Stora rovdjur
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.
I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som har störst population, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.
Rovdjur i Örebro län
I Örebro län finns fasta stammar av varg och lodjur, och ett fåtal par av häckande kungsörn. Björn och järv förekommer mer tillfälligt.
Länsstyrelsen ansvarar för inventeringar av rovdjur, arbetar med att förebygga och ersätta rovdjursskador, hanterar skyddsjaktsärenden, administrera licensjakt på lodjur och varg, förebygga illegal jakt, samt informera länets invånare om rovdjur.
Länsstyrelsen utövar den nationellt beslutade rovdjurspolitiken och ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren i länet.
Inventeringen av varg
Under inventeringssäsongen 2024/2025 kvalitetssäkrade Länsstyrelsen 18 olika vargrevir som berör Örebro län. Av dessa är 8 stycken familjegrupper med föryngring och 10 stycken är revirmarkerande par. Flera av reviren delas med angränsande län och efter fördelning mellan länen ger det ett inventeringsresultat på 5,33 föryngringar.
Antalet vargar i länet vet vi inte exakt utan beräknas utifrån hur många föryngringar som hittats vid inventeringen. 5,33 föryngringar motsvarar ungefär 53 vargar i länet. Under föregående inventeringssäsong (2023/2024) beräknades antalet vargar till ungefär 58 stycken. Antalet vargar minskade därmed något i länet medan antalet revir ökade.
Under licensjakten i januari 2025 fälldes tolv vargar i reviren Mjuggsjön och Tiveden. I Tiveden etablerade sig ett nytt revirmarkerande par efter jakten medan i Mjuggsjön har länsstyrelsen inte kunnat dokumentera några nya revirmarkerande vargar efter jakten.
Nationellt visade inventeringen för vintern 2024/2025 att det fanns cirka 355 vargar i landet. Det är en minskning jämfört med förra vintern då inventeringen visade cirka 375 vargar.
Sveriges 355 vargar är fördelade enligt följande:
Norra rovdjursförvaltningsområdet: 5 vargar
Mellersta rovdjursförvaltningsområdet: 250 vargar
Södra rovdjursförvaltningsområdet: 100 vargar
I den skandinaviska vargpopulationen, som inkluderar både Sverige och Norge, beräknades det totala antalet till cirka 400 vargar.
Den skandinaviska vargstammen, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Vargrevir som berör Örebro län, inventeringssäsongen 2024/2025
Karta med vargrevir som berör Örebro län 2024/2025 (pdf) pdf, 637.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Miniminivån för varg
Naturvårdsverket fastställde den 10 juni 2024 nya miniminivåer för varg på rovdjursförvaltningsområdesnivå. Tidigare fastställdes miniminivåer även på länsnivå.
För det mellersta förvaltningsområdet, där Örebro län ingår, är miniminivån beslutad till 225 vargar. Summan av de nuvarande miniminivåerna (det nationella referensvärdet) för hela landet är 300 vargar.
En ny process för att bestämma miniminivåer har inletts under år 2025 med anledning av att Regeringen förbereder att rapportera ett lägre referensvärde för varg till EU.
Miniminivåer för rovdjursarter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
En familjegrupp är minst tre vargar som spårats tillsammans. Valparna flyttar i regel från reviren efter cirka ett år, innan de nya valparna föds i april–maj. För att familjen ska räknas som föryngring krävs det att det bedöms ha fötts årsvalpar i reviret. Den bedömningen görs efter spårning av minst fyra individer under en längre sträcka eller vid flera tillfällen, eller efter att årsvalpar fångats på bild.
Ett revirmarkerande par är två vargar med olika kön som går tillsammans i ett revir, och där båda revirmarkerar regelbundet.
Ett revir är ett avgränsat område där en varg eller ett vargpar är stationära och revirmarkerar regelbundet (minst två revirmarkeringar inom en spårad sträcka av högst tre kilometer).
Ett revir som delas med ett annat län räknas som 0.5 revir i Örebro län, och revir som delas med två andra län räknas som 0.33.
Antalet föryngringar räknas ut på samma sätt som för antal revir. Ett revir med föryngring som delas med ett annat län räknas som 0.5 och ett revir med föryngring som delas med två andra län räknas som 0.33. Antal föryngringar används för att fastställa populationsstorleken, och för att jämföra inventeringsresultat med den miniminivå som Naturvårdsverket beslutat för arten.
I områden utan känd stationär förekomst av varg kan även rapporter om ensamma vargar vara av intresse, särskilt om vargarna revirmarkerar. Varginventeringen går ut på att dokumentera familjegrupper, föryngringar och revirmarkerande par, vilket innebär att ensamma revirmarkerande vargar inte står med i inventeringsresultatet.
De räknas ändå med i den uppskattade nationella populationsstorleken genom den omräkningsfaktor som används vid uppskattningen. Den omräkningsfaktor som används är 10, vilket innebär att en vargföryngring motsvarar 10 individer. Detta inberäknar då valparna i kullen, föräldradjuren, samt ensamma vargar i närheten.
Inventering av lodjur i länet
Under inventeringssäsongen 2024/2025 hittades 13 familjegrupper av lodjur som berör Örebro län. En familjegrupp är en hona med en eller flera ungar och varje familjegrupp räknas som en föryngring. Sju av familjegrupperna ligger helt i Örebro län medan sex delas med angränsande län. Det innebär att länets slutgiltiga inventeringsresultat blev 10,0 familjegrupper. Det är ungefär i nivå med föregående års resultat (9,33) vilket tyder på en stabil population.
För att få fram antalet individer av lodjur i länet multipliceras antalet familjegrupper med en omräkningsfaktor (5,48). Det betyder att antalet individer hamnar på cirka 55 lodjur vilket överstiger miniminivån för länet på 39 lodjur.
Lodjursstammens utbredningsområde i länet är oförändrad och familjegrupperna är spridda över hela länet.
Det senaste inventeringsresultatet visade också att det fanns totalt 325 familjegrupper av lodjur i den skandinaviska populationen. Av dessa hittades 234 familjegrupper i Sverige vilket motsvarar cirka 1367 individer. Det visar på en ökning jämfört med föregående år (1276 individer) och överstiger som tidigare det nationella referensvärdet som är 870 individer.
Resultatet för den skandinaviska lodjursinventeringen sammanställs i en gemensam rapport från SLU Viltskadecenter och norska Rovdata, på uppdrag av Naturvårdsverket och norska Miljødirektoratet.
Den svenska lodjurspopulationen, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Inventeringsrapporter lodjur, Viltskadecenter Länk till annan webbplats.
Miniminivå för lodjur
Länets miniminivå för lodjur anger den minsta nivå av lodjur som ska finnas i länet. Naturvårdsverket fastställde den 29 april 2024 länets miniminivå till 39 lodjur.
Totalt i det mellersta förvaltningsområdet är nuvarande miniminivån 347 lodjur. Summan av de nuvarande miniminivåerna (det nationella referensvärdet) för hela landet är 870 lodjur.
Miniminivåer för rovdjursarter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Kungsörn observeras regelbundet i Örebro län, framför allt i Kilsbergen och i länets sydöstra del. Det är främst unga fåglar som passerar till och från övervintringsområden i södra Sverige, men ett flertal örnar övervintrar även i länet. Det kan vara svårt att kvalitetssäkra allmänhetens observationer av kungsörn såvida det inte rör sig om häckningar eller fotograferade fåglar. Det är nämligen lätt att förväxla kungsörn med andra rovfågelarter, till exempel unga havsörnar.
Mål med förvaltningen
Länsstyrelsens målsättning med kungsörnsförvaltningen i Örebro län är bland annat att:
- tillåta fri etablering av eventuella kungsörnshäckningar
- årligen inventera och kvalitetssäkra allmänhetens rapporter.
Inventering av kungsörn i länet
Kungsörn inventeras av Länsstyrelsen främst under mars månad då revirhävdande örnpar spelflyger. Under 2007 häckade det första kända örnparet på mycket lång tid i länet och fick då en unge. Efter det har häckningarna varierat. Under inventeringssäsongen 2023 konstaterades en lyckad häckning i länet.
Under senare år har björnobservationer rapporterats av allmänheten i Örebro län. Flest är observationerna från länets norra och västra delar, men det händer att björnar vandrar genom hela länet. Oftast rör det sig om unga hannar som är på vandring från kärnområdet i Dalarna. Det är troligt att björnar övervintrar inom länet, men ännu har inga föryngringar kunnat fastställas.
Mål med förvaltningen
Länsstyrelsens målsättning med björnförvaltningen i Örebro län är bland annat att:
- tillåta etablering av eventuella björnar
- kvalitetssäkra allmänhetens rapporter
- möta eventuella nyetableringar med information och förebyggande åtgärder.
Insamling av spillning för björninventering
Insamling av björnspillning är sedan 2001 den huvudsakliga inventeringsmetoden för brunbjörn i Sverige. Inventeringen görs vart femte år, den senaste gjordes hösten 2022. Naturhistoriska riksmuseet analyserar spillningen och gör om möjligt en populationsuppskattning. I Örebro län lämnades för få prov in 2022 för att kunna göra en uppskattning av populationen. Ett prov analyserades som bekräftade förekomst av björn i länet. Syftet med insamlingen av spillning är att ta reda på björnstammens storlek och utbredning, vilket sedan blir ett viktigt underlag i förvaltningen av björnstammen.
Sedan 2007/08 har Örebro län haft årligt besök av järv, framför allt i de norra och östra delarna. Rapporter från allmänheten tyder på att järvar rör sig över hela länet.
Inventeringsrapporter järv, Viltskadecenter Länk till annan webbplats.
Så arbetar vi med rovdjursförvaltningen
En av målsättningarna med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i så stora antal att de långsiktigt kan finnas kvar i den svenska faunan och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden. Tillsammans har landets Länsstyrelser ett gemensamt ansvar att uppnå detta mål. Vi arbetar mot målen genom att arbeta med följande områden:
- upprätta regionala förvaltningsplaner för respektive art
- hantera skyddsjaktärenden på rovdjur
- besluta om och administrera licensjakten på rovdjur
- betala ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur
- informera och kommunicera om rovdjuren
- inventera de stora rovdjuren.
- betala ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur
Förvaltningsplan för rovdjur
Det pågår ett arbete hos Naturvårdsverket med att revidera de nationella planerna för varg, björn, lo och järv och då skapa en gemensam plan för de fyra rovdjuren.
Länsstyrelsen kommer att påbörja arbetet med att ta fram en regional förvaltningsplan när den nationella planen finns på plats.
I en regional förvaltningsplan beskrivs hur Länsstyrelsen ska förvalta de stora rovdjuren, Den ska inkludera hur man arbetar med bland annat inventeringar, förebyggande åtgärder, skyddsjakt och licensjakt. Tidigare förvaltningsplanen gällde för åren 2014–2019 och förlängdes att gälla till och med 2022.
Förvaltningsplan för stora rovdjur i Örebro län 2014-2019 (pdf) pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.
Örebro län ingår i mellersta rovdjursförvaltningsområdet
Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet. Örebro län ingår tillsammans med sju andra län i mellersta rovdjursförvaltningsområdet.
Inom förvaltningsområdet samordnas länsstyrelserna i olika frågor som berör rovdjur, bland annat målsättningar för antal rovdjur per län, kvoter för skydds- och licensjakt med mera. Landshövdingarna inom förvaltningsområdet samlas 3–4 gånger per år i ett gemensamt samverkansråd. Vid mötet deltar även chefer och rovdjurshandläggare från länsstyrelserna, samt ibland också representanter från Naturvårdsverket och departementen.
Sverige är indelat i tre rovdjursförvaltningsområden - norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.
Norra förvaltningsområdet är de fyra huvudsakliga rennäringslänen vi har i Sverige. Området består av:
- Jämtland,
- Norrbotten
- Västerbotten
- Västernorrland
Mellersta förvaltningsområdet är länen för vargens huvudsakliga utbredningsområde i Sverige. Mellersta förvaltningsområdet förkortas ibland MFO och består av:
- Dalarna
- Gävleborg
- Stockholm
- Uppsala
- Värmland
- Västmanland
- Västra Götaland
- Örebro
Södra förvaltningsområdet räknas som spridningsområden för de svenska rovdjursstammarna. Förvaltningsområdet består av:
- Blekinge
- Gotland
- Halland
- Jönköping
- Kalmar
- Kronoberg
- Skåne
- Södermanland
- Östergötland
Samverkansrådet inom varje rovdjursförvaltningsområde samverkar i frågor som rör rovdjursförvaltningen samt utarbeta riktlinjer och principer som rör förvaltningen.
Varje län representeras av landshövdingen eller den som landshövdingen utser.
Viltförvaltningsdelegationer samverkar och beslutar på länsnivå i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.
Delegationerna ska till exempel pröva godkännande av förslag på den rovdjursförvaltningsplan för länet som Länsstyrelsen tar fram. Landshövdingen är ordförande och de ledamöter som sitter i delegationerna representerar politiska intressen samt olika intresseorganisationer inom jakt- och viltvård, naturvård, friluftsliv, ägare och brukare av jordbruksmark, lokalt näringsliv och turism, skogsnäringen, yrkesfisket samt säter-/fäbodbruket.
Hjälp till med rovdjursinventeringen
Allmänhetens rapporteringar är till mycket stor hjälp i vårt arbete med inventering. Du kan bidra genom att rapportera via Skandobs hemsida eller med hjälp av appen Skandobs Touch.
Tidigare har tillstånd från Länsstyrelsen krävts för alla som vill sätta upp kameror dit allmänheten har tillträde. Förändringar i kamerabevakningslagen har nu gjort att det inte längre krävs tillstånd. Detta innebär att bilder från allmänhetens viltkameror kan användas i inventeringen.
Krav finns dock fortfarande på att du ska kunna förklara bland annat ändamålet med kameraövervakningen och hur länge uppgifterna lagras. Detta är lagstadgat genom Dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med övervakningen måste bedömas vara av större vikt än det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
Du måste därför se till:
- att det finns en skylt eller information om att det finns en viltkamera i området och vem det är som kameraövervakar
- att det finns kontaktuppgifter vid kameran för att kunna nå dig
Andra saker som kan vara bra att tänka på är:
- att man har markägarens tillstånd att sätta upp kameran
- att kameran inte sätts upp där många människor befinner sig, till exempel vid stigar, vandringsleder eller rastplatser
- att rikta kameran så att du minimerar risken för att ta bilder på människor eller fordon
- att ha som vana att alltid radera alla fotografier som innehåller människor eller fordon
Spårare och besiktningspersoner
Nordöstra delområdet:
Per Ahlqvist
Telefon 010-224 86 39
Nordvästra delområdet:
Göte Grund
Telefon 073-041 54 79
Östra mellersta delområdet:
David Ahlqvist
Telefon 010-224 86 38
Västra mellersta delområdet:
Martin Carlsson
Telefon 010-224 83 79
Södra delområdet:
Håkan Gibro
Telefon 010-224 86 41
Pär Nilsson
Telefon 010-224 86 37
Allmänhetens uppfattningar är viktiga i förvaltningsarbetet
Länsstyrelsen har genomfört olika enkäter som handlat om uppfattningar kring rovdjur och rovdjursförvaltning. Resultaten används i Länsstyrelsens fortsatta förvaltningsarbete, så att ökad hänsyn kan tas till allmänhetens attityder gällande rovdjur och rovdjursförvaltning.
Om rovdjur och förvaltningen av dem - så tycker får- och getägare i länet (pdf)
Om rovdjur och förvaltningen av dem - så tycker länets jägare med jakthund (pdf)
Licensjakt på varg 2015 - uppfattningar hos boende i jaktområdet (pdf)
Skyddsväst på jakthundar - så tycker de som fick bidrag att västarna fungerar (pdf)