Vattenförvaltning
Vattenförvaltning handlar om att förbättra och skydda vatten i Sverige. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för att bedöma hur länets vatten mår och föreslå åtgärder där det behövs.
Myndigheter, kommuner och organisationer arbetar med vattenförvaltning på olika sätt. Målet är att Sveriges sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten ska nå god status senast 2027. Vatten som riskerar att inte uppfylla kraven måste åtgärdas.
Länsstyrelsen och Vattenmyndigheterna
Fem länsstyrelser är regional vattenmyndighet för ett distrikt som omfattar flera län.
- Länsstyrelsen i Norrbotten är vattenmyndighet i Bottenvikens vattendistrikt.
- Länsstyrelsen i Västernorrland är vattenmyndighet i Bottenhavets vattendistrikt.
- Länsstyrelsen i Västmanland är vattenmyndighet i Norra Östersjöns vattendistrikt.
- Länsstyrelsen i Kalmar är vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt.
- Länsstyrelsen i Västra Götaland är vattenmyndighet i Västerhavets vattendistrikt.
Vattenmyndigheterna samordnar bland annat Länsstyrelsens vattenförvaltningsarbete, och beslutar om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten i distriktet.
Webbplatsen Vattenmyndigheterna
Länk till annan webbplats.
Sekretariat på Länsstyrelsen hjälper vattenmyndigheten
Varje Länsstyrelse har ett beredningssekretariat som har i uppgift att hjälpa vattenmyndighetens arbete med vattenförvaltning. Arbetet ska genomföras i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund, vattenråd och andra lokala vattenintressenter.
Detta gör beredningssekretariatet:
- bedömer tillståndet för länets vatten (statusklassificering) och vad som påverkar vattnen
- föreslår fysiska åtgärder i vattenmiljön där det behövs
- utvecklar övervakningen av vattnens tillstånd
- stöttar vattenråd och åtgärdsarbeten.
Vattenmyndigheternas förvaltningsplan och åtgärdsprogram
Förvaltningsplanen
Förvaltningsplanen innehåller en sammanfattning av vattenförhållandena och vattenförvaltningen i vattendistriktet. Planen beskriver också inriktningen för det kommande arbetet.
Förvaltningsplan, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.
Åtgärdsprogram för bättre vatten
Åtgärdsprogrammet innehåller information om vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver genomföra för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Det handlar till exempel om vägledning, tillsyn och att ta fram information som andra aktörer behöver för sitt vattenförvaltningsarbete. Dessa åtgärder är juridiskt bindande och ska rapporteras varje år till vattenmyndigheterna.
Åtgärdsprogrammet stärker Länsstyrelsens arbete som bland annat är att:
- utföra tillsyn och omprövningar enligt miljöbalken
- vägleda kommunerna i deras tillsyn av små avlopp och jordbruk
- ge rådgivning till jordbruksföretag
- ta fram åtgärdsplaner för vattendrag som används för vattenkraft
- vägleda kommunerna i deras planering vid vatten och tar fram planeringsunderlag
- ta fram regionala vattenförsörjningsplaner som stöd till kommunerna
- stödja kommunerna med långsiktigt skydd för dricksvattenförsörjningen.
Åtgärdsprogram, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.
Miljökvalitetsnormer för vatten styr miljöarbetet
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrinstrument för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar och bestämmelser på miljöområdet, till exempel vid tillståndsprövning och tillsyn.
Normerna är även styrande för den fysiska planeringen i kommunerna. Miljökvalitetsnormerna ställer krav på myndigheter och styr indirekt också verksamhetsutövare och enskilda.
Miljökvalitetsnormer för vatten, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen Skånes åtgärdsprogram
12 åtgärder i åtgärdsprogrammet beskriver vad länsstyrelserna behöver göra för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.
Åtgärd 1: Sektorsövergripande planering för åtgärdsprogrammets genomförande
Länsstyrelserna ska genomföra en sektorsövergripande planering för åtgärdsprogrammets genomförande med fokus på de yt- och grundvattenförekomster där det behövs åtgärder för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas.
Planeringen ska bedrivas utifrån ett avrinningsområdesperspektiv och säkerställa att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten beaktas i alla tillämpliga delar av länsstyrelsens verksamhet.
Tillämpliga delar av länsstyrelsens verksamhet är:
a. tillsynsplan och behovsutredning för miljöfarlig verksamhet, förorenade områden, jordbruk och vattenverksamhet (inklusive arbete med den nationella planen för omprövning av vattenkraft),
b. samverkan med Trafikverket, Försvarinspektören för hälsa och miljö, kommunerna och andra aktörer om de åtgärder som behöver vidta för att öka vandringsbarheten för fisk och andra vattenlevande organismer vid vägpassager över vatten,
c. tillsynsvägledningsplan till kommunerna om miljöfarlig verksamhet och förorenade områden,
d. regional vattenförsörjningsplan,
e. rådgivning och information om växtnäring och växtskyddsmedel,
f. tillsyn av kommunernas detaljplaner och vägledning av kommunernas översikts- och detaljplanering samt regional fysisk planering,
g. prioriteringslista för sanering av förorenade områden,
h. regional åtgärdsplan för kalkning,
i. ersättning inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken för år 2022 och framåt,
j. prioritering av stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) inklusive internbelastning, och
k. områdesskydd och restaurering av inlandsvatten och kustnära marina miljöer.
Åtgärd 2: Miljötillsyn och prövning
Länsstyrelserna ska inom ramen för sin tillsyn, omprövning och prövning enligt miljöbalken (1998:808) (MB) prioritera tillsyn av:
a. miljöfarliga verksamheter enligt MB 9 kap,
b. förorenade områden enligt MB 10 kap,
c. vattenverksamheter (inklusive nationell plan för vattenkraft) enligt MB 11 kap.
Detta innebär att länsstyrelserna ska:
- i sin tillsynsplanering, prioritera tillsyn av verksamheter som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten inte följs eller riskerar att inte följas.
- i sin tillsyn av verksamheter ställa de krav som behövs där det finns en risk att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten inte kan följas på grund av påverkan från den aktuella verksamheten.
- i sin tillsyn av förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder, så att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten kan följas.
Länsstyrelserna ska därefter följa upp och säkerställa att det vid de verksamheter som påverkar vattenkvaliteten genomförs de åtgärder som behövs för att följa miljökvalitets-normerna för yt- och grundvatten. Om det uppstår behov av att genomföra omprövningar av tillstånd eller villkor eller återkallelser av tillstånd för att få nödvändiga åtgärder till stånd, ska länsstyrelserna ta initiativ till att sådana administrativa åtgärder genomförs.
Åtgärd 3: Tillsyn av vattenverksamhet i väg- och järnvägsnätet
Länsstyrelserna ska, inom ramen för sin tillsyn av vattenverksamheter, stödja och samverka med Trafikverket samt ställa de krav gällande broar och trummor i det allmänna väg- och järnvägsnätet som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten kopplat till fysisk påverkan ska kunna följas.
Åtgärd 4: Tillsynsvägledning till kommuner
Länsstyrelserna ska vidareutveckla sin vägledning och tillsynsvägledning till kommunerna i deras tillsyn, prövning och egenkontrollarbete av:
a. miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalk (1998:808) (MB) 9 kap.
b. förorenade områden enligt MB 10 kap.
c. jordbruk och annan verksamhet enligt MB 12 kap.
Åtgärden ska medföra att det för verksamheter med ovan nämnda påverkan ställs krav på genomförande av åtgärder som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten kan följas.
Åtgärd 5: Långsiktigt skydd av vattentäkter
Länsstyrelserna ska prioritera arbetet med långsiktigt skydd av vattentäkter.
Länsstyrelserna behöver särskilt:
a.fortsätta arbetet med inrättande av vattenskyddsområden och arbeta för attförkorta handläggningstiderna vid inrättande av vattenskyddsområden,
b.genomföra systematisk och regelbunden tillsyn av vattenskyddsområden medtillhörande föreskrifter,
c.inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med attinrätta och bedriva tillsyn i vattenskyddsområden,
d.utarbeta regionala vattenförsörjningsplaner i samverkan med kommunerna,
e.genom tillsyn, kontrollera att tillståndspliktiga vattenuttag i grund- och ytvattenhar tillstånd, särskilt i områden med återkommande vattenbrist.
Åtgärd 6: Rådgivning om påverkan från jordbruk
Länsstyrelserna ska utveckla sin kompetensutvecklings-, informations- och rådgivningsverksamhet för att minska växtnäringsförluster och förluster av växtskyddsmedel till yt- och grundvattenförekomster, samt påverkan från jordbrukets vattenverksamhet. Informationsinsatser behövs till de verksamheter som inte täcks in av pågående rådgivning.
Länsstyrelserna ska även på regional nivå stödja det lokala åtgärdsarbete mot övergödning som bedrivs genom åtgärdssamordnare.
Åtgärden ska leda till att påverkan från jordbruket minskar, så att den bidrar till att miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten följs. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket och Sveriges geologiska undersökning.
Åtgärd 7: Fysisk planering enligt plan- och bygglagen
Länsstyrelserna ska enligt PBL vägleda kommuner och berörda regioner vid regional fysisk planering, översikts- och detaljplanering och andra ärenden som regleras i PBL samt utöva tillsyn över kommunala beslut rörande detaljplaner och därigenom verka för att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska kunna följas.
Länsstyrelserna behöver verka för att:
a. det framgår av region-, översikts- och detaljplaner hur miljökvalitetsnormerna för vatten kommer att följas,
b. frågor om användning av mark- och vattenområden som avser två eller fler kommuner samordnas på ett lämpligt sätt ur ett avrinningsområdesperspektiv,
c. kommuner och berörda regioner i sin region-, översikts- och detaljplanering använder aktuellt underlag från bland annat Vatteninformationssystem Sverige (VISS).
Åtgärd 8: Prioritering inom den gemensamma jordbrukspolitiken
Länsstyrelserna ska inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken aktivt verka för ett ökat genomförande av kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning i jordbrukslandskapet, i samverkan med Jordbruksverket, vattenorganisationer, rådgivare, åtgärdssamordnare och lantbrukare.
Vattenmyndigheternas underlag över riskklassificering och beting ska utgöra en prioriteringsgrund, och särskild vikt bör ges till de åtgärder som Vattenmyndigheten angivit som prioriterade:
- Strukturkalkning
- Anpassad skyddszon
- Skyddszon
- Fosfordamm/våtmark
- Vårbearbetning
- Fånggröda
- Precisionsgödsling
Åtgärden ska bidra till att miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten ska kunna följas.
Åtgärd 9: Prioritering av övergödningsåtgärder med LOVA
Länsstyrelserna ska i arbetet med stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) prioritera kostnadseffektiva åtgärder mot extern och intern näringsbelastning, och aktivt verka för ett ökat genomförande av dessa åtgärder i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten, vattenorganisationer, rådgivare, åtgärdssamordnare och lantbrukare. Vattenmyndigheternas underlag över risk-klassificering, beting och prioriterade åtgärder ska utgöra en prioriteringsgrund.
Åtgärden ska bidra till att miljökvalitetsnormer för vatten ska kunna följas.
Åtgärd 10: Prioritering av sanering av förorenade områden
Länsstyrelserna ska vid avhjälpande av föroreningsskador prioritera områden som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten inte följs, eller riskerar att inte följas. Länsstyrelserna ska vid prioriteringen genomföra denna med hänsyn till ett avrinningsområdesperspektiv.
Åtgärd 11: Prioritering av kalkning
Länsstyrelserna ska inom ramen för Förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:27) om kalkning av sjöar och vattendrag och Handboken för kalkning av sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 2010:2) planera kalkningsverksamheten så att den bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.
Möjligheten att uppnå god ekologisk status ska utgöra en prioriteringsgrund.
Åtgärd 12: Prioritering av områdesskydd och restaureringar
Länsstyrelserna ska prioritera områdesskydd av inlandsvatten och kustnära miljöer för att åstadkomma ett ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk, så att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.
Länsstyrelserna ska även prioritera restaureringar av inlandsvatten och kustnära miljöer så att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.
Åtgärder mot torka och vattenbrist
Det finns även ett delåtgärdsprogram mot torka och vattenbrist. I detta program har Länsstyrelsen ansvar för två åtgärder.
Åtgärd 1: Rådgivning vatteneffektivisering – samtliga branscher
Länsstyrelserna ska utveckla och genomföra rådgivning i syfte att minska företags vattenförbrukning genom vatteneffektivisering. Åtgärden rör rådgivning till företag i samtliga branscher.
Åtgärden ska minska risken för att vattenbrist uppstår i berörda områden och särskilt fokusera på rådgivning kring hur företagens vattenförbrukning kan minskas under kritiska perioder på året. Myndigheten ska också identifiera nödvändiga styrmedel för att rådgivningen ska kunna genomföras.
Åtgärd 2: Mer vatten i landskapet
Länsstyrelserna ska ta fram en ny eller uppdatera befintlig våtmarksstrategi för länet. Strategin ska identifiera var våtmarksanläggningar för olika eller kombinerade syften bör prioriteras. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska kunna följas.
Länsstyrelsen arbetar även med andra åtgärder för att förbättra vattenmiljön. Varje år delar Länsstyrelsen ut stöd till åtgärder inom LONA, LOVA och fiskevårdsbidrag. Länsstyrelsen driver själva och i samverkan med andra projekt inom LIFE och Intereg. Nedan listas några av de projekt som pågått och pågår för att förbättra vattenmiljön i Skåne.
LIFE CONNECTS Länk till annan webbplats.
SemiAquatic Life Länk till annan webbplats.
Building with nature
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Järn - aluminiumurlakning från invallningar på torvjordar
Pdf, 12.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Vattendatabasen VISS
I vattendatabasen VISS finns bedömningar av vattnens tillstånd, information om miljöövervakning i vatten och förslag på möjliga åtgärder i vattenmiljön. Mycket av informationen finns i form av kartor.
Hitta ditt vatten i vattendatabasen VISS Länk till annan webbplats.
Vattenmyndigheternas informationsfilmer om hur du söker i VISS, Youtube Länk till annan webbplats.
Havsmiljödirektivet
Parallellt med Sveriges arbete inom vattendirektivet löper arbetet med EU:s direktiv för god havsmiljö. Direktivets mål är att uppnå en god miljöstatus i Europas hav senast 2020. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för arbetet med havsmiljödirektivet i Sverige enligt havsmiljöförordningen.
Skånes vattenmiljöer
Länsstyrelsen Skåne utgår från EU:s gemensamma direktiv och Sveriges nationella regler för vatten och använder dessa på Skånes regionala och lokala förutsättningar.
Gränsen mellan vattendistrikten delar Skåne i två delar. Nordvästra Skåne tillhör Västerhavets vattendistrikt och resterande delar av Skåne tillhör södra Östersjöns vattendistrikt. Det är en av anledningarna till att olika delar av Skåne ibland kan ha lite olika fokus i arbetet med vatten, till exempel när det gäller åtgärder.
Vad är unikt med Skånes vatten?
Det finns flera viktiga förutsättningar och utmaningar som präglar arbetet med vattenmiljön i Skåne. Här är några av dem:
- Stora delar av Skånes vattenmiljöer påverkas av ett intensivt och viktigt jordbruk.
- Salthalten i kustvattnet varierar mycket längs den skånska kusten.
- Några av Sveriges mest artrika sötvattensmiljöer finns i Skåne.
- Skåne påverkas mer av havsnivåhöjning och stranderosion än övriga Sverige.
- Dricksvatten som en resurs är mer svårtillgängligt i Skåne än i stora delar av Sverige.
Fakta om Skånes hav, sjöar och vattendrag
Skånes kust är lång med mycket varierande havsmiljöer. Här hittar du underlag från inventeringar och övervakning.
Ålgräs i Skåne 2016 - Fältinventering och satellitbildstolkning Pdf, 5 MB. (Länsstyrelsen Skåne 2017).
Marin inventering och modellering i Skåne län Pdf, 17.2 MB. (AquaBiota 2016).
Marint mikroskräp längs Skånes kust Pdf, 2.1 MB. (Länsstyrelsen med flera 2015). Läs en sammanfattning av undersökningen här.
Marinbiologiska undersökningar i Skåne 2008 Pdf, 13.5 MB. (Länsstyrelsen Skåne 2008).
Inventering av ålgräsängar längs Skånes kust Pdf, 678.6 kB. (Länsstyrelsen Skåne 2005).
Nordvästskånes kustvattenkommitté Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Videoundersökning av bottnar i Laholmsbukten 2018 (Länsstyrelsen Skåne 2019)
Videoundersökning av bottnar i Skälderviken 2018 (Länsstyrelsen Skåne 2019)
Videoundersökning av epifauna i sydöstra Kattegatt 2017 (Länsstyrelsen Skåne 2018)
Övervakning av kustfisk - Laholmsbukten 2016 Pdf, 346.4 kB. (SLU Aqua och Länsstyrelsen i Hallands län 2016).
Botteninventering av sydöstra Kattegatt Pdf, 3 MB. (Länsstyrelsen Skåne 2014). Läs en sammanfattning av undersökningen här.
Naturtypskartering av hårdbottnar i Höganäs kommun 2013 och 2014 Pdf, 4.1 MB. (Höganäs kommun 2014).
Inventering av tumlare och fiskintensitet i Skälderviken Pdf, 440.8 kB. (Länsstyrelsen Skåne 2011).
Öresunds vattenvårdsförbund Länk till annan webbplats..
Helsingborgs kustkontrollprogram Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Videoundersökning av bottnar utanför Löddeån och Salviken 2018 Länk till annan webbplats. (Länsstyrelsen Skåne 2019)
Videoundersökning av epifauna i norra Öresund 2018 Länk till annan webbplats. (Länsstyrelsen Skåne 2018)
Videoundersökning av epifauna omkring Ven 2018 Länk till annan webbplats. (Länsstyrelsen Skåne 2018)
Kartering av vegetation och blåmusselbankar längs Helsingborgs och Landskronas kust 2017 Pdf, 6.8 MB. (Helsingborgs & Landskrona stad 2017)
Kustfiskeövervakning i Öresund - Barsebäck (SLU): 1999-2016.
Ålgräs i norra Lommabukten (Kävlingeåns vattenvårdsförbund): 2012-2016.
Inventering av grunda bottnar i Helsingborgs kommun 2015 Pdf, 3.3 MB. (Helsingborgs stad 2015).
Haploops-samhället och Modiolus-samhället utanför Helsingborg 2000-2009 Pdf, 2.3 MB. (Helsingborgs stad 2010).
Den amerikanska havsborstmasken Marenzelleria viridis längs Helsingborgskusten 2006 Pdf, 6.6 MB. (Helsingborgs stad 2007).
Grollegrund - ett förslag till marint naturreservat Pdf, 4.3 MB. (Helsingborgs stad 2006).
Den amerikanska havsborstmasken Marenzelleria viridis längs Helsingborgskusten 2005 Pdf, 1.7 MB. (Helsingborgs stad 2005).
Inventering av grunda bottnar i Helsingborgs kommun sommaren 2004 Pdf, 3.7 MB. (Helsingborgs stad 2005).
Inventering av flora och fauna vid Grollegrund 2002 Pdf, 1.6 MB. (Helsingborgs stad, Region Skåne, Artdatabanken 2003).
Sydkustens vattenvårdsförbund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 2010 Pdf, 4 MB. (Trelleborgs kommun 2010).
Undersökning av fintrådiga alger i Öresund och längs sydkusten - en metodikstudie Pdf, 499.1 kB. (Länsstyrelsen och Sydkustens Vattenvårdsförbund 1999).
Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Videoundersökning av bottnar på Kiviksbredan 2018 Länk till annan webbplats. (Länsstyrelsen Skåne 2019)
Övervakning av kustfisk - Hanöbukten 2015 Pdf, 1.1 MB. (SLU Aqua och Havs- och Vattenmyndigheten 2016).
Inventering av grunda bottnar i inre Hanöbukten Pdf, 5.4 MB. (Länsstyrelsen Skåne 2015).
Var finns tången och hur mår den? Inventering av blås- och sågtång i Hanöbukten inom Kristianstads kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Biosfärområde Kristianstads Vattenrike 2016).
Inventering av fiskyngel vid Blekingekusten och nordöstra Skånes kust 2008-2013 Pdf, 10 MB. (Länsstyrelsen Blekinge 2014).
Bland sjögräs och tång i Hanöbukten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (biosfärområde Kristianstads Vattenrike och Havs- och Vattenmyndigheten 2014).
Provfiske med nät och ryssjor i Hanöbukten hösten 2012 Pdf, 871.3 kB. (SLU Aqua och Länsstyrelsen Skåne 2012).
2014 inventerades Skånes delar av Kattegatt för att kartlägga arter och naturtyper. Resultatet visade att delar Skånes djupare Kattegattbottnar består av en naturtyp som är hotad i vår del av Europa. Naturtypen har det namnet "sjöpennor och grävande megafauna".
Rapporten Kartering av bottenfauna i sydöstra Kattegatt 2014 Pdf, 3 MB..
Undersökningen genomfördes genom att videofilma bottnen på drygt 300 platser i Skånes del av Kattegatt. Videofilmningen kompletterades med data från bottenhugg på ett 20-tal platser.
Några av djuren på bottnarna i södra Kattegatt
På vissa platser finns det gott om de korallerna liten piprensare (Virgularia mirabilis) och sjöpenna (Pennatula phosphorea). Det är kolonier av koralldjur som sticker upp ur bottnarna som små växter. Den ena står rak och liknar en piprensare medan den andra liknar en fjäder. Andra vanliga djur på bottnarna är eremitkräftor som släpar på sina snäckskal, nedgrävda ormstjärnor som sticker upp sina armar för att samla plankton; samt plattfiskar, sjökockar och långebarn som alla är fiskar som främst håller till vid botten. Här finns också det djur som har världsrekordet i hög ålder, islandsmusslan som kan bli runt 500 år gammal och skaldjursdelikatessen havskräfta som är en av de arter som trålfiskas i Kattegatt. De grävande djuren hjälper till att syresätta bottnarna, detta påskyndar nedbrytning och motverkar övergödningseffekter. Bottendjurens nytta kan till stor del liknas vid maskarnas nytta i komposten.
Haploopsmärlan som försvann
I historiska undersökningar av bottnarna i södra Kattegatt har den lilla märlkräftan Haploops påträffats i stora antal. Haploopsmärlan bygger små rör av lera på havsbotten där en individ sitter i varje rör och filtrerar vattnet efter plankton och ätliga partiklar. I början av 1900-talet hittade den danske marinbiologen Petersen över 3 500 rör byggda av haploopsmärlor per kvadratmeter vid en av mätpunkterna i södra Kattegatt. Haploopsmärlan har knappt påträffats i de senaste årens provtagningar i södra Kattegatt och upptäcktes inte heller i denna undersökning, den verkar ha försvunnit nästan helt från området.
Ett nytt bottensamhälle
Istället för haploopsmärlor är det nu vanligare med ormstjärnor på stora delar av bottnarna i södra Kattegatt. Märlkräftornas rör har ersatts av ormstjärnornas armar som sticker upp ur bottnarna. Ett bottensamhälle verkar ha slagits ut och ersatts av ett annat. En del av förklaringen kan vara att haploopsmärlan är känsligare för bottentrålning än vad ormstjärnorna är. Det är svårt att säga vad försvinnandet av haploopssamhället har inneburit för andra delar av ekosystemet och dess ekosystemtjänster, till exempel fisken och fisket. Men ett utbytt djursamhälle innebär givetvis förändringar för de fiskar och smådjur som nyttjat de förutsättningar som tidigare funnits i området.
Vad har undersökningarna lärt oss?
- Haploopssamhället är troligtvis nästan helt försvunnet i detta område.
- Naturtypen ”Sjöpennor och grävande megafauna” finns i flera delar av det undersökta området.
- Undersökningsområdet tycks inte ha några hästmusselbankar (hästmussla: Modiolus modiolus).
- De största delarna av området har lerig/sandig botten och domineras av amphiurasamhället (75%).
- Sjöpenna (Pennatula phosphorea) och liten piprensare (Virgularia mirabilis) har lite olika fördelning i det undersökta området. P. phosophorea finns mer i den västliga delen, medan V. mirabilis finns ganska jämnt fördelad men med lite högre förekomst i den östliga delen.
- För V. mirabilis hade 35% av transekterna en täthet över 1 individ /m2 (motsvarar hög abundans enligt SACFOR-skalan) och 10% av transekterna hade en täthet över 10 individer / m2 (motsvarar superhög abundans enligt SACFOR-skalan).
- Inom det fiskefria området utanför trålgränsen (en åtgärd för Kattegattorsken sedan 2009) noterades den trålkänsliga arten P. phosphoera på 86% av transekterna.
Grunda bottnar i inre Hanöbukten undersöktes med mål att studera förutsättningar för djur och växter. Resultaten visar att det under hösten 2015 fanns gott om smådjur i vegetationen och i bottnarna samt antyder att livlösa bottnar inte är särskilt vanliga och att lokala problemområden inte behöver vara permanenta.
Provstationer som undersöktes med punktvideo
Inre Hanöbukten har under flera år haft problem med framför allt dåliga fiskfångster men även med mager och sårskadad fisk. Under 2014 och 2015 kom rapporter om livlösa bottnar och grunda områden täckta av tjocka lager av ruttnande växtmassor, framför allt längs sträckan Åhus-Sölvesborg. På uppdrag av Länsstyrelsen studerades fintrådiga alger, smådjur i tångbältet samt fisksamhället på de grunda bottenmiljöerna längs sträckan Åhus-Sölvesborg samt i två områden på södra och norra sidan av Listerlandet.
Vad har undersökningarna lärt oss?
- Det fanns ingen trend som genomgående pekar på en sämre miljö längs sträckan Åhus-Sölvesborg jämfört med sträckorna runt Listerlandet. Lokala avvikelser kan dock finnas.
- Generellt fanns ett rikt smådjursliv i tången, både när det gäller antalet arter och antalet individer.
- Generellt var bottendjursamhällena friska och välfungerande med många individer.
- 0,6 % av fiskarna uppvisade skador. Detta är i paritet med den tidigare undersökningen i området från 2012.
- På djup mellan 1-9 m förekom rikligt med fintrådiga alger, både fastsittande och lösa. Dessa alger kan med tiden hamna på stränder.
- Inga stora ansamlingar av alger sågs vid stränderna. Ansamlingar kan dock finnas lokalt eller ha brutits ner eller spolats ut i samband med högt vatten och stora vattenomrörning.
- På några platser hittades glädjande nog många individer av den hotade Köpenhamnsmusslan Parvocardium hauniense.
- På några platser fanns många individer av de invasiva havsborstmaskarna Marenzelleria spp.
Även om undersökningen bara ger en ögonblicksbild inom undersökningsområdet, så antyder den att bottnar utan liv inte är det vanliga tillståndet i området och att lokala problemområden inte behöver vara permanenta. Utifrån dessa resultat är det svårt att koppla miljöproblemen i Hanöbukten till bristen på smådjur eller syrefria bottnar i denna del av Hanöbukten.
Punktvideoundersökning av vegetationen i Hanöbukten - exempel:
Under hösten 2015 provtogs 16 stationer längs Skånes kust, från Helsingborg till Bromölla. Resultaten är intressanta som en första indikation på hur mycket mikroskräp som finns i Skånes kustvatten.
Trålning efter mikroskräp utanför Malmö
Det är viktigt att förstå att mätningarna är enstaka nedslag i en föränderlig vattenmiljö där halterna av mikroskräp kan ändras snabbt beroende på utsläpp, avrinning från land, vindar och strömmar.
Undersökningen genomfördes med två olika metoder för att få fram skräp i två olika storleksfraktioner – skräp som är större än 300 μm (vattnet filtreras med en trål som släpas efter båt) och skräp som är större än 10 μm (vatten hämtas med en vattenhämtare och får rinna genom ett filter).
Några av rapportens resultat och tolkningar
För det minsta skräpet (>10 μm)
Klassas i följande kategorier: 1) syntetiska partiklar 2) syntetiska fibrer 3) icke syntetiska fibrer 4) potentiella förbränningspartiklar 5) potentiella båtbottenfärgspartiklar 6) oidentifierade partiklar
- Den allra största delen (60,5-99,5%) av det minsta skräpet utgjordes av potentiella förbränningspartiklar.
- Snittnivåerna för potentiella förbränningspartiklar i Skåne var högre än snittet i Bohuslän (2013 & 2014).
- Klart högst halter av potentiella förbränningspartiklar hittades på stationen Malmö Segeåns mynning.
- Potentiella båtbottenfärgspartiklar var den näst vanligaste skräpkategorin på alla stationer förutom Bromölla yttre.
- Ystad yttre hade tydligt högst koncentrationer av potentiella båtbottenfärgspartiklar.
För det lite större skräpet (>300 μm)
Klassas i följande kategorier: 1) syntetiska partiklar 2) syntetiska fibrer 3) icke syntetiska fibrer.
- Koncentrationen av mikroskräp på de skånska stationerna (0,08-0,69/m3) var generellt i samma storleksordning som koncentrationerna på stationerna i Bohuslän 2014 (<2/m3) och lägre än i Bohuslän 2013 (<6/m3). De höga värdena i Bohuslän 2013 tros ha att göra med högre nederbörd i samband med mätningar.
- Stationerna i Öresund hade högre koncentrationer än stationerna på syd- och östkusten.
- Malmö industrihamn hade högst skräpkoncentrationer av alla stationer i undersökningen samt högst koncentrationer av var och en av de olika skräpkategorierna. Det avvikande vädret med stark pålandsvind då Malmö industrihamn provtogs, kan eventuellt vara en del av förklaringen till stationens extremt höga värden.
Länsstyrelsen rekommenderar att de deltagande parterna diskuterar resultaten för att värdera vad de innebär och vad som behöver följas upp. Alla resultat, definitioner av skräpkategorier och förklaringar av mätmetoder finns samlade i rapporten från IVL.
Under sommaren och hösten 2016 genomfördes fältinventeringar och satellitbildstolkningar ålgräs längs Skånes kust. Målet var att få så god länsövergripande kunskap om ålgräsets utbredning i Skåne som möjligt.
%20GOPR0057%20(SK%203)%20(01.05)_Adj_770.png)
Videoinventering av ålgräs
Ålgräs (Zostera marina) är en av de viktigaste marina växterna i Sverige. Till skillnad från alger har ålgräset rötter och kan därför växa på så kallade mjuka bottnar, där sedimentet består av sand, finare grus eller lera. Där ålgräset växer skapas förutsättningar för många ryggradslösa djur och fiskar att få en plats att växa på eller att söka skydd och föda.
Ålgräsängar gör även annan nytta, som att stabilisera bottensedimentet med sina rötter, lagra kol i havsbotten samt att minska energin i vågrörelser och strömmar vilket bidrar till att minska erosionen. Ekosystemtjänsterna från välmående ålgräsängar har mycket höga värden.
I slutet av 1800-talet täckte ålgräset stora ytor på mjukbottnarna längs Sveriges kust. Denna kunskap kan vi tacka den danske marinbiologen Carl Georg Johannes Petersen för, som under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet gjorde många marina undersökningar längs svenska västkusten. Petersen nämner att ålgräs växte så djupt som ner till 15-20 meter. Idag växer ålgräset sällan djupare än sex meter på de flesta platser i Sverige, men i Skåne finns flera undantagsfall.
För att kunna bevara det ålgräs som finns idag och bidra till att det ökar, är det viktigt att följa dess utveckling. Länsstyrelsens fältinventeringar följde upp tidigare undersökningar och ger detaljkunskap om utbredning och utveckling på ett stort antal platser längs Skånes kust.
Satellitbildstolkningen var ett sätt att försöka överblicka utbredningen i hela Skåne, men i några områden behövs ytterligare fältbesök för att bekräfta tolkningen.
%20Satellitbildstolkning%C3%85lgr%C3%A4sSk%C3%A4rmdump.PNG)
Satellitbildstolkning av ålgräsförekomst i Skåne
Vad har undersökningarna lärt oss?
- Arealmässigt finns mest ålgräs och störst djuputbredning i sydvästra hörnet av Skåne, grovt räknat från Helsingborg till Trelleborg.
- Grundet Sjollen utanför Malmö undersöktes på vegetation för första gången och ålgräs hittades på alla tre transekter.
- Skåne har många platser där ålgräs växer djupare än åtta meter. På några lokaler hittades ålgräs djupare än nio meter. Detta är ovanligt i Sverige. De djupaste noteringarna under 2016 var:
9,43 meter norr om Klagshamn
9,40 meter väster om Klagshamn
8,95 meter i norra Lommabukten
8,87 meter utanför Lomma
8,87 meter norr om Spillepengen
8,84 meter väster om Spillepengen - På några lokaler i Skåne tycks ålgräset har ökat och på några andra lokaler tycks det ha minskat under 2000-talet. Här är några minus och några plus.
- Mellan Viken och Domsten försvann ålgräset i mitten på 00-talet och ålgräset har ännu inte återkommit. Troligtvis hänger det samman med att bottensediment har eroderats bort från området.
- Utanför Lerberget hittades låga tätheter av ålgräs 2004. Under 2016 hittades inget ålgräs på de två undersökta transekterna.
- I södra Skälderviken hade ålgräs försvunnit på två transekter jämfört med 2004, men samtidigt hittades ålgräs nu på en transekt där det inte fanns 2004.
+ Stormen Per förde 2007 bort sediment och ålgräs öster Ystads hamn. Här har ålgräset återkommit sedan några år tillbaka.
+ Söder om Falsterbohalvön har undersökningar från 1995, 1996 och 2001 visat få fynd av ålgräs. 2016 hittades ålgräs på alla sju transekter från Måkläppen till Falsterbokanalen.
+ År 2000 syntes inget ålgräs på flygbildstolkningar i mellersta Lundåkrabukten. Under 2016 hittades här ålgräs om än med ganska låg täckningsgrad.
+ De undersökta transekterna i nordöstra Skåne hade liknande eller högre täckningsgrader 2016 jämfört med 2004.
Hösten 2017 inventerades en del av sydöstra Kattegatt för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten. Resultatet visade bland annat att de tätaste förekomsterna av korallen mindre piprensare fanns i den del där inga spår av bottentrålning kunde ses.
Rapporten Videoundersökning av epifauna i sydöstra Kattegatt 2017
Det undersökta området var cirka 13 000 hektar och ligger inom Natura 2000-området Nordvästra Skånes havsområde. Totalt filmades 126 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera. Undersökningarna ger kunskap som kan omsättas i förvaltningen av det skyddade området.
Vad har undersökningarna lärt oss?
- Området domineras helt av leriga eller siltiga mjukbottnar.
- Det dominerade habitatet är "sjöpennor och grävande megafauna".
- Området är rikt på havskräfta (Nephrops norvegicus) samt sjöpennorna mindre piprensare (Virgularia mirabilis) och sjöfjäder (Pennatula phosphorea).
- Totalt gjordes 33 observationer av misstänkt trålpåverkade ytor. Detta motsvarar var fjärde provyta. De synbara trålspåren fanns framför allt i den nordliga delen men till viss del också i den allra sydligaste delen av undersökningsområdet.
- Det fanns en tydlig korrelation mellan högre tätheter av sjöpennan mindre piprensare (Virgularia mirabilis) och avsaknad av synbara trålspår.
- Inga observationer gjordes av hästmussla (Modiolus modiolus) och märlkräftan haploops. Dessa arter tros tidigare ha funnits men tycks nu i stort sett vara helt försvunna från undersökningsområdet.
%20Virgularia%20och%20tr%C3%A5lning%20-%20med%20legend.PNG)
Förekomst av trålspår och korallen mindre piprensare
Under våren 2018 inventerades ett ca 10 000 ha stort område runt Ven för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.
_Red_770.png)
Hästmusselbank med ormstjärnor och sjögurkor norr om Ven på 27 meters djup
I det undersökta området filmades totalt 121 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.
Vad har undersökningarna lärt oss?
- Området domineras av leriga eller siltiga mjukbottnar.
- Inga observationer gjordes av märlkräftan haploops. Detta är ytterligare ett bevis på att haploops, som tidigare haft en av sina starkaste och sista utposter i Sverige i just detta område, i det närmaste tycks ha försvunnit helt.
- Hästmusslor (Modiolus modiolus) hittades på fem provytor. På en provyta var fyndet tillräckligt omfattande för att klassas som en hästmusselbank.
- Två rödlistade arter observerades i undersökningen, torsk (Gadus morhua) samt havsanemonen Stomphia coccinea.
- Inom undersökningsområdet fanns delområden med skalbottnar, mindre stenrev och platser med större eller mindre aggregat av blåmusslor (Mytilus edulis).
- Inga spår av bottentrålning kunde ses. Detta är ett tecken på att Öresunds trålförbud fungerar för att skydda mellersta Öresunds bottnar från bottentrålningens negativa påverkan på bottendjur och sediment.
Under sommaren 2018 inventerades den nordligaste delen av Öresund för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.
Rapporten: Videoundersökningar av epifauna i norra Öresund 2018
_Red_770.png)
Eremitkräfta, plattfisk och musselskal mellan kolonier av mindre piprensare (koralldjur) på mjukbotten i norra Öresund
I det undersökta området filmades totalt 101 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.
Vad har undersökningarna lärt oss?
- Området domineras helt av leriga eller siltiga mjukbottnar.
- Det dominerade habitatet är "sjöpennor och grävande megafauna" och mindre piprensare (Virgularia mirabilis) är den klart vanligaste sjöpennearten.
- Inga observationer gjordes av hästmussla (Modiolus modiolus) och märlkräftan haploops. Dessa arter tros tidigare ha funnits men tycks nu i stort sett vara helt försvunna från undersökningsområdet.
- Inga rödlistade bottendjur observerades inom undersökningsområdet. (Dropvideometoden är dock inte avsedd för att upptäcka så många arter som möjligt, utan för att täcka större ytor och beskriva miljöer och större arter som inte har en stark flyktrespons.)
- Inom undersökningsområdet fanns ett delområde med hårdbotten och rödalger. Delområdet klassas som ett geogent rev.
- Området är det sydligaste av de områden som Skåne har videoinventerat där spår av havskräfta (Nephrops norvegicus) observerats.
Under sommaren 2018 inventerades inre delen av Laholmsbukten för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.
Rapporten: Videoundersökningar i Laholmsbukten 2018 Länk till annan webbplats.
_Adj_770.png)
Sjöstjärna, smörbult, rödalg och spår av sandmask på sandbotten på 17 meters djup i Laholmsbukten
I det undersökta området filmades totalt 133 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.
Vad har undersökningarna lärt oss?
- Sandbottnar fanns på drygt hälften av de undersökta provytorna. Grövre substrat, som grus och småsten fanns på 25%. Stenrevsmiljöer fanns på 8% av provytorna.
- Det undersökta området i inre Laholmsbukten skiljer sig tydligt från de utanför liggande områdena, genom att ha mer sandiga än leriga bottnar. De sjöpennebottnar som är vanliga på djupare mjukbottnar i Skånes delar av Kattegatt, finns enbart på mycket begränsade ytor i det undersökta området.
- De vanligast förekommande djuren var vanlig sjöstjärna (Asterias rubens), större nätsnäckor (Nassarius nitidus) och vitfläckig fransormstjärna (Ophiura albida).
- De vanligaste fiskarna som observerades tillhörde smörbultssläktet (Gobiidae). De näst vanligaste fiskarna var stensnultror (Ctenolabrus rupestris) och icke artbestämda plattfiskar (Pleuronectiformis).
- Den vanligaste alggruppen var rödalger, som observerades på hälften av provytorna. Laminariaarter observerades på knappt en femtedel av provytorna. Lösdrivande alger observerades i olika omfattningar på 40% av provytorna.
Under sommaren 2018 inventerades inre delen av Laholmsbukten för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.
Rapporten: Videoundersökningar i Skälderviken 2018 Länk till annan webbplats.
_Adj_770.png)
Sandskädda, vanlig sjöstjärna och vitfläckiga fransormstjärnor på mjukbotten på 19 meters djup i Skälderviken
I det undersökta området filmades totalt 123 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.
Vad har undersökningarna lärt oss?
- Mjukbottnar med fina partiklar var den vanligaste bottentypen (40% av provtyrorna) strax före sandiga bottnar (37%). Grövre substrat eller hårdbotten observerades på 16% av provytorna.
- Stenrev (räknas som hårdbotten) observerades på 13% av provytorna.
- Sjöpennebottnar fanns på drygt en fjärdedel av provytorna, men både tätheterna av sjöpennor och storleken på sjöpennorna var mindre än på de djupare bottnarna längre västerut i de skånska delarna av Kattegatt.
- De vanligast förekommande djuren var vanlig sjöstjärna (Asterias rubens), vitfläckig fransormstjärna (Ophiura albida), smörbultsfiskar (Gobiidae), strandkrabbor (Carcinus maenas), kamsjöstjärnor (Astropecten irregularis), stor nätsnäcka (Nassarius nitidus), eremitkräftor (Pagurus bernhardus), mindre piprensare (Virgularia mirabilis) och stensnultror (Ctenolabrus rupestris).
- De vanligaste fiskar som observerades tillhörde smörbultssläktet (Gobiidae). De näst vanligaste fiskarna var stensnultror (Ctenolabrus rupestris) och plattfiskar (Pleuronectiformis).
- Den vanligaste fastsittande algerna var rödalger, som observerades på 29% av provytorna. Lösdrivande alger observerades i olika omfattningar på 33% av provytorna.
Under sommaren 2018 inventerades inre delen av Laholmsbukten för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.
Rapporten: Videoundersökningar utanför Löddeån och Salviken 2018 Länk till annan webbplats.
_Adj_SGS_770.png)
Tät ålgräsäng möter blottad sandbotten på grunt vatten utanför Löddesnäs
I det undersökta området filmades totalt 105 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.
Vad har undersökningarna lärt oss?
- Undersökningsområdet domineras av sandbottnar (63% av provytorna), resterande delar utgörs av mjukbotten med finare sediment (35%) och blandad botten (2%).
- Några provytor (3%) utgjordes av biogena rev där blåmusslor täckte stora delar av botten.
- Lösdrivande alger noterades i varierande omfattning på 75% av provytorna.
- De vanligaste fastsittande växterna var ålgräs (grund mjukbotten), skräppetare (hårdbotten), rödalger (hårdbotten) och natingar (mycket grund mjukbotten).
- De vanligaste djuren som observerades i undersökningen var blåmusslor (Mytilus edulis), smörbultsfiskar (Gobiidae), Läppfiskar (Labridae) och stor nätsnäcka (Nassarius nitidus)
- Inga platser med svavelbakterier och syrebrist på botten observerades. Men möjligtvis fanns små delområden med låga syrenivåer under de lösdrivande mattor av alger som observerades på flera provtagningsytor.
I början av september 2018 inventerades Kiviksbredan i Hanöbukten för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.
Rapporten: Videoundersökningar på Kiviksbredan 2018 Länk till annan webbplats.
_Adj.png)
Blåmusselbank med rödalger och röd spirulina (cyanobakterie) på blandad sten- och sandbotten.
I det undersökta området filmades 128 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.
Vad har undersökningarna lärt oss?
- Undersökningsområdet domineras av sandbottnar (77% av provytorna). På 15% av provytorna dominerade block och sten.
- Den dominerande vegetation var fintrådiga rödalger som förekom på 85% av transekterna. Rödalgen kräkel var den vanligaste identifierbara arten. Kräkel förekom på 14% av provytorna. Blåstång noterades endast i låg täckningsgrad på en provyta.
- Skorpbildande alger noterades på 17% av provytorna.
- Blåmusslor var vanligt förekommande och observerades på 83% av provytorna i varierande utsträckning, från enstaka aggregat till blåmusselbankar med nära 100% täckningsgrad.
- Den vanligaste fiskgruppen som kunde identifieras var smörbultsfiskar som observerades på 8% av provytorna. Plattfiskar observerades på ett fåtal transekter (4). Fiskar observerades generellt på ca 73% av transekterna, men oftast var de så små eller så kunde tillräckliga detaljer inte ses för att kunna artbestämma dem.
- En intressant observation av en ung gädda gjordes på en transekt. Detta anses vara relativt ovanligt, då gäddor oftast uppehåller sig närmare kusten.
- På hälften av provytorna förekom lösdrivande alger i varierande omfattning. På vissa platser var det marginellt i enstaka tussar, medan de på några provytor var mycket stora heltäckande mattor som svävade strax ovanför botten. Framför allt utgjordes de lösdrivande algerna av fintrådiga rödalger.
- Spår av nedskräpning noterades på 4 av provytorna. Skräpet utgjordes av linor, rep eller plastprodukter.
- Inga spår av trålning noterades.
Vi vet ganska mycket om Skånes ålgräs. Men det finns kustområden där vi är osäkra på om det finns något ålgräs. Vi vill ha din hjälp. Om du ser ålgräs när du är ute och snorklar, dyker, fiskar eller seglar får du gärna rapportera detta till oss.
%20(2)%20GOPR0057%20(SK%203)%20(01.05)_Adj_770.png)
Ålgräs i Skälderviken
Så här gör du
Gå in på webbplatsen Seagrass Spotter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Där kan du välja läget Explore och Map och sedan zooma in Skåne på kartan. Klicka och titta på några olika bilder som finns runt Skåne i kartan. Det ger en bra bild av hur ålgräs ser ut och i vilka miljöer det växer.
Fortsätt sedan att zooma in till platser du besöker. Se efter om det finns någon observation inom cirka 500 meter. Om det inte gör det och du har sett ålgräs (fastsittande på botten) – skicka då ett mail till oss och berätta om det. I mailet beskriver du positionen. Har du koordinater är det jättebra. Annars kan du t.ex. ta en skärmdump på en karta i din telefon där det, lagom inzoomat, syns var du såg ålgräset, eller berätta så att vi förstår var du är. Har du undervattensbilder på ålgräset blir vi mycket glada om du skickar med en eller ett par, men även observationer utan bild är av intresse.
Maila dina observationer och bilder till:
charlotte.carlsson (snabela) lansstyrelsen.se
jonas.m.gustafsson (snabela) lansstyrelsen.se
%20SeagrassSpotter-Sk%C3%A5ne.png)
Skånska lokaler med ålgräsobservationer
Varför vill vi veta mer om ålgräs?
Ålgräs (Zostera marina) och andra kärlväxter i havet har mycket viktiga funktioner i det marina ekosystemet. De ger skydd, de ger boplats, de ger mat. Eftersom de växer på sandiga, grusiga eller leriga bottnar hjälper dessa växter till att binda bottenmaterialet tack vare sina rötter. Det innebär att dessa ängar under vattnet även gör vattnet klarare, lagrar kol som annars skulle komma ut i atmosfären samt minskar sanderosionen i närområdet. För att veta hur vi ska skydda och gynna ålgräsängarna är det avgörande att ha så god kunskap om ålgräsets utbredning som möjligt.
Ålgräset minskar globalt. Det har även minskat drastiskt i vissa svenska områden. I Skåne tycks mängden ålgräs ha varit ganska stabilt under 2000-talet, med ökningar på några platser och minskningar på några andra platser. Men genom att titta på historiska data för ålgräsets utbredning i Danmark, så vet vi ganska säkert att det för hundra år sedan fanns betydligt mer ålgräs i Skåne än idag.
Ålgräset är den vanligaste marina kärlväxten längs Skånes kust, men det finns även olika typer av nate- och natingväxter som har liknande funktioner i ekosystemet. Ålgräset är dock ganska lätt att känna igen. Det ser helt enkelt ut som jättestort gräs, med rötter nere i bottnen och ett par långsmala uppåtväxande blad som ofta är mellan 30-60 cm (men kan bli långt över en meter) långa. Ofta växer ålgräset fläckvis eller lite mer i sammanhängande ängar på sandiga, leriga eller lite grusiga bottnar. Det är framför allt mindre plantor av ålgräs som kan förväxlas med till exempel nate- och natingväxter. Men om bladen kan uppskattas vara över två millimeter breda, är det med stor sannolikhet ålgräs.
Transporter av fosfor och kväve från skånska vattendrag
För att få en bild av koncentrationen och transporten av näringsämnena fosfor och kväve från skånska vattendrag har det tidigare gjorts en rapport som sträckte sig till och med 2009. Denna rapport är nu uppdaterad med värden fram till och med 2016. Rapporten analyserar tillstånd och trender för 45 vattendrag runt Skåne och redovisar data och transportberäkningar. Summeringar av ämnestransporter har gjorts för ostkusten, sydkusten, västkusten och hela Skåne. I rapporten jämförs totaltransporter och arealspecifika förluster av näringsämnen från olika avrinningsområden i syfte att visa vilka landområden som orsakar mest läckage.
Rapporten "Transport av fosfor och kväve från skånska vattendrag"
Karterade vattendrag i Skåne
Karteringar av Skånes vattendrag används för att bedöma hot och nödvändiga åtgärder för att förbättra livsmiljöer och vandringsförhållanden för vattenknutna växter och djur. Karteringarna ska också beskriva de naturvärden och skyddsvärda biotoper som finns i och i anslutning till vattendragen. Detta är viktig kunskap för att bevara biologisk mångfald och ekosystem med höga friluftsvärden för kommande generationer.
Sedan 1999 har ett fyrtiotal vattendrag karterats på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne. I listan finns publicerade rapporter från biotopkarteringarna av skånska vattendrag. De vattendragsnamn i listan som saknar länkar har blivit karterade men rapporten är ännu inte bearbetad och tillgänglig. Kontakta Länsstyrelsens Fiske- och restaureringsenhet för mer information om dessa vattendrag. Resultaten av alla biotopkarteringar, även de opublicerade, finns tillgängliga i den nationella biotopkarteringsdatabasen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Vissa vattendrag har flera olika namn. Detta gäller bland andra för Vilshultsån, som heter Ulvhultsbäcken i rapporten medan Björnhultabäcken och Ulvhultabäcken heter Vilshultsån i rapporten. En översikt över olika aliasnamn finns i dokumentet här Pdf, 175.6 kB..
%20Karta%20med%20lista_770.png)
Biotopkarterade vattendrag
1. Almaån
2a. Bivarödsån övre 2003 + Bilagor Bivarödsån övre 2003 Pdf, 1004.1 kB.
2b. Bivarödsån nedre 2008 + Bilagor Bivarödsån nedre 2008 Pdf, 2 MB.
4. Björnhultabäcken Pdf, 3.4 MB. (del av 'Vilshultsån' i rapporten)
5. Borstbäcken + Bilagor Borstbäcken Pdf, 1.2 MB.
7. Driveån + Bilagor Driveån Pdf, 524.3 kB.
8. Edre ström
9. Ekeshultsån
10. Faxerödsbäcken Pdf, 1.1 MB. + Bilagor Faxerödsbäcken Pdf, 1.1 MB.
11. Faxerödsbäckens biflöde Pdf, 1.1 MB. + Bilagor Faxerödsbäckens biflöde Pdf, 1.1 MB.
12. Fegelstorpsbäcken Pdf, 284.3 kB.
13. Hommentorpsbäcken Pdf, 284.3 kB.
14. Hovdalaån: underlag finns men färdig rapport saknas
15. Humlesjöbäcken + Bilagor Humlesjöbäcken Pdf, 3.2 MB.
16. Hunserödsbäcken + Bilagor Hunserödsbäcken Pdf, 481.5 kB.
17. Hörlingeån
18. Klingstorpabäcken-Guvarpsbäcken Pdf, 7.4 MB. + Bilagor Klingstorpabäcken-Guvarpsbäcken
19. Klingstorpabäcken-Karup Pdf, 7.4 MB. + Bilagor Klingstorpabäcken-Karup Pdf, 7.4 MB.
20. Krusån + Bilagor Krusån Pdf, 481.5 kB.
21. Lillån
22. Lillån-Vånga
23. Långgropen: ingår i 30. Saxån
24. Långhultsbäcken/Svartabäcken Pdf, 1.1 MB. + Bilagor Långhultsbäcken/Svartabäcken Pdf, 1.1 MB.
25. Mjöån
27. Pälsabäcken Pdf, 284.3 kB.
28. Rinn Pdf, 1.1 MB. + Bilagor Rinn Pdf, 1.1 MB.
29. Röke å Pdf, 3.2 MB. + Bilagor Röke å Pdf, 3.2 MB.
Rörums södra å Pdf, 15.9 MB, öppnas i nytt fönster.
30. Saxån
31. Simontorpsån
32. Skräbeån
33. Smedegylsån Pdf, 486.3 kB.
34. Svartån
35. Toftabäcken
36. Tommarpsån: underlag finns men färdig rapport saknas
38. Trollabäcken Pdf, 1.1 MB. + Bilagor Trollabäcken Pdf, 1.1 MB.
39. Tullstorpsån
40. Udryebäcken Pdf, 3.4 MB. (finns i rapporten under 'Vilshultsån')
41. Ulvhultabäcken 1999 Pdf, 3.4 MB. (del av 'Vilshultsån' i rapporten).
43. Verkaån: underlag finns men färdig rapport saknas
44a. Vilshultsån nedre 1999 Pdf, 3.4 MB.
44b. Vilshultsån övre 2006 Pdf, 1.4 MB. (heter Ulvhultsbäcken i rapporten)
45. Vinne å: saknar egen rapport
46a. Vramsån övre (2001)
46b. Vramsån nedre (2008)
47. Århultsbäcken Pdf, 1.1 MB. + Bilagor Århultsbäcken Pdf, 3.1 MB.
Jämförelsevis har Skåne ganska få och små sjöar. Här finns drygt 500 sjöar större än 0,01 km². Sjöarna har dock ofta ett rikt växt- och djurliv och därmed ett stort naturvärde. Flertalet sjöar i Skåne är grunda och har bildats under den senaste istiden.
Beroende på var de finns i landskapet och markanvändningen runt dem är Skånes sjöar ganska olika varandra. I barrskogsområden i norr finns bruna sjöar med ganska låga nivåer av näringsämnen och som oftast har våtmarker i sina tillrinningsområden (t.ex. Liasjön). Dessa sjöar är naturligt sura och bruna av humöst material som transporteras till dem från skogs- och våtmarker. I Skånes slättlandskap finns näringsrika sjöar med mycket hög produktion av växter och djur (t.ex. Ellestadssjön). Näringsämnena kommer till stor del från jordbruk i sjöarnas avrinningsområden. Dessa sjöar är ofta grumliga på sommartid på grund av höga algkoncentrationer. Det finns även ett fåtal skånska sjöar med lägre nivåer av näringsämnen och med relativt klart vatten (t.ex. Skäravattnet).
I listan finner du information för några utvalda regionala referenssjöar i Skåne. De sjövisa rapporterna har sammanställts av Ekologgruppen under 2011 på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne.
- Bäen Pdf, 724.1 kB, öppnas i nytt fönster.
- Börringesjön Pdf, 711.4 kB, öppnas i nytt fönster.
- Dagstorpssjön Pdf, 734.1 kB.
- Ellestadssjön Pdf, 678.1 kB.
- Fjällfotasjön Pdf, 730.1 kB.
- Fåglasjön Pdf, 802.2 kB.
- Havgårdssjön Pdf, 703.2 kB.
- Krageholmssjön Pdf, 694.4 kB.
- Krankesjön Pdf, 693.5 kB.
- Liasjön Pdf, 612.4 kB.
- Lillesjön Pdf, 606.1 kB.
- Lärkesholmssjön Pdf, 708.5 kB.
- Skäravattnet Pdf, 724.3 kB.
- Snogeholmssjön Pdf, 681.2 kB.
- Svaneholmssjön Pdf, 706.7 kB.
- Svanshalssjön Pdf, 720.9 kB.
- Sövdeborgssjön Pdf, 777.5 kB.
- Sövdesjön Pdf, 690.5 kB.
- Vombsjön Pdf, 721.1 kB.
- Västra Ringsjön Pdf, 767.3 kB.
- Yddingen Pdf, 591 kB.
- Östra Ringsjön Pdf, 855.3 kB.
Inre Hanöbukten är ett havsområde som fått särskild uppmärksamhet de senaste åren. Rapporter började komma in från fiskare 2009 och 2010 om att något inte stod rätt till i havsmiljön. Bland annat rapporterades fisken minska i antal, vara mager och ha sårskador.
Efter flera år av samverkansprojekt, regeringsuppdrag, undersökningar och sammanställningar av kunskap vet vi mer om Hanöbukten. Men vi har fortfarande inte hela förklaringen till det försämrade hälsoläget för vissa arter södra Östersjön samt hur mycket Hanöbukten skiljer sig från övriga delar av Östersjön.
Efter Statens veterinärmedicinska anstalts, Havs- och vattenmyndighetens och Havsmiljöinstitutets slutrapporteringar om Hanöbukten pågår i dagsläget ingen ytterligare specifik utredning om Hanöbukten.
Viktiga dokument
Äldre underlag
Statens Veterinärmedicinska Anstalt: "Analyssvar av fem undersökta torskar från Pdf, 724 kB.Hanöbukten" (2014) Pdf, 724 kB.
SMHI: "Vindar i Hanöbukten 2010 och 2011" (2012) Pdf, 716 kB. + Bilaga: Alla vindrosor Pdf, 3.2 MB.
%20Jens%20R_%C3%A5lf%C3%B6rs%C3%B6k7_120413_Edit_Cut.jpg)
Studie för att undersöka Helgeåvattnets påverkan på ål
Prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen
Miljöfarliga ämnen inom vattenförvaltningen omfattas av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen. Dessa, i dagsläget 74 ämnen, klassas under den kemiska statusen (prioriterade ämnen) och den ekologiska statusen (särskilda förorenande ämnen). Om de prioriterade ämnena inte uppnår god status eller de särskilda förorenande ämnena endast når ”måttlig status” i en vattenförekomst, genom att deras gränsvärden eller bedömningsgrunder överskrids, föreslås åtgärder för att nå god status.
Gällande gränsvärden för de prioriterade ämnena och bedömningsgrunder för de särskilda förorenande ämnena finns i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) Länk till annan webbplats. om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Föreskriften är alltid uppdaterad med de senaste ändringarna.
Trots att gränsvärden för de prioriterade ämnena och bedömningsgrunder för de särskilda förorenande ämnena är nivåer (gränser) som inte bör överskridas i vattnen, är tanken inte att förorena ”upp till denna nivå”. Direktivet fastslår även att ämnena inte får ackumulera i vattenförekomsterna över tid.
Det står också att de övergripande målen är att begränsa utsläppen av särskilda förorenande ämnen, att gradvis minska utsläppen av prioriterade ämnen och att stegvis eliminera utsläppen av de prioriterade farliga ämnena. Målet ”god status” nås genom att begränsa utsläpp från miljöfarliga verksamheter genom prövning och tillsyn och genom åtgärder för förorenad mark.
Miljöövervakning
För att kunna bedöma statusen i vattenförekomster och för att kunna följa trenden över tid behövs miljöövervakning. Detta kan ske genom lokal, regional och nationell miljöövervakning och genom verksamheternas recipientkontroll.
Länsstyrelsen Skånes miljöövervakning under Giftfri miljö
I direktivet står det att prioriterade ämnen som släpps ut i vattenförekomsten behöver övervakas och statusklassas. Detta gäller utsläpp från både punktkällor, diffusa källor samt atmosfärisk deposition. Vad gäller de särskilda förorenande ämnen ska de övervakas och statusklassas om de släpps ut i betydande mängd till vattnet. Med betydande mängd menas tillräckligt stor mängd för att påverka det akvatiska ekosystemet så att god ekologisk status inte nås.
Miljöprövningens roll i vattenförvaltningen
EUs direktiv innebär att miljömyndigheter behöver ställa krav så att miljöfarliga verksamheters utsläpp inte leder till att gränsvärden för miljögifter (prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen) överskrids i vattnet.
En checklista har tagits fram för att påminna om påverkan på vattenmiljön till miljökonsekvensbeskrivningar, i samband med tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet, enligt 9 kapitlet.
Checklista – Vattenförvaltning i konsekvensbeskrivningar Pdf, 303.4 kB.
Vägledning för kommuner vid fynd av död fisk
Kommuner har ett huvudansvar för sina vattenmiljöer och att utreda upphittad död fisk. Den här vägledningen vänder sig till dig som arbetar på kommunen och går igenom hur du kan hantera och utreda den upphittade döda fisken.
Tipsen är ordnade från det som är mest akut till det som kan lösas efter hand. Vägledningen ska användas med sunt förnuft då varje situation är unik. Den ger heller inte någon detaljbeskrivning av alla möjliga analyser.
Vägledningen vid fynd av död fisk är ett tillsynsvägledningsdokument, du kan läsa det här:
Checklista vid fynd av död fisk. För mer detaljer, läs hela tillsynsvägledningen.
- Överblicka situationen. Misstänker du fara för människor eller djur - ring räddningstjänsten (112).
- Misstänker du miljöbrott – ring polisen (114 14).
- Kontakta de som kan påverkas av ett eventuellt miljöfarligt utsläpp – Markägare, vattenbrukare, möjliga utsläppare, berörda personer på myndigheter (kommun och Länsstyrelse).
- Samla in färsk fisk och skicka iväg till SVA för analys (se detaljer i dokumentet). Samla in extra fisk för andra analyser. Frys in fisk som ej kan skickas iväg direkt.
- Samla in material för andra analyser. Mät vad som är möjligt att mäta i fält. Färska vattenprov är hög prioritet. (Se exempel på mätparametrar i dokumentet.)
- På platsen – skriv ner och fotografera så många relevanta detaljer som möjligt. Notera datum, klockslag, position. (Se fler detaljer i dokumentet.)
- Eftersök mer information. Nå ut till boende på platsen, föreningar som rör sig på platsen och tjänstemän i närområdet. Publicera gärna på extern webbsida och sociala medier för att efterlysa information.
- Dokumentera, spara och sprid informationen. Summera händelseförloppet i ett digitalt dokument med bild och text. Publicera på webben och sprid till berörda och intresserade parter.
Relaterad information
- EU-direktiv för vattenförvaltningen på Vattenmyndigheternas webbplats Länk till annan webbplats.
- Miljökvalitetsnormer för ytvatten på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
- Vattenförvaltning för ytvatten på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
- Miljökvalitetsnormer för grundvatten från SGU Pdf, länk till annan webbplats.
- Vattenförvaltning för grundvatten på SGU:s webbplats Länk till annan webbplats.
- Miljökvalitetsmålen på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Kontakt
Sjöar och vattendrag
Marie Eriksson
marie.m.eriksson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 13 10
Vattendirektivet (ytvatten, ekologisk status), miljöövervakning (sjöar & vattendrag), recipientkontroll (sjöar & vattendrag), UC4LIFE, sötvattensmusslor, kiselalger, miljömål (Levande sjöar och vattendrag), Kontakt för vattendrag: Helgeån, Skräbeån, Stensån, Lagan, Ivösjön
Thomas Lakowitz
thomas.lakowitz@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 14 47
Vattendirektivet (ytvatten, ekologisk status), miljöövervakning (sjöar & vattendrag), recipientkontroll (sjöar & vattendrag), försurning, kalkning, invasiva arter (sötvatten), miljömål (Bara naturlig försurning), Kontakt för vattendrag: Råån.
Emma Persson
emma.p.persson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 17 96
Vattendirektivet (ytvatten, ekologisk status), miljöövervakning (sjöar & vattendrag), recipientkontroll (sjöar & vattendrag), miljömål (Ingen övergödning), Kontakt för vattendrag: Höje å, Segeån.
Miljöfarliga ämnen
Pardis Pirzadeh
pardis.pirzadeh@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 15 88
Vattendirektivet (miljöfarliga ämnen), miljöövervakning (miljöfarliga ämnen), Kontakt för vattendrag: Svartån, Sydvästra Skånes vattendrag, Kävlingeån, Saxån/Braån.
Hav
Charlotte Carlsson
charlotte.carlsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 12 68
Vattendirektivet (kustvatten, ekologisk status), havsmiljödirektivet, miljöövervakning (kust), recipientkontroll (kust), algblomning, Öresundsvattensamarbetet, miljömål (Hav i balans samt levande kust och skärgård), Kontakt för kustvatten: Öresund, Västra Hanöbukten
Jonas Gustafsson
jonas.m.gustafsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 13 45
Vattendirektivet (kustvatten, ekologisk status), havsmiljödirektivet, miljöövervakning (kust), recipientkontroll (kust), Improve Aquatic LIFE, stenåterföring till kustvatten, marint mikroskräp, videoinventeringar av marina miljöer, miljömål (Hav i balans samt levande kust och skärgård), Kontakt för kustvatten: Nordvästskåne och Sydkusten