Ensamkommande barn

Ansvaret för ensamkommande barn som söker asyl i Sverige delas mellan olika myndigheter, kommuner och regionen. Länsstyrelsens roll är att samordna mottagandet i länet och främja kommunernas förmåga att ta emot de barn som kommer.

Varje år kommer barn till Sverige för att söka asyl. De flesta anländer i sällskap med sina föräldrar men det finns även de som kommer i sällskap med andra anhöriga, eller helt utan vuxna. Barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare och söker asyl kallas för ensamkommande barn. Barnens levnadsöden och bakgrund är olika, men gemensamt för alla är att de befinner sig i en utsatt situation.

Till skillnad från andra asylsökande har kommunens socialtjänst ansvaret för de ensamkommande barnens boende och sociala stöd, men även andra aktörer har viktiga roller i mottagandet.

Hur är ansvaret för mottagandet fördelat?

Ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn och unga delas mellan Migrationsverket, kommunerna, regionen och Länsstyrelsen. 

Migrationsverket har det övergripande ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn så länge barnet är asylsökande eller om barnet får avslag på sin asylansökan. Migrationsverkets uppgift är bland annat att

  • anvisa en kommun till barnet
  • utreda och fatta beslut i asylärendet
  • betala ut ersättningar och särskilt bidrag till barnet
  • betala ut ersättningar till kommunen.

Om ensamkommande barn och unga på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Kommunerna ansvarar för det praktiska mottagandet av ensamkommande barn gällande:

  • boende
  • annat stöd som barnet kan behöva
  • skolgång
  • gode män.

Kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnets boende, stöd och skydd enligt socialtjänstlagen. Överförmyndaren i kommunen där barnet befinner sig utser en god man som företräder barnet i en förälders ställe under asylprövningstiden.

Om barnet beviljas uppehållstillstånd har kommunen ett ansvar för barnets fortsatta omsorg och etablering i Sverige och utser då även en särskilt förordnad vårdnadshavare.

Kommunen har samma ansvar för ensamkommande barn som för andra barn i kommunen.

Om kommunernas ansvar för mottagandet av ensamkommande barn på Sveriges Kommuner och Regioners webbplatslänk till annan webbplats

Regionen ansvarar för att ensamkommande barn och unga får den hälso- och sjukvård och tandvård som de är i behov av. Asylsökande barn har samma rätt till vård som alla andra barn i länet. När en person söker asyl i Sverige erbjuds en hälsoundersökning som syftar till att uppmärksamma eventuella behov av vård och smittskyddsåtgärder. Regionen ansvarar även för ungdomsmottagningar och för barnpsykiatrin.

Om hälsa och mående på olika språklänk till annan webbplats

Länsstyrelsen har en samordnande roll för mottagandet av ensamkommande barn i länet. Fokus ligger på kommunernas kapacitet i mottagandet och regional samverkan.

Länsstyrel­sen ska:

  • Verka för att i det finns beredskap och kapacitet i kommunerna att ta emot ensamkommande barn.
  • Föra dialog med kommunerna om hur deras förutsättningar ser ut till exempel gällande boende, utbildning, hälsa, fritid och gode män.
  • Utöva tillsyn över överförmyndarnas verksamhet.
  • Samverka på regional nivå för att motverka att ensamkommande barn och unga utsätts för människohandel och exploatering.

Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i barnkon­ventionen.

Anvisning av ensamkommande barn

Mottagandet av ensamkommande barn ska vara jämnt fördelat över landet. Därför sker anvisningarna enligt ett fördelningssystem. Varje kommun tilldelas en viss andel av de ensamkommande barnen.

Andelen är uträknad utifrån kommunens folkmängd och tidigare mottagande av nyanlända och ensamkommande barn.

Om ett ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har en nära anhörig i någon viss kommun i landet sker anvisningen till den kommunen. Om barnet inte har någon nära anhörig anvisas barnet istället till den kommun som står näst på tur att utifrån sin andel ta emot en ny anvisning.

Ensamkommande barn kan i vissa fall också komma med ett färdigt uppehållstillstånd, om de blivit utvalda av FN:s flyktingorgan UNHCR för vidarebosättning i Sverige. De anvisas då som kvotflyktingar enligt fördelningsmodellen för bosättning av nyanlända. Även för ensamkommande barn som överförs till Sverige som kvotflyktingar får socialtjänsten ansvar för boende och omsorg.

Anvisningskommun på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Om Sveriges mottagande av kvotflyktingarlänk till annan webbplats

Statliga ersättningar till kommuner på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Ensamkommande barn som försvinner

Under 2016-2017 hade länsstyrelserna ett uppdrag som bland annat bestod i att genomföra en nationell kartläggning av ensamkommande barn som försvinner samt att föreslå åtgärder för att förebygga försvinnanden. Uppdraget samordnades av Länsstyrelsen Stockholm.

Under 2018 tog Länsstyrelsen fram regionala rutiner för arbetet med ensamkommande barn som försvinner enligt ett fortsatt uppdrag från regeringen. Länsstyrelserna fick under 2020 i uppdrag att samverka med berörda aktörer för att motverka att ensamkommande barn och unga utsätts för människohandel och exploatering.

Om uppdragen kring ensamkommande barn och unga som försvinner, rapporter och länkar till regionala rutiner

Särskild hänsyn till barnets bästa

Länsstyrelsens ska i sitt arbete ta särskild hänsyn till barns bästa. Barnkonventionens fyra grundprinciper är viktiga utgångspunkter:

Artikel 2

Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras

Artikel 3

Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.

Artikel 6

Alla barn har rätt till liv och utveckling. För att utvecklas behöver barn trygghet och möjlighet till lek.

Artikel 12

Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.

Utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter

Kommuner kan ansöka om medel från länsstyrelsen för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter. Ersättning lämnas till verksamheter som syftar till att:

  • underlätta etableringen i samhället
  • skapa nätverk
  • stödja språkinlärning
  • eller ge socialt stöd till ensamkommande barn

Utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter

Resursnätverk för mottagande av ensamkommande barn

Länsstyrelserna i Värmland, Örebro och Dalarna genomför en gemensam kompetensutvecklingsinsats inom området ensamkommande barn under 2020.

Bakgrund

Länsstyrelsen har i uppdrag att verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot ensamkommande barn. Under 2020 förväntas Sverige ta emot cirka 400 ensamkommande barn och unga enligt Migrationsverkets senaste prognos. Kommunernas planeringsförutsättningar har ändrats i och med ett jämförelsevis lågt mottagande. Ett avvecklingsarbete har pågått i samtliga kommuner i länen vilket fortsatt påverkar helheten, inte minst den faktiska situationen för de ensamkommande barnen.

Syfte

  • Att säkerställa att det inom varje län i regionen finns ett antal nyckelpersoner med fördjupad kunskap om mottagandet av ensamkommande barn och unga inom olika verksamhetsområden.
  • Stärka barnrättsperspektivet i mottagandet av ensamkommande barn och unga utifrån Barnkonventionen.

Mål

  • Att det inom varje län i regionen finns personer med kompetens som kan utgöra ett resursnätverk inom området ensamkommande barn och unga.
  • Att etablera samverkan mellan olika professioner, kommuner, myndigheter samt över länsgränser.
  • Resursgruppens deltagare förväntas främst delta i Länsstyrelsens resursnätverk. Inom detta nätverk kommer informationsspridning till resterande delar av länet ske.

Genomförande av kompetensutvecklingsinsatsen

Programmet omfattar totalt fyra kompetensutvecklingstillfällen under 2020. Två träffar återstår:

  • 3 oktober 2020, tema: Barns bästa vid asylprocessen Medverkande: Strömsunds kommun, projektet Barns bästa vid återvändande
  • 23–24 november 2020, tema: Barnrättsdagarna - Inkl. barnkonventionen och heder

I programmet ingår föreläsningar, grupparbeten och tid för respektive resursnätverk att utforma hur de på bästa sätt kan arbeta vidare i sitt län utifrån länets och resurspersonernas specifika förutsättningar.

Dalarna

Linda Klarström, Biträdande rektor Mora gymnasium 
linda.klarstrom@mora.se

Maria Boberg-Andersson, Studie- och yrkesvägledare Stiernhööksgymnasiet
maria.bobergandersson@rattvik.se

Maria Forsberg, Socialsekreterare Falu kommun
maria.forsberg@falun.se

Josef Szabó, Överförmyndarhandläggare Överförmyndare i samverkan i övre Dalarna
josef.szabo@mora.se

Hanna Larsson, Projektledare Rädda Barnen Region Öst, Borlänge
hanna.larsson@rb.se

Värmland

Magdalena Persson, skolsamordnare Karlstad kommun
magdalena.persson@karlstad.se

Sari Savinen Andersson, Lärare på språkintroduktion Nobelgymnasiet i Karlstad
sari.andersson@karlstad.se

Ann Larsdotter, Handläggare Östra Värmlands Överförmyndarnämnd
ann.larsdotter@kristinehamn.se

Peter Lindgren, Samordnare, HVB Mellanbo Kristinehamn
peter.lindgren1@kristinehamn.se

Nils Ridell, Integrationshandledare HVB Mellanbo Kristinehamns kommun
nils.ridell@kristinehamn.se

Örebro

Rada Al-Azawi, Projektledare Tegelbruket
rada@tegelbruket.org

Jessica Vidberg, Enhetschef Integrations- och arbetsmarknadsenheten
jessica.vidberg@laxa.se

Sea Flykt Bergman, Informatör Örebro Rättighetscenter
sea.flykt.bergman@rattighetscenter.se

Kontakt