Stora rovdjur

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.

I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som har störst population, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.

Rovdjur i Örebro län

I Örebro län finns fasta stammar av varg och lodjur, och ett fåtal par av häckande kungsörn. Björn och järv förekommer mer tillfälligt.

Länsstyrelsen ansvarar för inventeringar av rovdjur, arbetar med att förebygga och ersätta rovdjursskador, hanterar skyddsjaktsärenden, administrera licensjakt på lodjur och varg, förebygga illegal jakt, samt informera länets invånare om rovdjur.

Du kan hjälpa till med rovdjursinventeringen

Allmänhetens rapporteringar är till mycket stor hjälp i vårt arbete med inventering. Du kan bidra genom att rapportera via Skandobs hemsida eller med hjälp av appen Skandobs Touch.

Det skandinaviska rapporteringssystemet för björn, järv, lodjur och varg (Skandobs)

Ladda ner mobilapp Skandobs Touch (Naturvårdsverket)

Tidigare har tillstånd från Länsstyrelsen krävts för alla som vill sätta upp kameror dit allmänheten har tillträde. Förändringar i kamerabevakningslagen har nu gjort att det inte längre krävs tillstånd. Detta innebär att bilder från allmänhetens viltkameror kan användas i inventeringen.

Krav finns dock fortfarande på att du ska kunna förklara bland annat ändamålet med kamerövervakningen och hur länge uppgifterna lagras. Detta är lagstadgat genom Dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med övervakningen måste bedömas vara av större vikt än det eventuella intrånget i den personliga integriteten.

Du måste därför se till:

att det finns en skylt eller information om att det finns en viltkamera i området och vem det är som kameraövervakar
att det finns kontaktuppgifter vid kameran för att kunna nå dig

Andra saker som kan vara bra att tänka på är:

att man har markägarens tillstånd att sätta upp kameran
att kameran inte sätts upp där många människor befinner sig, till exempel vid stigar, vandringsleder eller rastplatser
att rikta kameran så att du minimerar risken för att ta bilder på människor eller fordon
att ha som vana att alltid radera alla fotografier som innehåller människor eller fordon

Du kan läsa mer om viltkameror för privat användning hos Naturvårdsverket.

Spårare (S) och besiktningsmän (B)

Nordöstra delområdet:

Per Ahlqvist (S, B)
Telefon 010-224 86 39

David Ahlqvist (S)
Telefon 076-848 26 00

Nordvästra delområdet:

Kjell Ståhlberg (S, B)
Telefon 010-224 83 76

Mellersta delområdet:

Pär Nilsson (S, B)
Telefon 010-224 86 37

Martin Carlsson (S)
Telefon 010-224 83 79

Södra delområdet:

Håkan Gibro (S, B)
Telefon 010-224 86 41

Gillis Persson (S, B)
Telefon 073-378 99 18

De stora rovdjuren i Örebro län

Länsstyrelsen utövar den nationellt beslutade rovdjurspolitiken och ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren i länet.

Ytterligare information om förvaltning och inventering för varje art hittar du bakom plustecknen.

Inventeringen av varg

Senaste inventeringsresultat för vintern 2019-2020 visade att det i länet fanns 4,5 kullar, vilket uppskattas motsvara 45 vargar. Under förra årets inventeringssäsong fastställdes 5,5 kullar. Att antalet kullar är lägre denna säsong beror på att vi delar många revir med flera grannlän. Örebro län berörs i nuläget av tio vargrevir, lika många som föregående års inventeringssäsong. Tre av reviren ligger helt i länet och sju revir delas med angränsande län. Jämfört med förra årets utbredning är ett revir borta, och ett nytt revir har hittats i norra länsdelen som delas med Dalarna och Västmanland.

Inventeringen vintern 2019/2020 visade att det nationellt fanns 36,5 kullar eller cirka 365 vargar. Den Skandinaviska vargpopulationen, som inkluderar både Sverige och Norge, visar på totalt på 45 kullar, vilket motsvarar en uppskattad population på totalt 450 individer.

Hela inventeringsresultat för den skandinaviska vargpopulationen vintern 2019-2020 kan laddas ned hos Viltskadecenter.

Miniminivån för varg

Länets miniminivå för varg blev den 9 maj 2019 fastställd av Naturvårdsverket till 3,5 föryngringar. Det betyder att den minsta nivå av varg som ska finnas i länet är 3,5 grupper bestående av föräldrapar med valpar. Mininivån ska gälla som längst fram till 2024.

För det mellersta förvaltningsområdet är miniminivån beslutad till 28,5 föryngringar.

Summan av miniminivåerna (det nationella referensvärdet) för hela landet är 30 föryngringar, vilket motsvarar ca 300 individer.

Här kan du läsa Naturvårdsverkets beslut om miniminivåer för varg. länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

En familjegrupp är minst tre vargar som spårats tillsammans. Valparna flyttar i regel från reviren efter cirka ett år, innan de nya valparna föds i april–maj. För att familjen ska räknas som föryngring krävs det att det bedöms ha fötts årsvalpar i reviret. Den bedömningen görs efter spårning av minst fyra individer under en längre sträcka eller vid flera tillfällen, eller efter att årsvalpar fångats på bild.

Ett revirmarkerande par är två vargar med olika kön som går tillsammans i ett revir, och där båda revirmarkerar regelbundet.

Ett revir är ett avgränsat område där en varg eller ett vargpar är stationära och revirmarkerar regelbundet (minst två revirmarkeringar inom en spårad sträcka av högst tre kilometer).

Revir

Ett revir som delas med ett annat län räknas som 0.5 revir i Örebro län, och revir som delas med två andra län räknas som 0.33.

Föryngringar

Antalet föryngringar räknas ut på samma sätt som för antal revir. Ett revir med föryngring som delas med ett annat län räknas som 0.5 och ett revir med föryngring som delas med två andra län räknas som 0.33. Antal föryngringar används för att fastställa populationsstorleken, och för att jämföra inventeringsresultat med den miniminivå som Naturvårdsverket beslutatför arten.

I områden utan känd stationär förekomst av varg kan även rapporter om ensamma vargar vara av intresse, särskilt om vargarna revirmarkerar.Varginventeringen går ut på att dokumentera familjegrupper, föryngringar och revirmarkerande par, vilket innebär att ensamma revirmarkerande vargar inte står med i inventeringsresultatet.

De räknas ändå med i den uppskattade nationella populationsstorleken genom den omräkningsfaktor som används vid uppskattningen. Den omräkningsfaktor som används är 10, vilket innebär att en vargföryngring motsvarar 10 individer. Detta inberäknar då valparna i kullen, föräldradjuren, samt ensamma vargar i närheten.

Mer om den skandinaviska vargstammen

Läs mer om den skandinaviska vargstammen hos Naturvårdsverket länk till annan webbplats

Licensjakt på varg

Naturvårdsverket beslutade att inte delegera rätten att besluta om licensjakt på varg till Länsstyrelserna inför år 2020. Detta beror på att det senaste inventeringsresultaten visade att den svenska populationen låg på gränsen av vad som bedöms vara gynnsam bevarandestatus – det tillstånd som krävs för att en art ska kunna finnas kvar långsiktigt.

Läs mer om licensjakt på varg på sidan

Rovdjursjakt

På jakt efter vargbajs

Viltspårarna på Länsstyrelsen i Örebro län har flera olika metoder för att kartlägga och inventera länets rovdjur. Ett sätt är att leta efter bajs. Här får vi följa med Kjell Ståhlberg på en vända i skogarna i norra länsdelen på jakt efter vargbajs.

Inventering av lodjur i länet

Under inventeringssäsongen 2019/2020 hittades 9 familjegrupper (hona med ungar) som berör Örebro län. Sex av dem ligger helt i länet medan tre delas med angränsande län. Det innebär att länets slutgiltiga inventeringsresultat blir 7,5 familjegrupper. Detta är en liten minskning från föregående års inventeringssäsong 2018/2019 då det fastställdes 9 familjegrupper.

Lodjursfamiljerna är spridda i hela länet.

Senaste inventeringsresultat visar att det fanns totalt 256 familjegrupper lodjur i den Skandinaviska populationen. Av dessa hittades 189,5 familjegrupper i Sverige vilket motsvarar cirka 1100 individer. Resultatet för den Skandinaviska lodjurspopulationen är på en likvärdig nivå som föregående år.

Hela inventeringsrapporten för lodjur vintern 2018/2019 kan du läsa hos Viltskadecenter.

Mer om den svenska lodjurspopulationen

Du kan läsa mer om den svenska lodjurspopulation hos Naturvårdsverket.

Licensjakt på lodjur

Länsstyrelsen beslutade om licensjakt efter sju lodjur som genomfördes i mars 2020.

Du kan läsa mer om licensjakt på lodjur på sidan

Rovdjursjakt

Miniminivå för lodjur

Länets miniminivå för lodjur blev den 7 mars 2019 fastställd av Naturvårdsverket till sju familjegrupper. Det betyder att den minsta nivå av lodjur som ska finnas i länet är sju grupper av honor med ungar. Mininivån ska gälla som längst fram till 2024.

Totalt i det mellersta förvaltningsområdet är miniminivån 62 familjegrupper.

Här kan du läsa Naturvårdsverkets beslut om miniminivåer för lodjur. PDF

Lodjursfilm

Susanna Gustavsson, handläggare på Art och Vilt, berättar lite om de lodjur vi har i länet och förklarar varför Länsstyrelsen sätter upp kameror på olika platser i skogen. Varning: inslaget innehåller väldigt fin film på en lodjursfamilj.

Kungsörn observeras regelbundet i Örebro län, framför allt i Kilsbergen och i länets sydöstra del. Det är främst unga fåglar som passerar till och från övervintringsområden i södra Sverige, men ett flertal örnar övervintrar även i länet. Det kan vara svårt att kvalitetssäkra allmänhetens observationer av kungsörn såvida det inte rör sig om häckningar eller fotograferade fåglar. Det är nämligen lätt att förväxla kungsörn med andra rovfågelarter, till exempel unga havsörnar.

Mål med förvaltningen

Länsstyrelsens målsättning med kungsörnsförvaltningen i Örebro län är bland annat att:

tillåta fri etablering av eventuella kungsörnshäckningar
årligen inventera och kvalitetssäkra allmänhetens rapporter.

Inventering av kungsörn i länet

Kungsörn inventeras av Länsstyrelsen främst under mars månad då revirhävdande örnpar spelflyger. Under 2007 häckade det första kända örnparet på mycket lång tid i länet och fick då en unge. Efter det har häckningarna varierat. Under inventeringssäsongen våren 2017 konstaterades en avbruten häckning i länet.

Mer om den svenska kungsörnspopulationen

Du kan läsa mer om den svenska kungsörnspopulationen och senaste inventeringsresultatet hos Naturvårdsverket

Under senare år har björnobservationer rapporterats av allmänheten i Örebro län, de flesta från länets norra och västra delar, men det händer även att björnar vandrar genom hela länet. Oftast rör det sig om unga hannar som är på vandring från kärnområdet i Dalarna. Det är troligt att björnar övervintrar inom länet, men ännu har inga föryngringar kunnat fastställas.

Mål med förvaltningen

Länsstyrelsens målsättning med björnförvaltningen i Örebro län är bland annat att:

tillåta etablering av eventuella björnar
kvalitetssäkra allmänhetens rapporter
möta eventuella nyetableringar med information och förebyggande åtgärder.

Insamling av spillning för björninventering

Under hösten 2017 samlades björnspillning in i flera län i mellansverige. Resultatet av DNA-analyser har nu påvisat två olika hanar som rörde sig i norra Örebro län.
Det finns ännu inga tecken på att det finns några björnhonor i länet, och det kan därför dröja innan det blir någon föryngring av björn.

Mer om den svenska björnpopulationen

Du kan läsa mer om den svenska björnpopulationen hos Naturvårdsverket

Sedan 2007/08 har Örebro län haft årligt besök av järv, framför allt i de norra och östra delarna. Rapporter från allmänheten tyder på att järvar rör sig över hela länet.

Mer om den svenska järvpopulationen

Du kan läsa mer om den svenska järvpopulationen hos Naturvårdsverket

Anmäl rovdjursangrepp på tamdjur

Om dina tamdjur utsatts för rovdjursangrepp ska du så snart du kan ringa till Länsstyrelsen i ditt län. Det är mycket viktigt att alla skador som misstänks vara orsakade av rovdjur anmäls. Om djuret är skadat ska självklart vård av skadorna först säkerställas. Ersättning kan betalas ut om besiktning av djuren visar att skadan orsakats av lodjur, varg, kungsörn, järv eller björn.

Gör så här:

Ring 010-224 86 40 (Örebro län) vid rovdjursangrepp på tamdjur

Om dina tamdjur utsätts för rovdjursangrepp ring så snart du kan till Länsstyrelsen i ditt län. Om djuret är skadat ska självklart vård av skadorna först säkerställas.

Hos Länsstyrelsen i Örebro län får du på kontorstid får prata med en handläggare på Länsstyrelsen, övrig tid svarar Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB). Därefter blir du kontaktad av en besiktningsperson som sedan snarast möjligt kommer till platsen.

Besiktningen utförs av besiktningspersoner som är utsedda av Länsstyrelsen och utbildade av Viltskadecenter. Besiktningen kostar inte djurägaren någonting.

När du har ringt Länsstyrelsen och anmält att ditt tamdjur har utsatts för rovdjursangrepp får du instruktioner av Länsstyrelsens personal. Platsen för angreppet behöver noteras så exakt som möjligt om djuret ska flyttas. Om dödade djur kan lämnas på plats så ska de täckas över med en presenning eller liknande. Det hindrar räv och fåglar från att äta av djuret tills besiktningspersonen kommit. Undvik att röra vid det döda djuret.

Informationsblad - rapportera rovdjursangrepp (pdf)

Avlivning eller destruktion efter rovdjursangrepp

Ibland kan du behöva avliva ett rovdjur i samband med angrepp eller behöva ta hand om dödade får. Läs mer här under hur du gör.

För destruktion av dödade får finns olika alternativ. I första hand ska du kontakta SVA eller Jordbruksverket:

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) på telefon 018-67 40 00
Jordbruksverket på telefon 036-15 50 00 om fåren är av intresse för övervakningsprogrammet mot scrapies. I sådant fall hämtas fåren gratis.

I andra hand kan du kontakta:

Svensk Lantbrukstjänst i Skara, telefon 0511-215 24, jour 070-981 44 55 SG
Nödslakt Borlänge, telefon 070-603 54 54, 070-620 82 54.
Skinnskattebergs Sanitetsslakt KB, telefon 0222-133 45.

Ägare och vårdare av tamdjur har möjlighet att fälla rovdjur som angriper tamdjur (28 § Jaktförordningen), förutsatt att

du först har försökt att skrämma rovdjuret
angreppet är pågående eller precis har hänt (omedelbart förestående).

Andra personer får också ingripa om det sker på uppdrag av ägaren/djurvårdaren, eller om det finns skäl för den som ingriper att misstänka att uppdraget skulle ha lämnats om det fanns möjlighet.

Om du har avlivat ett rovdjur för att skydda ett tamdjur ska du anmäla händelsen till Länsstyrelsen genom att ringa till Länsstyrelsen på telefon 010-224 86 40. Vardagar kl. 08.00-16.00 får du prata med en handläggare på Länsstyrelsen och övrig tid svarar Tjänsteman i beredskap (TiB). Därefter blir du kontaktad av en besiktningsperson som snarast möjligt kommer till platsen.

Länsstyrelsens besiktningsperson besiktar rovdjuret och gör en första bedömning av händelsen. I de flesta fall finns det sannolikt inga skäl att misstänka brott. Vid misstanke om brott kontaktar vi Polismyndigheten.

Med tamdjur menas till exempel, får, renar och jakthundar. Reglerna gäller både innanför och utanför inhägnat område, och kan om det gäller lodjur användas även vid angrepp i vilthägn.

Ersättning för skador orsakade av rovdjur

Vid ett rovdjursangrepp kommer en besiktningsperson till platsen efter en anmälan. Besiktningspersonen har med sig ett besiktningsprotokoll och en blankett för ansökan om ersättning för skadan när hen kommer till platsen.

Om du vill få ersättning för skadan behöver du fylla i blanketten för ansökan och skicka in den till Länsstyrelsen. Besiktningsprotokollet skickar besiktningspersonen in.

Gäller ansökan om ersättning för angripna tamdjur.

Tid för ansökan

Ansökan ska vara inskickad till Länsstyrelsen inom 3 månader efter besiktningen som görs av besiktningsmannen.

Bilagor

Eventuella extra kostnader och veterinärkostnader för djur som skadats i samband med rovdjursangrepp kan också tas upp i ansökan om ersättning. Bifoga då kvitton eller kopior av dessa. Besiktningspersonen kan hjälpa dig att fylla i blanketten.

Gör din ansökan så här

Fyll i blanketten:
Ansökan om ersättning för angripna tamdjur
Skriv under och skicka blanketten med eventuella bilagor till orebro@lansstyrelsen.se eller

Länsstyrelsen i Örebro län
Art och Vilt
701 86 ÖREBRO

Ersättning för skador på grödor orsakade av tranor, gäss och sångsvan?
Om gröda har blivit skadat av tranor, gäss eller sångsvan kan du ansöka om ersättning. Läs mer på sidan om Tranor, gäss och sångsvan.

Sms-meddelande om rovdjursangrepp

Via "Rovdjursalert" kan du som djurägare bli mer uppmärksam på att det finns risk för angrepp av rovdjur så att du har en chans att se över dina stängsel och djur. Sms-meddelandet innehåller information om var och när rovdjursangrepp förekommit.

Rovdjursalert är ett sms-baserat larmsystem och när Länsstyrelsen får kännedom om angrepp skickas information om detta till de djurägare som har anmält sig till systemet.

Om du vill anmäla dig till rovdjursalert för att få sms med information om rovdjursangrepp skickar du ett sms till telefonnummer 076-944 76 20.

Ange följande meddelande: Spara Förnamn Efternamn Rovdjursalert

Exempel: Spara Kalle Svensson Rovdjursalert

Så här hanterar vi dina personuppgifter

Information om hur vi hanterar personuppgifter hittar du på www.lansstyrelsen.se länk till annan webbplats

Vi använder oss av företaget IP1 för att skicka meddelandena efter angrepp. Deras integritetspolicy finns beskriven här: https://www.ip1sms.com länk till annan webbplats

Så arbetar vi med rovdjursförvaltningen

En av målsättningarna med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i så stora antal att de långsiktigt kan finnas kvar i den svenska faunan och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden. Tillsammans har landets Länsstyrelser ett gemensamt ansvar att uppnå detta mål. Vi arbetar mot målen genom att arbeta med följande områden:

upprätta regionala förvaltningsplaner för respektive art
hantera skyddsjaktärenden på rovdjur
besluta om och administrera licensjakten på rovdjur
betala ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur
informera och kommunicera om rovdjuren
inventera de stora rovdjuren.
betala ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur

Förvaltningsplan för rovdjur

I länets förvaltningsplan beskrivs hur Länsstyrelsen ska förvalta de stora rovdjuren utifrån resultaten av årliga inventeringar. Planen innehåller antals- och utbredningsmål för varje art och information om till exempel förebyggande åtgärder, skyddsjakt och licensjakt. Förvaltningsplanen gäller för åren 2014–2019 och delar av planen har reviderats under denna tid.

Förvaltningsplan för stora rovdjur i Örebro län 2014-2019 (pdf) PDF

Örebro län ingår i mellersta rovdjursförvaltningsområdet

Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet. Örebro län ingår tillsammans med sju andra län i mellersta rovdjursförvaltningsområdet.

Inom förvaltningsområdet samordnas länsstyrelserna i olika frågor som berör rovdjur, bland annat målsättningar för antal rovdjur per län, kvoter för skydds- och licensjakt med mera. Landshövdingarna inom förvaltningsområdet samlas 3–4 gånger per år i ett gemensamt samverkansråd. Vid mötet deltar även chefer och rovdjurshandläggare från länsstyrelserna, samt ibland också representanter från Naturvårdsverket och departementen.

Sverige är indelat i tre rovdjursförvaltningsområden - norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.

Norra förvaltningsområdet

Norra förvaltningsområdet är de fyra huvudsakliga rennäringslänen vi har i Sverige. Området består av:

Jämtland,
Norrbotten
Västerbotten
Västernorrland

Mellersta förvaltningsområdet

Mellersta förvaltningsområdet är länen för vargens huvudsakliga utbredningsområde i Sverige. Mellersta förvaltningsområdet förkortas ibland MFO och består av:

Dalarna
Gävleborg
Stockholm
Uppsala
Värmland
Västmanland
Västra Götaland
Örebro

Södra förvaltningsområdet

Södra förvaltningsområdet räknas som spridningsområden för de svenska rovdjursstammarna. Förvaltningsområdet består av:

Blekinge
Gotland
Halland
Jönköping
Kalmar
Kronoberg
Skåne
Södermanland
Östergötland

Samverkansrådet inom varje rovdjursförvaltningsområde samverkar i frågor som rör rovdjursförvaltningen samt utarbeta riktlinjer och principer som rör förvaltningen.

Varje län representeras av landshövdingen eller den som landshövdingen utser.

Viltförvaltningsdelegationer samverkar och besluta på länsnivå i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.

Delegationen ska till exempel godkänna förslag på den rovdjursförvaltningsplan för länet som Länsstyrelsen tar fram. Landshövdingen är ordförande och de ledamöter som sitter i representerar politiska intressen samt olika intresseorganisationer inom jakt och viltvård, naturvård, friluftsliv, ägare och brukare av jordbruksmark, lokalt näringsliv och turism, skogsnäringen, yrkesfisket samt säter-/fäbodbruket.

Allmänhetens uppfattningar är viktiga i förvaltningsarbetet

Länsstyrelsen har de genomfört olika enkäter som handlat om uppfattningar kring rovdjur och rovdjursförvaltning. Resultaten används i Länsstyrelsens fortsatta förvaltningsarbete, så att ökad hänsyn kan tas till allmänhetens attityder gällande rovdjur och rovdjursförvaltning.

Uppfattningar om rovdjur och rovdjursförvaltning - en undersökning till boende i jaktområden för licensjakt på varg i Örebro och Värmlands län 2017 (pdf) öppnas i nytt fönster