Samhällsorientering för nyanlända
Länsstyrelsen deltar i utvecklingen av samhällsorienteringen i länet, som har till syfte att underlätta etableringen av nyanlända personer.
Samhällsorienteringen syftar till att underlätta de nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och vara en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Informationen ska ges så tidigt som möjligt efter ankomst till kommunen.
Samhällsorienteringen ska ses som en gemensam bas där kommunernas insatser kompletteras av regioner, statliga myndigheter och andra aktörer.
Mål med samhällsorienteringen
Målet ska vara att deltagarna utvecklar kunskap om:
- de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna
- den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt
- hur samhället är organiserat
- praktiskt vardagsliv.
Samhällsorienteringens innehåll
Innehållet i samhällsorienteringen ska utgå från grundläggande aktiviteter i människors vardagsliv fördelat inom åtta block. Innehållet i varje del ska anpassas efter deltagarna och de lokala förutsättningarna.
- Att komma till Sverige
- att bo i Sverige
- att försörja sig och utvecklas i Sverige
- att bilda familj och leva med barn i Sverige
- att påverka i Sverige
- att vårda sin hälsa i Sverige
- att åldras i Sverige
- individens rättigheter och skyldigheter.
Samhällsorienteringens omfattning
Samhällsorienteringen ska:
- Omfatta minst hundra timmar.
- Om möjligt vara på deltagarens modersmål eller annat språk som denne behärskar väl, men kan i vissa delar ges på svenska eller svenska med tolk.
- Påbörjas så snart som möjligt efter att en etableringsplan upprättats och den ska normalt vara avslutad ett år efter det att den påbörjats.
- Kunna kombineras med arbete, studier och andra aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet.
- Präglas av dialog, diskussion och reflektion och främja deltagarnas förståelse av det svenska samhället.
Kommunens roll
Varje kommun ska enligt lagen se till att alla nyanlända invandrare erbjuds samhällsorientering. Kommunen ska ha en plan för samhällsorienteringen, där dess innehåll och omfattning anges. Planen ska revideras när det behövs, med hänsyn till nya förutsättningar och hur genomförandet fungerat.
Länsstyrelsens roll
Länsstyrelsen ansvarar för att följa upp samhällsorienteringen. Vi deltar även i det fortlöpande arbetet med att utveckla samhällsorienteringen.
Material och metodstöd för samhällsorientering
På webbplatsen Informationsverige.se finns materialet "Om Sverige" med tillhörande metodstöd.
Om Sverige innehåller bland annat texter, bilder och reflekterande frågor och är baserat på förordningen om samhällsorientering. Materialet ger grundläggande information om det svenska samhället till människor som kommer nya till Sverige.
Materialet "Om Sverige", webbplatsen Informationsverige.se Länk till annan webbplats.
Metodstödet till "Om Sverige" innehåller bland annat olika övningar, metoder, diskussionsfrågor och filmer. Metodstödet ger stöd och inspiration till de som arbetar med samhällsorientering för nyanlända eller för de som på annat sätt arbetar med samhällsinformation.
Metodstöd till materialet "Om Sverige", webbplatsen Informationsverige.se Länk till annan webbplats.
Informationsverige.se - guiden till svenska samhället
Informationsverige.se är länsstyrelsernas webbplats med information om Sverige för dig som är asylsökande eller nyligen har fått uppehållstillstånd. Det finns också information, material och verktyg för dig som arbetar med personer i dessa grupper.
Länsstyrelserna samarbetar med många olika myndigheter och organisationer så att informationen på webbplatsen är aktuell och korrekt. Här finns svar på frågor om hur svenska samhället fungerar, sidor för att börja träna svenska och material för samhällsorientering och mycket mer. Webbplatsen finns på elva olika språk och går bra att använda på dator, surfplatta och mobiltelefon.
Webbplatsen Informationsverige.se Länk till annan webbplats.
Regional samverkan
Länsstyrelsen beviljade 2020, §37 medel till Ludvika kommun för att starta upp en regional samverkan kring genomförandet av samhällsorientering.
Projektet ska utveckla en långsiktigt hållbar modell för samverkan mellan kommuner, för att kunna genomföra samhällsorientering inom rimlig tid och på olika språk med utbildade lärare, oavsett om det är större eller mindre språkgrupper. Projektet ska också utveckla metoder för fysiska träffar och distansundervisning med en uppdaterad informationsbank som belyser frågor och ger information på ett rikt och intresseväckande sätt.
Kommuner som samverkar i projektet: Borlänge, Falun, Mora, Vansbro, Orsa, Smedjebacken, Älvdalen och Säter.
Projektet pågår mellan 2020/10/01– 2022/09/30.
Kontaktperson i Ludvika kommun:
Lena Andersson, samhällsorienteringssamordnare,
telefon 0240-863 53, lena.andersson@ludvika.se
Utöver detta projekt har Ludvika under 2021 en samverkan med Högskolan Dalarna där ett forskarlag gör en studie kopplat till utförande av samhällsorientering. Forskarna tittar på undervisningen i fysisk lärmiljö, kontra digital lärmiljö, där syftet är att undersöka om information tappas/försämras i den digitala lärmiljön. Blir det svårare för den nyanlända att ta till sig information i digital lärmiljö, tappar man kunskap?
Tolv av länets kommuner har pausat undervisningen i samhällsorientering (SO) för nyanlända på grund av covid-situationen. Digitalt utanförskap och svårt att hitta lämpliga lösningar i befintliga lokaler är ett par av orsakerna. Det visar den nationella SO-enkäten för 2020.
Hälften av kommunerna anordnar SO i egen regi. Resten upphandlar tjänsten helt eller delvis, eller samverkar med annan kommun.
Utökningen från 60 till 100 timmar SO-undervisning har genomförts i 12 av kommunerna i länet. Även här har covid-situationen gjort att resterande kommuner har skjutit upp utökningen.
Minskat mottagande gör att det är både svårt och kostsamt att anordna SO-undervisning på språk med få användare i varje kommun. Därför efterlyser flera kommuner utökad samverkan både regionalt och nationellt. Bättre samverkan med Arbetsförmedlingen (AF) är ett annat område som några av kommunerna vill se.
De flesta når deltagarna genom samverkan med AF, flyktingmottagning, SFI, IFO, eller genom information på kommunens hemsida. Små kommuner uppger att de har koll på vilka som anländer och kan kontakta dem med information direkt.
Den utvidgade målgruppen som inte omfattas av lagen om etableringsinsatser nås via kommunens hemsida, AF, SFI, eller lokalt annonsblad. Det finns svårigheter att nå målgruppen, framför allt de som flyttar till en partner i Sverige.
Vanligast är att undervisningen sker på deltagarnas modersmål, i andra hand annat språk som deltagaren behärskar väl. I mindre omfattning förekommer undervisning med tolk eller på lätt svenska.
All undervisning sker på dagtid, och fyra av kommunerna erbjuder undervisning på distans. Någon kommun anger att många klarat tekniken i den digitala undervisningen, något som annars kan ses som ett hinder för distansundervisning.
Tre månader innan start
I Dalarna har 544 personer påbörjat SO-undervisning under perioden första oktober 2019 till sista september 2020. Av dem var 498 nyanlända och 28 tillhörde den utvidgade målgruppen.
Över hälften av kommunerna kan ta del av folkbokföringsuppgifter för att få in personer i undervisning snabbt. Flera anger ändå att det är svårt att nå dem som inte har kontakt med AF/IFO, och att anordna undervisning på mindre språk.
Elva kommuner anger över tre månader från anmälningstid till start. För kvinnor är orsakerna främst otillräckligt elevunderlag i små språk, samt föräldraledighet och covid-situationen. Andra orsaker är att det varit svårt att hitta samhällsinformatörer, kö till barnomsorg, eller undervisningsperioder som inte löper över hela terminer.
Bland män är orsakerna ungefär desamma, med undantag för föräldraledighet. I en kommentar skriver ett par kommuner att de försöker motverka den skillnaden genom information om jämställdhet och föräldrapenning.
Andelen män som slutfört mellan 80 och 100% av undervisningen inom ett år efter start är högre (72%) än bland kvinnor (64%). Arbete, flytt eller sjukdom är de viktigaste orsakerna till avbrott, och bland kvinnorna även föräldraledighet.
Enligt enkätsvaren fungerar det för deltagarna att kombinera samhällsorientering med SFI och andra etableringsinsatser, men sämre med arbete och föräldraledighet.
Tio kommuner har en plan för SO-genomförandet. Elva gör kontinuerliga uppföljningar av samhällsorienteringen och nästan lika många undersöker också deltagarnas synpunkter.
Tillgänglig undervisning
För att öka tillgängligheten vid genomförandet av samhällsorienteringen har kommunerna satsat på tolk och att bearbeta information, rörlighet, hörsel, allergi/doftkänslighet och syn.
Såhär kommenterar några av kommunerna tillgänglighetsarbetet:
”Deltagare med hörselskada erbjöds skriftlig utskrivna föreläsningar för att kunna studera hemma”
”Under samhällsorientering så kombineras information med att man frågar deltagare om synpunkter, samt ber dem jämföra och reflektera hur det som informeras om är i deras hemländer”
”Jobbar med tydlighet i undervisningen, använder PowerPoint och filmer + Awesome peoples metod material men även ’Va med’ och UMO. Bra diskussioner och reflektion för att alla. Oavsett om du är högutbildad eller analfabet ska du kunna tillgodogöra/ ta till dig informationen.”
Samtliga anger att de kunnat tillgänglighetsanpassa utifrån deltagarnas behov.
Utökning till 100 timmar
Tolv kommuner erbjuder 100 timmar SO, enligt de nya bestämmelserna. Andra påbörjar utökningen i början av 2021 på grund av covid-situationen. De som utökat har satsat mera på information om föräldraskap, hälsa, arbetsmarknad/utbildning. Andra har utökat generellt, eller med exempelvis individens rättigheter och skyldigheter, att påverka i Sverige, om att bli äldre i Sverige, våld i nära relationer, eller jämställdhets och jämlikhetsfrågor, samt demokrati.
Samhällskommunikatörerna
Möjligheterna att rekrytera samhällskommunikatörer på modersmål varierar stort mellan ”mycket lätt” och ”mycket svårt”. De flesta kommuner anger specifika kriterier, förutom lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet och ämneskunskap, vid rekrytering av samhällskommunikatörer. Till exempel krävs goda kunskaper om svenska samhället, svenska och modersmålet. Ungefär hälften av kommunerna kräver också annan utbildning.
I tio av kommunerna har samhällsinformatörerna kombinerad tjänst som flyktingassistent, administratör på invandrarservice eller lärare inom vuxenutbildningen. Vid högt mottagande jobbar samhällsinformatörerna enbart med SO undervisning i flera kommuner. Övrig tid täcker de upp i mottagande, receptionsarbete, som språkstöd, socialt stöd, med administration, handläggning av ekonomiskt bistånd, som integrationshandläggare, AME handläggare eller lärare.
Bara tre av kommunerna svarar att de inte erbjuder samhällskommunikatörerna kompetenshöjande insatser. Fyra kommuner svarar att det finns ytterligare behov på området, medan lika många svarar nej.
Här är några kommentarer om behoven, från enkätsvaren:
”Det behövs kanske särskilda utbildningar för svåra områden som jämställdhet, vad innebär religionsfrihet i Sverige, barnuppfostran och hedersrelaterat våld och förtryck”
”I pedagogik och retorik, ökad nutids/ samhällskunskap. Kompetenshöjning i svåra ämnen som normer- och kulturkrockar samt jämlikhet/ jämställdhet, där det ibland kan bli svåra och komplicerade diskussioner”
”Vikten av att få kompetensutveckling, att finnas i rätt forum, få utrymme i sin roll. Detta kan vid lågt mottagande bli splittrat mellan flera arbetsuppgifter”
Faktamaterialet
Elva kommuner använder "Om Sverige" inom samhällsorienteringen. Ett par kommuner svarar ”vet ej”. Fem kommuner ger samma svar - ”vet ej” - på frågan om annat material eller innehåll på webbplatsen informationssverige.se används.
Sex kommuner använder eget material och här är några av kommentarerna:
”Ett eget framtaget PowerPoint material, som följer Boken om Sverige, men även Awesome peoples metodmaterial. Folkuniversitetets - So spel/ frågekort "FATHIA"
”Forskning och artiklar från nätet om samhällsorientering”
Behovet av samverkan
Fem kommuner anser att den lokala eller regionala samverkan kan förbättras:
”Samverkan med arbetsförmedlingen har blivit väldigt mycket sämre. Vi har inga samverkansmöten där man kan diskutera insatser för enskilda individer. När en nyanländ påbörjar SO så meddelar vi arbetsförmedlingen om att hen har börjat och de ändrar i individens plan. Det diskuteras aldrig vilken insats som är bäst för deltagaren i nuläget. Vi har svårigheter att en del deltagare väljer att hoppa av SO för att de själva vill prioritera SFI. Upplever inte att det blir några konsekvenser för deltagaren. Etableringsuppdraget har inte ändrats lagmässigt för AF men deras arbetssätt har förändrats. De arbetar inte så mycket med samverkan med kommunen och vi upplever att de lägger ner mycket mindre tid för varje deltagare. Att ta kontakt den digitala vägen fungerar inte för en del nyanlända.”
”Ökad förståelse för vad det handlar om att individer behöver delta i samhällsorienteringen, och vikten av att hitta gemensamma lösningar att alla inblandade tar sitt ansvar för att hitta lösningar och inte bygga in låsningar i allt.”
”Har gått med i Ludvikas projekt med digital undervisning som startar i januari”
”Snabbare dialog med AF för tidigare start för deltagarna.”
”Kommunerna skulle kunna samarbeta kring SO med de udda språken typ att en kommun ordnar för den gruppen och de andra skickar deras deltagare dit.”
Förslag på förbättringar på nationell nivå
Behov av nationell samverkan:
Nio anger utbildning och fortbildning av SO-kommunikatörer och lika många anger samhällskommunikatörer som behärskar de mindre språken. Åtta vill se nationellt samordnat utbildningsmaterial och fem vill se nationella statistikverktyg.
”Eventuell en nationell lösning med digital SO som alla kommuner kan köpa av”
”En nationell digital satsning på mindre språkgrupper”
Förslag i enkätsvaren:
”Små kommuner med väldigt få deltagare på olika minoritetsspråk blir väldigt kostsamt. Väldigt kostsamt!”
”En nationell plattform, webbaserad grundutbildning, som utökas med lokal information”
”En nationell lösning med digital SO där alla kommuner kan köpa SO. Det är särskilt viktigt för de ovanliga språken. Ungefär som Viadidakt från Katrineholm fungerar men utöka den ännu mer.”
”Att med hjälp av bra digital utformning erbjuda mindre språkgrupper att få ta del av SO i ett tidigt skede. Som det är idag kan de få vänta onödigt länge för att det tar tid för kommunen att hitta en bra lösning.”
”Samhällskommunikatörer som behärskar de mindre språken”
Förändringar i pandemitider
På frågan om vilka förändringar av undervisningen i samhällsorienteringen som kommunerna behövt göra till följd av covid-19 svarar 12 att de pausat. Fyra anger fjärr- och distansundervisning och lika många anger mindre grupper i klassrum. En kommun svarar dessutom: ”Har ingen SO pga ingen kö och inga nyanlända som kommit till kommunen”
Enkäten har 14 svar, eftersom Ludvika och Smedjebacken har gemensam organisation i frågan, och därför lämnat ett svar för kommunerna tillsammans.
Jämställdhet handlar om mänskliga rättigheter och om demokrati. Om en rättvis fördelning av makt, kunskap och resurser och om att alla ska ha möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Jämställdhet handlar också om att ta tillvara människors kunskaper och erfarenheter.
En viktig del i arbetet med en bidragsansökan är att göra en jämställdhetsanalys. Inledningsvis bör ni kartlägga vilka utmaningar ni ser kring jämställdhet, för att därefter analysera dessa utmaningar. Efter det kan ni fundera på vilka åtgärder ni vill vidta och hur de åtgärderna kommer att bidra till en ökad jämställdhet.
Som stöd för arbetet har länsstyrelsen tagit fram ett antal frågor som ni kan använda er av då ni skriver er ansökan. Frågorna är tänkta just som ett stöd och de behöver inte besvaras ordagrant i ansökan.
1. Kartläggning
Fundera på vilka utmaningar som finns ur ett jämställdhetsperspektiv och gör en enkel kartläggning. Kartläggningen behöver inte vara omfattande, men ska ge en lättöverskådlig bild av om och i så fall hur kön påverkar deltagande och insatser. Exempel på frågor som ni kan ställa er är:
- I den målgrupp som vi planerar att rikta oss till, hur ser könsfördelningen ut? Hur många kvinnor/flickor och män/pojkar?
- Har kvinnor/flickor och män/pojkar samma möjligheter att delta i de insatser som erbjuds, eller finns det skillnader?
- Hur ser behoven ut hos kvinnor/flickor och män/pojkar? Skiljer sig behoven åt?
- Har både kvinnors/flickors och mäns/pojkars behov och erfarenheter legat till grund för planeringen av insatserna?
- Finns det någon skillnad i vilka insatser som tillhandahålls för kvinnor/flickor och män/pojkar i dagsläget?
- Hur fördelas resurserna för kvinnor/flickor och män/pojkar?
- Finns det någon annan könsuppdelad statistik som kan användas som underlag för behovsanalysen i ansökan?
2. Analys
Med utgångspunkt i resultaten av kartläggningen bör en analys genomföras av de utmaningar som finns ur ett jämställdhetsperspektiv. Analysarbetet är en hjälp för att ringa in vilka områden/problem som finns och där åtgärder kan vidtas. Exempel på frågor som ni kan ställa er i analysarbetet är:
- Vilka slutsatser avseende jämställdhet kan vi dra från den kartläggning som genomförts?
- I det fall slutsatsen är att det finns en ojämställdhet mellan kvinnor/flickor och män/pojkar, vad beror denna ojämställdhet på?
- Vad får ojämställdheten för konsekvenser, för individer och för samhället?
- Vad blir konsekvenserna för jämställdheten i insatsen om vi inte genomför några åtgärder?
- Vad blir konsekvenserna om vår planerade insats inte genomförs?
3. Åtgärder
Utifrån kartläggningen och analysen, vad kan ni göra för att motverka ojämställdhet? Vilka konkreta åtgärder kan ni vidta? Även i de fall då det inte finns stora skillnader för kvinnor/flickor och män/pojkar i en verksamhet kan man behöva vidta åtgärder för att fortsätta ha en jämställd verksamhet. Exempel på frågor som ni kan ställa er är:
- Hur och på vilket sätt bidrar vår insats till att minska ojämställdhet mellan kvinnor/flickor och män/pojkar?
- Vilka konkreta åtgärder kopplade till jämställdhet kan vi vidta inom ramen för insatsen (exempelvis riktade informationsinsatser, anpassade tider för aktiviteter etc.)?
- Kommer insatsens resultat till nytta för båda könen?
- Bidrar insatsen till att bryta traditionella könsmönster?