Rensning av diken
Öppna diken och täckdiken på din mark räknas som vattenanläggningar. Du som är markägare kan vara skyldig att underhålla dem. Innan du gör något underhåll av dina diken kan du behöva göra en anmälan, eller ansöka om tillstånd eller dispens hos Länsstyrelsen.
När är jag skyldig att underhålla mina diken?
Om det kan uppkomma skada på allmänna eller enskilda intressen är du skyldig att underhålla dina öppna diken och täckdiken. Underhållsansvaret gäller för alla diken, oavsett om det finns ett tillstånd för diket, till exempel ett dikningsföretag, eller inte.
Diken är vanligtvis grävda vattenanläggningar medan bäckar och åar är naturliga vattendrag. Du har ingen skyldighet eller rättighet att underhålla ett naturligt vattendrag om det inte utgör ett dikningsföretag eller omfattas av andra tillstånd. Om du ändå vill rensa eller gräva i naturliga vattendrag kan du behöva göra en anmälan eller ansöka om tillstånd. Kontakta därför Länsstyrelsen i god tid innan du gör några åtgärder.
Vad innebär det att underhålla diken?
Det vi i dagligt tal kallar att rensa ett dike är att underhålla det. Underhåll innebär att ta bort till exempel slam, nedrasat material och växtlighet. Enligt lagen är det skillnad på
- att rensa
- att gräva
- att bredda och fördjupa (markavvattning).
När du utför underhåll av ett dike kan alltså olika regler gälla beroende på dikets förutsättningar, vad du vill göra och hur du vill göra det.
Vad är rensning av diken?
När du rensar ett dike är syftet att upprätthålla dikets ursprungliga djup och läge. Det innebär att du inte får rensa djupare eller bredare än vad som bestämts i ett tillstånd (förrättning) eller vad som kan visas vara senast lagliga djup. Du som verksamhetsutövare är skyldig att kunna visa vad som är senast lagliga djup innan du börjar med rensningen.
Påverkas fisket?
Om fisket kan skadas eller påverkas negativt när du rensar diket behöver du först göra en anmälan till Länsstyrelsen. Fisket kan till exempel bli påverkat om rensningen görs vid fel tidpunkt på året eller om vattnet blir grumligt. Detta gäller både allmänt och enskilt fiske och både yrkes- och fritidsfiske.
Anmälan om rensning
Anmälan om rensning/underhåll av vattenanläggningar enl. 11 kap. 15§ miljöbalken
Anmälan om rensning enl. 11 kap. 15 § miljöbalken
Pdf, 219 kB.
Vad är grävning i diken och andra vattendrag?
Om diket inte utgör ett dikningsföretag eller om det inte finns något annat tillstånd som fastställer djup och läge i diket eller vattendraget, kan det vara svårt att avgöra vilken nivå du har rätt att underhålla diket till. Det kan i sådana situationer istället vara fråga om grävning i vattenområde och inte en rensning.
Innan du gör grävningen måste du göra en anmälan till Länsstyrelsen.
Rensning (underhåll) av befintliga diken och dikningsföretag
Du får bara rensa befintliga, grävda diken ner till dikets ursprungliga djup och läge. Om du gräver djupare eller bredare än profilen i tillståndet (förrättningen) som rör dikningsföretaget betraktas det som en ny vattenverksamhet som kräver tillstånd. Det kan även krävas en dispens från markavvattningsförbudet.
För övriga diken, de som inte har en fastställd profil i ett tillstånd, gäller att du inte får rensa djupare än att du rensar bort tillfört material såsom slam och/eller vegetation. Hårdbottnar får inte rensas bort. All rensning ska ske med försiktighet och hänsynsreglerna i Miljöbalkens andra kapitel ska följas.
Ett underhåll (rensning) ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge.
- För dikningsföretag innebär det att man inte får rensa djupare/bredare än vad som fastställts i tillståndet.
- För alla andra diken gäller att man inte får rensa djupare än att man rensar bort slam och/eller vegetation.
Länsstyrelsen kan komma att kräva en inmätning av dikningsföretaget så att läget kan jämföras med förrättningsprofilen innan rensning får utföras. Vill man rensa djupare klassas åtgärden vanligtvis som markavvattning vilket kräver tillstånd från Länsstyrelsen samt en dispens från markavvattningsförbudet i Skåne. Länsstyrelsen är restriktiv med att bevilja dispenser från markavvattningsförbudet.
Viktig information och råd
För att minska risken för negativ påverkan på naturmiljön har Naturvårdsverket i samarbete med LRF och Jordbruksverket sammanställt en rensningsbroschyr
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Täckdikningsplaner och uppgifter om dikningsföretag
I Länsstyrelsens vattenarkiv finns dikningsföretagens förrättningar som innehåller uppgifter om profiler, dimensioner, kostnadsfördelningslängder etc. Många handlingar finns att tillgå digitalt. En karttjänst över de skånska dikningsföretagen kan du hitta här.
Länk till annan webbplats. Använd karttjänsten som heter "Vatten och klimat (Vattenarkivet-Dikningsföretag).
I vattenarkivet finns även de täckdikningsplaner arkiverade som upprättades av lantbruksnämnden. Genom dessa handlingar är det möjligt att se detaljdräneringen för vissa specifika markområden.
Minska ditt rensningsbehov
Diken kan omfatta allt från vattendrag till mindre grävda diken i mer traditionell mening. De har det gemensamt att vatten flödar genom dem på olika sätt. Vattnet kommer att bete sig på olika sätt beroende på faktorer i omgivningen där det flyter fram. Om man kan tillmötesgå vattnet och det sätt som det kommer bete sig kan man minska sitt rensningsbehov.
Det finns en mängd olika sätt att minska t.ex. igenväxning genom att plantera trädridåer som skuggar vattendraget eller tillåta att vattnet slingar sig fram (meandrar) i fåran. Ett slingrande vattendrag får en lägre hastighet och man får därmed mindre erosionsskador på diket. Genom ganska enkla medel kan man radikalt minska behovet och kostnaderna för att rensa.
Vad gäller för breddning och/eller fördjupning av diken?
Om du vill gräva djupare eller bredare i diket än ursprunglig dimension kan åtgärden innebära ny markavvattning och räknas inte som rensning av diken.
Hänsyn, tillstånd eller dispens
När ett dike ska underhållas behöver du ta hänsyn till allmänna och enskilda intressen för att begränsa eventuell skada. Innan rensningen bör du därför till exempel kontrollera:
- Finns det en fiskevårdsförening som kan påverkas, även nedströms det aktuella diket? Kontakta dem i sådana fall.
- Är diket biotopskyddat område? Beroende på tidpunkt och vilken teknik du använder kan du behöva ansöka om biotopskyddsdispens.
- Finns det fridlysta eller hotade djur eller växter i diket? Då kan du behöva visa särskild hänsyn och ansöka om artskyddsdispens.
- Omfattas platsen av Natura 2000-bestämmelser, naturreservat eller annat naturskydd? I så fall kan du behöva ansöka om andra dispenser eller tillstånd för respektive skyddsform.
En dikesrensning kan påverka miljön på olika sätt, eller ligga i områden med naturskydd eller som innehåller skyddade arter. Läs nedan för att få ytterligare upplysningar om detta kan gälla just ditt dike. Länkar finns i flera fall till sidor som beskriver områdena, eller där man kan söka de dispenser som kan komma att behövas.
Påverkas fisket ska rensningen anmälas
Generellt grumlar en dikesrensning och genom det kommer det finnas en påverkan på fisk och andra djur i vattnet. Hur stor den negativa påverkan är beror på årstid, vilka djurarter som finns i vattnet, vattenföring, med mera. Det är därför det är viktigt att anmäla rensningen till Länsstyrelsen.
I miljöbalken står det att om fisket kan skadas i diket eller nedströms diket ska du, i god tid innan arbetena ska utföras, anmäla detta till länsstyrelsen (11 kap 15 § miljöbalken). Med det menas även en negativ påverkan och djur som musslor och kräftor.
Några exempel på åtgärder som kan orsaka skada är grumling, förändring av bottenförhållanden och tillfällig svårighet för vattenlevande djur att vandra upp eller ner i vattendraget.
En anmälan ska göras före varje rensning och gäller för den tidsperiod som anges i beslutet. Vi tittar då på vilket vattendrag det handlar om och vilka värden det innehåller. Därefter kan vi förelägga om försiktighetsmått med hänsyn till miljön enligt miljöbalkens andra kapitel om allmänna hänsynsregler samband med rensningen.
Om arbetet berör en fastighet som tillhör någon annan, ska du alltid underrätta fastighetsägaren innan arbetena påbörjas.
Fiskevårdsområdesföreningar
En rensning innebär alltid en störning för djurlivet i ett vattendrag och i vissa fall kan det få en negativ påverkan, inte bara på fisk, utan även andra organismer som ingår i ekosystemet där fisken är en del.
I många vattendrag finns det fiskevårdsområdesföreningar som arbetar för att främja förhållanden för fisk och fiske. Medlemmar i dessa är fiskerättsägarna, vilket innebär att det ofta finns representanter från dessa i dikningsföretaget. Det finns också en del fiskeklubbar som arrenderar fiskerätten i vattendragen och som också bedriver fiskevård.
Eftersom många fiskevårdsområdesföreningar och sportfiskeklubbar utför konkreta åtgärder i vattendragen, är det viktigt att ha en dialog med dessa inför och vid en rensning så att inte rensningen riskerar att skada fiskevårdsarbetet. Men observera att även rensningar kan främja förhållanden för djurlivet i vissa typer av vattendrag, t ex om det förekommer en stark igenväxning och sedimentation, och att en dialog därför bidrar till att rensningen kan göras på bästa sätt för båda intressen.
Finns det hotade djur eller växter i diket?
I vissa vattendrag förekommer bl.a. musslor som är skyddade och en rensning kan då kräva en dispens gentemot bestämmelserna i artskyddsförordningen. De djur- och växtarter som finns upptagna i förordningen är listade där.
Artskyddsförordningen (2007:845) Länk till annan webbplats.
Finns det tjockskalig målarmussla i vattendraget måste dispens sökas. Dispensansökan ska vara komplett och lämnas in i god tid före rensningen planeras genomföras.
Ansök om dispens enligt artskyddsförordningen. Länk till annan webbplats.
Information om tjockskalig målarmussla och andra hotade stormusslor.
I artskyddsförordningen står även andra djur och växter upptagna, där det inte behövs en särskild dispens, men där särskilda försiktighetsmått kan komma att bli aktuella. T.ex. kan det vara att man bara får rensa under en viss period på året.
Biotopskyddade områden
För normal underhållsrensning behövs ingen biotopskyddsdispens, men annars omfattas öppna diken, småvatten och våtmarker i jordbruksmark omfattas av biotopskydd. Bland annat i vilken omfattning som jordbruksmark gränsar till vattnet kan avgöra om det ska räknas som ett biotopskyddat område eller inte. Om du är tveksam om ditt dike omfattas av biotopskyddet, kontakta Länsstyrelsen.
Detta innebär att sådana verksamheter eller åtgärder som kan skada den naturmiljö, som det öppna diket utgör, inte får utföras. Därför är det viktigt att spara träd och buskar längs med vattendraget.
Mer om vilka miljöer som omfattas av biotopskydd och vad det innebär.
Dispens från generellt biotopskydd
Natura 2000 områden
Ligger diket som ska rensas i ett Natura 2000 område dikningsföretaget kan det komma att krävas tillstånd från Länsstyrelsen. Detta om följderna av en rensning, t.ex. markskador, olämplig uppläggning av rensmassor eller trädfällning kan komma att påverka värdena i Natura 2000 området på ett betydande sätt. Detta under förutsättning att åtgärderna inte redan omfattas av någon rättskraft i ett tidigare tillstånd, t.ex. i dikningsföretagens förrättningar.
Information om vilka Natura 2000-områden som finns i Skåne.
Utpekade värdefulla vattendrag
Vissa vattendrag där ett dikningsföretag ingår är utpekade av olika anledningar, ofta biologiska eller biotopskäl, som nationellt eller regionalt värdefulla eller särskilt värdefulla. Du kan på sidan för utpekade värdefulla vatten se om ditt dikningsföretag ligger i ett sådant.
Länsstyrelsen kan inte utfärda särskilda restriktioner för dessa dikningsföretag eftersom underhållsskyldigheten kvarstår, men brukar föra en dialog med dikningsföretaget och diskutera möjligheten att utföra rensningen på ett skonsammare sätt, t ex med klippskopa.
Se även avsnittet om fiskevårdsområdesföreningar eftersom fiskefrämjande arbeten kan ha utförts i dessa vattendrag.
Rensning av naturliga vattendrag
Observera att det oftast krävs tillstånd för rensningsåtgärder i naturliga bäckar och vattendrag. Om rensningarna beräknas bli omfattande, och/eller medföra negativa konsekvenser för miljön, bör inledningsvis ett samråd äga rum med Länsstyrelsen. I sådana fall är det troligt att tillstånd ska sökas från Mark- och Miljödomstolen. Det är här bättre att anmäla åtgärden för samråd - även om du är tveksam över om det blir några större konsekvenser - än att du i efterhand kanske blir anmäld för att ha brustit i samrådsskyldigheten och kanske även tillståndsplikten enligt miljöbalken.
Bortodling och behov av djupare diken pga. speciella markförhållanden
Vissa odlingsmarker, framför allt uppodlade torvmarker, sjunker med tiden ihop och dikenas vattenavledande förmåga minskar. Vill du fördjupa sådana diken för att uppnå tidigare effekt så betraktas detta inte som rensning utan som markavvattning, vilket gör att du behöver tillstånd. I vissa fall ska en ansökan om markavvattning prövas av Mark- och Miljödomstolen.
Vid rensning av diken på skogsbruksmark bör du kontakta Skogsstyrelsen för samråd om vilka åtgärder som du kan göra för att minimera negativa konsekvenser för miljön.
En miljöanpassad underhållsplan ska ses som ett stöd i markavvattningsföretagens löpande förvaltning. En väl genomarbetad och lokalt anpassad underhållsplan kommer på sikt att kunna leda till minskat underhållsbehov utan att det ursprungliga syftet med markavvattningsföretaget går förlorat. Samtidigt kan underhållsplanen bidra till att minska störningen på ekosystemen och de hydromorfologiska processerna, samt bidra till minskade underhållskostnader.
Genom att sätta upp långsiktiga mål för underhållsarbetet utifrån de lokala förutsättningarna undviker man att orsaka onödig skada på vattendragets ekosystem och åtgärderna blir samtidigt mer kostnadseffektiva. I underhållsplanen ingår uppföljning av genomförda åtgärder, samt analys och förslag på förebyggande arbeten för att minska det framtida underhållsbehovet.
Vägledning och checklista kan utgöra stöd för markavvattningsföretagen när miljöanpassade underhållsplaner tas fram eller för att göra bedömningar av vilket rensningsbehov som finns och hur det kan göras på ett så skonsamt sätt som möjligt. Innan vägledningen togs fram gjordes en litteraturstudie för att få en överblick av vilka metoder för miljöanpassad rensning som används i andra länder. Utifrån detta togs en metod fram för svenska förhållanden. ktigt att spara träd och buskar längs med vattendraget.
Checklista underhållsplan. Pdf, 334.5 kB.
Vägledning - kunskapsstöd miljöanpassat underhåll. Pdf, 3.6 MB.
Rensning av mindre diken utan anmälan till länsstyrelsen
Du får rensa mindre diken som inte är ett naturligt vattendrag utan att anmäla det till länsstyrelsen.
Då får du rensa ett öppet dike utan anmälan eller annan prövning:
- När det är tydligt att det tidigare rensats genom att det är rakt och med ganska jämn botten (se bild 1 och 2 i bildexempel)
- Bottenbredden är maximalt 2 meter
- Ansvariga för rensningen följer hänsynsregler om bästa möjliga teknik (innefattar även rensningstidpunkt).
- Inget talar för att det finns fridlysta arter, exempelvis musslor, som kan skadas av rensningen eller hanteringen av rensmassor
- Det inte finns en rimlig anledning att misstänka föroreningar i rensmassorna.
Naturliga vattendrag
Ett naturligt vattendrag är exempelvis en bäck som:
- ringlar sig fram
- har varierande botten med stenar och grus
- som inte har rensats regelbundet, se bild 3 i bildexempel.
Även ett dikningsföretag kan ligga i ett vattendrag som är natur-likt och har rensats regelbundet, se exemplet Saxån i bild 4 i bildexempel. Sådana får inte rensas utan kontakt med länsstyrelsen då de kan ha stora naturvärden.
Bild 1. Typiskt dike som kan rensas utan anmälan. Bra att trädridån har lämnats kvar
Bild 2. Annat exempel på typiskt dike som kan rensas utan anmälan. Bra att massornas tillfälliga placering är en bit från diket.
Bild 3. Litet naturligt vattendrag med hård botten där musslor kan trivas. Det ska inte rensas.
Bild 4. Exempel från en naturlig slingrande sträcka i Saxån. I sträckor som ingår i ett dikningsföretag finns en rättighet att rensa, men på grund av fridlysta arter behöver villkoren för rensningen först prövas enligt artskyddet.
Diken i skyddad natur
Du behöver kontakta Länsstyrelsen innan rensning om diket ligger i ett Natura 2000-område eller ett naturreservat. I vissa sådana skyddade områden är det exempelvis bättre med rensning vid andra tider än de som normalt rekommenderas. Även hanteringen av rensmassorna är en extra viktig fråga inom skyddade områden. Se om diket ligger inom ett skyddat område i naturvårdsverkets karta skyddad natur.
Hänsyn vid rensning av diken utan anmälan
Du behöver följa Miljöbalkens hänsynsregler när du rensar diket.
Det innebär bland annat att du ska göra rensningen vid bästa möjliga tidpunkt och använda bästa möjliga teknik.
Här beskriver vi generella exempel på vad rimlig hänsyn till natur-och vattenmiljön vid dikesrensning innebär. Det kan finnas andra saker du måste ta hänsyn till på just den plats du ska rensa.
När
- Juni-september normalt sett är bästa tiden för dikesrensning. Då är det oftast låg vattenföring. Det underlättar själva rensningen och dessutom är det enklare att minimera grumling och sedimenttransporter. Störningarna på djurlivet minimeras och rensningen sammanfaller inte med örings lektid eller kläcknings- och yngelfas (oktober-maj).
Vad
- Att du i första hand begränsar rensningen till punktinsatser mot bankar och andra föremål som dämmer. Det är bättre med årliga punktinsatser än stora rensningar mer sällan.
- Rensningen ska begränsas till sediment och växtdelar i diket. Var rädd om slänterna eftersom gräs binder massorna och motverkar erosion. Släntvegetationen ska alltså sparas så långt det är möjligt, se bild 5.
- Buskar och träd längs diket bör sparas. Buskarna och träden ger bland annat en skuggning som motverkar igenväxning i diket och gynnar vattenlevande organismer. Grenar kan sågas av från träd i stället för att ta bort hela trädet, se bild 5.
Hur
- Om möjligt, prova att klippa vassen i stället för konventionell rensning med grävskopa. Det behöver göras lite oftare i början, men är betydligt mer skonsamt för vattendraget än grävning.
- Orsaka så lite grumling och sedimentspridning som möjligt! Ett sätt är att rensa mot strömriktningen men lämna en orensad kort sträcka längst ner. Då kan sediment fastna i den orensade dikesträckan nedströms, som ska rensas sist. Ett annat exempel kan i stället vara att en eller flera halmbalar läggas som ett filter nedströms i diket och därefter kan rensningen ske antingen medströms eller motströms. Du känner ditt dike bäst och vet bäst vilken eller vilka metoder som fungerar bäst hos dig för att motverka sedimentspridning.
- I dikningsföretag får du genom rensningen inte göra fåran djupare eller bredare än vad som anges i förrättningshandlingarna. För att avgöra hur djupt du kan rensa är det viktigt att känna till dikningsföretagets fixpunkter.
- Om det inte är ett dikningsföretag får du rensa till det djup och den bredd som diket hade när det anlades, eller till det djup som diket fick på ett lagligt sätt fick vid en senare tidpunkt.
- Bottenstrukturer av sten och grus bör sparas eftersom dessa utgör potentiella lek- och uppväxtområden för många vattenlevande arter. Se bild 6 som är ett varnande exempel. Ibland är det just grusiga sedimentbankar som behöver rensas bort eftersom de dämmer. Då gäller givetvis inte detta råd.
Hantering av rensmassor
- I samband med rensningen kan rensmassor läggas tillfälligt på ett rimligt avstånd från diket (se exemplet i bild 2). De får inte läggas så nära diket att de riskerar att föras tillbaka till diket vid högt vattenflöde. Så snart som möjligt ska de planas ut på jordbruksmark där värdefulla biotoper för djur- och växtarter inte skadas och så att allmänhetens tillträde inte påverkas negativt. Massor bör jämnas ut mjukt och får inte bilda bestående vallar eller högar. Rensmassorna får inte heller läggas på betesmarker med känslig vegetation t ex orkidéer.
- Om du upptäcker invasiva främmande arter vid rensningen, exempelvis parkslide, jättebalsamin eller kanadensiskt gullris, behöver växtdelarna hanteras avskilt från övriga rensmassor. Kontakta länsstyrelsen för att få råd om hur du ska genomföra rensningen och hantera rensmassorna. Om invasiva arter: Reporting (artfakta.se) Länk till annan webbplats. eller Invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.
- Den mycket giftiga sprängörten växer gärna längs med diken. Den är inte invasiv, men rensmassor med sprängört får inte läggas där betesdjur kan komma åt.
- Kontrollera eller bedöm om rensmassorna är förorenade eller inte! Rensmassorna omfattas även av definitionen för avfall och beroende på föroreningsrisk kan hanteringen behöva anmälas eller tillståndsprövas.
Övrigt om hänsyn och egenkontroll
- Det ska finnas beredskap så att spridning av oljeprodukter kan förhindras i händelse av olycka eller läckage från maskiner och arbetsredskap.
- Det är bra att dokumentera arbetena genom att ta foton, både på diket innan och efter rensningen, men också på rensmassor. Om Länsstyrelsen skulle göra tillsyn, som följd av klagomål eller vid vår rutinkontroll av vattenverksamhet, kan foton redogöra för kraven om egenkontroll.
- Som ansvarig verksamhetsutövare ska du se till att samtliga entreprenörer som utför arbetet får ta del av den här informationen. Markägare på vars marker det läggs upp rensmassor ska alltid informeras innan. I dikningsföretag är det viktig att informera andra delägare i dikningsföretaget innan rensningen.
Bra exempel:
Bild 5. Bra att grova grenar sågas av i stället för att ta ner hela träden. Släntvegetationen har kunnat sparas helt intakt på ”trädsidan” vilket är mycket bra!
Ett varningsexempel på rensning som blivit alltför omfattande:
Bild 6. Ett varningsexempel, stora mängder sten och hårdbotten har grävts upp från dikesbotten.