Stora rovdjur

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.

I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som har störst population, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.

Rovdjur i Örebro län

I Örebro län finns fasta stammar av varg och lodjur, och ett fåtal par av häckande kungsörn. Björn och järv förekommer mer tillfälligt.

Länsstyrelsen ansvarar för inventeringar av rovdjur, arbetar med att förebygga och ersätta rovdjursskador, hanterar skyddsjaktsärenden, administrera licensjakt på lodjur och varg, förebygga illegal jakt, samt informera länets invånare om rovdjur.

Länsstyrelsen utövar den nationellt beslutade rovdjurspolitiken och ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren i länet.

Inventeringen av varg

Senaste inventeringsresultat för vintern 2021-2022 visade att det i länet fanns 6,5 kullar, vilket uppskattas motsvara 65 vargar. Under förra årets inventeringssäsong fastställdes 6,17 kullar. Vargstammen har därmed ökat något i länet. Örebro län berördes under inventerings-säsongen av fjorton vargrevir. Några av reviren delas med angränsande län. Jämfört med förra årets utbredning har det tillkommit ett revir.

Inventeringen vintern 2021/2022 visade att det nationellt fanns 46 kullar eller cirka 460 vargar. Den Skandinaviska vargpopulationen, som inkluderar både Sverige och Norge, visar på totalt på 54 kullar, vilket motsvarar en uppskattad population på totalt 540 individer.

Hela inventeringsresultat för den skandinaviska vargpopulationen vintern 2021-2022 (Viltskadecenter)  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Den skandinaviska vargstammen (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Karta med vargrevir som berör Örebro län, inventeringssäsongen 2021/2022

Karta med vargrevir som berör Örebro län 2021/2022 (pdf) Pdf, 1001.6 kB, öppnas i nytt fönster.

karta över länens vargrevir

Miniminivån för varg

Länets miniminivå för varg blev den 9 maj 2019 fastställd av Naturvårdsverket till 3,5 föryngringar. Det betyder att den minsta nivå av varg som ska finnas i länet är 3,5 grupper bestående av föräldrapar med valpar. Mininivån ska gälla som längst fram till 2024.

För det mellersta förvaltningsområdet är miniminivån beslutad till 28,5 föryngringar.

Summan av miniminivåerna (det nationella referensvärdet) för hela landet är 30 föryngringar, vilket motsvarar ca 300 individer.

Naturvårdsverkets beslut om miniminivåer för de stora rovdjuren Länk till annan webbplats.

En familjegrupp är minst tre vargar som spårats tillsammans. Valparna flyttar i regel från reviren efter cirka ett år, innan de nya valparna föds i april–maj. För att familjen ska räknas som föryngring krävs det att det bedöms ha fötts årsvalpar i reviret. Den bedömningen görs efter spårning av minst fyra individer under en längre sträcka eller vid flera tillfällen, eller efter att årsvalpar fångats på bild.

Ett revirmarkerande par är två vargar med olika kön som går tillsammans i ett revir, och där båda revirmarkerar regelbundet.

Ett revir är ett avgränsat område där en varg eller ett vargpar är stationära och revirmarkerar regelbundet (minst två revirmarkeringar inom en spårad sträcka av högst tre kilometer).

Ett revir som delas med ett annat län räknas som 0.5 revir i Örebro län, och revir som delas med två andra län räknas som 0.33.

Antalet föryngringar räknas ut på samma sätt som för antal revir. Ett revir med föryngring som delas med ett annat län räknas som 0.5 och ett revir med föryngring som delas med två andra län räknas som 0.33. Antal föryngringar används för att fastställa populationsstorleken, och för att jämföra inventeringsresultat med den miniminivå som Naturvårdsverket beslutat för arten.

I områden utan känd stationär förekomst av varg kan även rapporter om ensamma vargar vara av intresse, särskilt om vargarna revirmarkerar.Varginventeringen går ut på att dokumentera familjegrupper, föryngringar och revirmarkerande par, vilket innebär att ensamma revirmarkerande vargar inte står med i inventeringsresultatet.

De räknas ändå med i den uppskattade nationella populationsstorleken genom den omräkningsfaktor som används vid uppskattningen. Den omräkningsfaktor som används är 10, vilket innebär att en vargföryngring motsvarar 10 individer. Detta inberäknar då valparna i kullen, föräldradjuren, samt ensamma vargar i närheten.

Licensjakt på varg

Länsstyrelsen i Örebro län har beslutat om licensjakt på varg i tre olika revir år 2022.

Licensjakt på varg och andra rovdjur

På jakt efter vargbajs

Viltspårarna på Länsstyrelsen i Örebro län har flera olika metoder för att kartlägga och inventera länets rovdjur. Ett sätt är att leta efter bajs. Här får vi följa med Kjell Ståhlberg på en vända i skogarna i norra länsdelen på jakt efter vargbajs.

Inventering av lodjur i länet

Under inventeringssäsongen 2019/2020 hittades 9 familjegrupper (hona med ungar) som berör Örebro län. Sex av dem ligger helt i länet medan tre delas med angränsande län. Det innebär att länets slutgiltiga inventeringsresultat blir 7,5 familjegrupper. Detta är en liten minskning från föregående års inventeringssäsong 2018/2019 då det fastställdes 9 familjegrupper.

Lodjursfamiljerna är spridda i hela länet.

Senaste inventeringsresultat visar att det fanns totalt 256 familjegrupper lodjur i den Skandinaviska populationen. Av dessa hittades 189,5 familjegrupper i Sverige vilket motsvarar cirka 1100 individer. Resultatet för den Skandinaviska lodjurspopulationen är på en likvärdig nivå som föregående år. 

Hela inventeringsrapporten för lodjur vintern 2018/2019 (Viltskadecenter) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Den svenska lodjurspopulation (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.

Licensjakt på lodjur

Länsstyrelsen beslutade om licensjakt efter sju lodjur som genomfördes i mars 2020.

Licensjakt på lodjur och andra rovdjur

Miniminivå för lodjur

Länets miniminivå för lodjur blev den 7 mars 2019 fastställd av Naturvårdsverket till sju familjegrupper. Det betyder att den minsta nivå av lodjur som ska finnas i länet är sju grupper av honor med ungar. Mininivån ska gälla som längst fram till 2024.

Totalt i det mellersta förvaltningsområdet är miniminivån 62 familjegrupper.

Naturvårdsverkets beslut om miniminivåer för de stora rovdjuren Länk till annan webbplats.

Lodjursfilm

Susanna Gustavsson, handläggare på Art och Vilt, berättar lite om de lodjur vi har i länet och förklarar varför Länsstyrelsen sätter upp kameror på olika platser i skogen. Varning: inslaget innehåller väldigt fin film på en lodjursfamilj.

Kungsörn observeras regelbundet i Örebro län, framför allt i Kilsbergen och i länets sydöstra del. Det är främst unga fåglar som passerar till och från övervintringsområden i södra Sverige, men ett flertal örnar övervintrar även i länet. Det kan vara svårt att kvalitetssäkra allmänhetens observationer av kungsörn såvida det inte rör sig om häckningar eller fotograferade fåglar. Det är nämligen lätt att förväxla kungsörn med andra rovfågelarter, till exempel unga havsörnar.

Mål med förvaltningen

Länsstyrelsens målsättning med kungsörnsförvaltningen i Örebro län är bland annat att:

  • tillåta fri etablering av eventuella kungsörnshäckningar
  • årligen inventera och kvalitetssäkra allmänhetens rapporter.

Inventering av kungsörn i länet

Kungsörn inventeras av Länsstyrelsen främst under mars månad då revirhävdande örnpar spelflyger. Under 2007 häckade det första kända örnparet på mycket lång tid i länet och fick då en unge. Efter det har häckningarna varierat. Under inventeringssäsongen våren 2017 konstaterades en avbruten häckning i länet.

Kungsörnspopulationen och inventeringsresultat (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Under senare år har björnobservationer rapporterats av allmänheten i Örebro län. Flest är observationerna från länets norra och västra delar, men det händer att björnar vandrar genom hela länet. Oftast rör det sig om unga hannar som är på vandring från kärnområdet i Dalarna. Det är troligt att björnar övervintrar inom länet, men ännu har inga föryngringar kunnat fastställas.

Mål med förvaltningen

Länsstyrelsens målsättning med björnförvaltningen i Örebro län är bland annat att:

  • tillåta etablering av eventuella björnar
  • kvalitetssäkra allmänhetens rapporter
  • möta eventuella nyetableringar med information och förebyggande åtgärder.

Insamling av spillning för björninventering

Under hösten 2022 kommer antalet björnar i länet att inventeras genom att samla in björnspillning. Länsstyrelsen ansvarar för inventeringen och jägare och andra som rör sig i skog och mark får gärna hjälpa till. Inventeringen börjar den 21 augusti och slutar den 31 oktober.

Insamling av björnspillning är sedan 2001 den huvudsakliga inventeringsmetoden för brunbjörn i Sverige. Inventeringen görs vart femte år, den senaste gjordes år 2017. Syftet är att ta reda på björnstammens storlek och utbredning, vilket sedan blir ett viktigt underlag i förvaltningen av björnstammen.

Läs mer i nyheten Björnarna i Örebro län ska räknas

Utveckling för den svenska björnpopulationen (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sedan 2007/08 har Örebro län haft årligt besök av järv, framför allt i de norra och östra delarna. Rapporter från allmänheten tyder på att järvar rör sig över hela länet.

Den svenska järvpopulationen (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hjälp till med rovdjursinventeringen

Allmänhetens rapporteringar är till mycket stor hjälp i vårt arbete med inventering. Du kan bidra genom att rapportera via Skandobs hemsida eller med hjälp av appen Skandobs Touch.

Det skandinaviska rapporteringssystemet för björn, järv, lodjur och varg (Skandobs) Länk till annan webbplats.

Du kan också hjälpa till i inventeringen av björn hösten 2022.

Björnarna i Örebro län ska räknas

Tidigare har tillstånd från Länsstyrelsen krävts för alla som vill sätta upp kameror dit allmänheten har tillträde. Förändringar i kamerabevakningslagen har nu gjort att det inte längre krävs tillstånd. Detta innebär att bilder från allmänhetens viltkameror kan användas i inventeringen.

Krav finns dock fortfarande på att du ska kunna förklara bland annat ändamålet med kameraövervakningen och hur länge uppgifterna lagras. Detta är lagstadgat genom Dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med övervakningen måste bedömas vara av större vikt än det eventuella intrånget i den personliga integriteten.

Du måste därför se till:

  • att det finns en skylt eller information om att det finns en viltkamera i området och vem det är som kameraövervakar
  • att det finns kontaktuppgifter vid kameran för att kunna nå dig

Andra saker som kan vara bra att tänka på är:

  • att man har markägarens tillstånd att sätta upp kameran
  • att kameran inte sätts upp där många människor befinner sig, till exempel vid stigar, vandringsleder eller rastplatser
  • att rikta kameran så att du minimerar risken för att ta bilder på människor eller fordon
  • att ha som vana att alltid radera alla fotografier som innehåller människor eller fordon

Viltkameror för privat användning (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Spårare (S) och besiktningspersoner (B)

Nordöstra delområdet:                                                                                   

Per Ahlqvist (S, B)
Telefon 010-224 86 39                                                       

David Ahlqvist (S)
Telefon 076-848 26 00

Nordvästra delområdet:

Göte Grund (S)
Telefon 073-041 54 79

Mellersta delområdet:                                                                                     

Pär Nilsson (S, B)
Telefon 010-224 86 37                                                        

Martin Carlsson (S)
Telefon 010-224 83 79

Södra delområdet:                                                                                      

Håkan Gibro (S, B)
Telefon 010-224 86 41                                                              

Gillis Persson (S, B)
Telefon 073-378 99 18

Så arbetar vi med rovdjursförvaltningen

En av målsättningarna med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i så stora antal att de långsiktigt kan finnas kvar i den svenska faunan och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden. Tillsammans har landets Länsstyrelser ett gemensamt ansvar att uppnå detta mål. Vi arbetar mot målen genom att arbeta med följande områden:

  • upprätta regionala förvaltningsplaner för respektive art
  • hantera skyddsjaktärenden på rovdjur
  • besluta om och administrera licensjakten på rovdjur
  • betala ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur
  • informera och kommunicera om rovdjuren
  • inventera de stora rovdjuren.
  • betala ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur

Förvaltningsplan för rovdjur

I länets förvaltningsplan beskrivs hur Länsstyrelsen ska förvalta de stora rovdjuren utifrån resultaten av årliga inventeringar. Planen innehåller antals- och utbredningsmål för varje art och information om till exempel förebyggande åtgärder, skyddsjakt och licensjakt. Förvaltningsplanen gällde till att börja med för åren 2014–2019 och delar av planen har reviderats under denna tid.

Viltförvaltningsdelegationen beslutade den 28 februari 2020 att förlänga den regionala rovdjursplanen till utgången av 2022, inklusive en mindre revidering med nya miniminivåer och referensvärde.

Förvaltningsplan för stora rovdjur i Örebro län 2014-2019 (pdf) Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.

Örebro län ingår i mellersta rovdjursförvaltningsområdet

Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet. Örebro län ingår tillsammans med sju andra län i mellersta rovdjursförvaltningsområdet.

Inom förvaltningsområdet samordnas länsstyrelserna i olika frågor som berör rovdjur, bland annat målsättningar för antal rovdjur per län, kvoter för skydds- och licensjakt med mera. Landshövdingarna inom förvaltningsområdet samlas 3–4 gånger per år i ett gemensamt samverkansråd. Vid mötet deltar även chefer och rovdjurshandläggare från länsstyrelserna, samt ibland också representanter från Naturvårdsverket och departementen. 

Sverige är indelat i tre rovdjursförvaltningsområden - norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.

Norra förvaltningsområdet är de fyra huvudsakliga rennäringslänen vi har i Sverige. Området består av:

  • Jämtland,
  • Norrbotten
  • Västerbotten
  • Västernorrland

Mellersta förvaltningsområdet är länen för vargens huvudsakliga utbredningsområde i Sverige. Mellersta förvaltningsområdet förkortas ibland MFO och består av:

  • Dalarna
  • Gävleborg
  • Stockholm
  • Uppsala
  • Värmland
  • Västmanland
  • Västra Götaland
  • Örebro

Södra förvaltningsområdet räknas som spridningsområden för de svenska rovdjursstammarna. Förvaltningsområdet består av:

  • Blekinge
  • Gotland
  • Halland
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Kronoberg
  • Skåne
  • Södermanland
  • Östergötland

Samverkansrådet inom varje rovdjursförvaltningsområde samverkar i frågor som rör rovdjursförvaltningen samt utarbeta riktlinjer och principer som rör förvaltningen.

Varje län representeras av landshövdingen eller den som landshövdingen utser.

Viltförvaltningsdelegationer samverkar och besluta på länsnivå i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.

Delegationen ska till exempel godkänna förslag på den rovdjursförvaltningsplan för länet som Länsstyrelsen tar fram. Landshövdingen är ordförande och de ledamöter som sitter i representerar politiska intressen samt olika intresseorganisationer inom jakt och viltvård, naturvård, friluftsliv, ägare och brukare av jordbruksmark, lokalt näringsliv och turism, skogsnäringen, yrkesfisket samt säter-/fäbodbruket.

Kontakt