Skyddsjakt på storskarv
Skarven bedöms ha en gynnsam bevarandestatus i länet. De rikstäckande inventeringar som gjordes 2012 och 2023 visar att storskarven har ökat, både nationellt och i länet.
Länsstyrelsen får besluta om skyddsjakt efter skarv om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd.
För tillstånd krävs att det inte finns några andra möjliga lösningar än jakt. Som skäl kan till exempel vara att det finns risk för flygsäkerheten eller allvarliga skador på fiske, vatten eller annan egendom.
Jakträttshavaren kan även på eget initiativ, under vissa tider och förutsättningar skyddsjaga storskarv för att förhindra skada. I jaktförordningen finns bestämmelserna för det. Läs mer om det på vår sida om skyddsjakt.
Storskarv. Foto: Peter Flodin
Vad är en skarvkoloni?
Enligt beslutet om skyddsjakt på storskarv i havet inom Västra Götalands län (dnr 218-55855-2020) får jakten inte ske närmare än 500 meter från en skarvkoloni.
En skarvkoloni är en plats där skarvar häckar, det vill säga parar sig, bygger bo, lägger ägg och föder upp sina ungar. Antalet bon kan variera från en handfull till flera hundra. Skarvarna uppehåller sig främst i kolonin under häckningssäsongen.
Andra platser där större antal skarvar samlas men inte häckar, till exempel rastplatser, räknas inte som skarvkolonier.
Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på storskarv innefattar inte toppskarv. Toppskarven förekommer i små numerärer och är skyddsvärd.
Vi vill därför särskilt uppmana till försiktighet och uppmärksamhet vid skyddsjakt på skarv så att toppskarv inte fälls av misstag.
Kartan är från Artportalen och visar insända observationen av toppskarv 2017-2018. På kartan ser man att fåglarna förekommer främst i det yttre kustbandet.
