Nya kyrkor i det sekulariserade samhället
Sedan 1940 har det uppförts mer än 30 nya kyrkor i Skåne. De moderna kyrkorna har vanligtvis fått en utformning som avviker från äldre kyrkors utseende.
Kyrkor byggda efter 1940
Sedan 1940 har det uppförts mer än 30 nya kyrkor i Skåne. Detta samtidigt som sekulariseringen ökat. Signifikant är att dessa kyrkor ofta byggts samman med lokaler för andra verksamheter, knutna till Svenska kyrkan. Gudstjänsten är en av många verksamheter.
Flertalet av de nya kyrkorna är byggda i nya bostadsområden i städernas utkant. Kyrkorna hade dock ingen självklar plats i 1950-talets planering av nya grannskapsenheter, medan annan samhällsservice som skola, affärer, fritidslokaler, post och bank prioriterades.
Kyrkan i centrum
Från 1960-talet blev det vanligare att kyrkorna planerades in i stora centrumanläggningar, men det finns stora lokala skillnader. I till exempel Malmö var det undantag, medan det i Lund var regel. En förklaring kan vara att i Malmö blev äldre landsbygdskyrkor (Västra Skrävlinge, Fosie, Oxie) plötsligt omgärdade av ny bebyggelse. Så var inte fallet i Lund, där nya bostadsområden anlades på i det närmaste obebyggd åkermark. En annan förklaring kan vara att Malmö styrdes av en socialdemokratisk majoritet med ambitionen att i första hand bygga en modern välfärdsstat medan Lund styrdes av borgerliga partier. I stiftsstaden Lund bör rimligen kyrkan överlag haft en starkare ställning än i Malmö.
Minskat behov
I samband med att bostadsbyggandet mattades av efter 1975 minskade också behovet av nya kyrkor. Sverige var "färdigbyggt" för lång tid framöver och relativt få kyrkor har tillkommit i Skåne sedan dess. Åtminstone en kyrka har till och med lämnats, nämligen den i Rosengård, Malmö. Där har det istället byggts en katolsk kyrka och en muslimsk moské. Merparten av de kyrkor som byggts de senaste 25 åren har antingen gällt färdigställande av redan planerade kyrkor i 1950- och 60-talens bostadsområden eller nya kyrkor i nya bostadsområden.
Material och utformning
Flertalet av efterkrigstidens kyrkor har byggts i moderna material som betong och mexitegel eller traditionellt murtegel. Särskilt det mörka, hårdbrända teglet från Helsingborgs Ångtegelbruk uppskattades av 1960-talets arkitekter. Välbekant är historien om hur arkitekten Sigurd Lewerentz var med på tegelbruket och valde ut enskilda tegelstenar som han tyckte var särskilt vackra då S:t Petri i Klippan byggdes i mitten av 1960-talet. Lewerentz besökte regelbundet byggplatsen och lämnade anvisningar till murarna hur teglet skulle fogas och vilka enskilda stenar som skulle sitta var.
De moderna kyrkorna har vanligtvis fått en utformning som avviker från äldre kyrkors utseende. De saknar torn, men flera är försedda med separata klocktorn, så kallade kampaniler, och kyrkogård. Kyrkobyggnaderna skiljer sig vanligen även från sin omgivning i fråga om byggnadsmaterial, volym och gestaltning. Det finns också exempel på motsatsen - kyrkor som integrerats med omgivande bebyggelse. Ett fåtal kyrkor ligger i park men flertalet är snarare en del i stadsrummet.
I städerna finns begravningsplatser i stället för kyrkogårdar. På begravningsplatserna finns ofta moderna byggnader kopplade till Svenska kyrkan. Det gäller särskilt kapell och krematorier - med landets äldsta (1929) i Helsingborg. Även dessa har ofta fått en gestaltning som visar på ett stort intresse för denna typ av byggnader. För arkitektkåren har kyrkorna blivit en prestigeuppgift, och byggandet av en ny kyrka föregås vanligtvis av en arkitekttävling.
_______________________________________________
Exempel: Bergakyrkan och Bergagården i Bjärred
I södra delen av Bjärred ligger Berga kyrka med tillhörande församlingshem Bergagården. Den trelängade anläggningen uppfördes 1974 i en stil som blandade både modern arkitektur och traditionell byggnadstradition.
Arkitekterna Bengt och Kristina Hellborn använde materialen sten, trä och glas. I församlingshemmet ryms lokaler för administration och ungdomsverksamhet men också en samlingssal, Bergasalen.
Bergagården byggdes till 1989 med lokaler för ytterligare verksamhet. I den omgivande parken ligger även Vita villan, från början sommarhus men som nu inrymmer förskola. Hela anläggningen håller ett högt arkitektoniskt värde och visar både modern arkitektur och äldre byggnadstradition.
_____________________________________________________
Exempel: Helgeandskyrkan, Malmö och S:t Knut, Lund
I samband med att nya bostadsområden anlades under 1900-talets senare hälft uppstod också behov av nya kyrkor. Dessa förlades ofta till bostadsområdenas centrumanläggningar.
Centrumkyrkor
I samband med att nya bostadsområden anlades under 1900-talets senare hälft uppstod också behov av nya kyrkor. Dessa förlades ofta till bostadsområdenas centrumanläggningar och blev med sina samlings- och undervisningslokaler levande mötesplatser i tadsdelarna.
Helgeandskyrkan
En av Malmös första centrumkyrkor var Helgeandskyrkan, som ingår i Kronprinsens byggnadskomplex. Kronprinsen, som byggdes mellan 1958 och 1962, upptar ett helt stadskvarter och kallades av byggherren, Hugo Åberg, för en stad i staden. Här fanns bostäder i Malmös högsta hus, en takträdgård, restauranger, affärer och service, bilgarage och servicestation, intern-tv, tennisplan och kyrka.Helgeandskyrkan består av en sluten, kubformad byggnad med en lägre församlingsdel. Allt är uppfört i betong av Skånska Cementgjuteriet (numera Skanska) och ritat av Thorsten Roos.
S:t Knuts kyrka
Ungefär tio år yngre är S:t Knuts kyrka i Lund. Detta är också en centrumkyrka, men mer traditionell i sin placering i ett stadsdelscentrum. S:t Knut ritades av Sten Samuelson och byggdes i samband med att en ny stadsdel, Linero, anlades i östra Lund.
Kyrkan ingår som en egen del i Lineros centrumanläggning. Allt är byggt med stomme i betong och fasader i vitt mexitegel. Tillsammans med affär, vårdcentral och församlingslokaler omsluter kyrkan ett litet torg. Bostadsbebyggelsen är i sin tur placerad runt centrumanläggningen.