Bidrag för att utveckla kapacitet och beredskap i mottagandet av nyanlända
Länsstyrelsen kan ge ersättning till kommuner som vill utveckla kapacitet och beredskap i mottagandet av nyanlända personer, skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet som blivit folkbokförda och ensamkommande barn. Vi kan även ge ersättning för att utveckla samverkan mellan kommuner samt mellan kommuner och andra aktörer i syfte att underlätta etableringen i samhället.
Länsstyrelsen fördelar medel till kommuner och kommunalförbund för verksamhet och samverkan som väsentligt bidrar till att underlätta bosättning och öka mottagningskapaciteten i kommunerna.
Under 2026 förfogar länsstyrelserna över 40 miljoner kronor för fördelning, varav 3 miljoner kronor fördelas via nationell utlysning.
Regionala prioriteringar
Utöver de nationella prioriteringarna kommer Länsstyrelsen i Dalarnas län prioritera insatser som:
- Stärker samverkan inom kommuner eller mellan kommuner och organisationer i det civila samhället på lokal nivå
- Främjar inkludering och stegförflyttning genom strukturella eller individuella insatser
- Bidrar till ökad jämlikhet
Målgrupp för insatserna
Insatserna ska vända sig till nyanlända personer med uppehållstillstånd, skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet eller till ensamkommande barn som är asylsökande eller har uppehållstillstånd.
Vem kan söka bidrag?
Ansökan kan endast göras av kommun eller kommunalförbund och ska vara undertecknad av behörig firmatecknare.
Ansökningsperiod
Länsstyrelsen i Dalarnas län har totalt 1 613 000 kronor, varav 73 000 kronor från återbetalda medel, att fördela under 2026.
Ansökningsperioden är öppen mellan 16 februari till och med 22 maj 2026.
Stöd för dig som ansöker om bidrag
Inför ansökningsperioden genomför Länsstyrelsen i Dalarnas län rådgivning och kurser för dig som vill ansöka om bidrag och planerar en insats.
Aktiviteterna annonseras i Länsstyrelsen i Dalarnas läns kalender:
Vi erbjuder rådgivning inför din ansökan. Kontakta oss gärna på idéstadiet, vi kan exempelvis hjälpa till med:
- Vägledning kring vilket bidrag som passar din idé bäst
- Underlag kring målgrupperna, hur många individer som finns i din kommun
- Dialog kring möjliga samverkanspartners
- Rådgivning på plats vid samverkan mellan förvaltningar och/eller andra organisationer
Du hittar kontaktuppgifter längst ned på sidan.
Stöd i att planera en insats
Har du funderingar på att söka utvecklingsmedel för insatser inom integration? Det finns flera viktiga delar i en projektplanering som är bra att gå igenom innan du skickar in en ansökan. Oftast är det flera parter som samverkar i ett projekt så var gärna ute i god tid.
Inför en ansökan bör du tänka igenom följande:
Problembeskrivning/analys
- Verksamhetsnära och lokalt förankrad problemanalys
- Finns det forskning som underbygger
- Nationella mål eller kommunala planer som kopplar an
- Tidigare genomförda projekt eller pågående insatser
- Rättighetsanalys med fördjupad målgruppsanalys
Bakgrund och behov/behovsanalys
Beskriv bakgrunden till insatsen och vilka behov som insatsen vill tillgodose. Koppla ansökans behovsanalys till syftet med bidraget och eventuella prioriteringar. Projektet ska bidra till att uppfylla statsmedlets syfte.
Syften och effekt
Problemanalysen och behovsanalysen leder fram till det som blir projektets syfte. Syftet beskriver den övergripande avsikten med projektet. Det svarar på frågan "Varför gör vi detta projekt?" Effekten är det långsiktiga resultatet av insatsen.
Exempel:
Syfte: Främja integrationen av nyanlända genom stegförflyttning mot sysselsättning
Effekt: Snabbare inträde på arbetsmarknaden och ökat välmående
Mål
Ett mål är ett specifikt och mätbart resultat som projektet strävar efter att uppnå. Vad ska vara uppnått när insatsen är slut?
Exempel 1: Stärka hälsan hos 70 procent av deltagarna
Exempel 2: Öka språkkunskaperna hos 80 procent av deltagarna
Aktivitet
En aktivitet är en konkret handling som utförs för att nå uppsatta mål. En aktivitet är inte målet i sig utan verktyget att nå dit.
Exempel 1: Erbjuda psykosocialt stöd genom gruppövningar och individuella samtal på onsdagar samt erbjuda fysisk aktivitet genom träning på träningslokal/gym på fredagar klockan 13-15.
Exempel 2: Genomföra språkutbildning anpassad efter individens behov och förutsättningar:
- Dramabaserad svenskundervisning, tisdagar klockan 9-12
- Svenska genom konversation, torsdagar klockan 13-16
Organisation
Vilka är ni som ska genomföra insatsen? Beskriv projektgruppens medlemmar och rollfördelning.
Tidplan
När börjar och slutar insatsen och vad har ni för övergripande aktivitetsplan? Se till att ha tillräckligt med tid för för rekrytering eller andra delar i den inledande fasen som riskerar att förskjuta starten av själva aktiviteterna.
Genomförande
Hur organiserar ni arbetet? Vilka metoder använder ni för aktiviteterna, matchar dessa det identifierade behovet i stort och mer särskilt målgruppens behov. Har ni säkerställt att alla kan delta, tid, plats, utrustning? Hur kommunicerar ni inom projektet och finns tid avsatt för uppföljning?
Resurser
Vad har ni för budget för insatsen? Har ni kontakt med en ekonom, är budgeten balanserad och finns en tydlig koppling mellan budget och aktiviteter? Finns behov av språkstödjare, särskild kurslitteratur eller annan utrustning? Hur många kommer arbeta med insatsen, är arbetsfördelningen rimlig?
Aktivitetsplan
Länsstyrelsen har tagit fram en mall som kan användas som stöd vid upprättande av aktivitetsplan för insatser. Kontakta gärna Länsstyrelsens handläggare om du vill ta del av den. Se kontaktuppgifter nedan.
Statsbidragen syftar till att målgrupperna nyanlända, asylsökande, ensamkommande barn och skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Det handlar exempelvis om rätten till hälsa, delaktighet och inflytande, social trygghet, bostad och utbildning.
För att beviljas medel från Länsstyrelsen krävs en välmotiverad ansökan. I ansökningsformuläret finns bland annat frågor om vad som begränsar målgruppens möjlighet att tillgodogöra sig sina mänskliga rättigheter och hur insatsen ska säkerställa att rättigheterna tillgodoses. För att säkra skyddet mot diskriminering ställer vi också frågor om målgrupperna och hur de involveras i projekten.
Ett hjälpmedel för att identifiera dessa rättigheter är att arbeta rättighetsbaserat och göra en rättighetsanalys. Det rättighetsbaserade arbetssättet är framtaget inom FN och utgår från tre huvudprinciper:
- icke-diskriminering och jämlikhet
- delaktighet och inkludering
- transparens och ansvar.
Hur gör man då för att använda sig av ett rättighetsbaserat arbetssätt? Du hittar en steg för steg-guide nedan som hjälper dig att arbeta rättighetsbaserat med de uppgifter du och din verksamhet utför.
I grunden handlar det om att ställa sig ett antal frågor, länsstyrelserna har tagit fram en steg för steg-guide för att hjälpa dig att arbeta rättighetsbaserat med de uppgifter du och din verksamhet utför.
Steg för steg-guide
1. Definiera uppgiften
Definiera uppgiften kan exempelvis vara att initiera och driva ett projekt.
Vanliga stödfrågor är vad, varför, vem, när och hur. Knyt även an till det uppdrag och ansvar som du och din verksamhet har.
2. Identifiera
Här identifierar du om människor berörs av den arbetsuppgift du ska utföra, på vilket sätt och om det finns skillnader i hur olika grupper av människor berörs.
- Berör uppgiften människor? Direkt eller indirekt?
- Vilka grupper av människor berörs?
- Vilka särskilt sårbara grupper berörs? Ta stöd i diskrimineringsgrunderna.
- Finns det några andra omständigheter du behöver ta hänsyn till? Använd ett normmedvetet förhållningssätt.
3. Inkludera
I arbetet med delaktighet och inkludering utgår du från de grupper som du identifierade i föregående steg. Lägg extra vikt vid att fånga in särskilt sårbara grupper och att försäkra dig om att du har med alla perspektiv som är relevanta för din uppgift. Det kan till exempel vara ett jämställdhetsperspektiv, ett barnrättsperspektiv och ett funktionsrättsperspektiv.
- Är grupperna som berörs av uppgiften delaktiga?
- På vilket sätt gör du grupperna delaktiga (information, konsultation, dialog, inflytande, medbestämmande)?
- Hur beaktar du gruppernas synpunkter?
- Om du inte låter grupperna vara direkt delaktiga, hur fångar du in deras perspektiv?
4. Analysera
Här tar du reda på vilka mänskliga rättigheter uppgiften berör och hur väl de berörda grupperna får sina rättigheter tillgodosedda.
- Vilka mänskliga rättigheter berörs av uppgiften?
- I vilken utsträckning tillgodoser du och din verksamhet rättigheterna?
- Får de identifierade grupperna sina rättigheter tillgodosedda utan diskriminering?
5. Agera
I detta steg utför du uppgiften på ett sätt som tillgodoser målgruppernas mänskliga rättigheter, med fokus på att täcka upp för eventuella brister.
Här spelar ditt handlingsutrymme roll. Du, din enhet eller din verksamhet kan i vissa fall göra åtgärder direkt. I andra fall blir din uppgift att påtala för den ansvarige att det finns ett behov av åtgärder. Den ansvarige kan finnas inom eller utanför verksamheten.
- Vad behöver du göra? Utgå från uppgiften, målgruppsanalysen som du gjort och gruppernas rättigheter.
- Vad kan du göra? Det är beroende av vilka resurser du har till ditt förfogande och vad du har rådighet över.
- Riskerar någon grupps mänskliga rättigheter att bli negativt påverkade av en åtgärd? Då behöver du sätta in åtgärder som kompenserar för de brister som har uppstått.
- Hur och när återkopplar du till de berörda målgrupperna?
6. Utvärdera
Här följer du upp ditt arbete, bedömer vilken effekt det har haft och om du behöver göra justeringar i arbetet framöver.
- Har det rättighetsbaserade arbetet fått effekt? Hur och på vilket sätt?
- Har alla berörda grupper fått sina rättigheter uppfyllda i samma
- utsträckning?
- Vilka utmaningar har du stött på? Utgå både från processen och effekterna.
- Vilka lärdomar tar du med dig in i ditt framtida arbete?
- Behöver du utveckla arbetet på något sätt, till exempel skapa bättre rutiner?
För att ta del av metodmaterialet i sin helhet:
Lätt att göra rätt! - Rättighetsbaserat arbete i praktiken Länk till annan webbplats.
Ta gärna del av följande stöd gällande ett rättighetsbaserat arbetssätt:
För att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv:
Manual för jämställdhetsintegrering av projekt och projektansökan pdf, 256.9 kB.
För stöd kring hur ni kan tillgängliggöra lokalerna för fler:
Tillgängliga lokaler, Myndigheten för delaktighet Länk till annan webbplats.
För prövning av barnets bästa:
Nytt kunskapsstöd för prövning av barnets bästa, webbplatsen Mänskliga rättigheter i offentlig sektor Länk till annan webbplats.
- Rätt till självbestämmande
- Skydd mot diskriminering
- Rätt till ett effektivt rättsmedel
- Rätt till jämställdhet
- Förbud mot missbruk av rättigheter
- Rätt till livet
- Rätt till frihet från tortyr
- Rätt till frihet från slaveri och tvångsarbete
- Rätt till frihet och personlig säkerhet
- Rätt till en rättvis rättegång
- Förbud mot retroaktiv lagstiftning
- Rätt till skydd för privat- och familjeliv;
- Rätt att ingå äktenskap och rätt till likställdhet mellan makar
- Rätt till skydd före, under och efter förlossning
- Barnets rätt till skydd mot utnyttjande
- Rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet
- Rätt till yttrandefrihet
- Rätt till förenings- och församlingsfrihet
- Skydd för egendom
- Rätt till fria val och till delaktighet i samhällsutvecklingen
- Rörelse- och bosättningsfrihet
- Rätt till arbete
- Rätt till sunda arbetsvillkor
- Rätt till fackföreningsfrihet
- Rätt till social trygghet
- Rätt till tillfredsställande levnadsstandard, till mat och kläder, till bostad och till vatten
- Rätt till högsta möjliga fysiska och psykiska hälsa
- Rätt till grundskoleutbildning
- Rätt till gradvis kostnadsfri högre utbildning
- Rätt att delta i kulturlivet
- Rätt till skydd, frihet och delaktighet i vetenskapliga och konstnärliga framsteg
Mer information om dessa och andra rättigheter finns på regeringens webbplats för mänskliga rättigheter.
Inkomna ansökningar bedöms utifrån bidragets prioriteringar och följande kriterier:
- Att projektet bidrar till att uppfylla syftet med statsbidraget.
- Att insatsen genomförs antingen av kommunen i egen regi eller av kommunen i samverkan med en eller flera organisationer.
- Att ansökan är välmotiverad och fullständigt ifylld samt att budgeten är grundligt genomarbetad.
- Att insatsen riktas till målgruppen nyanlända, skyddsbehövande som berörs av massflyktsdirektivet och/eller ensamkommande barn.
- Att insatsen beaktar mänskliga rättigheter vilket innebär att ta hänsyn till huvudprinciperna, icke-diskriminering och jämlikhet, delaktighet och inkludering, transparens och ansvar (för stöd se rättighetsbaserat arbetssätt).
- Att insatsen syftar till att:
- stärka beredskap och mottagningskapacitet för nyanlända och/eller ensamkommande barn och/eller
- underlätta bosättning och etablering i samhället
- utveckla samverkan mellan kommuner, civilsamhälle och andra myndigheter.
Samverkan för progression
Namn på insats: Samverkan för progression, diarienummer 5233-2025
Aktör: Hedemora kommun i samverkan med Älvdalens kommun
Syfte med insatsen: Insatsen syftar huvudsakligen till att utveckla eller stärka kommunens förmåga att säkerställa målgruppens rätt till arbete/sysselsättning
Målgrupp: Nyanlända
Plats: Hedemora och Älvdalen men hela länet kommer kunna ta del av resultatet
Tid: 2025-09-08 tom 2027-02-26
E-post till kontaktperson: mostafa.geha@hedemora.se, mathias.jones@alvdalen.se
Sammanfattning: Projektet avser bidra till att skapa en grund för en mer individanpassad och ändamålsenlig språkundervisning för målgruppen som gör långsam progression. Att minska glappet mellan individens behov och de insatser som erbjuds kan i förlängningen bidrar till att underlätta målgruppens etablering i samhället. Det ska uppnås genom kartläggning av målgruppen och dess behov och av befintliga metoder för att möta dessa, undersökning av relevanta stödfunktioner och utveckling av nya arbetssätt.
Ansök om bidrag för att utveckla kapacitet och beredskap i mottagandet av nyanlända
Skicka in din ansökan när en utlysningsperiod är igång. Ansökningar som kommer in utanför utlysningsperioden eller efter sista ansökningsdag kan komma att avvisas. Här ansöker du även till särskilda nationella utlysningar.
Meddelande om beslut
Beslut om bidrag meddelas efter att ansökningsperioden avslutats, dock senast den 18 juni 2026. Utbetalning sker inom sex veckor från att Länsstyrelsen i Jönköping fått underlag för utbetalning från Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Information om projektuppföljning
De projekt som beviljats medel följs upp kontinuerligt under insatstiden, vi genomför också minst ett besök i projektet under perioden. Vid behov sammankallar vi till projektträffar för utbyte av erfarenhet och utveckling.
Redovisning och återbetalning
Alla förfrågningar om eventuell förändring eller förlängning ska ske skriftligen.
Delrapport och slutrapport ska lämnas via e-tjänsterna. Delredovisning ska lämnas i enlighet med vad som anges i beslutet, oftast sex månader efter beslut. En undertecknad slutredovisning ska ha kommit in senast två månader efter att insatsen avslutats.
Ekonomisk redovisning för kommun
När en kommun beviljats medel granskas den ekonomiska redovisningen av länsstyrelsen. Kostnaderna för insatsen ska vara särredovisade, och utdrag ur huvudboken ska bifogas slutrapporten.
Om det särskilt begärs ska den som beviljats medel kunna uppvisa verifikat och andra underlag för redovisningen. Brister i redovisning kan utgöra hinder för att bevilja ytterligare ersättningar.
Återbetalning
Mottagare av medel är återbetalningsskyldig om ersättning lämnats på fel grund eller med för högt belopp. Återbetalning ska även ske i de fall ersättningen inte använts för det ändamål som angetts i ansökan.
Lämna in redovisning med delrapport och slutrapport
Insatserna ska redovisas i del- och slutrapporter. Delrapporten ska lämnas in vid den tidpunkt som står i beslutet om bidrag. Slutrapporten ska lämnas in senast två månader efter avslutad insats.
Särskild nationell utlysning 2026
Länsstyrelsen anordnar en särskild nationell utlysning under perioden 2 mars – 29 maj 2026 med anledning av utmaningarna att behålla beredskap och kapacitet även vid lågt mottagande av nyanlända och ensamkommande barn. Utlysningen omfattar totalt 3 miljoner kronor och finansierar bland annat insatser för samverkan, utveckling och spridning av insatser.
Ansökan och beslut
Du ansöker via Länsstyrelsens e-tjänst. Ange Länsstyrelsen i Jönköpings län som mottagare. Mer information och vägledning hittar du i e-tjänstportalen.
Länsstyrelsen fattar beslut om inkomna ansökningar senast den 15 september 2026.
Västerviks kommun beviljades 2 317 000 kronor för insatsen Beredskap i samverkan för tidsperioden 2025-09-15 till 2026-12-31.
Insatsen syftar till att stärka och utveckla samverkan och metoder mellan kommuner, myndigheter och civilsamhälle för att höja beredskapen inför ett eventuellt ökat mottagande av nyanlända. Västerviks kommun vill, tillsammans med ett antal andra kommuner och civilsamhällesaktörer i Kalmar och Kronobergs län, utvärdera tidigare års höga flyktingmottagande med fokus på samverkan mellan kommun och civilsamhälle. Utifrån det vill kommunen bygga en hållbar struktur och modell för samverkan inför framtida liknande situationer. Projektet syftar också till att samordna och kvalitetssäkra volontärers engagemang och rekrytera volontärer som ska få utbildning och delta i övning inom ramen för projektet. En metod och handbok ska tas fram som går att sprida digitalt. Syftet är att stå mer redo som samhälle när mottagandet blir högre och kunna erbjuda ett bra kvalitativt mottagande för nyanlända och asylsökande.
Strömsunds kommun beviljades 520 000 kronor för insatsen Ett hållbart mottagande av ensamkommande barn för tidsperioden 2025-12-01 till 2026-12-31.
Insatsen syftar till att stärka kommuners och andra aktörers beredskap och mottagandekapacitet för ensamkommande barn. I en tid med minskat mottagande av ensamkommande barn har många tidigare strukturer till stor del avvecklats eller försvagats och förutom att stärka kommunens beredskap ska insatsen också ta tillvara de erfarenheter som kommun och civilsamhälle har från tidigare års mottagande. Strömsunds kommun kommer i sin insats att vidareutveckla och förankra ett nationellt nätverk, med målet att skapa en långsiktig hållbar struktur för samverkan, kunskapsdelning och stöd till yrkesverksamma. Genom ett nationellt perspektiv kan insatsen skapa en effektiv struktur där kommuner och andra aktörer delar erfarenheter, bästa praxis och får stöd, oavsett mottagningsvolymer. Genom det nationella nätverket kan en gemensam plattform etableras för utbildning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling. Detta stärker aktörernas förmåga att tidigt identifiera riskbeteenden, förhindra att barn avviker, samt säkerställa att barn får rätt information, delaktighet och stöd – i linje med barnkonventionens krav och barnets bästa.
Länsstyrelsen beviljade 2 515 545 kronor till två projekt:
Strömsunds kommun beviljades 1 507 678 kronor för insatsen Förebygg och förbered – om ensamkommande barn som försvinner för tidsperioden 2024-10-01 till 2025-12-31. Insatsen syftar till att ta fram kompetensutvecklingsinsatser för att säkerställa ett gott mottagande och motverka att ensamkommande barn försvinner. Kompetenshöjande insatser ska utvecklas i samklang med Socialstyrelsens, Migrationsverkets och Polisens uppdrag att ta fram nationell vägledning för att motverka att ensamkommande barn försvinner.
Kristianstads kommun beviljades 1 007 867 kronor för insatsen Nya hem, trygga barn. Insatsen kommer att pågå från 2025-01-01 till 2025-12-31. Insatsen belyser ett behov av stöd till kommunerna i deras arbete med mottagande av barn i familj. Syftet är att erbjuda kommuner en systematisk metod för att kunna säkerställa att barnets bästa beaktas vid mottagande. Kristianstads kommun avser att i samverkan med andra kommuner testa, vidareutveckla och sprida information om metoden.
Projektägare för insatsen är Kristianstads kommun, men insatsen genomförs i samverkan med bland annat Hofors kommun.
Kontakta Länsstyrelsen i Jönköpings län för ytterligare information om utlysningen.
Kontaktperson
Ida Storm Mukwana, integrationsutvecklare, Länsstyrelsen i Jönköpings län
E-post: ida.storm.mukwana@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 63 33