Kronhjortsjakt
Jakt efter kronhjort sker främst inom registrerade kronhjortsskötselområden. På oregistrerad mark får enbart årskalv fällas. Fälld kronhjort ska rapporteras till Länsstyrelsen.
Jakten inom ett kronhjortsskötselområde regleras av jägare och markägare i en skötselplan som fastställs av Länsstyrelsen. På mark som inte är registrerad får den som har jakträtten endast jaga årskalv av kronhjort under allmän jakttid.
Kronhjortsjakt inom kronhjortsskötselområden
Tider för jakt av kronhjort inom kronhjortsskötselområden:
- 8 oktober–31 januari får hjort (vuxna handjur) jagas
- 16 augusti till och med sista februari får hind och årskalv jagas.
Jakt efter kronhjort får bedrivas från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt. Period under året styr också vilken typ av jaktform som är tillåten:
- 16 augusti–30 september samt under februari månad är det endast tillåtet med smyg- eller vaktjakt.
- 1 oktober–31 januari få hund som förföljer kronhjort användas vid jakten.
Rapportera fälld kronhjort inom kronhjortsskötselområden
Du måste alltid rapportera in en fälld kronhjort, även kalvar som fällts för att förebygga skador, till Länsstyrelsen. Djur som fällts inom kronhjortsskötselområde ska rapporteras inom 14 dagar. Du ska också slutrapportera jakten.
Du kan även rapportera fällda djur i Viltdata, eller Jaktrapport. Om du har påbörjat rapporteringen i något av dessa system ska du fortsätta rapportera där. Slutrapporten ska alltid göras i Älgdata. Du måste slutrapportera även om ingen kronhjort har fällts.
Kronhjortsjakt på oregistrerad mark eller skyddsjakt
Den allmänna jakttiden efter årskalv utanför kronhjortsskötselområden, det vill säga på oregistrerad mark, sker under följande perioder:
- 16 augusti–30 september
- 1 oktober–31 januari.
Observera att under perioden 16 augusti–30 september är det endast tillåtet med smyg- och vaktjakt.
Skyddsjakt på kronhjort
Under perioden 1 juli–15 april får du jaga årskalv av kronhjort utan att ansöka om tillstånd för skyddsjakt
- om det behövs för att förebygga skada vid fält med oskördad gröda
- om kronhjort orsakar stamskada på barrträd.
Du ska rapportera fällda årskalvar till Länsstyrelsen senast den 30 april. Skyddsjakt övrig tid kräver beslut från Länsstyrelsen.
Rapportera fälld kronhjortskalv eller skyddsjakt
Du ska rapportera fällda kronhjortskalvar på oregistrerad mark eller vid skyddsjakt inom två veckor efter att jakttiden är slut.
Chronic wasting disease
Chronic wasting disease (CWD) är en prionsjukdom som spridits bland hjortdjur i Nordamerika sedan 1960-talet. Sjukdomen, som också kallas avmagringssjuka, har även påvisats hos vildren, älg och kronhjort i Norge, samt hos älg i Finland. Samtliga påvisade fall på älg och kronhjort har hitintills varit på äldre djur. I Sverige upptäcktes den första gången i våras hos två 16-åriga älgkor i Norrbotten.
Det finns olika varianter av sjukdomen. Fallen hos äldre älgar och kronhjort kan vara spontant uppkomna. Om det stämmer så kan den här varianten förväntas förekomma hos äldre hjortdjur oavsett vilket land de befinner sig i. Den variant som upptäckts på vildren i Norge verkar istället vara smittsam och liknar mer den variant av sjukdomen som sedan tidigare beskrivits från Nordamerika. Sjukdomen förefaller att inte drabba människa, men smittriskerna är inte helt utredda. Myndigheterna rekommenderar därför att man inte äter djur som bär på Chronic wasting disease.
Vi övervakar nu sjukdomen i två steg:
- en generell övervakning av sjuka och självdöda hjortdjur 2018-2020 på nationell nivå i hela landet enligt EUs rekommendationer och
- en intensivare utökad provtagning på normalskjuten älg och slaktad ren (rådjur i förekommande fall) 2019 i Norrbotten i det älgskötselområde där de två fallen hittades i våras. Särskild information om denna provtagning har spridits i det aktuella älgskötselområdet och tas inte upp här.
Nationell övervakning av Chronic wasting disease under 2018-2020
För att förstå vilken variant av Chronic wasting disease vi har i Sverige behövs mer kunskap om sjukdomens förekomst. För att få in den nödvändiga informationen behöver Statens veterinärmedicinska anstalt hjälp med provtagning. De djurarter som ska provtas är rådjur, kronhjort och älg. Provtagningen inriktas på:
- självdöda djur
- sjuka djur
- trafikdödade djur
- normaljagade djur som kasseras vid uppslaktning på grund av sjukdomstecken
- endast djur över ett års ålder ska provtas.
- vid avlivning ska djuret skjutas i halsen – inte i huvudet.
- om du sänder in prover kan du begära ersättning. Du kan få 300 kronor per prov. Mer information om ersättning finns på Jordbruksverkets webbplats.
Instruktion om Chronic wasting disease-provtagning, SVA Länk till annan webbplats.
På Statens veterinärmedicinska anstalts hemsida finns generell information om Chronic wasting disease, samt detaljerad information om Chronic wasting disease-övervakningen i Sverige.
Avmagringssjuka (CWD) hos hjortdjur, SVA Länk till annan webbplats.
Övervakning av avmagringssjuka (CWD), SVA Länk till annan webbplats.
Kontakt
Om du har frågor om övervakningen av Afrikansk svinpest eller Chronic wasting disease kan ni kontakta
Maria Cedersmyg eller Karolina Wall
Jordbruksverkets handläggare
Telefon (växeln): 035-15 50 00
Neele Dose, Gustav Averhed eller Kaisa Sören
Statens veterinärmedicinska anstalts handläggare
Telefon (växeln): 018-67 40 00
Förebygg skada orsakade av kronhjort
Kronhjortar kan orsaka skada på skog och gröda. I skogen skadas framför allt gran genom barkgnag. På jordbruksmark kan kronhjortar orsaka bet- och trampskador.
Skador förebyggs i första hand genom att balansera antalet hjortar genom ordinarie jakt. Jakträttshavarna och markägarna har gemensamt ansvar att följa utvecklingen av kronhjortsstammen och vara observanta på skadesituationer som kan uppstå.
Om kronhjort orsakar andra allvarliga skador än på barrträd eller oskördad gröda kan du försöka förhindra detta. Du kan till exempel genomföra:
- olika typer av förebyggande åtgärder som stängsling
- ökad jakt på andra arter på samma plats
- olika typer av skrämselåtgärder.
Ansök om tillstånd för skyddsjakt
Om kronhjort orsakar allvarliga skador kan du ansöka om tillstånd till skyddsjakt utöver den allmänna tiden för skyddsjakt. Tillstånd kan endast beviljas om det inte finns någon annan lämplig lösning för att förhindra skada. Vid en ansökan behöver du beskriva vilka andra lösningar som du provat och varför dessa inte fungerar.