Åtgärder vid rovdjursangrepp på tamdjur

får, hage, stängsel

Vid misstanke om rovdjursangrepp på tamdjur

  1. Kontakta genast Länsstyrelsen för besiktning
    Besiktningspersonen avgör i dialog med djurägare hur situationen ska hanteras i väntan på att besiktningspersonen kommer ut på platsen. Se telefonnummer nedan.
  2. Se till djurbesättningen
    Se över djuren och ta hand om skadade djur om möjligt, men låt döda djur ligga kvar. Agera utifrån vad ni bestämmer tillsammans med besiktningsmannen. Om det kan bli aktuellt med skyddsjakt är det till exempel viktigt att minimera störningen på platsen.
  3. Täck över döda djur om möjligt
    Syftet med att täcka över djur är att hindra dem från att bli påverkade av till exempel asätande djur och insekter som lägger ägg i döda djur. Ju mindre påverkade de är desto säkrare och effektivare kan besiktningen genomföras.
  4. Invänta besiktning och akuta åtgärder
    Besiktningsperson kommer till platsen så fort som det är praktiskt möjligt. Vid besiktning avgörs vad som orsakat angreppet. Åtgärder för att minska risken för ytterligare angrepp vidtas i samråd med besiktningspersonen. Länsstyrelsen lånar ut material för akuta åtgärder.

Följande personer kan kontaktas vid misstänkt rovdjursskada:

Bo Adolfsson: 070-549 80 61

Anders Gunnarsson: 070-290 89 08

Kjell Mohlin: 070-213 96 95

Sten Johansson: 070-867 28 20

Göran Hansson: 070-928 62 92

Kontaktuppgifter till Länsstyrelsen
(Landenheten, Naturavdeldningen)

Rovdjurs- och viltskadehandläggare
Linda Andersson 010-223 63 68

Enhetschef
Henrick Blank 010-223 63 69

Följande personer kan kontaktas vid rovdjursobservationer:

Bo Adolfsson: 070-549 80 61

Anders Gunnarsson: 070-290 89 08

Kjell Mohlin: 070-213 96 95

Sten Johansson: 070-867 28 20

Göran Hansson: 070-928 62 92

Förslag på åtgärder att vidta för att minska risk för nya angrepp i närområdet

I samband med besiktning diskuteras lämpliga åtgärder med besiktningspersonen. Akutåtgärder som t ex olika ljud- och ljusskrämmor, lapptyg, eller elnät bör vidtas inom 12 timmar efter ett rovdjursangrepp, senast innan natten efter ett angrepp, och sitta uppe och fungera i ca fyra veckor.

 

Mänsklig närvaro är sannolikt en av de mest effektiva förebyggande åtgärderna som finns, men också en av de dyraste. Många rovdjursangrepp sker i gryningen eller i skymningen. Tillsyn av tamdjuren bör således förläggas till den tiden på dygnet för bästa effekt.

Om möjlighet till det finns så är det en mycket effektiv åtgärd. Oftast används åtgärden under de allra första dygnen efter ett angrepp i väntan på andra lösningar.

Rovdjur kryper oftast under stängsel. Alla kryphål och svackor behöver därför tätas.

Flytta djur från avlägsna beten eller från beten som har vatten som avgränsning (se punkt 9).

Kadaver, slaktrester och annat avfall eller djurfoder som av rovdjuren kan uppfattas som en födoresurs kan locka rovdjuren till. Om en sådan plats finns i närheten av tamdjur ökar exponeringen av tamdjur för rovdjuren och därmed också risken för angrepp på tamdjuren. Åtgärden har stor potential att reducera antalet angrepp av framförallt varg och björn.

Plastband, tejp eller liknande kan sättas på befintligt stängsel. Ju tätare desto bättre. Effektivt endast mot varg.

Enklaste formen är en batteridriven radio som står på, främst under natten. Det finns även olika lampor som kan sättas på stängsel, men även mer avancerade skrämmor med både ljud och ljus.

Används för att göra en mindre nattfålla eller till hela hagar

Om hagen gränsar mot vatten (stora diken, åar, sjöar, mossar) kan det öka risken för vargangrepp. Stängsla därför provisoriskt mot vatten med elnät som förstärks med provisoriskt lapptyg eller ljud- och ljusskrämmor. Om möjligt bör en mer permanent lösning övervägas.

Vid misstanke om ett rovdjursangrepp ska Länsstyrelsen kontaktas så snart som möjligt för besiktning. En besiktning syftar till att ta reda på vad som orsakat skadan. Besiktningspersonen undersöker tamdjuret utifrån bett, ätmönster och andra tecken. Ibland tas även prover för vidare analys som kan ge ytterligare information. Finns det anledning att vidta förebyggande åtgärder som minskar risken för upprepade angrepp på platsen kan besiktningspersonen hjälpa till med olika typer av material, till exempel lapptyg, i den mån det finns tillgängligt. Besiktningen genomförs av personer som är förordnade av Länsstyrelsen och som har genomgått särskild utbildning. Besiktningen är kostnadsfri.

Om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt. Vanligtvis sker det efter ansökan men kan även fattas på eget initiativ av Länsstyrelsen.

Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att skydda tamdjur på eget initiativ enligt 28 paragrafen jaktförordningen. Den som har dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till Länsstyrelsen.

Under helger, ledighet och vardagar 16.00–08.00 sker anmälan till SOS Alarm på telefonnummer 08-454 20 27. Länsstyrelsen gör därefter en besiktning på plats.

Vardagar mellan klockan 08.00 – 16.00 anmäls händelsen till Länsstyrelsens växel och till ordinarie handläggare (rovdjursansvarig).

Efter en besiktning av ett angrepp som konstaterats vara orsakat av varg, björn, lo, järv eller kungsörn kan djurägaren ansöka om ersättning för skador och bidrag för åtgärder i samband med angrepp. Ersättningen grundas på Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om bidrag och ersättningar för viltskador (NFS 2018:5) och får endast lämnas för skador på egendom i näringsverksamhet:

https://www.naturvardsverket.se/Documents/foreskrifter/nfs2018/nfs-2018-5-k.pdflänk till annan webbplats

Ersättning utgår för dödade eller saknade djur och för veterinärkostnader och mediciner. Ersättning och bidrag kan även ges för olika typer av åtgärder för att minska risken för ytterligare angrepp, till exempel att flytta djur till mindre skadeutsatta beten, att stalla in djur, uppsamling av kadaver och transport av kadaver till destruktionsanläggning.

Ersättning och bidrag för åtgärder för att minska risk för ytterligare angrepp lämnas under högst 14 dagar från angreppsdatum.

Länsstyrelsen utgår från Viltskadecenters rekommendationer för bidrag och ersättning i samband med rovdjursangrepp på tamdjur och hundar: https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/viltskadecenter/stod-i-viltforvaltningen/vsc-rekommendationer/länk till annan webbplats

Enligt 31 § kan följande ersättas (OBS from 1 mars kommer de indirekta skadorna att kunna ersättas med upp till 100 %):

Direkta skador – 100 %

  1. Dödade djur
  2. Förstörd gröda
  3. Materiella skador på jordbruksbyggnader och lager, inklusive arbete med reparation.

Indirekta skador – 80 %

  1. Veterinärkostnader för behandling av skadade djur
  2. Medicin ordinerad av veterinär
  3. Arbetskostnader i samband med sökandet efter saknade djur.

För företag inom primär jordbruksproduktion finns möjligheter att via §§ 13 och 34 få ersättning och stöd för olika typer av åtgärder, t ex för kadaverhämtning, kostnader för extrafoder, egenvård av djur. Denna typ av ersättning och stöd ingår i statligt stöd av mindre betydelse.

Du får dock inte ta emot mer än 20 000 euro i stöd av mindre betydelse under en treårsperiod. Om du tar emot mer än det blir du återbetalningsskyldig för hela det stöd av mindre betydelse som gjorde att du tog emot mer än 20 000 euro. Därför är det mycket viktigt att du är uppmärksam på detta. Ett exempel på ett stöd av mindre betydelse är krisstödet för torka 2018, samt vissa ersättningar för indirekta skador efter rovdjursangrepp.

Följande åtgärder eller kostnader ingår i stöd av mindre betydelse:

13 § Stöd enligt 2 § förordningen (2017:1254) om statligt stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn för viltskador och förebyggande av viltskador får utöver vad som anges i 11 § ges till företag verksamma inom primär jordbruksproduktion för följande.

  1. Underhåll av rovdjursavvisande stängsel.
  2. Kostnader, inbegripet arbetstid, för förebyggande åtgärder i samband med rovdjursangrepp för
  1. a) att flytta djur till mindre skadeutsatta beten,
  2. b) att stalla in djur vid en tidigare tidpunkt än som planerats,
  3. c) extrafoder med anledning av flytt av djur,
  4. d) bevakning av djur, och
  5. e) uppsamling av kadaver

34 § Stöd enligt 2 § förordning (2017:1254) om statligt stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn för viltskador och förebyggande av viltskador får, utöver vad som anges i 31 §, lämnas till företag verksamma inom primär jordbruksproduktion för kostnader i samband med viltskada, inbegripet arbetstid, för följande.

  1. Hemtagning av djur efter angrepp.
  2. Egenvård av skadade djur.
  3. Värdeminskning på skadade djur.
  4. Avlivning av djur med anledning av angreppet.
  5. Extrakostnader för inköp av foder med anledning av viltskador.
  6. Transport av kadaver till destruktionsanläggning och destruktion
  7. Merarbete för sortering av skadad gröda.
  8. Omsådd av skadad gröda.

Produktionen av produkter från jorden och från tamdjursuppfödning (inkluderat biodling) utan att några andra vidare processer utförs som förändrar dessa produkters natur.

Det bästa permanenta skyddet mot rovdjursangrepp är att investera i ett rovdjursavvisande stängsel. De är effektiva att hålla rovdjur, främst varg, ute förutsatt att stängslet är rätt monterat enligt de rekommendationer som finns (se länk nedan), helt och underhållet. I de fall rovdjur ändå passerar rovdjursavvisande stängsel så beror det oftast på att stängslet försvagats på något sätt.

Du har möjlighet att söka bidrag för uppsättning av rovdjursavvisande stängsel. Du kan även komplettera ett befintligt stängsel så länge du följer rekommendationerna från Viltskadecenter. Det är viktigt att du ansöker om stöd innan du påbörjar arbetet. Du kan söka både för blocklagd, och icke blocklagd mark. Du som söker måste ha markägarens tillstånd.

Ett rovdjursavvisande stängsel består av ett 5-trådigt elstängsel eller ett fårnät kompletterat med två eltrådar (eller en eltråd ovanför om maskorna är låsta). Bidrag kan även beviljas till användning av ett lägre fårnät som kompletteras med eltrådar till rekommenderad höjd. Maskstorleken på fårnätet får inte vara större än 15 cm.

Icke blocklagd mark

Om du vill ansöka för icke blocklagd mark, det vill säga mark som du inte tidigare fått betes- eller restaureringsstöd för, så ansöker du via viltskadeanslaget hos Länsstyrelsen. Bidraget är 50 kr per meter.

Blocklagd mark

Om du tidigare har fått betes- eller restaureringsstöd är din mark blocklagd och då söker du istället bidrag för miljöinvestering. Du kan få 50 kronor per löpmeter och det krävs att stängslet underhålls i minst 5 år. Du ansöker om stödet i Jordbruksverkets e-tjänst för miljöinvesteringar. Därefter handläggs din ansökan av Länsstyrelsen.

Bidrag till underhåll

Du kan ansöka om bidrag till underhåll av rovdjursavvisande stängsel. Bidraget är 5 kr/m.

Mer information om stängsel

Boken Stängsling mot rovdjur:

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/vsc/vsc-dokument/vsc-publikationer/stangsling-mot-stora-rovdjur.pdflänk till annan webbplats

Viltskadecenters rekommendationer

https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/viltskadecenter/stod-i-viltforvaltningen/vsc-rekommendationer/länk till annan webbplats

Kontakt