Råd om vilda djur

Vad bör du göra när du hittar skadade djur ute i naturen? Vad kan och får du göra om du får problem med vilda djur på tomten? Här hittar du information om vart du kan vända dig och en sammanställning med vanliga frågor och svar om vilda djur.

Det finns inte en myndighet eller aktör som är ensamt ansvarig för problem eller frågor som rör vilda djur. Beroende på vad det gäller kan ansvaret ligga hos kommunen, polisen, Länsstyrelsen, fastighetsägaren eller dig som privatperson. På den här sidan har vi samlat de vanligaste frågorna som vi på Länsstyrelsen får om vilda djur.

Vad är statens vilt?

Ett antal däggdjur och fåglar med särskilt högt naturvärde ingår i statens vilt. Om djur av dessa arter omhändertas, påträffas döda eller dödas när de är fredade ska det snarast möjligt anmälas till Polisen, telefon 114 14. Björn, varg, örn, falk och utter är några arter som ingår i statens vilt.

Bildillustrationer över statens vilt på Naturhistoriska riksmuseets webbplatslänk till annan webbplats

Skadade och döda djur i naturen och på tomten

Svaret beror på hur allvarlig skadan är, men också på vilken art det gäller. Ett vilt djur bör inte hållas i fångenskap, oavsett om det är skadat eller inte. Enligt djurskyddslagstiftningen är det förbjudet att hålla viltfångade djur för sällskap och hobby och enligt jaktlagstiftningen är det förbjudet att hålla vilt i fångenskap utan tillstånd.

För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att rehabilitera skadat vilt. Du kan ta kontakt med oss på Länsstyrelsen för att få reda på om det finns någon förening eller privatperson med sådant tillstånd i länet.

Om du har hittat en fågel som är så pass skadad att den bör avlivas av djurskyddsskäl så får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark. Då det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten bör du kontakta markägaren. Om fågelarten ingår i statens vilt, till exempel en örn eller falk, ska du snarast möjligt anmäla det till Polisen, telefon 114 14.

Om skadade vilda djur hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Svaret beror på hur allvarlig skadan är, men också på vilken art det gäller. Ett vilt djur bör inte hållas i fångenskap, oavsett om det är skadat eller inte. Enligt djurskyddslagstiftningen är det förbjudet att hålla viltfångade djur för sällskap och hobby och enligt jaktlagstiftningen är det förbjudet att hålla vilt i fångenskap utan tillstånd.

För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att rehabilitera skadat vilt. Du kan ta kontakt med oss på Länsstyrelsen för att få reda på om det finns någon förening eller privatperson med sådant tillstånd i länet.

Om du har hittat ett djur som är så pass skadat att det bör avlivas av djurskyddsskäl så får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark. Då det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten bör du kontakta markägaren. Är det ett större djur bör du även anmäla händelsen till Polisen, telefon 114 14.

Om du själv inte är jägare får du fråga en granne som jagar alternativt prata med en jaktorganisation på din ort som kan hjälpa till med kontakter. Bor du inom detaljplanelagt område får du inte använda skjutvapen utan tillstånd från polisen. Kommunen kan också ha jägare och dessa har vanligtvis skottlossningstillstånd i tätbebyggelse.

Vissa arter av vilt tillfaller, under vissa omständigheter, staten istället för jakträttshavaren. Dessa arter kallas för statens vilt. Om djur av dessa arter omhändertas eller dödas när de är fredade ska du snarast möjligt anmäla det till Polisen, telefon 114 14.

Mer om skadade vilda djur och vilka arter som ingår i statens vilt hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Ett vilt djur bör inte hållas i fångenskap, oavsett om det är skadat eller inte. För ett vilt djur kan det innebära en ökat lidande att hållas i fångenskap. Därför får du inte själv ta hem och försöka sköta eller mata ett djur. Enligt djurskyddslagstiftningen är det förbjudet att hålla viltfångade djur för sällskap och hobby och enligt jaktlagstiftningen är det förbjudet att hålla vilt i fångenskap utan tillstånd.

Men enligt reglerna krävs inte tillstånd för tillfällig förvaring av vilt upp till 48 timmar. Sedan måste djuret lämnas till viltrehabiliterare med godkänd anläggning. Även om det känns ledsamt är det oftast bäst att avliva små fåglar och djur eller låta dem vara. Risken är deras lidande ökar om du tar hem dem.

Om du hittar ett större dött djur i tätort eller på kommunal mark, till exempel i parker och gator, ta kontakt med din kommun.

Om ett vilt djur har dött på din tomt är du som fastighetsägare ansvarig för kadavret. Ligger kadavret i ett bostadsområde behöver du oftast forsla bort det. Ett mindre djur kan du förpacka väl i en plastpåse och sedan lägga bland dina hushållssopor. Större djur kan behöva lämnas in för kremering. Kolla med din kommun vad som gäller där du bor. Du kan också flytta kadavret till ett skogsområde om du har markägarens tillstånd så tar naturen hand om det.

I skog och mark så tar naturen hand om det döda djuret. Markägaren är alltid i första hand ansvarig för döda djur i skog och mark. Hittar du ett dött djur i naturen som ingår i statens vilt, till exempel ett rovdjur, ska du alltid ringa Polisen, telefon 114 14.

Om du träffar på flera döda vilda djur i skog och mark får du gärna rapportera in det till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Hittar du ett dött vildsvin får du också gärna rapportera in fyndet.

Rapportera in fynd av döda vilda djur till SVAlänk till annan webbplats

"Övergivna" vilda djur- och fågelungar

Det bästa är att låta djurungen vara. En ensam unge är väldigt sällan föräldralös eller övergiven. Honan är troligen i närheten, även om du inte ser henne. Om barnen kommer hem med en upphittad djurunge, be dem visa var de hittade ungen och sätt sedan ut den där igen så fort som möjligt.

Om du hittar ett djur vid till exempel en vägkant kan du flytta det till en säkrare plats i närheten. Honan bryr sig inte om att ungen luktar människa. Hon tar hand om den ändå. Kontakta polisen eller viltrehabiliterare om du är säker på att föräldrarna är döda och ungen verkligen är övergiven – ta inte hand om ungen själv.

Råd om övergivna djurungar hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Fågelungar är sällan övergivna. Om du hittar en unge som ser övergiven ut, lämna kvar den på platsen. Föräldrarna är förmodligen i närheten.

Mer om fågelungar hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Djur som kan orsaka besvär på tomten/balkongen

Närgångna och aggressiva fåglar som kajor och måsar kan vara ett problem. Fastighetsägaren ansvarar för att förebygga störningar från fåglar. Det är fastighetsägarens ansvar att göra åtgärder om det förekommer risk eller olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken. Kommunen hjälper oftast inte enskilda fastighetsägare att ta bort bon, ägg eller fågelungar.

Vissa fågelarter är tillåtna för allmän jakt under delar av året enligt jaktförordningen. Även andra tider på året får fåglar jagas om de orsakar skada eller olägenhet på eller i hus. Ta reda på vad som gäller för fågelarten och där du bor innan du vidtar några åtgärder.

Mer om regler för skyddsjakt i bilaga 4 i lagen om jaktförordning (1987:905) på riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Alla sorters ormar är fridlysta i Sverige. Det innebär att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar och deras ägg och ungar. Undantaget är om du hittar en huggorm på din tomt. Då får du fånga in och flytta den. Endast om detta inte är möjligt, och ingen annan lösning finns, får du döda huggormen.

Mer om orm på tomten hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Försök att avskräcka grävlingen från platsen genom att lägga trasbitar indränkta med parfym eller andra mänskliga dofter där den gräver. Täpp för ingången under huset och täta husgrunden. Det måste du göra nattetid när den nattaktiva grävlingen är ute. Om det inte hjälper att sätta igen boet kan skyddsjakt tillämpas.

För att förebygga skada får du under hela året jaga grävling som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet. Detta gäller på tomten oavsett om du är jakträttshavare eller inte. Om du själv inte är jägare får du fråga en granne som jagar alternativt prata med en jaktorganisation på din ort som kan hjälpa till med kontakter. Bor du inom detaljplanelagt område får du inte använda skjutvapen utan tillstånd från polisen. Kommunen kan också ha jägare och dessa har vanligtvis skottlossningstillstånd i tätbebyggelse.

Mer om grävling under huset hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Bästa sättet att skydda en trädgård från att bökas sönder av vildsvin är att sätta upp ett vanligt staket eller ett lågt elstängsel med två-tre trådar runt trädgården. Vildsvinsstammen regleras genom jakt. Om du själv inte är jägare får du fråga en granne som jagar alternativt prata med en jaktorganisation på din ort som kan hjälpa till med kontakter. Bor du inom detaljplanelagt område får du inte använda skjutvapen utan tillstånd från polisen.

Häng upp en trasa indränkt i stark parfym vid ingångshålet. Då kan ekorren ta ungarna med sig och flytta någon annanstans. Du får avvisa ekorrar, till exempel genom att täta en fastighet så att ekorrarna inte kan flytta in. Tänk på att du inte får skrämma bort en ekorre som redan har flyttat in och har en familj att värna om. Om det inte hjälper med parfymtrasan eller att täta fastigheten kan skyddsjakt tillämpas.

För att förebygga skada får du under hela året jaga ekorre som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet. Detta gäller på tomten oavsett om du är jakträttshavare eller inte. Om du själv inte är jägare får du fråga en granne som jagar alternativt prata med en jaktorganisation på din ort som kan hjälpa till med kontakter. Bor du inom detaljplanelagt område får du inte använda skjutvapen utan tillstånd från polisen. Kommunen kan också ha jägare och dessa har vanligtvis skottlossningstillstånd i tätbebyggelse.

Fladdermöss utnyttjar ofta våra hus som bostäder eftersom håligheter i deras naturliga boplatser har minskat kraftigt. Eftersom fladdermössen är insektsätare gör de ingen skada på till exempel hus, inventarier eller livsmedel. Fladdermöss kan inte heller gnaga. Djuren gör i stället nytta genom att äta skadegörande insekter i trädgårdarna.

Fladdermössen är fridlysta och fredade. De får inte dödas, fångas, eller skadas och deras boplatser får inte förstöras. För att vidta några som helst åtgärder för att försöka utestänga fladdermöss från ett hus, krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Mer om fladdermöss i hus hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Det händer att vildsvin och andra vilda djur söker sig nära hus och bebyggelse. De lockas dit av fallfrukt, komposter eller soptunnor. Rovdjur kan lockas av slakteriavfall från jakt. Ett sätt att minska risken för att vildsvin och andra vilda djur kommer nära bebyggelse är att ställa undan soptunnor, plocka undan fallfrukt och att använda innesluten kompost. Om det är möjligt kan det också vara bra att placera sopor och kompost en bit ifrån bostadshuset.

Tänk även på att eventuellt slakteriavfall och åtlar för exempelvis räv eller vildsvin bör placeras långt från bebyggelse och vägar för att undvika konflikter mellan vilda djur och människor.

Läs mer om våra råd om vildsvin på tomten här:

Vildsvin

Rovdjur

Att rovdjur kan röra sig i närheten av hus, maskiner, bilar eller vägar är i sig inget konstigt eller onormalt. Rovdjur är, precis som andra djur, relativt sparsamma med sin energi och väljer gärna en genväg eller att inte springa vid första och bästa tillfälle.

Försök att dokumentera djuret, exempelvis genom att ta en bild. Det är svårt att på barmark dokumentera i efterhand, om man inte har en särskilt tränad hund, så bilder/filmer eller annat är viktigt för att kunna bekräfta att det var ett rovdjur. Kontakta sedan din Länsstyrelse genom att lämna din rapport på https://www.skandobs.se/länk till annan webbplats.

Om du är orolig eller vill prata med någon direkt så kan du också kontakta en rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen.

På våren och försommaren är det vanligt att björnar uppehåller sig i vägkanter eller på åkrar och betar – så kallade gräsbjörnar. Björnarna dyker ofta upp där det börjar spira lite grönt. Dessa björnar kan ibland upplevas som oskygga. Det händer dessvärre är att människor tappar omdömet och inte visar tillräckligt stor respekt för djuren, ibland blir det folksamlingar på platser där björnarna befinner sig.

Ser du en björn i en vägkant eller på en åker är det viktigt att hålla avstånd och att inte stanna kvar på platsen. Din närvaro kan leda till att björnarna vänjer sig vid mänsklig närvaro vilket i ett senare skede kan leda till problem. Oftast försvinner björnarna från vägkanterna och åkrarna efter några veckor då det börjar bli mat tillgänglig längre in i skogarna.

Om du är orolig och känner att din säkerhet är hotad så är det Polisen du ska kontakta, telefonnummer 114 14. Vill du ha rådgivning kring björnar i vägkanter eller på åkrar kan du kontakta en rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen.

Kontakt