Nulägesbilder energi och klimat

Energianvändningen har historiskt legat ungefär på samma nivå, knappt 12 000 GWh. Elanvändning tätt följt av oljeprodukter är de energislag som används mest. Oljeprodukterna står för 33 procent av energianvändningen och går främst till transporterna.

Målet att bli ett robust och fossilfritt plusenergilän, innebär självförsörjande på fossilfri energi och bidrar på så sätt både till klimatomställningen och de energipolitiska målen. Det kräver ökad fossilfri energi, minskade energianvändning och att nyttja möjligheterna till lagring av energi. Den förnybara produktionen av el, värme och biogas utgör ungefär en tredjedel av den energi som används i länet.

Energianvändningen per sektor har varit relativt konstant sedan 1990. Energianvändningen inom bostadssektorn har minskat medan inom transportsektorn har den istället ökat med 57 procent sedan 1990 och står därmed för 38 procent av länets totala energianvändning. Jämfört med Sverige som helhet är det istället industrin som står för en större andel av energianvändningen.

Elanvändningen har sedan 1990 ökat med 25 procent och uppgår idag till 4,3 TWh. Industrin står för den största andelen av elanvändningen. Inom länets gränser produceras knapp 1,6 TWh el och vindkraften står för majoriteten av produktionen på knappt 1 TWh. Elproduktion från solceller ökade med 66 procent under 2022 .

Under perioden 1990 till 2022 har de totala utsläppen minskat med ungefär 35 procent (se figur nedan). Jämfört med Sverige för samma period har utsläppen minskat 37 procent. De största utsläppen inom länet kommer från transporter och främst inom persontransporter. Näst högst utsläpp är från jordbruket, de största utsläppen från jordbruket är lustgas från åkermarker.

Under 2022 minskade utsläppen inom länets gränser med sju procent. Takten går trots det alldeles för långsamt. De största utsläppen sker från transporter, utsläppen från industrin är inte lika dominant i vårt län jämfört med Sverige som helhet där industrin står för nästa lika stora utsläpp som transporterna. För att nå länets mål för transporterna om 70 procent lägre utsläpp 2030 jämfört med 2010 behöver nu utsläppen minska drygt 10 procent per år.

Länets mål är att senast 2045 är de totala utsläppen av växthusgaser är lägre än ett ton per invånare och år. För de totala utsläppen menas här även de utsläpp som kommer från vår konsumtion. Utsläppen från vår konsumtion är svårare att följa upp på länsnivå. För den svenska befolkningen är de konsumtionsbaserade utsläppen knappt åtta ton per invånare och år.

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen, Region Jönköpings län och Klimatrådet i Jönköpings län har tillsammans tagit fram en koldioxidbudget för Jönköpings län. Budgeten visar hur mycket utsläppen behöver minska varje år för att länet ska uppfylla sin del av Parisavtalet.

För att nå Parisavtalet krävs att utsläppen minskar avsevärt från dagens nivåer. Fortsätter vi som bor och verkar inom länet med utsläppen i samma takt som idag, har vi förbrukat vår totala koldioxidbudget inom sju år. För att koldioxidbudgeten ska räcka till 2045, behövs den årlig minskningstakten öka till 13,2 procent årligen med start 2023. Det är en betydande minskning jämfört med hur det har sett ut de senaste åren.

Forskare vid Tyndall centre och Uppsala universitet har fördelat den globala koldioxidbudget till lokal nivå. Tillsammans med Klimatsekretariatet visualiseras budgeten i verktyget Climate Visualizer.

Jönköpings läns koldioxidbudget, ClimateVisualizer Länk till annan webbplats.

De största utsläppen kommer från transporter och främst inom persontransporter. Utsläppen har minskat med 33 procent sedan 2010. Under 2022 minskade utsläppen från transporterna med 11 procent. Om målet ska nås behöver utsläppen minska drygt 10 procent årligen från 2023 års nivåer.

Transporterna behöver effektiviseras genom en förflyttning till mer energieffektiva färdmedel där möjlighet att köra på förnybara drivmedel inklusive elektrifiering krävs. Samtidigt behövs också planering för ett mer hållbart transportsystem. Gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver prioriteras högre. Fler tankstationer för biogas och utökad publik och icke-publik laddinfrastruktur för elfordon är en nödvändighet för att kunna minska transportutsläppen.