktperson:

Charlotte Carlsson, 010-224 12 68,  Charlotte.Carlsson
@lansstyrelsen.se
och Jonas Gustafsson, 010-224 13 45, jonas.m.gustafsson
@lansstyrelsen.se  

Under de senaste 150 åren har en stor del av Skånes våtmarker försvunnit, till största delen på grund av utdikning, rationalisering och mekanisering både av jord- och skogsbruk. Den tidigare trenden med allt färre och mindre våtmarker har dock vänts under senare år framför allt på grund av nyanläggning av våtmarker i jordbrukslandskapet.

​​​​Regionala delprogram

Rikkärr
Rikkärren påverkas starkt av de strukturförändringar som sker i jordbruk och skogsbruk och är därför viktiga att övervaka. Övervakningen ska kunna följa Skånes rikkärr över tid när det gäller strukturer och artsammansättning. Resultaten ger även underlag för bedömning av bevarandestatus. Data lagras för närvarande på Länsstyrelsen Skåne men kommer göras tillgängligt inom kort.

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Satellitbaserad övervakning av våtmarker

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Våtmark Länk till annan webbplats.

Övrig övervakning

Uppföljning inom skyddade områden: Många groddjur är hotade och beroende av hävdade våtmarker och i Skåne finns flera naturreservat vars syfte är att bevara groddjur. Länsstyrelsen inventerar till viss del rikkärr inom uppföljning inom skyddade områden vilket samordnas med det regionala delprogrammet för miljöövervakning av rikkärr.

Övervakning av groddjur biogeografisk uppföljning: Flertalet av Sveriges groddjur som ingår i habitatdirektivet har sina huvudförekomster i Skåne, varav en del arter enbart finns i Skåne, och därför finns ett nationellt ansvar för övervakning av groddjur i Skåne.

Kontaktperson:

Kristian Nilsson, 010-224 15 20, Kristian.Nilsson@lansstyrelsen.se

Skånes skogslandskap kännetecknas av mycket ädellövskog och avsaknad av naturlig granskog. Det medför att vi i Skåne har ett stort nationellt ansvar för bland annat bokskogar, asksumpskogar och andra ädellövskogar. Dessa biotoper hyser många hotade och sällsynta arter av insekter, svampar och lavar.

​​​Regionala delprogram

Miljötillstånd i skogslandskapet
Delprogrammet syftar till att följa förändringar i skogslandskapet genom att återkommande göra sammanställningar av data från Riksskogstaxeringen. Riksskogstaxeringen kan ge svar på frågor som hur mycket skog det finns, hur mycket det finns av olika skogstyper samt hur mycket grova träd och död ved det finns. Alla länsstyrelser, SLU/Riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsen deltar i projektet. Resultaten används främst på nationell nivå, men många parametrar har god upplösning även på länsnivå. Under 2021 kommer en ny IT-lösning tas fram för att presentera data på ett överskådligt sätt. Mer information kommer när det är klart.
Mer information om Riksskogstaxeringen på SLU:s hemsida Länk till annan webbplats.

Epifytiska lavar och mossor i bokskog
Ett gemensamt delprogram för sydlänen Skåne, Halland, Blekinge och Kronoberg där vi följer förändringar i förekomst av utvalda indikatorarter av lavar och mossor i södra Sveriges äldre bokskogar. Resultaten ska på sikt kunna utgöra underlag för utvärdering av miljötillståndet i bokskogar, både för länen tillsammans och för varje enskilt län.
Data läggs in i Artportalen Länk till annan webbplats.

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Markinventeringen (MI)

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Skog Länk till annan webbplats.

Övrig miljöövervakning

Riksskogstaxeringen (RT): Riksskogstaxeringen utförs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har som främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Uppgifterna används exempelvis för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik. Riksskogstaxeringen har nära operativt samarbete med Markinventeringen, under den gemensamma beteckningen Riksinventeringen av skog – RIS.
Mer information om Riksskogstaxeringen på SLU:s hemsida Länk till annan webbplats.

Åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper (ÅGP)
I Skåne län arbetar man med elva åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper som berör Skånes skog och trädmiljöer.

Biogeografisk uppföljning och uppföljning inom skyddade områden
Vart sjätte år bedöms de skyddsvärda naturtyperna upptagna i art- och habitatdirektivet där ädellövsskogsmiljöerna ingår. Idag genomförs även inventeringar av fladdermöss bland annat med fokus på barbastell, inom biogeografisk uppföljning och i skyddade områden inom ädellövskogsområden.

Uppföljning av biologisk mångfald i skog med höga naturvärde: Skogsstyrelsen genomför "Uppföljning av biologisk mångfald i skog med höga naturvärden" med fokus på nyckelbiotoper.

Uppföljning genom tillsyn av skyddade områden (Skogsstyrelsen)
På nationell nivå sker även uppföljning genom tillsyn av skyddade områden inom Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, inklusive behov och utförande av skötselåtgär-der.

Kontaktperson:

Gudrun Berlin, 010-224 12 41, Gudrun.Berlin@lansstyrelsen.se  och Kristian Nilsson, 010-224 15 20, Kristian.Nilsson@lansstyrelsen.se

Trenden i Skåne har länge varit att odlingslandskapet minskar i omfattning och artinnehåll. Naturbetesmarker och slåtterängar står inför problem som upphörd hävd, bristande lönsamhet och igenplantering och delar av den värdefulla åkermarken exploateras och bebyggs. Det finns dock övervakning som tyder på att trenden kan hålla på att vända. Trenden för ett flertal fåglar i odlingslandskapet har vänt de senaste 10 åren i Skåne och åtgärder som till exempel anläggandet av våtmarker har gjort att ett flertal groddjur ökar i antal och utbredning i landskapet.

Regionala delprogram

Gräsmarkernas gröna infrastruktur
Övervakning av utvecklingen för gräsmarker på ett landskapsperspektiv. Från insamlad data kan vi bland annat följa rumslig fördelning av olika gräsmarkstyper och konnektiviteten dem emellan, förändringar i hävdstatus och artsammansättning samt information om träd- och buskskikt. Delprogrammet är länsöverskridande och genomförs i samarbete med ytterligare x län. Resultaten behöver presenteras för en större region än vad ett enskilt län utgör för att vara statistiskt hållbara. Delprogrammet har pågått sedan 2015. En utvärdering av delprogrammet pågår och förväntas vara klar under 2021.

Strandängsfåglar
Syftet är att följa populationsutvecklingen för strandängsfåglar, vilka är bra indikatorer för strandängarnas bevarandestatus. Delprogrammet genomförs gemensamt i flera län i södra Sverige. I Skåne är inventeringen koncentrerad till strandängar längs Skånes kust samt fuktängar i inlandet längs Klingavälsån och inom Kristianstads vattenrike. Lunds Universitet lagrar rådata inom ramen för svensk fågeltaxering (tillhandahålls på förfrågan).​

Småbiotoper i åkerlandskapet
Syftet med övervakningen är att följa utvecklingen för småbiotoper (till exempel alléer, stenmurar, åkerholmar, småvatten och öppna diken) i åkerlandskapet eftersom de är viktiga livsmiljöer och spridningskorridorer för många arter. Projektet är ett samarbete mellan flera län och förtätar och kompletterar det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS. Delprogrammet har pågått sedan 2009. Data lagras för närvarande i en geodatabas på SLU.

För att få statistiskt hållbara resultat behövs analyser för större områden än enskilda län. Efter inventeringssäsongen 2020 planeras för mer omfattande analyser.
Läs mer om Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) Länk till annan webbplats.

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

Övervakning av jordbruksmark via NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige)

  • Inventering av mark och gröda
  • Markpackning

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Jordbruksmark Länk till annan webbplats.

Övrig miljöövervakning

Uppföljning inom skyddade områden: Eftersom ängs- och betesmarker kräver mycket skötsel inriktas en stor del av skötselinsatserna som görs inom skyddade områden på dessa marker vilket gör dem prioriterade för uppföljning inom skyddade områden enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för uppföljning av skyddade områden. I Skåne har uppföljningen av skyddade områden huvudsakligen koncentrerats till strandängsfåglar samt uppföljning av åtgärder inom större Life-projekt.

Ängs- och betesmarksinventering: Jordbruksverket genomförde 2002–2004 en nationell inventering av Sveriges ängs- och betesmarker där totalt 301 000 hektar ängs- och betesmarker inventerades. Nya inventeringar genomförs årligen där nya objekt tillförs samtidigt som tidigare objekt återinventeras.
Data ligger i jordbruksverkets databas TUVA Länk till annan webbplats.

Kontaktperson:

Kristian Nilsson, 010-224 15 20, Kristian.Nilsson@lansstyrelsen.se

I nuläget sker ingen miljöövervakning, varken nationell eller regional, som huvudsakligen kan användas för att följa upp miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. God bebyggd miljö anknyter dock till hälsa och säkerhet vilket gör att övervakningen av luftmiljön, gifter och hälsorelaterad övervakning blir särskilt relevant.

Läs mer om detta under miljökvalitetsmålen Frisk Luft och en Giftfri miljö.

Det pågår en mängd olika övervakningsprojekt ute i länet som kan användas för att följa upp Ett rikt växt- och djurliv. Flflera av dem genomförs av ideella krafter och huvudsakligen handlar det om inventering av olika artgrupper. Utvecklingen av rapporteringssystemet till Artportalen har förbättrat möjligheterna till att få en bättre överblick av biologisk mångfald i Skåne och informationen i artportalen används bland annat vid tillståndsprövning. Ett stort problem är emellertid att svåråtkomliga miljöer, som till exempel undervattensvattenmiljöer, likväl som mindre kända eller” populära” organismgrupper inte rapporteras in i samma utsträckning.

Regionala delprogram

Exploatering av stränder
Ett rikstäckande gemensamt delprogram som följer förändringar i exploateringsgraden längs landets stränder. Undersökningen omfattar stränder inom en 30, 100 och 300-meterszon från strandlinjen enligt fastighetskartan. Har pågått sedan 2013.
Resultaten presenteras här Länk till annan webbplats.

Floraväkteri​​​
Floraväktarverksamheten är ett nationellt nätverk av ideella krafter som övervakar de mest hotade kärlväxtarterna i landet, men även andra regionalt sällsynta kärlväxter eller de som minskat kraftigt, som till exempel orkidéer. Idag ansvarar Svensk botanisk förening för floraväkteriet och i Skåne bedrivs verksamheten genom Lunds botaniska förening (med ekonomiskt bidrag från Länsstyrelsen). Floraväkteriet har en över 30-årig tradition i länet och därmed långa tidsserier för många arter. Data tillgängligörs​​ i Artportalen Länk till annan webbplats.

Skyddsvärda träd
Syftar till att följa statusen för skyddsvärda träd i landskapet med avseende på trädarter, deras kvaliteter såsom grovlek, död ved, hålstadier med mera. Undersökningarna görs i olika miljöer såsom skogsmark, jordbrukslandskap och stadsmiljöer. Gemensamt delprogram för län i sydsverige. Har pågått sedan 2015. Data lagras hos Länsstyrelsen Skåne och kommer inom kort presenteras i en sammanfattande rapport.

Övervakning av dagflygande storfjärilar
I takt med rationalisering av jord- och skogsbruk har dagfjärilar kraftigt minskat. Dagflygande fjärilar är en viktig del av den biologiska mångfalden och är idag en hotad insektsgrupp. De är också bra indikatorer på värdefulla naturmiljöer. De har visat sig känsliga för både ändrat betestryck, igenväxning och klimatförändringar. Den regionala dagfjärilsövervakningen förtätar den nationella miljöövervakning av dagfjärilar som görs av SLU på uppdrag av Jordbruksverket. För ett antal vanligare arter kommer man kunna följa förändringar på länsnivå och för ovanligare arter på flerlänsnivå. Data lagras i artportalen. Finansieringen bygger delvis på ideellt arbete då budgeten är begränsad.
Data tillgängligörs​​ i Artportalen Länk till annan webbplats.

Andra delprogram som kan användas för att följa upp miljömålet Ett rikt växt- och djurliv men som presenteras under andra miljömål:

  • Hydrografi, kemi och plankton i havet, sydkusten (under Hav i balans)
  • Epifytiska lavar och mossor i bokskog (under Levande skogar)

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • NILS-programmet
  • Svensk fågeltaxering
  • Sträckfågelräkning vid Falsterbo Fågelstation
  • Sjöfågelinventering
  • Svensk dagfjärilsövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet landskap. Länk till annan webbplats.

Övrig miljöövervakning

Åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper (ÅGP): Det finns cirka 70 åtgärdsprogram som berör Skåne län inom vilka man mer eller mindre aktivt arbetar med olika former av åtgärder för arternas och biotopernas långsiktiga bevarande. Utveckling följs efter avslutade åtgärder. I synnerhet inventeringar men även uppföljningar, kan komma att ligga till grund för nationell och regional övervakning

Fågelväkteri: Genom Skånes Ornitologiska förening (SkOF) bedrivs en ideell övervakning av hotade fågelarter i regionen. Verksamheten bygger på att ideella krafter lämnar in uppgifter till föreningen som sammanställer tillståndet. Verksamheten påbörjades på försök 2001, men har i någon form bedrivits med oregelbundna intervaller sedan 1970-talet. Artväktare finns idag för ca 20 arter.

Flyttfågel vid Falsterbo Fågelstation: Genom årlig ringmärkning av flyttande fåglar vid Falsterbo kan man få en bild över beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna. Genom de långa studier som finns av flyttande fåglar vid Falsterbo, fås ett mått på trender över längre tid, som skulle kunna tolkas i termer av klimatförändring.

Faunaväkteri: Sedan några år drivs nationellt faunaväkteri från Artdatabanken vid SLU som är en ideell övervakning av hotade djur. I Skåne sker samordningen genom Entomologiska Sällskapet i Lund.
Bli faunaväktare Länk till annan webbplats.

Entomologiska Sällskapet i Lund Länk till annan webbplats.

Rovdjursinventering: Länsstyrelsen Skåne utför årligen inventering av förekommande stora rovdjur (främst lodjur och kungsörn, men även varg)

Skånes Flora och projekt MILLORA: Under åren 1989 till 2006 genomförde Lunds botaniska förening en heltäckande in-ventering av Skånes kärlväxtflora. Under 2016 startade ett nytt floraprojekt i Lunds Botaniska förenings regi: Skånes Vita Fläckar. Projektet syftar till att fylla igen de luckor som ännu återstår i kunskapen om Skånes flora och dess utbredning.
Mer information går att få på Lunds botaniska förenings hemsida. Länk till annan webbplats.

Mossinventering: Sedan 2007 och fram till 2028 pågår inventering av Skånes mossflora. Inventeringen sker med hjälp av ideella krafter som bland annat erbjuds utbildningar och inventeringsläger.

Svampinventeringar
Den regionala svampföreningen Puggehatten med säte i Lund, inventerar och sammanställer svampdata som framöver kommer att användas för att se trender i miljön.

Biogeografisk uppföljning: Biogeografisk uppföljning är nationell övervakning med syfte att följa upp bevarandestatusen för arter och naturtyper som ingår i art- och habitatdirektivet (Natura 2000). Naturvårdsverket är den myndighet som har ansvaret.

Uppföljning av skyddad natur: Uppföljning inom skyddade områden har som syfte att följa upp de mål som finns i skötselplaner för naturreservat och bevarandeplaner för Natura 2000-områden.

Kontaktperson:

Kristian Nilsson, 010-224 15 20, Kristian.Nilsson@lansstyrelsen.se och Gabrielle Rosquist, 010-224 16 13, Gabrielle.Rosquist@lansstyrelsen.se

Prenumerera på vårt nyhetsbrev om miljöövervakning

Två gånger om året skickar Länsstyrelsen Skåne ut e-post med senaste halvårets miljöövervakning. Anmäl er till utskicket genom att kontakta: johanna.ragnarsson@lansstyrelsen.se.

Engagera dig i ideell miljöövervakning

Är du fågelskådare? Har du specialintresse för växter eller fjärilar? Eller brukar du titta efter vårtecken? Dina observationer är värdefulla och är du intresserad av att engagera dig så finns det ett antal sätt att göra det på.    

Naturens kalender

Här kan du rapportera dina iakttagelser av vårtecken, hösttecken och allt däremellan. Tillsammans med andra bidrar du till att vi får en landsomfattande bild av årstidsskiftningar i landet. Dina observationer kommer dessutom till nytta för forskare och miljöövervakande myndigheter.
Naturens kalenders webbplats Länk till annan webbplats.

Svensk dagfjärilsövervakning

Kunskapen om fjärilarna fortfarande ganska dålig. Alla kan vara med och räkna fjärilar. Du behöver inte vara expert utan det räcker med att du tycker om och är intresserad av fjärilar.
Svensk dagfjärilsövervaknings webbplats Länk till annan webbplats.

Faunaväkteri

Faunaväkteriet är ideell övervakning av hotade djur. Övervakningen består av ett nätverk av naturintresserade människor som tillsammans övervakar hotade arter. Alla är välkomna att spana arter och bli faunaväktare!
Faunaväkteriets webbplats Länk till annan webbplats.

Floraväktarna

Floraväktarna följer sina arters utveckling på en eller flera platser från år till år genom återkommande besök. Merparten av de kärlväxter som klassificerats som hotade i Sveriges rödlista övervakas regelbundet av Floraväktarna, men även en del arter som betecknats som nära hotade. Här finns vackra, välkända arter som alla intresserade klarar av att identifiera men också några mera svåridentifierade arter för dem med några års erfarenhet. 
Floraväktarnas webbplats Länk till annan webbplats. 

Svensk fågeltaxering

Svensk fågeltaxering bygger helt på de fantastiska insatser som görs av kunniga fågelskådare runt om i landet. Cirka 500 personer deltar varje år. Den som känner igen våra fåglar till utseende och läte är välkommen att delta.
Svensk fågeltaxerings webbplats Länk till annan webbplats.

Engagera dig i en förening

Det finns ett flertal intresseföreningar i Skåne som man kan engagera sig i oavsett kunskapsnivå.  Föreningarna ordnar bland annat utflykter, föreläsningar, inventeringar och studiecirklar.

Lunds Botaniska Förening (LBF) Länk till annan webbplats. är trots namnet för alla floraintresserade skåningar.

Skånes ornitologiska förening (Skof) Länk till annan webbplats. för fågelskådare.

Entomologiska sällskapet i Lund Länk till annan webbplats. om du är intresserad av insekter.

Puggehatten (Skånes mykologiska förening) Länk till annan webbplats. för alla svampintresserade.

Mossornas vänner Länk till annan webbplats. för mossintresserade.

Naturskyddsföreningen i Skåne Länk till annan webbplats. har lokala kretsar i alla delar av Skåne.

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt