Ensamkommande barn i kommunen

Ansvaret för ensamkommande barn delas mellan olika myndigheter, kommuner och landsting och regioner. Länsstyrelsens roll är att samordna kommunernas mottagande av ensamkommande barn.

Varje år kommer barn till Sverige för att söka asyl. De flesta anländer i sällskap med sina föräldrar men det finns även de som saknar medföljande vårdnadshavare. Dessa barn och ungdomar räknas som ensamkommande. Barnens levnadsöden och bakgrund är olika, men gemensamt för alla är att de befinner sig i en utsatt situation.

Staten, myndigheter, kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för mottagandet av ensamkommande barn i Sverige.

Hur är ansvaret fördelat?

Ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar delas mellan kommuner, Länsstyrelsen, Migrationsverket och flera andra myndigheter. 

Migrationsverket har det övergripande ansvaret för mottagandet av ensamkommande. Deras uppgifter är bland annat att:

  • anvisa en kommun till barnet
  • utreda och fatta beslut i asylärendet
  • betala ut ersättningar och särskilt bidrag till barnet.
  • betala ut ersättningar till kommunen.

Om ensamkommande barn och ungdomar på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Länsstyrelsen har en samordnande roll avseende kommunernas mottagande av ensamkommande barn med fokus på utveckling av regional samverkan.

Länsstyrel­sen ska:

  • Verka för att i det finns beredskap och kapacitet i kommunerna att ta emot ensamkommande barn.
  • Föra dialog med kommunerna om tillgång på boendeformer, utbildning, hälsa, fritid och gode män.
  • Utöva tillsyn över överförmyndarnas verksamhet.

Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i barnkon­ventionen.

Kommunerna ansvarar för det praktiska mottagandet av ensamkommande barn:

  • boende (placering)
  • annat stöd som barnet kan behöva
  • skolgång

Kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnets boende, stöd och skydd enligt socialtjänstlagen. Överförmyndaren i kommunen där barnet befinner sig utser en god man som företräder barnet i en förälders ställe under asylprövningstiden.

Om barnet beviljas uppehållstillstånd har kommunen ett ansvar för barnets fortsatta omsorg och etablering i Sverige och utser då även en särskilt förordnad vårdnadshavare (SFV).

Kommunen har samma ansvar för ensamkommande barn som för andra barn i kommunen.

Landstingen och regionerna ansvarar för att ensamkommande barn och unga får den hälso- och sjukvård och tandvård som de är i behov av. Asylsökande barn har rätt till vård i samma omfattning som barn som är bosatta i landet. När en person söker asyl i Sverige erbjuds en hälsoundersökning som syftar till att ge en medicinsk bedömning av hälsan och uppmärksamma eventuella behov av vård och smittskyddsåtgärder.

Anvisningsmodell för ensamkommande barn

Mottagandet av ensamkommande ska vara jämnt fördelat över landet. Därför sker anvisningarna enligt ett fördelningssystem. Varje kommun tilldelas en viss andel.

Andelen är uträknad utifrån kommunens

  • folkmängd
  • mottagande av nyanlända
  • mottagande av ensamkommande barn och antalet dygn i Migrationsverkets mottagningssystem inom kommunens gränser under föregående kalenderår.

Om ett ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har en nära anhörig i någon viss kommun i landet sker anvisningen till den kommunen. Om barnet inte har någon nära anhörig anvisas barnet istället till den kommun som står näst på tur att utifrån sin andel ta emot en ny anvisning.

Anvisningskommun på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Statliga ersättningar till kommuner på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Ensamkommande barn som försvinner

Under 2016-2017 hade Länsstyrelsen ett uppdrag som bland annat bestod i att genomföra en nationell kartläggning av ensamkommande barn som försvinner samt att föreslå åtgärder för att förebygga försvinnanden. Uppdraget samordnades av Länsstyrelsen Stockholm. Enligt den nationella kartläggningen På flykt och försvunnen hade 1 829 barn registrerats som avvikna i Migrationsverkets statistik under perioden 2013 till och med maj 2016. Rapporter visar också att ensamkommande barn är överrepresenterade bland polisanmälningar om människohandel med barn och löper stor risk att utsättas för människohandel och exploatering.

2018 hade länsstyrelserna uppdraget att ta fram enhetliga regionala rutiner för arbetet med ensamkommande barn som försvinner. Länsstyrelsen Stockholm ska fortsätta att samordna uppdraget, stötta länens arbete och förvalta materialet som togs fram 2016–2017.

Barnens bästa

Länsstyrelsens ska i sitt arbete ta särskild hänsyn till barns bästa. Barnkonventionens fyra grundprinciper är viktiga utgångspunkter:

  • Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras
  • Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet
  • Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. För att utvecklas behöver barn trygghet och möjlighet till lek.
  • Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.

Utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter

Kommuner kan ansöka om medel från länsstyrelsen för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter. Ersättning lämnas till verksamheter som syftar till att:

  • underlätta etableringen i samhället
  • skapa nätverk
  • stödja språkinlärning
  • eller ge socialt stöd till ensamkommande barn

Utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter

Resursnätverk för mottagande av ensamkommande barn – en länsöverskridande insats i samverkan med Värmland och Örebro län

Länsstyrelserna i Värmland, Örebro och Dalarna genomför en gemensam kompetensutvecklingsinsats inom området ensamkommande barn under 2020.

Bakgrund

Länsstyrelsen har i uppdrag att verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot ensamkommande barn. Under 2020 förväntas Sverige ta emot cirka 400 ensamkommande barn och unga enligt Migrationsverkets senaste prognos. Kommunernas planeringsförutsättningar har ändrats i och med ett jämförelsevis lågt mottagande. Ett avvecklingsarbete har pågått i samtliga kommuner i länen vilket fortsatt påverkar helheten, inte minst den faktiska situationen för de ensamkommande barnen.

Syfte

  • Att säkerställa att det inom varje län i regionen finns ett antal nyckelpersoner med fördjupad kunskap om mottagandet av ensamkommande barn och unga inom olika verksamhetsområden.
  • Stärka barnrättsperspektivet i mottagandet av ensamkommande barn och unga utifrån Barnkonventionen.

Mål

  • Att det inom varje län i regionen finns personer med kompetens som kan utgöra ett resursnätverk inom området ensamkommande barn och unga.
  • Att etablera samverkan mellan olika professioner, kommuner, myndigheter samt över länsgränser.
  • Resursgruppens deltagare förväntas främst delta i Länsstyrelsens resursnätverk. Inom detta nätverk kommer informationsspridning till resterande delar av länet ske.

Genomförande av kompetensutvecklingsinsatsen

Programmet omfattar totalt fyra kompetensutvecklingstillfällen under 2020. Två träffar återstår:

  • 3 oktober 2020, tema: Barns bästa vid asylprocessen Medverkande: Strömsunds kommun, projektet Barns bästa vid återvändande
  • 23–24 november 2020, tema: Barnrättsdagarna - Inkl. barnkonventionen och heder

I programmet ingår föreläsningar, grupparbeten och tid för respektive resursnätverk att utforma hur de på bästa sätt kan arbeta vidare i sitt län utifrån länets och resurspersonernas specifika förutsättningar.

Dalarna

Linda Klarström, Biträdande rektor Mora gymnasium 
linda.klarstrom@mora.se

Maria Boberg-Andersson, Studie- och yrkesvägledare Stiernhööksgymnasiet
maria.bobergandersson@rattvik.se

Maria Forsberg, Socialsekreterare Falu kommun
maria.forsberg@falun.se

Josef Szabó, Överförmyndarhandläggare Överförmyndare i samverkan i övre Dalarna
josef.szabo@mora.se

Hanna Larsson, Projektledare Rädda Barnen Region Öst, Borlänge
hanna.larsson@rb.se

Värmland

Magdalena Persson, skolsamordnare Karlstad kommun
magdalena.persson@karlstad.se

Sari Savinen Andersson, Lärare på språkintroduktion Nobelgymnasiet i Karlstad
sari.andersson@karlstad.se

Ann Larsdotter, Handläggare Östra Värmlands Överförmyndarnämnd
ann.larsdotter@kristinehamn.se

Peter Lindgren, Samordnare, HVB Mellanbo Kristinehamn
peter.lindgren1@kristinehamn.se

Nils Ridell, Integrationshandledare HVB Mellanbo Kristinehamns kommun
nils.ridell@kristinehamn.se

Örebro

Rada Al-Azawi, Projektledare Tegelbruket
rada@tegelbruket.org

Jessica Vidberg, Enhetschef Integrations- och arbetsmarknadsenheten
jessica.vidberg@laxa.se

Sea Flykt Bergman, Informatör Örebro Rättighetscenter
sea.flykt.bergman@rattighetscenter.se

Kontakt