Plötslig ishalka i Jönköpings länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Viltskador

Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Om ditt tamdjur skadats eller dödats av rovdjur, eller om din gröda skadats av fåglar, kan du i vissa fall ha rätt till ersättning.

Vad gäller när vilt orsakar skada?

Detta gäller när vilt orsakar skada:

  • Skador ska förebyggas genom ordinarie jakt. Markägare och jakträttsinnehavare ansvarar för att minska skador som djuren orsakar.
  • Du ska själv göra förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen kan ge råd. För vissa förebyggande åtgärder för viltskador orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås) kan du ansöka om stöd hos oss.
  • Har du gjort förebyggande åtgärder men ändå fått skador, kan vi i vissa fall ge ersättning. Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt.
  • Räcker inte de förebyggande åtgärderna, kan du ansöka om skyddsjakt hos Länsstyrelsen.

Vilka ordinarie jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1- 4 i jaktförordningen.

Jaktförordningen Länk till annan webbplats.

Rovdjursalert för tamdjursägare

Vill du veta om det skett ett rovdjursangrepp i närområdet? Rovdjursalert är ett sms utskick som riktar sig till personer med djurbesättningar i Jönköpings län.

Syftet med tjänsten är att du som tamdjursägare ska få snabb information om när ett rovdjursangrepp skett i ditt närområde. Efter varje besiktigat angrepp av rovdjur på tamdjur gör vi ett sms utskick i närområdet. Vill du veta var och när rovdjursförekomst har bekräftats av länsstyrelsen, var vänlig sök i inventeringsdatabasen Rovbase eller i Skandobs.

Rovbase Länk till annan webbplats.

Skandobs Länk till annan webbplats.



Generell information * (obligatorisk)
Generell information







Anmäl dig till Rovdjursalert

Till viltskador räknas rovdjursskador på tamdjur och skador på gröda orsakade av fredade fåglar (tranor, vissa gäss och sångsvan). I Jönköpings län står främst lodjur och varg för de angrepp som sker på tamdjur. Oftast är det får som blir angripna. Vi arbetar för att förebygga och minimera dessa skador.

Stort rovdjur

Om du misstänker att ett av de stora rovdjuren (varg, lo, björn, järv eller kungsörn) angripit tamdjur ska det snarast anmälas till länsstyrelsen eller till någon av besiktningsmännen (se nedan). En besiktning är nödvändig för att eventuell ersättning ska utgå. Kontakta någon av nedanstående för besiktning:

Besiktningsmän i Jönköpings län:

  • Bo Adolfsson, besiktningsman och rovdjursspårare:
    Telefon: 070-549 80 61
  • Anders Gunnarsson, besiktningsman och rovdjursspårare:
    Telefon: 070-290 89 08
  • Sten Johansson, besiktningsman och rovdjursspårare:
    Telefon: 070-867 28 20
  • Göran Hansson, besiktningsman och rovdjursspårare:
    telefon: 070-928 62 92
  • Kjell Mohlin, besiktningsman och rovdjursspårare:
    telefon: 070-213 96 95
  • Linda Andersson, besiktningsman och rovdjursansvarig

Anmäl snabbt

Tänk på att anmäla så snart skadan upptäckts, sommartid förändras förutsättningarna snabbt när det gäller att ta reda på orsaken till skadorna. För att underlätta arbetet för besiktningsmännen ska du låta de döda tamdjuren ligga kvar på fyndplatsen. Viktig information kan gå förlorad om djuret flyttas. Täck gärna över djuren med en presenning eller liknande. Beslut om ersättning för skadan grundar sig till stor del på besiktningsmannens utlåtande.

Besiktningsmannen har mycket goda kunskaper i att bedöma skador och kan ge råd om akutåtgärder eller hjälpa dig att fylla i en blankett för ansökan om ersättning för skadade eller dödade djur. En besiktning utförd av en besiktningsman är alltid kostnadsfri.

Du ansöker om ersättning genom att skicka in en ansökningsblankett till Länsstyrelsen via post.

Länsstyrelsen i Jönköpings län
551 86 Jönköping.

Ersättningsblanketter på SLU:s webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du kan också beställa blanketten från länsstyrelsen via telefon.
Telefon: 010-223 63 68.

Om du har skador på gröda orsakade av fredade fåglar, kontakta någon av nedanstående besiktningsmän för att få skadan besiktigad. En besiktning är en förutsättning för att kunna få ersättning för skadan.

Grundprincipen i det svenska viltskadesystemet är att viltskador ska förebyggas, i första hand genom jakt. Vissa djurarter är dock fredade på grund av att de bedöms vara för få i antal eller på annat sätt sårbara eller hotade. Dit hör bland annat björn, järv, kungsörn, lo och varg. Viltskador orsakade av stora rovdjuren ska därför om möjligt förebyggas med andra metoder än jakt.

Förebyggande åtgärder

Det finns dokumenterat effektiva förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp på tamdjur. Det vanligaste sättet att skydda tamdjur är att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Ett rovdjursavvisande stängsel är ett 5-trådigt elstängsel alternativt vanligt fårnät kompletterat med två eltrådar.

Dessa stängsel har visat sig vara ett effektivt skydd, förutsatt att de är väl underhållna samt har satts upp enligt de villkor och anvisningar som länsstyrelsen ger. Det finns dock ingen åtgärd som är effektiv på alla platser och i alla situationer.

Akutåtgärder

Risken för att rovdjuret som orsakat en skada ska komma tillbaka till samma plats är stor de närmsta dagarna efter det första angreppet. Därför är det viktigt att vidta akuta åtgärder.

En viktig åtgärd när ett rovdjursangrepp inträffat är att försöka öka tillsynen av sina djur, det kan t ex vara att flytta dem närmre bebyggelse eller att se till att den mänskliga närvaron ökar. För att förstärka akutåtgärderna, eller om det inte är möjligt med ökad tillsyn, kan djurägare få låna material av länsstyrelsen för att minska risken för nya angrepp. Materialet består av elnät, lapptyg eller radioapparater som får stå på och utgöra en störning i hagen.

Djur som går i hagar med sjöar och vattendrag som avgränsning kan skyddas med hjälp av särskilda åtgärder som är framtagna att fungera i vatten. Länsstyrelsen har tillgång till lapptyg för vatten som kan lånas ut för att förhindra ytterligare angrepp. Information om skadeförebyggande åtgärder finns även på Viltskadecenters webbplats.

Viltskadecenter på SLU:s webbplats Länk till annan webbplats.

Du kan söka stöd för stängsel mot rovdjur om du bor i ett område där det finns risk för angrepp av rovdjur. Syftet med ersättningen är att skapa förutsättningar för fortsatt betesdrift på slåtterängar, betesmarker eller betesvall genom att minska risken för att tamdjur angrips.

Rovdjursalert är ett sms-utskick som riktar sig till personer med djurbesättningar i Jönköpings län. Syftet med tjänsten är att du som tamdjursägare ska få snabb information om när ett angrepp skett i ditt närområde. Efter varje besiktigat angrepp av rovdjur på tamdjur gör Länsstyrelsen i Jönköpings län ett sms-utskick i närområdet (inom berörd kommun och även angränsande kommun om angreppet skett i närheten av en kommungräns).

Efter ett rovdjursangrepp i en tamdjursbesättning är risken för ett förnyat angrepp relativt stor. Även närbelägna besättningar löper större risk att få angrepp på sina djur. För att undvika ytterligare angrepp bör därför akuta skadeförebyggande åtgärder sättas in omgående, se under rubriken Förebyggande åtgärder längre upp på sidan.

Får och getter är de tamdjur som oftast riskerar att dödas av rovdjur. Permanenta rovdjursavvisade stängsel är den enskilt bästa åtgärden för att förebygga skada. Fler förslag på relevanta åtgärder har tagits fram av Viltskadecenter.

viltskadecenter.se Länk till annan webbplats.

Tjänsten är öppen för dig som vill registrera dig som mottagare av utskick. Observera att det kan dröja upp till tio arbetsdagar från det att du anmäler dig till att du finns med på utskickslistan.

OBS! Det är endast du som har tamdjursbesättning och som är bosatt i Jönköpings län som kan anmäla dig till detta utskicket.

Samtliga rovdjursangrepp i länet och nationellt sammanställs i Viltskadecenters årliga rapport Viltskadestatistik, som finns på:

Viltskadestatistik på SLU:s webbplats Länk till annan webbplats.

I Jönköpings län kan du söka ersättning för permanent stängsel mot rovdjur där angrepp av varg kan vara ett problem för dig. Stödet ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och ersättning utgår med 50 kronor per löpmeter. Gäller endast blocklagd mark eller öppen betesmark. Du kan inte få ersättning för stängsel som är uppsatt innan du har sökt och blivit beviljad stöd.

Läs mer om stöd till stängsel mot rovdjur Öppnas i nytt fönster.

Om du vill ansöka om stängsel på mark som inte är öppen betesmark ansöker du istället via denna blankett från Viltskadecenter:

Ansökan om bidrag för förebyggande av viltskada - på Viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats.

Skicka ansökan till Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Villkor

Djurägare som har fått ersättning till permanent rovdjursstängsel förbinder sig att underhålla detta i 5 år från det att stängslet är uppsatt och godkänt av Länsstyrelsen.

Börja med att kontakta Länsstyrelsen!

Innan du börjar ska du alltid kontakta Länsstyrelsen. Du får inte påbörja din insats förrän du har fått ett skriftligt förhandsbesked från Länsstyrelsen där det framgår att du får börja. Gör du inte det finns det risk att du inte kan få någon ersättning. Länsstyrelsen kan också ge dig mer detaljerad information om bestämmelserna.

Anmäl alltid skadan till oss om du vill ha ersättning

Har du drabbats av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan? Då måste du först anmäla skadan till oss. Viltskador måste alltid besiktigas av en besiktningsperson som Länsstyrelsen har utsett. Du kan få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningspersonen.

Förebyggande åtgärder, regler och ersättningar

Här kan du ta del av förebyggande åtgärder, regler och vilka ersättningar som gäller för viltskador orsakade av vissa djurarter.

Kronhjortar kan orsaka skada på skog och gröda. I skogen skadas framför allt gran genom barkgnag. På jordbruksmark kan kronhjortar orsaka bet- och trampskador.

Om kronhjort orsakar andra allvarliga skador än på barrträd eller oskördad gröda kan du försöka förhindra detta. Du kan till exempel genomföra:

  • olika typer av förebyggande åtgärder som stängsling
  • ökad jakt på andra arter på samma plats
  • olika typer av skrämselåtgärder.

Råkar du ut för fågelskador ska du direkt sätta ut någon form av skrämselutrustning för att förhindra fler skador. Länsstyrelsen kan ge råd och bidrag till förebyggande åtgärder.

Ansök om bidrag till förebyggande åtgärder

Du som är lantbrukare kan ansöka om bidrag till förebyggande åtgärder. Du kan få bidrag till åtgärder som lockar och skrämmer fredade fåglar från skadedrabbade åkrar.

Ansök om ersättning för skador

Har din gröda blivit skadad av fredade fåglar kan du får ersättning. Du måste först ha gjort förebyggande åtgärder. Så här går ansökan till:

  • Anmäl skadan direkt till Länsstyrelsen.
  • En besiktningsperson utsedd av oss besiktar skadan när den upptäcks och sen igen i samband med skörd.
  • Ansök om ersättning. Din ansökan ska komma in till Länsstyrelsen inom tre månader efter det att skadan har upptäckts.

Om du inte har kunnat förutse skadan, till exempel om den inträffar första året i ett helt nytt område, kan vi betala ut ersättning även om du inte gjort förebyggande åtgärder.

Vi ersätter inte skador orsakade av vildsvin och ger inte bidrag till förebyggande åtgärder.

Råd för att förebygga skador i gröda

  • Sätt elstängsel runt fältet. Två till tre trådar hindrar vanligtvis vildsvinen från att besöka fältet.
  • Putsa kantzoner för att underlätta bevakning och jakt och försvåra för vildsvinen att smyga ut på grödan.
  • Använder du åtlar vid jakt eller har en viltåker så placera dem långt från åkermark och vallar. I kombination bör du jaga på marken.

Råd för att förebygga skador på tomt

  • håll tomten städad, ta bort fallfrukt, stängsla in komposten och röj bort sly.
  • undvik att utfodra annat vilt och fåglar för att inte locka in vildsvin på din tomt.
  • sätt upp elstängsel, eller annat staket på minst en meters höjd.
  • spela musik eller ha på radio på natten i trädgården.

Bor du i detaljplanerat område ska du kontakta din kommun om du har drabbats av vildsvinsskador.

Tips för att vildsvinssäkra din tomt på Svenska Jägareförbundets webbplats Länk till annan webbplats.

Du får jaga vildsvin om du har jakträtt, och även utan jakträtt i din trädgård om djuren orsakar skada. Om du bor i detaljplanerat område behöver du tillstånd för att få använda skjutvapen:

Sök tillstånd för att skjuta inom detaljplanerat område på Polisens webbplats Länk till annan webbplats.

Åtgärder som du kan göra utan tillstånd

Du som är markägare kan förhindra att bävrar fäller träd genom att sätta nät runt träden. Gör så här:

  • Fäst ett kraftigt nät runt trädets stam. Se till att det täcker stammen från marken och upp till cirka en meters höjd.
  • Fäst ihop nätet noggrant. Se till att lämna utrymme mellan nät och trädstam, så att trädet kan växa.

Du som är markägare kan reglera vattennivån i dämmet genom ett rör. Då behöver bävern inte ge sig av. Att reglera vattennivån är ofta en mer långsiktig lösning än att riva dammbyggnaden.

Gör så här:

  • Placera röret i dammbyggnaden på den höjd som du vill att vattennivån ska ligga. Röret ger en permanent läcka i bäverdämmet som bävrarna inte kan stoppa.
  • Dra röret någon meter från dämmet och konstruera det så att bävrarna inte kan känna eller höra vattnet flöda in i röret. Du bör bygga inloppet till röret med ett skydd av stängselnät som placeras vid och runt mynningen.

Du får förstöra bäverdammar som orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada under perioden 1 maj – 30 september. Du måste ha jakträtt i området och får inte göra någon åtgärd på själva bäverhyddan. Du får inte heller förstöra en damm som är nödvändig för hyddan. Ligger dammen i ett Natura 2000-område kan du behöva tillstånd.

Att riva dammar är oftast inte en långsiktig lösning utan används vid risk för akut översvämning av jordbruks- eller skogsmark eller infrastruktur.

Åtgärder som kräver tillstånd från Länsstyrelsen

  • Ska du riva en bäverdamm i Natura 2000-område eller i ett biflöde till vattendrag som leder till ett Natura 2000-område kan du behöva samråda och söka tillstånd.
  • Riva eller spränga en bäverhydda.
  • Använda sprängmedel för att riva en bäverdamm kräver tillstånd för vattenverksamhet. Du ansöker om tillstånd för vattenverksamhet hos oss. Behöver du i samband med sprängningen använda grävmaskin måste du samråda med Länsstyrelsen och kan behöva tillstånd.

Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller att använda slagfälla

Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller använda slagfälla i vår e-tjänst för skyddsjakt.

Rapportera åtgärder mot bäverskador

Har du rivit en bäverdamm eller boplats eller använt slagfälla vid jakt måste du rapportera detta till oss.

Du kan ansöka om bidrag för skyddsväst till drivande och ställande jakthundar. Du kan få bidrag för själva västen och vargstål.

Vid behov kan vi ge bidrag till västar till hundar i Polisens eftersöksorganisation, räddningshundar och andra tjänstehundar.

Du kan inte få bidrag för tillbehör som vildsvinsskydd eller liknande.

Fler råd för att minimera och förebygga skador

På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador på tamdjur och gröda:

Förebyggande åtgärder på Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping