Älgjakt

Du måste alltid rapportera fälld älg till Länsstyrelsen. Du behöver också ha koll på jakttider, fällavgifter och hur du ska slutrapportera älgjakten.

Länsstyrelsen arbetar för att nationella mål för älgförvaltningen får genomslag i länet. Det är även Länsstyrelsen som beslutar hur många älgar som får fällas i licensområden. Hur många älgar som får fällas beror bland annat på älgtäthet, skador på skog, foderprognoser, trafikolyckor och hur mycket rovdjur som finns i länet.

Ko med kalvar. Foto: Tore Fagernäs

Älgskötselområden: 8 oktober till och med 31 januari.

Licensområden: 8 oktober till och med 31 januari.

Oregistrerade kalvområden: 8 oktober till och med 12 oktober.

Älgavgiften (fällavgiften) ska vara 750 kronor för vuxen älg och 100 kronor för årskalv.

Beslut om älgavgift dnr 218-6269-2021 Word, 118.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Varför kostar det att fälla en älg?

När det nya älgförvaltningssystemet infördes bestämdes det att älgjakten ska vara självfinansierad. I praktiken innebär det att Länsstyrelsen inte får några andra pengar från statskassan för att arbeta med älgförvaltning, utan arbetet ska finansieras genom avgifter från de som jagar älg. Länsstyrelsen i Jönköpings län får in pengar till älgförvaltningen genom:

  • Ansökningsavgift/registreringsavgift, 2 300 kronor per ansökan, som används till registrering av älgjaktsområden.
  • Fällavgift för vuxen älg 750 kr + fällavgift för kalv 100 kr. Intäkterna tillförs Älgvårdsfonden.

När behöver du inte betala älgavgiften

När älgen har påskjutits och inte anträffats, även om den ska avräknas från medgiven tilldelning.

När älgen visats vara otjänlig som människoföda. Med älg som är otjänlig som människoföda avses älg som helt eller delvis kasserats som människoföda av veterinär eller efter beslut av polisman eller efter intyg av person utsedd av länsstyrelsen. Otjänligheten får inte ha förorsakats genom påskjutning eller felaktigt tillvaratagande av jakträttshavaren själv eller av någon han eller hon anlitat. Inte heller får otjänligheten vara förorsakad av att eftersöks- och/eller anmälningsskyldigheten fullgjorts på ett otillfredsställande sätt.

När älgen anträffas så skadat eller i sådan belägenhet att den av djurskyddsskäl snarast bör avlivas (40 c § Jaktförordningen och 10 § Jaktlagen). Polis skall kontaktas för eventuell kontroll av den skadade älgen. Bedömning av otjänlighet behövs ej eftersom ingen fällavgift krävs. Avlivad älg redovisas som övrig dödlighet i Viltdata, men redovisas inte alls i Älgdata.

När älgen erhålls genom 34 § jaktförordningen, det vill säga då jakträttsinnehavaren eller viltvårdsområdesföreningen fått behålla en död älg efter att ha hjälpt till med att spåra och avliva eller ta hand om älg som skadats av någon annan orsak än påskjutning under fredningstid.

För att målsättningen ska uppnås krävs att älgstammen regleras med bibehållen kvalitet genom att uppnå en lämplig fördelning i avskjutningen. Därför bör avskjutningsreglerna anpassas på följande sätt:

  • Hondjursavskjutningen ska vara minst 50 % av vuxna fällda älgar. I områden där älgstammen bedöms vara för stor bör vuxenavskjutningen huvudsakligen inriktas på hondjur.
  • 100 % nyttjandegrad ska uppnås.
  • Kalvavskjutningen ska vara minst 60 % av total avskjutning.
  • Påbörja kalvavskjutningen från första jaktdagen.
  • På delområde mindre än 300 hektar bör endast årskalv fällas.
  • Jakten planeras så att avskjutningsmålet är uppnått till den 31 december.
  • Avskjutningen differentieras inom älgförvaltningsområde/älgskötselområde genom avlysningsjakt eller annan reglering i syfte att uppnå avskjutningsmålen.

Länsstyrelsen kommer att kvotera tilldelningen av vuxna tjurar och hondjur för licensområden som inte följer rekommendationerna.

Viltförvaltningsdelegationen har beslutat om Förvaltningsplan för älg i Jönköpings län 2020-2022. Förvaltningsplanen utgör riktlinjer som ska vara vägledande för älgjakten i länets älgförvaltningsområden.

Det övergripande målet är en livskraftig älgstam av hög kvalitet, en produktionsanpassad älgjakt samt en älgstam i balans med betesresurserna på lång sikt. Målet för älgstammens täthet bestäms av älgförvaltningsgrupperna i respektive älgförvaltningsområde baserat på det övergripande målet i länets älgförvaltningsplan.

Älgförvaltningsområdets (ÄFO) plan

Avskjutningsmålen i den fastställda planen för älgförvaltningsområdet utgör grunden för beslutad tilldelning för licensområde (LIC) och avskjutningsmål för älgskötselområde (ÄSO). Avskjutningsmålen anger också hur fördelningen mellan fällda tjurar, hondjur och kalvar ska vara.

För ÄSO ska avskjutningsmålet uppfyllas till 90-110 % av områdets fastställda älgskötselplan. Licensområden bör uppnå en avskjutning på minst 80 % av tilldelningen och får ej överstiga 100 %. Älgjaktområdenas avskjutning ska leda till att målet i älgförvaltningsområdets plan uppnås.

I år har många skötselplaner reviderats. Kontakta styrelsen i ditt älgskötselområde om du intresserad av den aktuella planen, samtliga reviderade planer har skickats ut digitalt i år.

Förvaltningsplan för älg Jönköpings län 2020-2022 Pdf, 196.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Fakta och begrepp förvaltningsplan älg Länk till annan webbplats.
Faktablad Älgförvaltningen Pdf, 255.3 kB.

Rekommendationer

För att uppnå målen i älgförvaltningsplanen ska förvaltningen vara faktabaserad och ske i god samverkan mellan berörda parter. Avskjutningen anpassas efter de lokala förutsättningarna. Förvaltningen ska även ta hänsyn till andra samhällsintressen som bland annat trafik, biologisk mångfald och landsbygdsutveckling. Utöver ovanstående bör målsättningen vara att samarbeta och förvalta älgstammen över större områden.

Afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest (ASF) är en virussjukdom som drabbar tamgris och vildsvin (men inte människa). Den sprider sig snabbt i Europa och Asien och utgör ett stort problem för grisbranschen och samhället. Spridning kan ske mellan djur eller med material, kläder och livsmedel. Viruset överlever mycket länge i kallrökt fläsk, skinka och korv. Det finns en tydlig risk att vi får in Afrikansk svinpest i Sverige, och det är då mest sannolikt att det är vildsvin som drabbas.

Övervakning av Afrikansk svinpest med jägarnas hjälp

Om sjukdomen etableras i Sverige är det nödvändigt att vi upptäcker smittan snabbt så vi kan bekämpa den effektivt. Alltså är det mycket viktigt att undersöka alla självdöda vildsvin som påträffas.

  • Rapportera självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt via länken nedan eller genom att ringa till Statens veterinärmedicinska anstalt.
    Telefon: 018-67 40 00
    Om du kan hjälpa till med provtagning får du instruktioner från Statens veterinärmedicinska anstalt om hur du ska göra.
    rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats.
  • Släng inte resterna av din matsäck i skog och mark där vildsvin kan äta dem! Livsmedel såsom importerad kallrökt skinka och korv kan i värsta fall sprida Afrikansk svinpest till vildsvinen. Därför ska alla matrester slängas i soporna.
  • Om du jagar utomlands i Afrikansk svinpest-smittade länder kan du får smittat blod på dina kläder. Därför bör du rengöra dina kläder och utrustning från blodfläckar innan du använder dem i Sverige igen.

Om du har utländska jaktgäster bör du uppmana dem att rengöra kläder och utrustning på samma sätt innan de jagar i Sverige.

Läs mer på Jordbruksverkets webbplats

Information om Afrikansk svinpest på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Chronic wasting disease

Chronic wasting disease (CWD) är en prionsjukdom som spridits bland hjortdjur i Nordamerika sedan 1960-talet. Sjukdomen, som också kallas avmagringssjuka, har även påvisats hos vildren, älg och kronhjort i Norge, samt hos älg i Finland. Samtliga påvisade fall på älg och kronhjort har hitintills varit på äldre djur. I Sverige upptäcktes den första gången i våras hos två 16-åriga älgkor i Norrbotten.

Det finns olika varianter av sjukdomen. Fallen hos äldre älgar och kronhjort kan vara spontant uppkomna. Om det stämmer så kan den här varianten förväntas förekomma hos äldre hjortdjur oavsett vilket land de befinner sig i. Den variant som upptäckts på vildren i Norge verkar istället vara smittsam och liknar mer den variant av sjukdomen som sedan tidigare beskrivits från Nordamerika. Sjukdomen förefaller att inte drabba människa, men smittriskerna är inte helt utredda. Myndigheterna rekommenderar därför att man inte äter djur som bär på Chronic wasting disease.

Vi övervakar nu sjukdomen i två steg:

1) en generell övervakning av sjuka och självdöda hjortdjur 2018-2020 på nationell nivå i hela landet enligt EUs rekommendationer och

2) en intensivare utökad provtagning på normalskjuten älg och slaktad ren (rådjur i förekommande fall) 2019 i Norrbotten i det älgskötselområde där de två fallen hittades i våras. Särskild information om denna provtagning har spridits i det aktuella älgskötselområdet och tas inte upp här.

Nationell övervakning av Chronic wasting disease under 2018-2020

För att förstå vilken variant av Chronic wasting disease vi har i Sverige behövs mer kunskap om sjukdomens förekomst. För att få in den nödvändiga informationen behöver Statens veterinärmedicinska anstalt hjälp med provtagning. De djurarter som ska provtas är rådjur, kronhjort och älg. Provtagningen inriktas på:

Instruktion om Chronic wasting disease-provtagning Länk till annan webbplats.

Instruktion för eftersöksjägare Länk till annan webbplats..

På Statens veterinärmedicinska anstalts hemsida finns generell information om Chronic wasting disease, samt detaljerad information om Chronic wasting disease-övervakningen i Sverige.

information om Chronic wasting disease Länk till annan webbplats.

Chronic wasting disease-övervakningen Länk till annan webbplats.

Kontakt

Om du har frågor om övervakningen av Afrikansk svinpest eller Chronic wasting disease kan ni kontakta

  • Maria Cedersmyg eller Karolina Wall
    Jordbruksverkets handläggare
    (vx 035- 15 50 00), eller

  • Neele Dose, Gustav Averhed eller Kaisa Sören
    Statens veterinärmedicinska anstalts handläggare
    (vx 018- 67 40 00).

Rapportera och betala fälld älg

Du måste alltid rapportera in en fälld älg till Länsstyrelsen. Det kan du göra bland annat i vår älgportal Älgdata. Du behöver också:

  • Rapportera fällda djur inom 14 dagar från de har fällts.
  • Slutrapportera jakten i Älgdata.
  • Betala fällavgiften efter att jakten är slutrapporterad.

Fälld älg inom ett licens- eller älgskötselområde

Rapportera fälld älg

Du kan rapportera in fälld älg i bland annat vår älgportal Älgdata eller i systemen Viltdata, Jaktrapport och WeHunt.

Slutrapportera i Älgdata

När årets jakt är över och inga fler älgar kommer fällas ska du som företrädare för ett älgjaktområde snarast möjligt slutrapportera jakten. Det gör du alltid i Älgdata oavsett om du rapporterat fällda älgar i annat system. Du måste slutrapportera jakten även om ingen älg har fällts.

När slutrapporteringen är gjord får du upp en faktura för fällavgifterna. Den ska betalas till oss senast 14 dagar efter jakttidens slut. Fällavgiften betalas in som en klumpsumma för hela älgskötsel-/licensområdet.

Fälld älgkalv på oregistrerad mark

Du ska rapportera fälld älgkalv på oregistrerad mark inom 14 dagar efter att kalven har fällts. Rapporteringen gör du i vår e-tjänst. Du ska betala fällavgifter till oss senast 14 dagar efter jakttidens slut.

Vid jakt efter älg inom älgjaktsområden gäller följande villkor:

  • Jakt får inte bedrivas utan att en ansvarig jaktledare är utsedd före jaktens början och vid varje jakttillfälle. En eller flera jaktledare skall vara utsedda.
  • Ansvarig jaktledare svarar för att sådana sambandsbestämmelser tillämpas under jakten som förhindrar att flera djur fälls än som tilldelats eller att avskjutningsföreskrift åsidosätts.
  • Jaktledaren ska före jaktens början informera samtliga jaktdeltagare om avskjutningsföreskrifter, sambandsbestämmelser, förbjudna skjutriktningar, gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens genomförande. Jaktledaren ska vidare informera om skyldigheten att inneha vapenlicens och att ha löst jaktkort (viltvårdsavgift).
  • Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om att hen bör vara ansvarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken under jakten, bör årligen före jakten ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet samt ha tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter älg.
  • Jaktledaren ska informera samtliga jaktdeltagare om vikten av att delta i inventeringar som genomförs inom älgförvaltningsområdet och att rapportera observerade älgar i befintligt datoriserat system viltdata.se.

    viltdata.se Länk till annan webbplats.

Varje deltagare i jakten är skyldig att följa dessa regler och jaktledarens anvisningar. Förseelse kan medföra straff.

Jaktledaren ska före varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen i enlighet med 17 § andra stycket jaktförordningen (1987:905). Jaktledaren ska vidare om så behövs fullgöra den underrättelseskyldighet som följer av 28 § Jaktlagen.

Om vilt har skadats vid jakt, ska jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas och att om djur har skadats vid jakt på ett jaktområde och tar sig in på ett annat jaktområde, ska jägaren se till att jakträttshavaren där eller markägaren snarast underrättas. Kan dessa inte nås, får polismyndigheten i orten underrättas i stället.

Om älgen inte anträffats vid eftersök, ska den ändå avräknas från det påskjutande jaktlagets tilldelning. För befrielse från avräkning gäller att det ska vara konstaterat att älgen inte är skadad, till exempel om kulan hittas i ett träd mellan skytten och älgen.

En älg som har blivit påskjuten inom ett älgjaktsområde (älgskötselområde eller licensområde) ska alltid avräknas från älgjaktsområdet i förhållande till avskjutningsmål i älgskötselplan respektive från medgiven tilldelning för licensområde, även om älgen faller inom ett annat älgjaktsområde eller inom ett område som inte är registrerat för älgjakt. Älgjaktsområdet ska anmäla den påskjutna älgen till Länsstyrelsen. Älgen tillfaller enligt jaktlagen 10§ jakträttshavaren på den mark där älgen faller och fällavgift betalas av den jakträttshavare (älgjaktsområde) som faktiskt tillgodogör sig den fällda älgen.

Fredad älg (då jakttid saknas för älg såväl då jakttiden är slut som att tilldelning är förbrukad) tillfaller staten enligt jaktförordningen 33 § andra stycket, anmälan ska då göras till polismyndigheten.

Bestämmelserna innebär att:

  • Påskjuten älg ska endast avräknas från avskjutningsplan/licenstilldelning i det område där älgen påskjuts (inte i området där den faller).
  • Älgen faller inom ett registrerat älgjaktsområde och licensområdet får behålla älgen eller lämna tillbaka älgen till påskjutande lag förutsatt att området där älgen föll har älg kvar på tilldelningen, annars tillfaller älgen staten. Det vill säga en vuxen älg får endast lämnas tillbaka om det finns vuxen älg kvar på tilldelningen, annars räcker det med kalvtilldelning.
  • Älgskötselområde får behålla älgen eller lämna tillbaka älgen till påskjutande lag till jakttidens utgång.
  • Älgen faller inom ett oregistrerat område (område som inte är registrerat för älgjakt).
  • Älgkalv får behållas av det oregistrerade området om det är inom jakttiden för det oregistrerade området. Annars tillfaller älgen alltid staten.

Har licensen överskridits eller annat djur fällts än licensen avser, ska polisen snarast underrättas. Under förutsättning att brottsmisstanke inte föreligger får älg, som fällts utöver det antal som angetts i tilldelningen, behållas av jakträttshavaren mot erläggande av en särskild avgift utöver älgavgiften. Den särskilda avgiften är 7 000 kronor för en vuxen älg och 3 000 kronor för en årskalv. Avgiften ska inte betalas om djuret eller dess värde förverkats eller om det är uppenbart oskäligt att kräva ut en avgift.

Anmälan om det inträffade ska omgående ske till berörd polismyndighet. Det fällda djuret ska också i vanlig ordning anmälas till Länsstyrelsen i samband med anmälan om jaktresultat, och den särskilda avgiften ska inbetalas när övriga älgavgifter betalas.

Sedan 2013 har Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, verkat för att samla data om lövfällningen för att förbättra underlaget för starttidpunkten för spillningsinventeringen.

Målet är att få ett korrekt datum för när lövfällningen sker i varje älgförvaltningsområde och därmed öka precisionen i spillningsinventeringen.

Lövfällningsobservationerna ska göras regelbundet, minst en gång per vecka, för att kunna ange datum för när lövfällningen (i) startar, (ii) pågår och (iii) slutar. Du som deltar väljer själv träd som är enkla för dig att observera. Vi prioriterar vildväxande björkar (vårtbjörk, glasbjörk) och asp.

Se bifogad folder för tydligare instruktioner Pdf, 2.6 MB, öppnas i nytt fönster.

Rapporteringen sker på naturenskalender.se eller med mobil-appen "Naturens kalender". För att delta måste du registrera dig på naturenskalender.se och vi ber dig ange ett användarnamn som börjar med "lövobs_" för att underlätta administrationen av detta projekt. Alla är välkomna att delta, så sprid gärna detta till andra naturintresserade i ditt älgförvaltningsområde.

naturenskalender.se Länk till annan webbplats.

Vidare läsning

Älginventering Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Handledning Pdf, 53.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Instruktion Pdf, 147.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Metodik Länsstyrelsen version 2011  Pdf, 4.3 MB, öppnas i nytt fönster.

I Jönköpings län används olika inventeringsmetoder för att beräkna älgstammens storlek och fördelning i landskapet. Inverteringarna ger viktigt faktaunderlag som ligger till grund för beslut i den adaptiva älgförvaltningen inom länets älgförvaltningsområden.

Grundmetoder framtagna av Sveriges lantbruksuniversitet och Skogsstyrelsen

I samband med införandet av det nya älgförvaltningssystemet utpekades statistik från avskjutning, älgobs, spillningsinventering och slaktvikter på kalv som basmetoder. Därutöver görs skogsskadeinventeringar (ÄBIN) och foderprognoser enligt de metoder som Skogsstyrelsen utvecklat.

Var hittar jag statistiken

Avskjutningsstatistik, älgobs och biodata (slaktvikter, ålder, hornutveckling mm.) finns på algdata.se.

www.algdata.se Länk till annan webbplats..

Statistiken visas antingen direkt på sidan eller laddas ner som Excelfiler. Rapporterna från Skogsstyrelsens ÄBIN-inventeringar och foderprognoser länkas direkt från statistiksidan i älgdata. Information om viltolyckor med älg finns i älgdata och visas både som tabell och diagram samt i kartan. Länkar till ytterligare information om viltolyckor och rovdjursbestånd mm. hittar du under fliken länkar till ytterligare information. Data från spillningsinventeringen finns för de flesta län ännu inte inlagt i älgdata.se. För Jönköpings län presenteras därför resultaten på denna sida.

Resultat från spillningsinventeringen

För att få en bättre kunskap om älgstammen görs spillningsinventering. Inventeringen är frivillig och utförs av länets jägare på 85 % av länets yta. Omfattningen av denna frivilliga inventering är helt unik i landet. Planeringen utförs i samarbete mellan Länsstyrelsen, Jägareförbundet och de älgskötselområden som beslutat att inventeringen ska genomföras.

Nedan visas resultatet från spillningsinventeringen i länets samtliga älgförvaltningsområden sammanställd tillsammans med älgobservation- och avskjutningsstatistik. Tillsammans ger metoderna underlag för analys av älgstammens storlek.

Analys basinventering älgtäthet genomsnitt för samtliga Älgförvaltningsområden i Jönköpings län

Basinventering älg

Analys älgtäthet i Jönköpings län jaktåren 2011/12 – 2020/21

Sammanställning inventeringsdata för Jönköpings län Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.

Har du fällt en otjänlig älg?

Om du under älgjakten har fällt en älg som är olämplig som människoföda, på grund av skada eller sjukdom, kan du få älgen bedömd som kasserad. Då behöver du inte betala fällavgift.

Bedömningen görs av veterinär, polis eller viltkasserare/viltbesiktare som blivit utsedda av Länsstyrelsen. Skadan får inte vara orsakad av hur djuret fällts eller hanterats efter skottet.

Personer med behörighet att utförda intyg om tjänlighet

Kontaktuppgifter Pdf, 93.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Viltdata.se är ett av de underliggande systemen som finns i den gemensamma älgjaktsportalen. Här rapporteras älgobs och här kan även avskjutningen rapporteras av det enskilda jaktlaget som ingår i ett älgjaktsområde (älgskötselområde, licensområde).

Rapporterade fällda älgar, älgobs och övriga registrerade uppgifter såsom ålder och vikt förs automatiskt över till älgportalen. När älgjakten avslutas måste den som ansvarar för rapporteringen för licensområdet eller älgskötselområdet dock slutrapportera älgjakten på algdata.se

algdata.se Länk till annan webbplats.

viltdata.se Länk till annan webbplats.

Älgvårdsfonden

Avgifterna för fällda älgar och registreringsavgifter bildar en älgvårdsfond i varje län. Pengarna i Älgvårdsfonden används bland annat till länsstyrelsens administration och älgförvaltningsgruppernas arbete.

Den fällavgift som betalas in till Länsstyrelsen när en älg är fälld går till en regional älgvårdsfond. Länsstyrelsen avsätter årligen pengar ur älgvårdsfonden till bidrag för projekt som bidrar till att utveckla älgförvaltningen i Jönköpings län. Bidrag kan sökas för olika typer av projekt, till exempel kunskapsuppbyggnad och älgskyttebanor. Projekten ersätts vanligen med 60 % av godkända kostnader som kan verifieras.

Arbetet med granskning, stöd och fastställande av skötsel- och förvaltningsplaner kräver mycket resurser. Länsstyrelsens arbete innebär också kontakt, stöd och utbildning för älgförvaltningsgrupperna.

Älgstammen är olika stor i olika delar av landet och antalet älgar som skjuts varierar mellan länen. Trots det behöver varje län ha ungefär lika mycket personal som jobbar med älgjaktfrågor. Därför blir de ekonomiska förutsättningarna olika mellan länen.

Andra skillnader som påverkar länens kostnader är att det finns olika många älgförvaltningsgrupper, och inventeringsformerna skiljer sig åt. Länen genomför olika länsspecifika insatser i form av information och utbildning, något som Länsstyrelsen och Viltförvaltningsdelegationerna ofta bestämmer gemensamt.

Förutsättningarna och förhållandena kring älgjakt och fällavgifter kan därför skilja sig mycket åt mellan länen. Län som fäller få älgar tvingas sätta en hög fällavgift för att älgjakten ska vara självfinansierad.

Det aktuella regelverket för älgavgifterna samt hur bidrag ur älgvårdsfonden får ges kan du läsa i paragraf 52 a – 52 d i Jaktförordningen och i paragraf 32 - 42 i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt efter älg och kronhjort.

Jaktförordningen (1987:905) Länk till annan webbplats.

Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt efter älg och kronhjort (NFS 2011:7). Länk till annan webbplats.

Alla kostnader som Länsstyrelsen har kring älgförvaltningen och förvaltnings-gruppernas arvode ska täckas av fällavgifter och registreringsavgifter och ska räcka till:

  • Länsstyrelsens administration av älgjakten (arvode och löner, databehandling, porto, telefon och informationsmaterial).
  • Kostnader för älgförvaltningsgruppernas arbete (arvode, resekostnader och traktamente).
  • Inventeringar.
  • Viltvård, information och utbildning i frågor kring jakt.
  • Information om skadeförebyggande åtgärder, inklusive frågor om viltskador och viltolyckor.
  • Bidrag till anläggning och upprustning av älgskyttebanor.

Jaktstatistik

Webbsidan älgdata.se innehåller statistik och länkar till relevant information för älgförvaltningen. Här kan rapportering göras på älgjaktområdesnivå (älgskötselområde, licensområde) och för den jakt som får bedrivas på oregistrerad mark.

Här registreras, samlas och tillgängliggörs underlag för den adaptiva älgförvaltningen inom landets älgförvaltningsområden.

Exempel på underlag
avskjutning, älgobs
spillningsinventering
viltolyckor
foderprognoser
skogsskadeinventeringar
Statistik som visas är tilldelning/avskjutningsmål, sammanställning av avskjutning, älgobs, och biologiska data (vikt, ålder mm).

algdata.se Länk till annan webbplats.

Kontakt