Älgjakt

Här hittar du information om årets jakttider, fällavgifter och hur du ska slutrapportera älgjakten till Länsstyrelsen. Du kan även ansöka om att registrera din mark som licensområde eller älgskötselområde.

Länsstyrelsen beslutar om jakttidens längd för älg, efter samrådan med Viltförvaltningsdelegationen. Det antal älgar som jägarna ska fälla bestäms av bland annat älgtäthet, skador på skog, foderprognoser, trafikolyckor och förekomst av rovdjur.

Ko med kalvar. Foto: Tore Fagernäs

Effekterna av förra årets varma torra sommar med dygnsmedelturer i länet på ca. 18 grader kan i år förväntas slå mot kornas reproduktion och att många av de kalvar som var små vid förra året jakt nu ingår i vuxenstammen.

För hondjur som var i sämre kondition vid brunsten förra året har det konstaterats att de har lägre reproduktion än hondjur i normal kondition. Det kan gälla såväl unga djur som produktiva kor som hade både en och två kalvar förra sommaren. Däremot var produktiva hondjur som inte hade kalv eller förlorade sin kalv under sommaren förmodligen i god kondition vid brunsten. Det stöds även av relativt goda medelvikter på fällda hondjur under älgjakten (samma medelvikter som året innan). Av de fällda älgarna var särskilt de mycket låga slaktvikterna på kalv (nästan 10 % minskning från året innan) värda att notera. Även slaktvikterna på tjurar påverkades något (minskning ca. 2 % från året innan). För tjurarna spelar förra årets viktminskning förmodligen endast en liten roll både i brunst och tillväxtförmåga.

På grund av förskjuten brunst för vissa hondjur kan vi förvänta oss att det även i år förekommer sent födda kalvar som kan vara mindre än normalt vid jakten. De största effekterna på reproduktionen kommer normalt först året efter en varm torr sommar. Även de kalvar som gick in i vinterperioden små och i dålig kondition kan som ungdjur i sommar haft svårt att komma upp i normala vikter.

Produktionsförutsättningarna under årets växtsäsong bedöms som mycket goda med stor vegetativ tillväxt för begärliga betesväxter som örter och lövsly (RASE). Det är därför svårt att göra en bedömning av älgstammens kondition innan vi kunnat samla nödvändiga data från jakten. I områden som inte lyckades upprätthålla en hög kalvandel i avskjutningen bör man dock vara extra observant på hur älgstammen utvecklats. I vissa av dessa områden kan vi befara att medelåldern sänkts rejält.

Generellt gäller att få med kalvarna i avskjutningen redan tidigt under jaktperioden. Eftersträvas en bra fördelning mellan kalv (målsättning 60 % av vuxna) och en jämn fördelning mellan tjurar och hondjur så finns förutsättningar för att öka älgstammens medelålder, reproduktionsförutsättningar och kvalité.

För att Länsstyrelsen, viltförvaltningsdelegationen, älgförvaltningsgrupperna och älgskötselområdenas styrelser ska kunna följa och analysera utvecklingen är det viktigt att avskjutning och älgobs rapporteras direkt i samband genomförd jakt. Finns det behov så kan vi lämna nya rekommendationer och vid behov korrigera avskjutningsmålen redan under pågående jakt.

Viktig rapportering

  • Rapportera älgobs och avskjutning samma dag som jakten sker.
  • Rapportera vägda vikter på samtliga fällda älgar direkt efter vägning. Väg helst slaktkroppen direkt innan den hängs för kylning och mörning.
  • Tag kontakt med älgförvaltningsgruppen i ditt ÄFO vid speciella observationer under jakten eller avvikelser tex. i förhållande till älgskötselplanen.
  • Anmäl otjänliga älgar som fälls till besiktningsmännen som utsetts av Länsstyrelsen.
  • Rapportera djur med viltsjukdomar till SVA.

Att tänka på under jaktperioden

  • Hög säkerhet och etik under jakten.
  • Skjut alla små kalvar och små svaga vuxna individer, inom medgivna avskjutningsmål.
  • Var försiktig vid avskjutning av hög-reproduktiva djur (stora hon-och handjur exempelvis ko med dubbelkalv).
  • Uppnås inte avskjutningsmålen riskeras stora skador i ungskog.


Älgskötselområden: 14 oktober 2019 t.o.m. den 31 januari 2020.

Licensområden: 14 oktober 2019 t.o.m. den 31 januari 2020.

Oregistrerade kalvområden: 14 oktober 2019 t.o.m. den 16 oktober 2019.

Älgavgiften (fällavgiften) ska vara 750 kronor för vuxen älg och 100 kronor för årskalv.

Jakttider för älgjakt och älgavgift i Jönköpings län jaktåret 2019/2020PDF

Varför kostar det att fälla en älg?

När det nya älgförvaltningssystemet infördes bestämdes det att älgjakten ska vara självfinansierad. I praktiken innebär det att Länsstyrelsen inte får några andra pengar från statskassan för att arbeta med älgförvaltning, utan arbetet ska finansieras genom avgifter från de som jagar älg. Länsstyrelsen i Jönköpings län får in pengar till älgförvaltningen genom:

  • Ansökningsavgift/registreringsavgift, 2 300 kronor per ansökan, som används till registrering av älgjaktsområden.
  • Fällavgift för vuxen älg 750 kr + fällavgift för kalv 100 kr. Intäkterna tillförs Älgvårdsfonden.

När behöver du inte betala älgavgiften

När älgen har påskjutits och inte anträffats, även om den ska avräknas från medgiven tilldelning.

När älgen visats vara otjänlig som människoföda. Med älg som är otjänlig som människoföda avses älg som helt eller delvis kasserats som människoföda av veterinär eller efter beslut av polisman eller efter intyg av person utsedd av länsstyrelsen. Otjänligheten får inte ha förorsakats genom påskjutning eller felaktigt tillvaratagande av jakträttshavaren själv eller av någon han eller hon anlitat. Inte heller får otjänligheten vara förorsakad av att eftersöks- och/eller anmälningsskyldigheten fullgjorts på ett otillfredsställande sätt.

När älgen anträffas så skadat eller i sådan belägenhet att den av djurskyddsskäl snarast bör avlivas (40b § Jaktförordningen och 10 § Jaktlagen). Polis skall kontaktas för eventuell kontroll av den skadade älgen. Bedömning av otjänlighet behövs ej eftersom ingen fällavgift krävs. Avlivad älg redovisas som övrig dödlighet i Viltdata, men redovisas inte alls i Älgdata.

När älgen erhålls genom 34 § jaktförordningen, det vill säga då jakträttsinnehavaren eller viltvårdsområdesföreningen fått behålla en död älg efter att ha hjälpt till med att spåra och avliva eller ta hand om älg som skadats av någon annan orsak än påskjutning under fredningstid.

Personer med behörighet att utfärda intyg om otjänlighet

Länsstyrelsens beslut om personer med behörighetPDF

För att målsättningen ska uppnås krävs att älgstammen regleras med bibehållen kvalitet genom att uppnå en lämplig fördelning i avskjutningen. Därför bör avskjutningsreglerna anpassas på följande sätt:

  • Hondjursavskjutningen ska vara minst 50 % av vuxna fällda älgar. I områden där älgstammen bedöms vara för stor bör vuxenavskjutningen huvudsakligen inriktas på hondjur.
  • 100 % nyttjandegrad ska eftersträvas.
  • Kalvavskjutningen ska vara minst 60 % av total avskjutning.
  • Påbörja kalvavskjutningen från första jaktdagen.
  • På delområde mindre än 300 hektar bör endast årskalv fällas.
  • Jakten planeras så att avskjutningsmålet är uppnått till den 31 december.
  • Avskjutningen differentieras inom älgförvaltningsområde/älgskötselområde genom avlysningsjakt eller annan reglering i syfte att uppnå avskjutningsmålen.
  • Perioden 1 januari till och med 31 januari bör endast användas för riktad jakt i områden med hårt betestryck och/eller risk för älgbetesskador.

Länsstyrelsen kommer att kvotera tilldelningen av vuxna tjurar och hondjur för licensområden som inte följer rekommendationerna.

Viltförvaltningsdelegationen har beslutat om Förvaltningsplan för älg i Jönköpings län 2016-2018. Förvaltningsplanen utgör riktlinjer som ska vara vägledande för älgjakten i länets älgförvaltningsområden. Viltförvaltningsdelegationen beslutade den 24 september 2019 att planen ska gälla tills beslut om ny förvaltningsplan fattas under 2020.

Den övergripande målsättningen är att älgstammen ska vara väl sammansatt, detta innebär att älgstammen efter jakt har en hög medelålder och en god könsfördelning, och att älgstammen är i balans med betestillgången. Målet för älgstammens täthet bestäms av älgförvaltningsgrupperna i respektive älgförvaltningsområde baserat på de övergripande målen i länets älgförvaltningsplan.

Älgförvaltningsområdets (ÄFO) plan

Avskjutningsmålen i den fastställda planen för älgförvaltningsområdet utgör grunden för beslutad tilldelning för licensområde (LIC) och avskjutningsmål för älgskötselområde (ÄSO). Avskjutningsmålen anger också hur fördelningen mellan fällda tjurar, hondjur och kalvar ska vara.

För ÄSO ska avskjutningsmålet uppfyllas till 90-110 % av områdets fastställda älgskötselplan. Licensområden bör uppnå en avskjutning på minst 80 % av tilldelningen och får ej överstiga 100 %. Älgjaktområdenas avskjutning ska leda till att målet i älgförvaltningsområdets plan uppnås.

I år har många skötselplaner reviderats. Kontakta styrelsen i ditt älgskötselområde om du intresserad av den aktuella planen, samtliga reviderade planer har skickats ut digitalt i år.

Förvaltningsplan för älg Jönköpings län 2016-2018länk till annan webbplats
Fakta och begrepp förvaltningsplan älglänk till annan webbplats

Rekommendationer

För att uppnå målen i älgförvaltningsplanen ska förvaltningen vara faktabaserad och ske i god samverkan mellan berörda parter. Avskjutningen anpassas efter de lokala förutsättningarna. Förvaltningen ska även ta hänsyn till andra samhällsintressen som bland annat trafik, biologisk mångfald och landsbygdsutveckling. Utöver ovanstående bör målsättningen vara att samarbeta och förvalta älgstammen över större områden.

Afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest (ASF) är en virussjukdom som drabbar tamgris och vildsvin (men inte människa). Den sprider sig snabbt i Europa och Asien och utgör ett stort problem för grisbranschen och samhället. Spridning kan ske mellan djur eller med material, kläder och livsmedel. Viruset överlever mycket länge i kallrökt fläsk, skinka och korv. Det finns en tydlig risk att vi får in ASF i Sverige, och det är då mest sannolikt att det är vildsvin som drabbas.

Övervakning av ASF med jägarnas hjälp

Om sjukdomen etableras i Sverige är det nödvändigt att vi upptäcker smittan snabbt så vi kan bekämpa den effektivt. Alltså är det mycket viktigt att undersöka alla självdöda vildsvin som påträffas.

  • Rapportera självdöda vildsvin till SVA via länken nedan eller genom att ringa till SVA på 018-67 40 00.
    rapporteravilt.sva.se länk till annan webbplats
    Om du kan hjälpa till med provtagning får du instruktioner från SVA om hur du ska göra.
  • Släng inte resterna av din matsäck i skog och mark där vildsvin kan äta dem! Livsmedel såsom importerad kallrökt skinka och korv kan i värsta fall sprida ASF till vildsvinen. Därför ska alla matrester slängas i soporna.
  • Om du jagar utomlands i ASF-smittade länder kan du får smittat blod på dina kläder. Därför bör du rengöra dina kläder och utrustning från blodfläckar innan du använder dem i Sverige igen.

Om du har utländska jaktgäster bör du uppmana dem att rengöra kläder och utrustning på samma sätt innan de jagar i Sverige.

Läs mer på Svenska Jägareförbundets webbplats
Information om ASFlänk till annan webbplats.

Chronic wasting disease

Chronic wasting disease (CWD) är en prionsjukdom som spridits bland hjortdjur i Nordamerika sedan 1960-talet. Sjukdomen, som också kallas avmagringssjuka, har även påvisats hos vildren, älg och kronhjort i Norge, samt hos älg i Finland. Samtliga påvisade fall på älg och kronhjort har hitintills varit på äldre djur. I Sverige upptäcktes den första gången i våras hos två 16-åriga älgkor i Norrbotten.

Det finns olika varianter av sjukdomen. Fallen hos äldre älgar och kronhjort kan vara spontant uppkomna. Om det stämmer så kan den här varianten förväntas förekomma hos äldre hjortdjur oavsett vilket land de befinner sig i. Den variant som upptäckts på vildren i Norge verkar istället vara smittsam och liknar mer den variant av sjukdomen som sedan tidigare beskrivits från Nordamerika. Sjukdomen förefaller att inte drabba människa, men smittriskerna är inte helt utredda. Myndigheterna rekommenderar därför att man inte äter djur som bär på CWD.

Vi övervakar nu sjukdomen i två steg:

1) en generell övervakning av sjuka och självdöda hjortdjur 2018-2020 på nationell nivå i hela landet enligt EUs rekommendationer och

2) en intensivare utökad provtagning på normalskjuten älg och slaktad ren (rådjur i förekommande fall) 2019 i Norrbotten i det älgskötselområde där de två fallen hittades i våras. Särskild information om denna provtagning har spridits i det aktuella älgskötselområdet och tas inte upp här.

Nationell övervakning av CWD under 2018-2020

För att förstå vilken variant av CWD vi har i Sverige behövs mer kunskap om sjukdomens förekomst. För att få in den nödvändiga informationen behöver SVA hjälp med provtagning. De djurarter som ska provtas är rådjur, kronhjort och älg. Provtagningen inriktas på:

  • självdöda djur,
  • sjuka djur,
  • trafikdödade djur,
  • normaljagade djur som kasseras vid uppslaktning pga sjukdomstecken.
  • Endast djur över ett års ålder ska provtas.
  • Vid avlivning ska djuret skjutas i halsen – inte i huvudet.
  • Om du sänder in prover kan du begära ersättning. Du kan få 300 kr per prov. Mer information om ersättning
    Jordbruksverketlänk till annan webbplats

Instruktion om CWD-provtagninglänk till annan webbplats

Instruktion för eftersöksjägarelänk till annan webbplats.

På SVAs hemsida finns generell information om CWD, samt detaljerad information om CWD-övervakningen i Sverige.

information om CWDlänk till annan webbplats

CWD-övervakningenlänk till annan webbplats

Kontakt

Om du har frågor om övervakningen av ASF eller CWD kan ni kontakta

  • Maria Cedersmyg eller Karolina Wall
    Jordbruksverkets handläggare
    (vx 035- 15 50 00), eller

  • Neele Dose, Gustav Averhed eller Kaisa Sören
    SVAs handläggare
    (vx 018- 67 40 00).

Rapportera och betala fälld älg

Du måste alltid rapportera in en fälld älg till Länsstyrelsen. Det kan du göra i vår älgportal Älgdata. Fällt djur ska rapporteras inom 14 dagar. Du betalar fällavgiften efter att jakten är slutrapporterad.

Fälld älg inom ett licens- eller älgskötselområde

Du rapporterar in fälld älg i vår älgportal Älgdata. När årets jakt är över och inga fler älgar kommer fällas ska du som företrädare snarast möjligt slutrapportera jakten. Det gör du också i Älgdata. Du måste slutrapportera jakten även om ingen älg har fällts.

När slutrapporteringen är gjord får du upp en faktura för fällavgifterna. Den ska betalas till oss senast 14 dagar efter jakttidens slut. Fällavgiften betalas in som en klumpsumma för hela älgskötsel-/licensområdet.

Du kan även rapportera fällda älgar i systemen Viltdata eller Jaktrapport. Observera att slutrapportering endast kan göras i Älgdata.

Fälld älg på oregistrerad mark

Fälld älg på oregistrerad mark ska rapporteras i Älgdata inom 14 dagar efter att älgen har fällts. Fällavgifter ska betalas till oss senast 14 dagar efter jakttidens slut.

Fälld älgkalv på oregistrerad mark rapporteras in i vår e-tjänst.

Vid jakt efter älg inom älgjaktsområden gäller följande villkor:

  • Jakt får inte bedrivas utan att en ansvarig jaktledare är utsedd före jaktens början och vid varje jakttillfälle. En eller flera jaktledare skall vara utsedda.
  • Ansvarig jaktledare svarar för att sådana sambandsbestämmelser tillämpas under jakten som förhindrar att flera djur fälls än som tilldelats eller att avskjutningsföreskrift åsidosätts.
  • Jaktledaren ska före jaktens början informera samtliga jaktdeltagare om avskjutningsföreskrifter, sambandsbestämmelser, förbjudna skjutriktningar, gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens genomförande. Jaktledaren ska vidare informera om skyldigheten att inneha vapenlicens och att ha löst jaktkort (viltvårdsavgift).
  • Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om att hen bör vara ansvarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken under jakten, bör årligen före jakten ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet samt ha tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter älg.
  • Jaktledaren ska informera samtliga jaktdeltagare om vikten av att delta i inventeringar som genomförs inom älgförvaltningsområdet och att rapportera observerade älgar i befintligt datoriserat system viltdata.se.

    viltdata.selänk till annan webbplats

Varje deltagare i jakten är skyldig att följa dessa regler och jaktledarens anvisningar. Förseelse kan medföra straff.

Jaktledaren ska före varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen i enlighet med 17 § andra stycket jaktförordningen (1987:905). Jaktledaren ska vidare om så behövs fullgöra den underrättelseskyldighet som följer av 28 § Jaktlagen.

Om vilt har skadats vid jakt, ska jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas och att om djur har skadats vid jakt på ett jaktområde och tar sig in på ett annat jaktområde, ska jägaren se till att jakträttshavaren där eller markägaren snarast underrättas. Kan dessa inte nås, får polismyndigheten i orten underrättas i stället.

Om älgen inte anträffats vid eftersök, ska den ändå avräknas från det påskjutande jaktlagets tilldelning. För befrielse från avräkning gäller att det ska vara konstaterat att älgen inte är skadad, till exempel om kulan hittas i ett träd mellan skytten och älgen.

En älg som har blivit påskjuten inom ett älgjaktsområde (älgskötselområde eller licensområde) ska alltid avräknas från älgjaktsområdet i förhållande till avskjutningsmål i älgskötselplan respektive från medgiven tilldelning för licensområde, även om älgen faller inom ett annat älgjaktsområde eller inom ett område som inte är registrerat för älgjakt. Älgjaktsområdet ska anmäla den påskjutna älgen till Länsstyrelsen. Älgen tillfaller enligt jaktlagen 10§ jakträttshavaren på den mark där älgen faller och fällavgift betalas av den jakträttshavare (älgjaktsområde) som faktiskt tillgodogör sig den fällda älgen.

Fredad älg (då jakttid saknas för älg såväl då jakttiden är slut som att tilldelning är förbrukad) tillfaller staten enligt jaktförordningen 33 § andra stycket, anmälan ska då göras till polismyndigheten.

Bestämmelserna innebär att:

  • Påskjuten älg ska endast avräknas från avskjutningsplan/licenstilldelning i det område där älgen påskjuts (inte i området där den faller).
  • Älgen faller inom ett registrerat älgjaktsområde och licensområdet får behålla älgen eller lämna tillbaka älgen till påskjutande lag förutsatt att området där älgen föll har älg kvar på tilldelningen, annars tillfaller älgen staten. Det vill säga en vuxen älg får endast lämnas tillbaka om det finns vuxen älg kvar på tilldelningen, annars räcker det med kalvtilldelning.
  • Älgskötselområde får behålla älgen eller lämna tillbaka älgen till påskjutande lag till jakttidens utgång.
  • Älgen faller inom ett oregistrerat område (område som inte är registrerat för älgjakt).
  • Älgkalv får behållas av det oregistrerade området om det är inom jakttiden för det oregistrerade området. Annars tillfaller älgen alltid staten.


Jakttider och rekommendationer


Jakttiden på älg börjar den 8 oktober 2018 i Jönköpings län. Älgjaktens längd, föreskrifter och rekommendationer beslutas av Länsstyrelsen. Beslutet ska tillkännages senast tre månader innan älgjakten startar. Senast vecka 26 planerar vi att publicera beslutet på denna sida.

Vidare läsning

Naturvårdsverket om jaktlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Beslutet för det avslutade jaktåret 2017/2018PDF

Lagstiftning

Jaktlaglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Jaktförordninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Naturvårdsverkets föreskrifterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Har licensen överskridits eller annat djur fällts än licensen avser, ska polisen snarast underrättas. Under förutsättning att brottsmisstanke inte föreligger får älg, som fällts utöver det antal som angetts i tilldelningen, behållas av jakträttshavaren mot erläggande av en särskild avgift utöver älgavgiften. Den särskilda avgiften är 7 000 kronor för en vuxen älg och 3 000 kronor för en årskalv. Avgiften ska inte betalas om djuret eller dess värde förverkats eller om det är uppenbart oskäligt att kräva ut en avgift.

Anmälan om det inträffade ska omgående ske till berörd polismyndighet. Det fällda djuret ska också i vanlig ordning anmälas till Länsstyrelsen i samband med anmälan om jaktresultat, och den särskilda avgiften ska inbetalas när övriga älgavgifter betalas.

Adressändring

Adressändring måste göras skriftligen så snart företrädarens adress ändras. Uppgifter såsom telefonnummer skall också uppdateras om de förändras.

Byte av företrädare

Anmälan ska göras skriftligen så snart älgjaktsområdet har beslutat om byte av företrädare. Ändringen är i de flesta fall avgiftsfri om det inte innebär att de jakträttsliga förhållandena förändras.

Jaktstatistik

Webbsidan älgdata.se innehåller statistik och länkar till relevant information för älgförvaltningen. Här kan rapportering göras på älgjaktområdesnivå (älgskötselområde, licensområde) och för den jakt som får bedrivas på oregistrerad mark.

Här registreras, samlas och tillgängliggörs underlag för den adaptiva älgförvaltningen inom landets älgförvaltningsområden.

  • Exempel på underlag
  • avskjutning, älgobs
  • spillningsinventering
  • viltolyckor
  • foderprognoser
  • skogsskadeinventeringar

Statistik som visas är tilldelning/avskjutningsmål, sammanställning av avskjutning, älgobs, och biologiska data (vikt, ålder mm).

algdata.selänk till annan webbplats

Rapportering av älgkalv på oregistrerad mark

Rapportera om du har fällt älgkalv på oregistrerad mark i vår e-tjänst.

Älgvårdsfonden

Den fällavgift som betalas in till Länsstyrelsen när en älg är fälld går till en regional älgvårdsfond. Länsstyrelsen avsätter årligen pengar ur älgvårdsfonden till bidrag för projekt som bidrar till att utveckla älgförvaltningen i Jönköpings län. Bidrag kan sökas för olika typer av projekt, till exempel kunskapsuppbyggnad och älgskyttebanor. Projekten ersätts vanligen med 60 % av godkända kostnader som kan verifieras.

Alla kostnader som Länsstyrelsen har kring älgförvaltningen och förvaltnings-gruppernas arvode ska täckas av fällavgifter och registreringsavgifter och ska räcka till:

  • Länsstyrelsens administration av älgjakten (arvode och löner, databehandling, porto, telefon och informationsmaterial).
  • Kostnader för älgförvaltningsgruppernas arbete (arvode, resekostnader och traktamente).
  • Inventeringar.
  • Viltvård, information och utbildning i frågor kring jakt.
  • Information om skadeförebyggande åtgärder, inklusive frågor om viltskador och viltolyckor.
  • Bidrag till anläggning och upprustning av älgskyttebanor.

Arbetet med granskning, stöd och fastställande av skötsel- och förvaltningsplaner kräver mycket resurser. Länsstyrelsens arbete innebär också kontakt, stöd och utbildning för älgförvaltningsgrupperna.

Älgstammen är olika stor i olika delar av landet och antalet älgar som skjuts varierar mellan länen. Trots det behöver varje län ha ungefär lika mycket personal som jobbar med älgjaktfrågor. Därför blir de ekonomiska förutsättningarna olika mellan länen.

Andra skillnader som påverkar länens kostnader är att det finns olika många älgförvaltningsgrupper, och inventeringsformerna skiljer sig åt. Länen genomför olika länsspecifika insatser i form av information och utbildning, något som Länsstyrelsen och Viltförvaltningsdelegationerna ofta bestämmer gemensamt.

Förutsättningarna och förhållandena kring älgjakt och fällavgifter kan därför skilja sig mycket åt mellan länen. Län som fäller få älgar tvingas sätta en hög fällavgift för att älgjakten ska vara självfinansierad.

Det aktuella regelverket för älgavgifterna samt hur bidrag ur älgvårdsfonden får ges kan du läsa i paragraf 52 a – 52 d i Jaktförorfningen och i paragraf 32 - 42 i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt efter älg och kronhjort.

Jaktförordningen (1987:905)länk till annan webbplats

Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt efter älg och kronhjort (NFS 2011:7).länk till annan webbplats

Viltdata.se är ett av de underliggande systemen som finns i den gemensamma älgjaktsportalen. Här rapporteras älgobs och här kan även avskjutningen rapporteras av det enskilda jaktlaget som ingår i ett älgjaktsområde (älgskötselområde, licensområde).

Rapporterade fällda älgar, älgobs och övriga registrerade uppgifter såsom ålder och vikt förs automatiskt över till älgportalen. När älgjakten avslutas måste den som ansvarar för rapporteringen för licensområdet eller älgskötselområdet dock slutrapportera älgjakten på algdata.se

algdata.selänk till annan webbplats

viltdata.selänk till annan webbplats

Personer med behörighet att utförda intyg om tjänlighet

KontaktuppgifterPDF

Otjänlig älg

Om du under älgjakten har fällt en älg som är olämplig som människoföda, på grund av skada eller sjukdom, kan du få älgen bedömd som kasserad. Du blir då befriad från fällavgift.

Bedömningen görs av veterinär, polis eller viltkasserare/viltbesiktare som blivit utsedda av Länsstyrelsen. Skadan får inte vara orsakad av hur djuret fällts eller hanterats efter skottet.

Länsstyrelsen inrättade, januari 2012, åtta älgförvaltningsområden i länet. Två av länets älgförvaltningsområden är länsöverskridande. Område ÄFO 6 omfattar en del av Kronobergs län och område ÄFO 8 omfattar en del av Västra Götalands län.

Länets älgförvaltningsområden är inrättade efter naturliga eller skapade barriärer, som viltstängsel, större vägar och järnvägar, samhällen samt större sjöar och vattendrag.

Där naturliga barriärer saknas har indelningen främst gjorts efter gränserna för jaktlig samverkan i älgskötselområden. I varje älgförvaltningsområde finns en förordnad älgförvaltningsgrupp.

I Jönköpings län används olika inventeringsmetoder för att beräkna älgstammens storlek och fördelning i landskapet. Inverteringarna ger viktigt faktaunderlag som ligger till grund för beslut i den adaptiva älgförvaltningen inom länets älgförvaltningsområden.

Grundmetoder framtagna av SLU och Skogsstyrelsen

I samband med införandet av det nya älgförvaltningssystemet utpekades statistik från avskjutning, älgobs, spillningsinventering och slaktvikter på kalv som basmetoder. Därutöver görs skogsskadeinventeringar (ÄBIN) och foderprognoser enligt de metoder som Skogsstyrelsen utvecklat.

Var hittar jag statistiken

Avskjutningsstatistik, älgobs och biodata (slaktvikter, ålder, hornutveckling mm.) finns på algdata.se.

www.algdata.selänk till annan webbplats.

Statistiken visas antingen direkt på sidan eller laddas ner som Excelfiler. Rapporterna från Skogsstyrelsens ÄBIN-inventeringar och foderprognoser länkas direkt från statistiksidan i älgdata. Information om viltolyckor med älg finns i älgdata och visas både som tabell och diagram samt i kartan. Länkar till ytterligare information om viltolyckor och rovdjursbestånd mm. hittar du under fliken länkar till ytterligare information. Data från spillningsinventeringen finns för de flesta län ännu inte inlagt i älgdata.se. För Jönköpings län presenteras därför resultaten på denna sida.

Resultat från spillningsinventeringen

För att få en bättre kunskap om älgstammen görs spillningsinventering. Inventeringen är frivillig och utförs av länets jägare på 85 % av länets yta. Omfattningen av denna frivilliga inventering är helt unik i landet. Planeringen utförs i samarbete mellan Länsstyrelsen, Jägareförbundet och de älgskötselområden som beslutat att inventeringen ska genomföras.

Nedan visas resultatet från spillningsinventeringen i länets samtliga älgförvaltningsområden sammanställd tillsammans med älgobs- och avskjutningsstatistik. Tillsammans ger metoderna underlag för analys av älgstammens storlek.

 

Analys älgtäthet i Jönköpings län jaktåren 2011/12 - 2018/19

Sammanställning inventeringsdata för Jönköpings länPDF

Sedan 2013 har Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, verkat för att samla data om lövfällningen för att förbättra underlaget för starttidpunkten för spillningsinventeringen.

Målet är att få ett korrekt datum för när lövfällningen sker i varje älgförvaltningsområde och därmed öka precisionen i spillningsinventeringen.

Lövfällningsobservationerna ska göras regelbundet, minst en gång per vecka, för att kunna ange datum för när lövfällningen (i) startar, (ii) pågår och (iii) slutar. Du som deltar väljer själv träd som är enkla för dig att observera. Vi prioriterar vildväxande björkar (vårtbjörk, glasbjörk) och asp.

Se bifogad folder för tydligare instruktionerPDF

Rapporteringen sker på naturenskalender.se eller med mobil-appen "Naturens kalender". För att delta måste du registrera dig på naturenskalender.se och vi ber dig ange ett användarnamn som börjar med "lövobs_" för att underlätta administrationen av detta projekt. Alla är välkomna att delta, så sprid gärna detta till andra naturintresserade i ditt älgförvaltningsområde.

naturenskalender.selänk till annan webbplats

Vidare läsning

ÄlginventeringPDF

HandledningPDF

InstruktionPDF

Metodik Länsstyrelsen version 2011 PDF

En älgförvaltningsgrupp utses för varje område bestående av tre företrädare för markägarna och tre företrädare för jägarna, efter förslag från berörda organisationer. En av markägarföreträdarna utses som ordförande. Gruppen utses för tre år i taget.

Gruppen ska beräkna mål för älgstammen i området, och nödvändig avskjutning, som formuleras i en förvaltningsplan. Planen är viktig för att målet med en ekosystemanpassad älgstam i balans med betesresurserna ska nås på lång sikt. Planen ska också ha sin grund i en omfattande dialog med älgskötselområdena som ingår i älgförvaltningsområdet.

Här finns adresslista och karta till Älgförvaltningsgrupper (ÄFG) i älgförvaltningsområde (ÄFO)

AdresslistaPDF

KartaPDF

Blankett för ersätting för arbete i älgförvaltningsgrupper

Arvodering och ersättning ÄlgförvaltningsgrupperPDF

Protokoll från älgförvaltningsgrupperna


Förvaltningsområden

Länet är indelat i älgförvaltningsområden. Inom varje område ansvarar en älgförvaltningsgrupp för förvaltning och utveckling av den lokala älgstammen.

Förvaltningsgruppernas uppgifter är bland annat att:

  • ta fram en förvaltningsplan för sitt förvaltningsområde.
  • granska älgskötselområdenas skötselplaner.
  • följa upp förvaltningen inom sitt förvaltningsområde.
  • samordna med inventeringar inom sitt förvaltningsområde.

Samverkan inom älgskötselområden (ÄSO) är stommen i det nya älgförvaltningssystemet. Älgskötselområdena ska ha en arrondering så att de i princip är sammanhängande och i huvudsak omfattar samma älgstam. De bör därför i hög grad harmonisera med gränserna för älgförvaltningsområdena. Älgskötselområdena utgör en viktig del i systemet och är den registreringsform där de lokala markägarna och jakträtthavarna kan får störst ansvar och möjligheter att påverka älgstammens lokala utveckling. Inventeringar som utförs inom älgskötselområdena kommer att utgöra grund för förslag till beslut i älgförvaltningsområdet.

Ett årligt samråd med markägarna och jakträttshavarna ska genomföras inom området. Företrädare för älgskötselområdet ska också delta i de samrådsmöten som anordnas inom älgförvaltningsområdet.

Länsstyrelsen ser vid behov över gränserna för befintliga älgskötselområden i Jönköpings län.

Jaktområden

Älgjakt kan utövas inom tre olika typer av områden:

  • älgskötselområde som registrerats av Länsstyrelsen
  • licensområde som registrerats av Länsstyrelsen
  • jakt på oregistrerad mark.

Om du vill bilda ett nytt älgjaktsområde eller ändra ett älgjaktsområde ska du ansöka om det hos Länsstyrelsen.

Licensområdet får tilldelning av älg, som baseras på tillgängliga data om älgstammens storlek och sammansättning, efter förslag från älgförvaltningsgruppen. Möjlighet finns också att delta i inventeringar (beroende på inventeringsform i samverkan med andra älgjaktsområden) som ligger till grund för förslag till beslut i älgförvaltningsområdet.

Tilldelning och avskjutningsmål

Licenstilldelning för licensområden inom älgförvaltningsområden (ÄFO) i Jönköpings län. Länsstyrelsen har kvoterat licenstilldelningen av vuxna djur enligt de förslag som lämnats av länets älgförvaltningsgrupper.

Information om tilldelning för licensområden och avskjutningsmål för älgskötselområden och licensområden finns på algdata.se

algdata.selänk till annan webbplats

Licensområde med kvoterad vuxentilldelning visas under avskjutningsmål ÄFO med specificerat avskjutningsmål för vuxna handjur respektive hondjur. Licensområden utan kvotering.

Älgskötselområden

Ett älgskötselområde är ett område där en eller flera jakträttshavare gått samman för att bilda ett område där de själva kan förvalta älgjakten. Ett älgskötselområde måste klara en långsiktig avskjutning på minst tio vuxna älgar per år för att få vara registrerat.

Jakten inom ett älgskötselområde regleras av jägare och markägare inom området, genom en skötselplan som de själva tar fram i samråd med berörd älgförvaltningsgrupp. Skötselplanen granskas av förvaltningsgruppen och fastställs av Länsstyrelsen. Planen ska leda till att älgförvaltningsplanens mål inom älgförvaltningsområdet nås.

Att vara med i ett älgskötselområde är helt frivilligt och en jakträttshavare kan begära utträde från området hos Länsstyrelsen.

Licensområden

Ett licensområde ska vara så stort att det medger en avskjutning av minst en älgkalv per år. Förvaltningsgrupperna lämnar förslag på arealgränser i sin förvaltningsplan. Dessa förslag är ett underlag för Länsstyrelsens beslut om registrering av licensområden och tilldelning av licensområden inom berört förvaltningsområde.

Ansökan om registrering ska lämnas till Länsstyrelsen senast den 31 januari om inte Länsstyrelsen beslutar annat. Ansökningstiden gäller vid nyregistrering och omregistrering vid utökning med ny mark till älgjaktsområdet. Ansökningsavgiften är 2300 kr. Om fastigheter ska utgå ur området görs anmälan till Länsstyrelsen snarast när förändringen sker. För anslutning av tidigare registrerade licensområden till älgskötselområden utgår ingen registreringsavgift. Avgiften sätts in på Länsstyrelsens bankgiro 5206-5877.

Ange vid betalning "Registrering älgjaktområde" samt sökandens namn och älgjaktområdets registreringsnummer (registreringsnummer anges inte vid nyregistrering).

Jakträttsintyg - blanketten bifogas i ansökan om registrering av älgjaktsområde för att intyga jakträtt, när sökanden inte äger marken och skriftligt upplåtelseavtal saknas.

Mer information finns via länkarna nedan:

Ansökan om registrering av älgjaktsområdePDF

Ansökan om anslutning av registrerat licensområde till älgskötselområdePDF

Intyg om jakträttPDF

Ansökan om samgående mellan licensområdenPDF

Oregistrerad mark

På mark som inte är registrerad för älgjakt får den som har jakträtten jaga årskalv av älg under en kort period i början av jakten. Antalet älgar är inte begränsat men du måste anpassa jakten efter tillgången på vilt, precis som vid jakt på andra arter. Jakttiden är begränsad till fem dagar eller kortare beroende på Länsstyrelsens beslut.

Kontakt