Life2Taiga

I projektet Life2Taiga utför vi naturvårdsbränningar för att öka naturvärden i brandpräglade tallskogar i stora delar av Sverige och Finland. Projektet pågår 2022-2028 och finansieras av EU-kommissionens LIFE-fond.

Om projektet

I våra skogar finns flera arter som är helt beroende av att skogen brinner med jämna mellanrum. Men de oönskade vilda skogsbränder som ibland startar gör oftast mer skada än nytta. För att hjälpa de arter som behöver brand för att överleva använder vi naturvårdsbränning som skötselmetod. Då låter vi en utvald skog brinna lagom intensivt under kontrollerade former på en plats där det gör störst nytta för naturvärdena. Naturvårdsbränning är den huvudsakliga naturvårdsåtgärd som vi utför i EU-projektet Life2Taiga.

Under projekttiden ska parterna genomföra 215 naturvårdsbränningar på drygt 3 400 hektar. På ytterligare 2 800 hektar ska andra naturvårdsmetoder användas där slutresultatet liknar det som uppstår efter brand. Skogarna ligger i 165 Natura 2000-områden i Sverige och Finland. Åtgärderna kommer att skapa livsmiljöer för minst 40 arter som är helt beroende av brand för att överleva. De kommer även att vara bra för flera andra arter som inte är direkt beroende av brand, men som till exempel behöver tillgång till stående och liggande döda träd. På sikt kommer skogen att bli öppnare och mer livskraftig.

Namnet Life2Taiga anspelar på att det tidigare funnits ett liknade EU-projekt, Life Taiga. Det projektet löpte under åren 2015–2021. Under projekttiden genomförde de då 14 deltagande länsstyrelserna naturvårdsbränningar på över 2 000 hektar.

Namnet är även en ordlek där siffran två på engelska både kan utläsas som siffran, two, och som ordet to. Vid det senare alternativet kan projektnamnet översättas till ”liv till taiga”.

Projektdeltagare och budget

Life2Taiga är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Västernorrland och 16 andra länsstyrelser, Naturvårdsverket samt finska Forststyrelsen (Metsähallitus). Projektet startade i oktober 2022 och avslutas i december 2028. Det koordineras av Länsstyrelsen i Västmanlands län och delfinansieras av EU:s LIFE-program. Projektets totala budget är på 23,5 miljoner Euro. 67 procent av detta kommer från EU.

Det här är västlig taiga

Runt hela norra halvklotet löper ett band av barrskog som kallas taiga. I Sverige och Finland kallas denna naturtyp för västlig taiga, som domineras av gran och tall. I gamla barrskogar som inte brukas finns levande träd i olika åldrar och döda träd i olika stadier av nedbrytning. Här och var bland barrträden växer även lövträd. De orörda naturliga skogarna i både Sverige och Finland har minskat under de senaste 150–200 åren till följd av skogsbruk och bättre bevakning och snabbare släckning av vilda bränder.

Det här gör vi i Västernorrlands län

I Västernorrland planerar vi för att genomföra naturvårdsbränningar omfattande drygt 300 hektar i tolv områden i naturreservat under projekttiden:

Fageråsen

Helvetesbrännan

Högberget

Jämtgaveln (två områden)

Kullarna-Häxtjärn

Kullbäcken-Markbäcken

Nipsippan i Krången

Stormyran-Lommyran

Vändåtberget

Övre Sulån

Under 2023 har vi förberett för att kunna genomföra bränningar i Vändåtberget, Jämtgaveln, Kullarna-Häxtjärn samt Övre Sulån. I Vändåtberget genomfördes naturvårdsbränning på 16 hektar den 13 juni och området Högtjärn på 28 hektar den 27 juni.

Utöver naturvårdsbränningar planeras det också för åtgärder som syftar till att efterlikna brandens effekter men där naturvårdsbränning av olika skäl inte är möjligt att genomföra. Dessa åtgärder ska genomföras i Nipsippan i Krången, Sönnansjöbergen, Kullbäcken-Markbäcken samt på Brämön.

Sönnansjöbergen

Brämön

Genomförda naturvårdsbränningar

I följande karttjänst kan du se var naturvårdsbränningar har och ska genomföras inom Life2Taiga-projektet.

WebbGIS för Life2Taiga Länk till annan webbplats.

Person går i skogen och tänder eld vid naturvårdsbränning.

En naturvårdsbränning är en riskverksamhet som kräver noggrann planering och ett stort säkerhetsarbete. Tidpunkt för bränning väljs utifrån en minimering av spridningsrisk samtidigt som önskad bränningseffekt kan uppnås. Här går en person och tänder elden.

Frågor och svar

En naturvårdsbränning är en planerad och kontrollerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden.

Länsstyrelserna arbetar med naturvårdsbränningar i skyddad natur som nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden. Det är en av flera viktiga skötselmetoder för att gynna och bibehålla höga naturvärden. Även privata skogsägare och skogsbolag arbetar med naturvårdsbränningar.

Mer information om naturvårdsbränningar finns på sidan Skötsel av skyddad natur:

Skötsel av skyddad natur

En naturvårdsbränning är en riskverksamhet som kräver noggrann planering och ett säkerhetsarbete. Inget får gå fel! Bränningen sker under kontrollerade former och brandområdet måste ha säkra brandgränser – vatten, myrmarker, vägar eller upphuggna brandgator. Vattenslang och vattenpumpar finns utplacerade kring hela bränningsobjektet under bränningen.

Väderförhållandena måste vara optimala. Tidpunkt för bränning väljs utifrån att minimering av spridningsrisk samtidigt som man får en önskad bränningseffekt.

Bränningsledaren har en kompetent personalgrupp, där alla har sina specifika ansvarsområden. Vid en bränning är experter inkopplade och räddningstjänsten i området hålls kontinuerligt informerad. Vid vissa bränningar används helikopter eller flygplan som flyger över området och kontrollerar branden.

Efterbevakningen är viktig och så länge det behövs finns personal på plats som säkerställer att branden inte får fäste på nytt. Slangar och vattenpumpar finns kvar under hela efterbevakningsperioden.Det kan glöda och pyra i myrstackar eller i stubbar i många dagar efter en brand. Vi avråder från besök den första tiden efter en bränning eftersom det finns risk att träd och grenar kan falla.

En naturlig skogsbrand startar till exempel av ett åsknedslag och med största sannolikhet när det är extremt torrt i markerna. För att få den förväntade effekten på vegetation och mark sker naturvårdsbränningar vid liknande förhållanden. På så vis kan naturvården bäst efterlikna naturliga brandförhållanden och få bästa möjliga naturvårdsnytta.

Vissa arter är beroende av skogsbranden för sin överlevnad. Antingen genom brandens värme, rök eller bränd ved för sin överlevnad.

Skogsbranden gynnar många djur, svampar och växter. Strukturen i skogen förändras och skogen blir mer öppen, ljus och varm. Skogsbrand skapar mycket döda träd, vilket det i dagens skogar råder stor brist på.

Cirka 1 000 arter i Sverige riskerar att försvinna på grund av att det finns alldeles för lite liggande och stående döda träd. Cirka 100 arter av insekter och svampar är beroende av brand för sin överlevnad.

Brandgynnade arter har anpassat sig till brandens ekologiska effekter på olika sätt. Unika specialiseringar är vanligt.

Brand gynnar tallen. Tallens grova bark och den höga kronan skyddar trädet mot lågornas framfart. Branden skapar glesa ljusa skogar där träd kan växa sig grövre än i en tätvuxen skog. Lövträd får möjlighet att föryngra sig när ny mark blottas.

Svedjenävans frö kan ligga i marken i många år och börjar gro först när temperaturen når 40º–50º C: Fröet klarar temperaturer på uppemot 100º C! Skalbaggen grov tallkapuschongbagge utvecklas under barken på brandskadade tallar och granar. Större svartbagge utvecklas även den under barken, men på solexponerad död björk. Den sotsvarta praktbaggen känner av värmestrålning på långt håll genom IR-känsliga sinnesorgan som sitter på magen och kommer flygande till brandområden för att para sig. Rökdansflugan känner lukten av brandrök på flera mils avstånd genom sina antenner.

Inför en naturvårdsbränning är det viktigt att ha kunskap om fågellivet i det aktuella området. På detta sätt får vi kontroll över häckande fåglar och andra extra känsliga arter och vid behov omplaneras naturvårdsbränningen. De fåglar som kan flyga flyger iväg om en fara dyker upp. Andra djur flyr om det börjar brinna. Svårast har ormar och groddjur.

Vissa individer kanske inte överlever en brand - men generellt kan sägas att nyttan med bränder i skog idag är långt större eftersom väldigt många arter gynnas eller är helt beroende av brand i skogen. De arter som missgynnas av en brand är dessutom långt mindre hotade än de arter som gynnas av brand i skogen. Viltstammarna ökar ofta efter en brand eftersom de gynnas av att lövträd och buskar börjar spira.

Vissa arter missgynnas av att det brinner i skogen, men graden varierar med tiden från branden från art till art. Möjligheten till återetablering varierar också med tiden för olika arter. Exempel på arter som missgynnas av en brand i skogen är ekorre, järpe, tofsmes, linnea, ekbräken och gran.

Information in english

Life2Taiga is a nature conservation project funded by the European Commission’s LIFE-fund. The project is ongoing between 2022 and 2028, and includes 19 partners. In Sweden, 17 County Administrative Boards and the Swedish Environmental Protection Agency are participating, together with Metsähallitus in Finland. The total budget is 23,5 million Euro, whereof 67 percent is financed by the EU. 

The project objective is to restore the habitat type Western Taiga, which makes the boreal forest around the northern hemisphere. Especially, we want to improve the conservation status for the pine dominated fire-adapted forests. These forests have developed a rich biodiversity due to a frequent fire regime historically. Modern monocultural forestry practices have drastically reduced heterogeneity in the Western Taiga. Many rare and threatened plants, fungi, insects and birds have specialised on living in the environment created by the fire, such as more dead wood in several decaying stages, warm sunlit wood and exposed sandy soils where they can live and germinate. The regeneration of new pine and deciduous trees is facilitated, and the shadowing spruces are burnt away by the fire. During the coming century, the pine forests will be more open, vibrant and rich of species.

However, no-one wants wildfires that are out of control and these are mostly put out by the fire brigade. Therefore, we conduct controlled, also called prescribed fires, where we can select places in the landscape where the fire will give the highest benefit to species and habitat restoration. We also choose locations where borders are easy to establish to prevent the fire from spreading and where there is good supply of water. The fires are conducted by staff trained in fire management under circumstances of high security and careful planning.

Life2Taiga will conduct 215 prescribed fires on 3 400 hectares in total. In some forests where it is difficult to conduct safe and efficient burning, fire-mimicking measures will be tested. The prescribed fires will take place in 165 Natura 2000 areas in Sweden and Finland, which are set aside as nature reserves.

In addition to the conservation activities, the project will have a large focus on communicating what we are doing to landowners, neighbouring people, forest visitors, the general public and a wide range of stakeholders. We will collaborate with fire services, forest companies, restoration contractors, the Swedish Civil Contingencies Agency and other authorities, reindeer herding communities and neighbouring countries to share our methods and improve the knowledge on fire behaviour in forests. There will be both thematic conferences, field excursions and demonstration burnings. In several of our burned areas, we will place hiking trails with information signs and visitor facilities and create exhibitions on forest fire in Naturums in Sweden and Haltia Visitor Centre in Finland.

Kontakt

Projektledning Life2Taiga

Telefon: 010-224 90 00 (växel)

John Granbo

Regional projektledare

Kristin Lindström

Biträdande regional projektledare

Dela sidan:

Landshövding

Carin Jämtin

Besöksadress

Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19

Postadress

871 86 Härnösand

Organisationsnummer

202100-2445

Följ oss