Vattenuttag

Vattenuttag är en vattenverksamhet som innebär att grundvatten eller ytvatten tas ut, för till exempel dricksvatten, bevattning eller processvatten. Beroende på hur mycket vatten du tar ut eller hur stor miljöpåverkan blir, kan du behöva göra en anmälan eller ansöka om tillstånd.

För att få göra ett uttag av vatten behövs tillstånd från Mark- och miljödomstolen (MMD) För vissa ytvattenuttag av mindre omfattning räcker det istället med en anmälan till Länsstyrelsen. Det finns också undantag när det inte krävs vare sig anmälan eller tillstånd. Anledningen till att vattenuttag är kontrollerat på det här sättet är att det finns risker med vattenuttag.

För stora uttag av grundvatten kan leda till att:

  • Närliggande brunnar sinar.
  • Våtmarker och magasin kan torka ut.
  • Vattendrag kan sina som försörjs med utläckande grundvatten.
  • Det blir sättningar i byggnader beroende på jordlagerförhållanden.

Ovanstående punkter behöver utredas. Det kan behövas:

  • En vattenbalansberäkning samt en dokumenterad provpumpning och beräknad avsänkningstratt.

För stora uttag av ytvatten kan leda till att:

  • Vattendrag sinar.
  • Vattennivåer i våtmarker, magasin och sjöar sjunker och bottnar kan friläggas.
  • Försämrade levnadsförhållanden för djur och växter i vattendraget.
  • Fiskar och andra organismer som lever i vattnet kan hindras i sina förflyttningar, om dämning sker för att skapa en vattenreserv.
  • Andra som gör uttag nedströms får mindre vatten.

Ovanstående punkter behöver utredas. Det kan exempelvis behövas:

  • Inventering av biologiska värden i vattendraget och kvalificerad bedömning av hur dessa värden kan påverkas av uttaget.
  • Kunskap om vid vilka vattennivåer och flöden det finns utrymme att ta vatten utan att riskera skador.
  • För kontroll kan det behövas installation av en pegel (nivåmätare) eller flödesmätare.

Egenkontroll

Alla som tar ut vatten är skyldiga att bedriva egenkontroll, detta gäller oavsett om du har tillstånd eller inte. Det innebär att vattenuttaget regelbundet ska följas upp. Du ska ha kunskap om var, när och hur mycket vatten som har tagits ut.

Den som tar vatten från våra vattendrag måste själv hålla reda på aktuella flöden där uttaget görs och själv ta ansvar för att uttaget håller sig inom de riktlinjer som gäller i Skåne för uttag som görs utan tillstånd.

Längst ner på sidan finns riktlinjer för vattenuttag för bevattning med tillhörande PM och kartbilaga.

När behöver du ansöka om tillstånd?

Alla grundvattenuttag och uttag av ytvatten kräver tillstånd från mark- och miljödomstolen. Genom att ha ett tillstånd för ditt vattenuttag har du rätt att ta ut vatten om du följer villkoren i tillståndet. I tillståndet beskrivs när du får ta ut vatten och under vilka förutsättningar.

Om du inte har tillstånd

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och kan avbryta vattenuttag som inte har ett tillstånd om det bedöms orsaka skada i naturen. Under perioder av torka kan Länsstyrelsen besluta om att förbjuda vattenuttag.

När behöver du göra en anmälan?

För mindre ytvattenuttag som inte har någon betydande påverkan på miljön, närliggande fastigheter eller annan verksamhet, kan en anmälan till Länsstyrelsen vara tillräcklig. Som mindre ytvattenuttag räknas:

  • Uttag av högst 600 kubikmeter per dygn men högst 100 000 kubikmeter per år från ett vattendrag.
  • Uttag av högst 1 000 kubikmeter per dygn men högst 200 000 kubikmeter per år från ett annat vattenområde än vattendrag.

När du gör din anmälan måste du kunna visa vilka effekter som uttaget orsakar i vattendraget eller sjön. Det kan alltså behövas mycket underlag även i en anmälan. Samtidigt ger en anmälan inte alls den rättstrygghet som ett tillstånd ger och ofta behöver anmälan upprepas exempelvis varje eller vartannat år.

Under torra somrar när det är låga flöden i vattendragen är utgångspunkten att det alltid blir negativ påverkan på omgivningen och att du först måste anmäla uttaget.

Det är viktigt att känna till länsstyrelsens riktlinjer för uttag eftersom dessa anger gränsen för när skada kan uppstå. Vid låga flöden får uttag inte göras även om du har anmält uttaget. Det innebär att du kanske inte får göra uttag när ditt bevattningsbehov är som störst. Att anlägga våtmarker eller bevattningsmagasin som lagrar vatten från högflöden är ofta en bra och viktig åtgärd för att kunna vattna även vid låga flöden i vattendraget.

Fördelen med tillstånd för vattenuttag

  • Den som har en vattendom eller en miljödom för sitt vattenuttag har säkerställt sin investering i bevattningsanläggningen och tryggat sin vattenförsörjning.
  • Ett tillstånd för vattenuttag innebär en rätt att ta vatten i enlighet med de villkor som kopplas till tillståndet. Vid torka med låga flöden och låga grundvattennivåer kan detta få stor betydelse.
  • I tillståndet regleras hur uttagen får ske även under sådana förhållanden. Om man följer villkoren för tillståndet riskerar man inte att myndigheterna meddelar förbud eller föreläggande om inskränkningar av vattenuttagen.
  • I tillståndsprocessen regleras även alla förutsebara skador för närboende.

Förarbete för att få tillstånd

Kostnaden för ett tillstånd kan uppfattas som en hindrande faktor. För att domstolen ska kunna ge tillstånd krävs bland annat att man gör undersökningar för att visa på vattentillgången i området, tar fram en beskrivning av effekterna i miljön och visar på vattenbehovet.

Ofta behöver man anlita konsult och juridiskt ombud. Därför är det bra att gå samman med grannar och söka tillstånd tillsammans eftersom man då kan dela på kostnaderna. Samtidigt är grannarna också sakägare av de enskilda uttagen så sakägarkretsen minskar rimligtvis.

Nackdelen med att göra vattenuttag utan tillstånd

  • Den som inte har tillstånd för sitt vattenuttag måste kunna visa vilken påverkan uttaget har på omgivningen.
  • Den som inte kan påvisa att inga allmänna eller enskilda intressen skadas kan föreläggas att omedelbart upphöra med vattenuttaget.
  • Den som gör uttaget har alltid bevisbördan om någon påtalar skada till följd av uttaget. Bland annat kan man behöva visa vilka förhållanden som rådde i vattnet innan uttagen startade, till exempel avseende vattennivå i brunnar eller hur vattenflödet i ett vattendrag minskar.
  • Den som vattnat kan även drabbas av straff, då det kan vara fråga om en otillåten vattenverksamhet, och skadeståndskrav från närboende. Därför är det mycket viktigt att alla som gör någon typ av vattenuttag följer upp uttagets effekter.
  • Ett minimikrav är att man har journalföring för att kunna redovisa hur stora uttag man gör varje månad (eller varje vecka eller varje dag), avsänkningen i uttagsbrunnen och några närliggande brunnar, flödet i vattendraget före respektive efter uttagspunkten samt vattennivån i magasinet/sjön där uttaget sker.
  • Observationer bör föras regelbundet och sparas eftersom de kan komma till användning flera år efter det att observationen har utförts.

När behöver du inte ansöka om tillstånd eller göra en anmälan?

Du behöver inte anmäla eller ansöka om tillstånd för vattenuttag där det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena.

Det är du som verksamhetsutövare som har ansvaret att visa om denna undantagsmöjlighet kan användas. Om skador skulle uppkomma på allmänna eller enskilda intressen kan Länsstyrelsen komma att vidta tillsynsåtgärder och ställa krav på rättelse.

Vattenuttag för jordbruksfastigheter

Du behöver inte tillstånd eller göra en anmälan för vattenuttag för en jordbruksfastighets husbehovsförbrukning av vatten. Till husbehovsförbrukning räknas vattenuttag för djurhållning, men inte bevattning av grödor. Du måste alltid hålla koll på din vattenförbrukning så att inte omgivningen skadas.

Vattenuttag för enskilda fastigheter

Du behöver inte tillstånd eller göra en anmälan för vattenuttag till husbehovsförbrukning för enskilda fastigheter. Till husbehovsförbrukning räknas

  • dusch och bad
  • matlagning
  • tvätt och rengöring
  • dricksvatten till hushållet (människor och djur)
  • bevattning av trädgård för eget behov, till exempel trädgårdsland.

Observera att bevattning av gräsmattor inte räknas som husbehovsförbrukning.

Kontakt