Kulturmiljö
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och fornlämningar ger både upplevelser och kunskaper om vårt län. Länsstyrelsen beslutar om tillstånd att förändra skyddade kulturmiljöer och om bidrag för att vårda dem. Vi fördelar även arkeologiska uppdrag till företag.
Bidrag till kulturhistoriska miljöer
Vårdar du en kulturmiljö så att den bevaras för framtiden? Eller arbetar du för att göra en kulturmiljö mer tillgänglig och användbar? Du kan söka bidrag för det hos Länsstyrelsen.
Fornlämningar och fornfynd
Länsstyrelsen ansvarar för fornlämningar och fornfynd i länet. Kontakta oss om du till exempel upptäcker en skada på en fornlämning, har hittat ett fornfynd eller planerar ett arbete vid en fornlämning.
Utföra arkeologiska uppdrag
Vill du utföra arkeologiska uppdrag? Här hittar du aktuella upphandlingar och information om hur ditt företag kan lämna anbud.
Metallsökare
Vill du använda en metallsökare? Då behöver du först ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen.
Byggnadsminnen
Alla fastighetsägare behöver tillstånd från Länsstyrelsen för att göra ändringar i ett byggnadsminne.
Kyrkliga kulturminnen
Vill du ändra eller flytta ett kyrkligt kulturminne? Då kan du behöva söka tillstånd hos Länsstyrelsen. Vi ger även råd om vård- och underhållsplaner.
Skydda kulturegendom
Kulturegendom som är av stor betydelse för vårt kulturarv behöver skyddas i händelse av krig. Länsstyrelsen har i uppdrag att både märka upp viss kulturegendom och att ha en plan för undanförsel av betydelsefull kulturegendom.
Stöd till hembygdsgårdar 2015-2023
Vill du utveckla din hembygdsgård? Du kan få stöd för att till exempel rusta upp byggnader och göra hembygdsgården till en attraktiv mötesplats.
Stöd till utveckling av natur- och kulturmiljöer 2015-2023
Vill du bidra till lokal utveckling av natur- och kulturmiljöer? För att du ska få stöd krävs ofta att projektet även har annan offentlig medfinansiering.
Kulturmiljöer i Dalarna
Dalarna är ett Sverige i miniatyr, både vad gäller natur och kultur. Landskapets skiftande naturregioner har skapat lika skiftande livsvillkor för människorna. Därför har Dalarna också ovanligt många varierande och spännande kulturmiljöer.
Dalarna sträcker sig ut sig i 37 långa mil från fjällhedarna i nordväst vid norska gränsen ner till de malmförande bergen i sydöst. Längst i norr ligger Idre sameby - Sveriges sydligaste. I söder är bruksbygderna del av Bergslagen, grunden till Sveriges moderna industri. Genom hela landskapet rinner omfattande älvsystem, främst Österdalälven och Västerdalälven som vid Djurås förenas till Dalälven. Men innan dess har Österdalälven hunnit ta sig genom den stora sjön Siljan.
Vattendragen, bergen och skogarna har nyttjats av människor sedan istidens slut. Och kulturmiljöerna som har skapats under årtusendena berättar landskapets historia. Om de förstörs är de borta för alltid.
Vid Siljans stränder har arkeologer hittat boplatser som är närmare 10 000 år gamla. I skogsmarkerna finns uråldriga system med fångstgropar för storviltsjakt. De stora älvarnas dalgångar liksom slätterna söderut runt Dalälven var redan under järnåldern bördiga jordbruksbygder. Särskilt i älvdalsbygderna har ålderdomliga bystrukturer liksom rika- oftast mycket lokala - traditioner i språk, dräkt och byggnadssätt bevarats. Fortfarande används flera fäbodar. Och länet är helt unikt med sin stora mängd och variation av knuttimrade byggnader.
Bäckar, åar och älvar har använts för kvarnar och sågar, för flottningsanläggningar och kraftverk – och gör så till stor del än. Trängslet i Österdalälven, som byggdes under åren 1955 – 1960 är Sveriges högsta kraftverksdamm med en höjd på 125 meter. Kraftverket byggdes ursprungligen för att ge kraft åt Stora Kopparbergs sågverk, massafabriker och smältverk.
Och det är verkligen Kopparberget i Falun som är giganten i landskapet. Under 1600-talet bröts här två tredjedelar av hela världens kopparmalm och gruvan var Sveriges största arbetsplats. Det är idag en mycket viktig kulturmiljö - tillsammans med landskapets många övriga gruvområden, hyttor och hammare. De har bildat grunden för moderna stålverk, fabriker och verkstäder – vår tids form av kulturmiljöer!
Dalarnas byggnadsvårdspris uppmuntrar goda insatser för bevarande av lokalt byggnadsskick och kunskap inom äldre hantverkstekniker samt nyskapande på traditionell grund och med rötterna i Dalarna.
Priset instiftades 2015 och delas ut vartannat år. Alla kan nominera sig själv eller annan privatperson, förening eller företag för goda byggnadsvårdsinsatser. Juryarbetet utgår från tre bedömningsområden: bevara, använda och utveckla.
Under 2023 delas Dalarnas Byggnadsvårdspris ut för femte gången. Mer information om tävlingen hittar du hos Dalarnas byggnadsvårdspris.
Dalarnas byggnadsvårdspris webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
År 2001 skrevs Falun in på FN-organet Unescos Världsarvslista. Det betyder att gruvan och det industrihistoriska landskapet kring Stora Kopparberg och Falun på ett unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. Unescos motivering var följande: Det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun utgör ett av de främsta områdena för gruvhantering och metallproduktion. Gruvdriften upphörde vid 1900-talets slut, men har genom många århundraden haft ett starkt inflytande på teknisk, ekonomisk, social och politisk utveckling i Sverige och Europa.
Som världsarv är Falun därför så betydelsefullt att det ska bevaras för all framtid. Idag finns det drygt 1000 platser och miljöer på Unescos världsarvslista. Femton av dem ligger i Sverige.
I Sverige är det svenska staten som har ansvar för landets världsarv. Som länets företrädare för staten, är Länsstyrelsen därför en viktig part för att skydda Världsarvet Falun. Tillsammans med Falu kommun, Dalarnas
museum, Stiftelsen Stora Kopparberget, Visit Dalarna, Högskolan Dalarna och Världsarvet Faluns Vänförening bildar Länsstyrelsen också Världsarvsrådet som ska verka för Världsarvet Faluns vård, bevarande och utveckling.
Länsstyrelsen och kommunerna kan enligt miljöbalken besluta att särskilt värdefulla kulturlandskap ska skyddas som kulturreservat. Syftet med reservaten är att kunna vårda och bevara värdefulla kulturpräglade landskap.
I Dalarna finns två kulturreservat: Kvarnstensbrottet i Östra Utsjö, Malung
och Stabergs bergsmansgård som också ingår i Världsarvet Falun.
Kvarnstensbrottet i Östra Utsjö, strax söder om Malung, är ett av Sveriges största kvarnstensbrott. Den månghundraåriga brytningen har gett upphov till en särpräglad miljö inne i skogen, med vattenfyllda gruvhål, mosstäckta skrotstenvarpar och kvarlämnade kvarnstensämnen. Brottets kvarnstenar var av ovanligt god kvalitet; den skiffriga sandstenen med inslag av kvartskorn, gjorde kvarnstenarna självvässande.
Kvarnstensbrytningen i Östra Utsjö har en mycket lång historia. Enligt vissa forskare ska brytningen av kvarnstenar i Östra Utsjö ha börjat redan på 700-800-talen, d v s under vikingatiden. På slutet av 1600-talet vet man att
kvarnstenar från Malung såldes till södra Dalarna och Värmland. Även till
Norge exporterade man kvarnstenar. Verksamheten vid brottet upphörde under 1880-talet.
Stabergs bergsmansgård är ett kulturreservat som även ingår i Världsarvet Falun. Staberg är en av de mest välbevarade bergsmansgårdarna inom Kopparbergslagen - bygden kring Falu gruva. Alla de olika delarna av en större bergsmansgård finns här bevarade; byggnader, trädgård, hyttområde, odlingsmark och skog. På Staberg kan man både vandra i en prunkande barockträdgård och fascineras av det nästan ökenliknande slagghögarna på det gamla hyttområdet. De faluröda timmerhusen på Gamla Staberg ger en god bild av hur bergsmännen bodde på 1600- och 1700-talet. Den vita herrgårdsbyggnaden från 1840, Stabergs herrgård eller Nya Staberg, söder om trädgården speglar hur byggnadskulturen förändrades med nya ideal.