Varg
Foto: Mostphotos.
Varg i Jönköpings län
Under den senaste varginventeringen, genomförd under perioden 1 oktober 2024–31 mars 2025, har följande vargrevir dokumenterats:
Mossjön
Familjegrupp med föryngring under 2024. Paret består av en tik från Vikenreviret i Västra Götalands län och en hane från Tivedenreviret som låg i Örebro län. Under 2024 fick paret sin första valpkull. Reviret berör huvudsakligen västra Vaggeryds kommun samt norra Gislaveds och Gnosjö kommuner. Reviret bildades 2023.
Brängen
Familjegrupp med föryngring under 2024. Båda individerna i paret är födda i Tivedenreviret. Reviret bildades vintern 2020-2021 och delas med Västra Götalands län. Den del av reviret som ligger i Jönköpings län berör främst Mullsjö kommuns västra del.
Bergaskogen
Revirmarkerande par bestående av en tik född i tidigare Bergaskogenreviret (2022) och en hane född i Brängenreviret (troligtivs 2023). Paret har konstaterats genom en kombination av DNA-prover (till exempel från spillning) och fotounderlag fram till mitten av december. Därefter har inte tiken återfunnits. Reviret ligger mellan Dumme mosse och sjön Stråken i västra delen av Jönköpings kommun.
Hökensås
Familjegrupp med föryngring under 2024. Reviret ligger i Västra Götalands län men delas med Jönköpings län eftersom revirmarkeringar har hittats i den nordligaste delen av Habo kommun vid ett tillfälle. Paret består av en tik född i Tivedenreviret och en hane född i Vikenreviret.
Övrig information
Reviret Baremosse i norra delen av Mullsjö och Habo kommuner har inte bekräftats under den senaste inventeringssäsongen. Vargar har rört sig i området men trots utökade inventeringsinsatser har inte de revirmarkerande vargarna återfunnits.
I södra Gislaveds kommun har en hane med ursprung från reviret Ripelången i Västra Götaland konstaterats vara stationär. Vargen rör sig på båda sidor om länsgränsen. Under den förra inventeringssäsongen var en tik stationär i samma område, men denna individ har inte återfunnits under denna säsong.
Utöver de revir som inventerats förekommer även andra vargar i länet tillfälligt, så kallade vandringsvargar. Vandringsvargar kan även röra sig i revir tillfälligt. Vandringsvargar inventeras inte på samma sätt som revir med par och familjegrupper. Länsstyrelsen tar tacksamt emot rapporter av varg i hela länet och under hela året.
För mer information om varginventeringen, se sammanställning på Viltskadecenters webbsida:
Den svenska vargstammen
Varg inventeras under perioden 1 oktober till 31 mars. Inventeringen syftar främst till att ta reda på antalet familjegrupper och revirmarkerande par. Den huvudsakliga vargpopulationen finns i mellersta Sverige men under de senaste åren har en spridning skett även till södra Sverige.
Vargens status i Sverige, Naturvårdsverket
Länk till annan webbplats.
Frågor och svar
Både riksdagen och EU har slagit fast att Sverige ska ha en långsiktigt livskraftig vargstam med gynnsam bevarandestatus. Samtidigt ska tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas.
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur, vilket i Sverige är björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Alla dessa djur är fridlysta. I Jönköpings län handlar det om lodjur, varg och kungsörn. Länsstyrelsen ansvarar för inventering av rovdjursstammarna och för besiktning av skador som misstänks ha gjorts av rovdjur.
Naturvårdsverk har delegerat rätten att fatta beslut om skyddsjakt till länsstyrelsen, men inte rätten att fatta beslut om licensjakt.
Ett revirmarkerande par är två vargar med olika kön som går tillsammans i ett revir, och där båda revirmarkerar regelbundet. Ett revir är ett avgränsat område där en varg eller ett vargpar är stationära och revirmarkerar regelbundet.
Utifrån synobservationer, spårobservationer och insamlat DNA kommer revirens utbredning att bli mer känt, men det kommer alltid vara en oklar gräns.
Vargförekomsten inventeras under 1 oktober och 31 mars, det görs varje säong. Inventeringen syftar främst till att ta reda på antalet familjegrupper och revirmarkerande par. Överst på denna sida finns information om det senate inventeringsresultatet. Utöver vargar inom revir finns det till och från även vargar som har lämnat sitt uppväxtrevir, så kallade vandringsvargar. Det gör de oftast runt ett års ålder och kan vandra långt i sökande efter en partner att bilda eget revir med. Observationer av sådana vargar kan göras över hela länet men är oftast tillfälliga.
Allmänhetens rapporterade observationer i Skandobs är till hjälp för att på lång sikt få en bild av revirens utbredning.
Allmänhetens rapporterade observationer, Skandobs Länk till annan webbplats.
Ge dig till känna genom att ropa, vissla, klappa händerna eller prata högt om du vill göra vargen uppmärksam på att du finns där och få den att lämna platsen. Om du upplever att vargen kommer närmare kan du vända dig om och ropa, ta ett par steg mot den, klappa i händerna och göra dig stor. Mer information finns i länken nedan.
Om du möter varg, Sveriges Lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.
Om du ser en varg eller ett annat stort rovdjur, rapportera gärna till Skandobs. Det är även möjligt att lägga in bilder.
Rapportera stora rovdjur till Skandobs Länk till annan webbplats.
Kalla in din hund om den är lös och koppla den. Om hunden går mot vargen istället för att komma till dig ska du i första hand försöka locka hunden på olika sätt. Om du går eller springer fram mot dem båda är sannolikheten stor för att vargen går iväg och hunden följer efter. Rådet är att alltid ha hunden kopplad. Genom att ha hunden nära en människa bedöms risken för angrepp vara minimal.
Vargen har skarp hörsel och ett gott luktsinne och undviker oftast kontakt med människor. Vill du undvika möten med varg kan du se till att du märks i skogen, till exempel prata eller vissla. Men vargar är inte farliga för människor, och eftersom de är så skygga kommer vargen förmodligen försvinna innan du ser den.
Vargen är ett vilt djur som man ska ha respekt för, precis som man ska ha med alla vilda djur. Det är dock mycket osannolikt att en varg angriper en människa. I Norden har det inte hänt i modern tid med vilda vargar.
Man bör förstås ändå ha uppsikt över sina barn och gärna berätta hur de kan bete sig om de mot förmodan skulle möta en varg, i den mån barnen har förståelse. Barnet ska inte gå fram till ett vilt djur utan gå därifrån och ropa på en vuxen. Man kan prata med sitt barn på samma sätt som man gör om man bor vid en trafikerad väg eller om det finns andra vilda djur i er närhet. Det förekommer ju att till exempel vildsvin och älgar befinner sig i ett tätbebyggt område och på tomter.
Om du är orolig, och bor i ett område där varg observerats senaste tiden, kan du hålla katten inne eller under uppsikt. Risken att din katt tas av varg är liten, men risken finns.
Det händer att vargar då och då rör sig bland bebyggelse.
När vargar är cirka ett år gamla lämnar de flesta sitt uppväxtrevir för att på egen hand finna en partner att bilda revir med. Innan de hittar en plats så kan de dyka upp i olika miljöer, bete sig nyfiket och förvirrat och komma nära bebyggelse. Ungefär som älgkalvarna beter sig på försommaren när de stöts bort av älgkon. Att vargar befinner sig i närheten av hus, och därmed också människor, kan även ha flera andra förklaringar. På hösten söker sig vilda djur så som rådjur och älgar ofta till villatomter för att äta nedfallen frukt. Eftersom dessa är vargarnas föda så kan vargarna följa efter bytesdjuren närmare bebyggelse. Vargarna kan också ha slagit ett bytesdjur i skogen nära bebyggelse och kan då befinna sig i eller återkomma till området tills att bytet är uppätet.
En annan vanlig orsak är att jägare lämnar slaktrester från jakten i skogen. Om vargarna äter från dessa kan det göra att de uppehåller sig i området. Slaktplatserna bör därför placeras minst tre kilometer från bebyggelse.
Vargen är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv och svensk lag. Det krävs starka skäl för att besluta om skyddsjakt på strikt skyddade arter. Länsstyrelsen kan trots detta besluta om skyddsjakt varg och andra strikt skyddade arter om vissa kriterier är uppfyllda. Det kan exempelvis vara för att förhindra allvarlig skada på egendom. Det kan även vara av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse.
Länsstyrelsen granskar varje situation enskilt utifrån de förutsättningar som råder.
Ett råd till dig som tamdjursägare är att se till att dina stängsel täcker alla sidor av hagen och att det sluter tätt mot marken. Ett väl uppsatt fårnät kan vara ett bra grundskydd.
Elstängsel förebygger rovdjursangrepp effektivt och kan användas i de flesta tamdjursbesättningar i Sverige. De stängseltyper Viltskadecenter rekommenderar kallas gemensamt för rovdjursavvisande stängsel och förkortas ibland som "RAS". Tänk på att risken för rovdjursangrepp på tamdjur är större i hagar som avgränsas av vatten än i hagar som har stängsel kring hela betesmarken.
Stöd till miljöinvesteringar för stängsel mot rovdjur finns till för att skydda betande tamdjur från att bli attackerade av rovdjur. På så sätt kan betesmarker och betesvallar fortsätta skötas genom bete i områden med risk för angrepp av rovdjur.
Du kan endast få stöd för de typer av stängsel som rekommenderas av Viltskadecenter.
Rekommendationer för rovdjursavvisande stängsel
Viltskadecenters rekommendationer för rovdjursavvisande stängsel, Youtube Länk till annan webbplats.
Att söka bidrag
Neda hittar du en länk till en film som Länsstyrelsen i Uppsala tagit fram, om att söka bidrag till stängsel. Bidrag till rovdjursavissande stängsel kan även ges till sökande som inte har får i ett vargrevir.
Rovdjursstängsel, del 6 - Att söka bidrag, Youtube Länk till annan webbplats.
Det är viktigt att du snarast kontaktar länsstyrelsen eller besiktningspersonal vid ett misstänkt rovdjursangrepp. Vid ett angrepp hjälper länsstyrelsen till med akutåtgärder för att skydda tamdjuren. Det kan röra sig om akuta elstängsel, lapptyg eller ljud- och ljusskrämmor. Akutåtgärder bör vidtas inom 12 timmar efter ett rovdjursangrepp.
Besiktningspersonal
- Bo Adolfsson
070-549 80 61 - Anders Gunnarsson
070-290 89 08 - Kjell Mohlin
070-213 96 95 - Sten Johansson
070-867 28 20 - Göran Hansson
070-928 62 92
Efter att länsstyrelsen genom besiktning konstaterat att angreppet är orsakat av varg (eller lodjur) kan tamdjursägaren ansöka om ersättning hos länsstyrelsen.
Det är mycket ovanligt att vargar angriper hästar. Det har skett vid ett fåtal tillfällen och då har det varit hästar av de små raserna. Hästar som är vana vid hundar reagerar sällan när de möter varg i hagen eller vid ridning. Om man möter en varg när man rider så kan man försöka hålla sig lugn själv, då håller sig ofta hästen lugn. Om man är orolig för att varg ska gå in i hagen så kan man se över sina stängsel.
Ser man till de revirhävdande vargarna så varierar det hur ofta hundar angrips, i vissa revir sker inga eller få angrepp och i andra sker angrepp vid betydligt fler tillfällen. Risken för angrepp på hund är större ju fler vargar som finns i reviret. Huruvida vargarna revirmarkerar eller inte tycks spela mindre roll, och angrepp kan ske även av vargar som inte är stationära.
Utifrån en äldre och begränsad studie som Viltskadecenter har gjort är sannolikheten för angrepp på lös hund i ett revir med revirmarkerande vargar 1 på 9 000 jaktdagar. Släpper man hunden i ett revir med en familjegrupp av varg så ökar risken till det dubbla, det vill säga ungefär 1 på 5 000 jaktdagar.
Jämfört med andra risker för jakthundar är det en relativt lite risk, men den adderas såklart till dessa och det är en risk som många känner sig ovana vid vilket skapar oro.
För mer information, läs gärna:
En rekommendation är att inte låta förekomsten av varg påverka vad du gör, men anpassa hur du gör vissa saker som löshundsjakt. En frekvent rapportering i Skandobs kan också vara till hjälp för att i vissa fall veta var man inte ska släppa hunden just då. Använd skyddsväst på din hund. Västen ska vara särskilt ämnad för att minska allvarliga skador på hunden.
Du kan söka bidrag till hundväst. Du ansöker på följande blankett
Ansök om bidrag till skyddsväst för hund Länk till annan webbplats.
Bidraget är 50 procent av inköpspriset, dock max 5790 kronor och max en hund per person och år.