Nulägesbilder energi och klimat

I Jönköpings län har energianvändningen historiskt legat ungefär på samma nivå som idag på knappt 12 000 GWh (se figur nedan). Elanvändning tätt följt av oljeprodukter är de energislag som används mest inom länet. Oljeprodukterna står för 33 procent av energianvändningen och går främst till transporterna.

Jönköpings län har ett mål om att vara ett Klimatsmart plusenergilän, vilket innebär att vi är självförsörjande på förnybar energi och bidrar genom ett överskott till energiomställningen. Vi ska också använda energin på ett mer effektivt sätt och ska vara lägre än 10 000 GWh till 2045.

Idag producerar länet 3 300 GWh el, fjärrvärme och biogas, vilket är en ungefär en tredjedel av målet.

Energianvändningen per sektor i Jönköpings län har varit relativt konstant sedan 1990 (se figur nedan). Energianvändningen inom bostadssektorn har minskat medan energianvändningen inom transportsektorn har ökat med 57 % sedan 1990 och står därmed för 38 % av länets totala energianvändning. Jämför vi Jönköpings län med Sverige som helhet är det istället industrin som står för en större andel av energianvändningen.

Elanvändningen i Jönköpings län har sedan 1990 ökat med 25 % och uppgår idag till 4,6 TWh . Industrin står för den största andelen av elanvändningen i länet. Inom länets gränser produceras knapp 1,5 TWh el och vindkraften står för majoriteten av produktionen på knappt 1 TWh (se figur nedan).

Under perioden 1990 till 2021 har de totala utsläppen i Jönköpings län minskat med ungefär 30 procent (se figur nedan). Jämfört med Sverige för samma period har utsläppen minskat 33 procent. De största utsläppen inom länet kommer från transporter och främst inom persontransporter. Näst högst utsläpp är från jordbruket, de största utsläppen från jordbruket är lustgas från åkermarker.

Under 2021 ökade utsläppen inom länets gränser vilket är en följd av corona pandemins nedstägningar under 2020. Takten går trots det alldeles för långsamt. De största utsläppen sker från transporter i vårt län, utsläppen från industrin är inte lika dominant i vårt län jämfört med Sverige som helhet där industrin står för nästa lika stora utsläpp som transporterna. För att nå länets mål för transporterna om 75 procent lägre utsläpp 2030 jämfört med 2010 behöver nu utsläppen minska drygt 11 procent per år.

För att nå länets mål om att senast 2030 är utsläppen i länet 75 % lägre jämfört med 1990, behöver utsläppstakten öka från 1 procent mer per år till 11 procent per år.

Länets mål är att senast 2045 är de totala utsläppen av växthusgaser från Jönköpings län lägre än 1 ton per invånare och år. För de totala utsläppen menas här även de utsläpp som kommer från vår konsumtion. Utsläppen från vår konsumtion är svårare att följa upp på länsnivå. För den svenska befolkningen är de konsumtionsbaserade utsläppen knappt 8 ton per invånare och år.

Konsumtionsbaserade utsläpp (Naturvårdsverket.se) Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen, Region Jönköpings län och Klimatrådet i Jönköpings län har tillsammans tagit fram en koldioxidbudget för Jönköpings län. Budgeten visar hur mycket utsläppen behöver minska varje år för att länet ska uppfylla sin del av Parisavtalet.

För att nå Parisavtalet krävs att utsläppen i Jönköpings län minskar avsevärt från dagens nivåer. Fortsätter vi som bor och verkar inom Jönköpings län med utsläppen i samma takt som idag, har vi förbrukat vår totala koldioxidbudget inom sju år. För att koldioxidbudgeten ska räcka till 2045, behövs den årlig minskningstakten öka till 13,2 procent årligen med start 2023. Det är en betydande minskning jämfört med hur det har sett ut de senaste åren.

Forskare vid Tyndall centre och Uppsala universitet har fördelat den globala koldioxidbudget till lokal nivå. Tillsammans med Klimatsekretariatet visualiseras budgeten i verktyget Climate Visualizer.

Öppna koldioxidbudget (visualiseringsverktyg) Länk till annan webbplats.

Öppna koldioxidbudget (rapport) Länk till annan webbplats.

De största utsläppen inom länet kommer från transporter och främst inom persontransporter (se figur nedan). Under 2021 ökade utsläppen något från transporterna och för att nå länets mål om 75 procent lägre utsläpp 2030 jämfört med 2010 behöver nu utsläppen minska drygt elva procent per år.

Transporterna behöver effektiviseras genom en förflyttning till mer energieffektiva färdmedel där möjlighet att köra på förnybara drivmedel inklusive elektrifiering krävs. Samtidigt behövs också planering för ett mer hållbart transportsystem. Gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver prioriteras högre. Fler tankstationer för biogas och utökad publik och icke-publik laddinfrastruktur för elfordon är en nödvändighet för att kunna minska transportutsläppen.