Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplats Länk till annan webbplats.

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

  • skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
  • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

  • vad som ska skyddas
  • hur känsligt området är
  • vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Balesudden Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Björkbäcksmyran Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Björntjärn Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Blåsttorpet Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Bodåsen Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Bågaliden Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Del av Bremön, Länk till annan webbplats. Sundsvalls kommun

Djupdalen Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Djupvikberget Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Ensillre kalkbarrskog Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Ensillrebodarna Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Fagerviken hackslått Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Fageråsen Länk till annan webbplats., Timrå/Sundsvalls kommuner

Fransmyran Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Fären Länk till annan webbplats., Timrå kommun

Gammelbodarna Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Gammtratten Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Gideåbergsmyrarna Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Gnäggen Länk till annan webbplats., Kramfors kommun

Granbodåsen Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Granliden Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Grenforsen Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Grönviksmyran Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Guldnäsbäcken Länk till annan webbplats., Timrå kommun

Habborn, Härnösand/Kramfors kommuner (saknas i dagsläget)

Halsviksravinen Länk till annan webbplats., Kramfors kommun

Hassel hackslått Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Helvetesbrännan Länk till annan webbplats. (kallas Helvetesbrännan södra i GIS), Ånge kommun

Hemlingsån Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Herrbergsliden Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Hummelvik Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Högberget Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Högbonden Länk till annan webbplats., Kramfors kommun

Höglands naturminne Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Högänge Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Indalsälvens delta Länk till annan webbplats., Timrå kommun

Juni-Stormyran Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Juån Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Jämtgaveln Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Jättjärn Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Klövberget (norra) Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Kullbäcken-Markbäcken Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Kålhuvudet Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Lidängen Länk till annan webbplats., Kramfors kommun

Lill-Mårdsjöbäcken Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Lillsjöslåtten Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Linvarpet Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Lovik-Storflon Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Långharsholmen Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Långnäsmon Länk till annan webbplats., Timrå kommun

Lövlund Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Maljan Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Malungsfluggen Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Masugnsgrundet Länk till annan webbplats., Timrå kommun

Mossaträsk, Länk till annan webbplats. Örnsköldsviks kommun

Moälven Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Myckelsjö hackslått Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Myckeläng hagmark Länk till annan webbplats., Timrå kommun

Måckelmyran Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Navarån Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Nipor i Myre Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Nipsippan i Nässjö by, Länk till annan webbplats. Sollefteå kommun

Nipsippan vid Krången Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Nordsjövikarna i Faxälven Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Nyänget Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Omneberget Länk till annan webbplats., Kramfors kommun

Oringsjö/Mo-Långsjön Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Pengsjökomplexet Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Prästflon Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Rankleven Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Ravin i Holme Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun 

Ravin på Ronön Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Ravin vid Lidens gamla kyrka Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Raviner i Nilsböle Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Raviner vid Latmansmon Länk till annan webbplats., Härnösands kommun

Remmarn Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Revaberget Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Rigstakärret Länk till annan webbplats., Timrå kommun

Rigåsen Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Rismyrberget Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Ruskhöjden, Länk till annan webbplats. Sollefteå kommun

Rågsvedjeberget Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Rödmyråsen Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Salusanden Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Skjulsta strandäng Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Skuleskogen Länk till annan webbplats., Örnsköldsvik/Kramfors kommuner

Smedsgården Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Smitingen-Härnöklubb Länk till annan webbplats., Härnösands kommun

Spångmyran-Rötjärnsmyran Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Stensjöflon Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Stockholmsgatorna (södra) Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Storkälen Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Stormyran i Njurunda Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Stormyran på Ulvön Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Stormyran vid Äxingen Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Stormyran-Lommyran Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Stormyrskogen Länk till annan webbplats., Ånge/Sundsvalls kommuner

Stornäset, Länk till annan webbplats. Sundsvalls kommun

Sumpskog vid Flärkmyran Länk till annan webbplats., Timrå kommun

Sundsjöåsen Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Svartnäsudden Länk till annan webbplats., Kramfors kommun

Svarttjärnsåsen Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Sönnasjöberget Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Sör-Lappmyran Länk till annan webbplats., Kramfors kommun

Sör-skirsjöberget Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Tolvösand Länk till annan webbplats., Timrå kommun

Trolltjärn, Länk till annan webbplats. Örnsköldsviks kommun

Trysunda, Länk till annan webbplats. Örnsköldsviks kommun

Tågsjöbrännan, Länk till annan webbplats. Örnsköldsviks kommun

Uvsjön Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Vattenån Länk till annan webbplats., Ånge kommun

Villmyran, Länk till annan webbplats. Kramfors kommun

Vitbergsbäcken Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Vägsjöknösen Länk till annan webbplats., Härnösands kommun

Vällingsjö urskog Länk till annan webbplats., Sollefteå kommun

Vändåtberget, Länk till annan webbplats. Örnsköldsviks kommun

Vänta litets grund Länk till annan webbplats., Härnösands kommun

Västanåhöjden Länk till annan webbplats., Örnsköldsviks kommun

Åsen, Länk till annan webbplats. Sundsvalls kommun

Åttjärnsbodarna Länk till annan webbplats. (kallas även Åtjärnsbäcken), Örnsköldsviks kommun

Älgberget-Björnberget Länk till annan webbplats., Kramfors kommun

Örasjöbäcken-Storsvedjan Länk till annan webbplats., Timrå kommun

Övre Sulån Länk till annan webbplats., Sundsvalls kommun

Biotopskydd

Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för

  • hotade djur- och växtarter
  • särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.

Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.

Länsstyrelsen får medge dispens från biotopskyddet endast om det finns särskilda skäl. På sidan Dispenser och tillstånd för skyddad natur kan du läsa mer om detta.

Dispenser och tillstånd för skyddad natur

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd 
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

I Västernorrlands län finns 19 fågelskyddsområden. De flesta av fågelskyddsområdena är öar längs kusten där det är förbjudet att landstiga eller uppehålla sig i den omedelbara närheten under perioden 15 april-15 augusti. Förbudet gäller inte markägarens familj eller yrkesfiskare som fiskar. Det finns också fyra naturreservat i länet som har beträdnadsförbud under viss tid; Gnäggen, Idbyfjärden, Brämön och Salen.

Två kommunala fågelskyddsområden bildades i Timrå kommun under år 2003, Rödskäret och Svartbådan. För dessa gäller landstigningsförbud 1 april-31 juli.

För Öfjärden i Örnsköldsviks kommun gäller förbud att färdas eller uppehålla sig inom området mellan 15 april och 1 augusti. Det är också förbjudet att jaga eller medföra jaktredskap eller hund mellan 1 mars och 1 oktober samt att föra bort eller skada ägg eller bo. För fågelskyddsområdet i Junsele gäller förbud under tiden 15 april-31 juli att köra motordrivet fordon, jaga, ta med hund som inte är kopplad och föra bort eller skada ägg eller bo. Förbudet ska inte vara ett hinder för berörda markinnehavare att nyttja sina fastigheter.

De djurskyddsområden som finns i länet hittar du i kartverktyget Skyddad natur.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

I dag görs inga nya sådana skydd, istället används andra instrument såsom detaljplaner eller naturreservat.

Karta över landskapsbildskyddet hittar du i kartverktyget Skyddad natur.

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.

I Västernorrland finns 17 naturminnen, varav de flesta är beslutade under åren 1940-1970. Ungefär hälften utgörs av gamla, grova eller på annat sätt märkliga träd. De övriga är geologiska bildningar eller växtlokaler.

Naturminnenas exakta läge hittar du i kartverktyget Skyddad natur.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats. Länk till annan webbplats.

I länet har vi tre Ramsarobjekt:

  • Sulsjön/Övre Sulån i Sundsvalls kommun
  • Mossaträsk-Stormyran i Örnsköldsviks kommun
  • Vattenån i Ånge kommun.

Ett områdes status som Ramsarområde innebär inte ett särskilt juridiskt skydd, men däremot har Sverige som nation åtagit sig att bevara denna typ av områden.

Ramsarområdena hittar du i kartverktyget Skyddad natur.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Natura 2000 är benämningen på det europeiska ekologiska nätverk som håller på att byggas upp inom EU. Nätverket innehåller idag flera tusen naturområden varav 122 stycken finns i Västernorrlands län. I dessa naturområden ska särskilda arter och naturtyper bevaras för framtiden.

Mer information finns i respektive områdes bevarandeplan. Natura 2000-områdenas exakta läge hittar du på Länskarta Västernorrland eller i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Länskarta Västernorrland Länk till annan webbplats.

I Västernorrland finns 90 områden av riksintresse för naturvård. Områdena representerar naturgeografiska regioner i länet i form av karaktäristiska landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden. Men riksintressena kan även ha sällsynta karaktärsdrag ur ett nationellt eller internationellt perspektiv. Områdenas utbredning kan ses i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Höga kusten pekas ut som ”kustområdet och skärgården i Ångermanland från Storfjäden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde”. Den exakta avgränsningen för området togs under 70- och 80-tal, i sampel mellan stat och kommun. Områdets utbredning kan ses i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Ett antal vattendrag med tillhörande käll- och biflöden samt älvsträckor i Västernorrland är utpekade som riksintresse för skyddade vattendrag.

I de vattenområden som är utpekade i miljöbalken får inte vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverföring för kraftändamål utföras. Områdenas utbredning kan ses i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Strandskyddsområde

Strandskyddet är ett allmänt skydd som gäller i hela landet. Det gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag, oavsett storlek. Inom strandskyddsområde är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.

Du ansöker generellt om strandskyddsdispens hos kommunen. Ska du söka strandskyddsdispens inom skyddade områden gör du det hos länsstyrelsen.

Strandskyddsdispens

Länsstyrelsen gjorde 2014 på uppdrag av regeringen en översyn av det utvidgade strandskyddet. Översynen resulterade i beslut att vissa områden i länet ska omfattas av utvidgat strandskydd.

Utvidgningen omfattar land- och vattenområde 200 meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd. På så sätt kan människor röra sig längs stränderna, samtidigt som värdefull natur i strandzonen skyddas.

Beslut Sundsvall Pdf, 6.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Beslut Härnösand Pdf, 6.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Beslut Kramfors Pdf, 6.6 MB, öppnas i nytt fönster.

Beslut Örnsköldsvik Pdf, 7.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Beslut Timrå Pdf, 5.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomtplats och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomtplatsen är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation utanför tomtplats
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Sverige har genom internationella konventioner åtagit sig att skydda ett nätverk av värdefulla havsområden i Östersjön och Nordostatlanten. I Östersjön kallas dessa områden BSPA (Baltic Sea Protected Area). I Västernorrland finns två BSPA-områden, Höga Kusten samt Vänta Litets Grund. Sverige har ett internationellt ansvar för områdena så att värdena inte går förlorade.

Kontakt

Länsstyrelsen Västernorrland

Telefon växel 0611-34 90 00