Viltskador
Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Om ditt tamdjur skadats eller dödats av rovdjur, eller om din gröda skadats av fåglar, kan du i vissa fall ha rätt till ersättning.
Vad gäller när vilt orsakar skada?
Detta gäller när vilt orsakar skada:
- Skador ska förebyggas genom ordinarie jakt. Markägare och jakträttsinnehavare ansvarar för att minska skador som djuren orsakar.
- Du ska själv göra förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen kan ge råd. För vissa förebyggande åtgärder för viltskador orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås) kan du ansöka om stöd hos oss.
- Har du gjort förebyggande åtgärder men ändå fått skador, kan vi i vissa fall ge ersättning. Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt.
- Räcker inte de förebyggande åtgärderna, kan du ansöka om skyddsjakt hos Länsstyrelsen.
Vilka ordinarie jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1–4 i jaktförordningen.
Anmäl alltid skadan till oss om du vill ha ersättning
Har du drabbats av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan? Då måste du först anmäla skadan till oss. Viltskador måste alltid besiktigas av en besiktningsperson som Länsstyrelsen har utsett. Du kan få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningspersonen.
Förebyggande åtgärder, regler och ersättningar
Här kan du ta del av förebyggande åtgärder, regler och vilka ersättningar som gäller för viltskador orsakade av vissa djurarter.
Kronhjortar kan orsaka skada på skog och gröda. I skogen skadas framför allt gran genom barkgnag. På jordbruksmark kan kronhjortar orsaka bet- och trampskador.
Om kronhjort orsakar andra allvarliga skador än på barrträd eller oskördad gröda kan du försöka förhindra detta. Du kan till exempel genomföra:
- olika typer av förebyggande åtgärder som stängsling
- ökad jakt på andra arter på samma plats
- olika typer av skrämselåtgärder.
Råkar du ut för fågelskador ska du direkt sätta ut någon form av skrämselutrustning för att förhindra fler skador. Länsstyrelsen kan ge råd och bidrag till förebyggande åtgärder.
Ansök om bidrag till förebyggande åtgärder
Du som är lantbrukare kan ansöka om bidrag till förebyggande åtgärder. Du kan få bidrag till åtgärder som lockar och skrämmer fredade fåglar från skadedrabbade åkrar.
- Fyll i blanketten:
Ansökan om bidrag för förebyggande åtgärder mot viltskador (pdf)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Skriv under och skicka blanketten till orebro@lansstyrelsen.se eller
Länsstyrelsen i Örebro län
Viltenheten
701 86 ÖREBRO
Ansök om ersättning för skador
Har din gröda blivit skadad av fredade fåglar kan du får ersättning. Du måste först ha gjort förebyggande åtgärder. Så här går ansökan till:
- Anmäl skadan direkt till Länsstyrelsen.
- En besiktningsperson utsedd av oss besiktar skadan när den upptäcks och sen igen i samband med skörd.
- Ansök om ersättning. Din ansökan ska komma in till Länsstyrelsen inom tre månader efter det att skadan har upptäckts.
Om du inte har kunnat förutse skadan, till exempel om den inträffar första året i ett helt nytt område, kan vi betala ut ersättning även om du inte gjort förebyggande åtgärder.
Örebro läns besiktningsperson för gröda är:
- Bengt Olofsson, Pålsboda, telefon 070-570 24 14
- Magnus Olofsson, Pålsboda, telefon 070-534 04 38
Ansök om ersättning för viltskador:
- Fyll i blanketten Ansökan om ersättning för viltskada på gröda (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Skriv under och skicka blanketten till orebro@lansstyrelsen.se eller
Länsstyrelsen i Örebro län
Viltenheten
701 86 ÖREBRO
Få hjälp av Länsstyrelsen i utsatta områden
Vid omfattande problem kan Länsstyrelsen hjälpa till med förebyggande insatser i särskilt utsatta områden. Vi har bland annat skrämselutrustning till utlåning. Kontakta i första hand Länsstyrelsens fågelkonsult Pär Nilsson på telefon 010-224 86 37.
Förebyggande åtgärder i områdena kring Kvismaren och Tysslingen
Områdena kring Kvismaren och Tysslingen är områden där grödor är särskilt utsatta för skador från tranor, gäss och sångsvan. För dessa områden finns därför två lokala arbetsgrupper som fungerar som rådgivande för förebyggande åtgärder för viltskador. Grupperna har representanter från lantbruket, LRF, Viltskadecenter, ornitologiska föreningar, jägare och Länsstyrelsens personal.
Vi ersätter inte skador orsakade av vildsvin och ger inte bidrag till förebyggande åtgärder.
Råd för att förebygga skador i gröda
- Sätt elstängsel runt fältet. Två till tre trådar hindrar vanligtvis vildsvinen från att besöka fältet.
- Putsa kantzoner för att underlätta bevakning och jakt och försvåra för vildsvinen att smyga ut på grödan.
- Använder du åtlar vid jakt eller har en viltåker så placera dem långt från åkermark och vallar. I kombination bör du jaga på marken.
Råd för att förebygga skador på tomt
- håll tomten städad, ta bort fallfrukt, stängsla in komposten och röj bort sly.
- undvik att utfodra annat vilt och fåglar för att inte locka in vildsvin på din tomt.
- sätt upp elstängsel, eller annat staket på minst en meters höjd.
- spela musik eller ha på radio på natten i trädgården.
Tips för att vildsvinssäkra din tomt, Svenska Jägareförbundet
Länk till annan webbplats.
Du får jaga vildsvin om du har jakträtt, och även utan jakträtt i din trädgård om djuren orsakar skada. Om du bor i detaljplanerat område behöver du tillstånd för att få använda skjutvapen:
Sök tillstånd för att skjuta inom detaljplanerat område, Polisen Länk till annan webbplats.
Under den allmänna jakttiden, i Örebro län 1 oktober–10 maj, får jakträttshavaren jaga själv eller låta någon annan jaga. All annan tid är bävern fredad. Under tiden bävern är fredad måste du ansöka om tillstånd för att kunna bedriva skyddsjakt för att förhindra skadorna. Reglerna för att få riva bäverdammar och boplatser varierar också beroende på när på året det gäller.
Åtgärder som du kan göra utan tillstånd
Du som är markägare kan förhindra att bävrar fäller träd genom att sätta nät runt träden. Gör så här:
- Fäst ett kraftigt nät runt trädets stam. Se till att det täcker stammen från marken och upp till cirka en meters höjd.
- Fäst ihop nätet noggrant. Se till att lämna utrymme mellan nät och trädstam, så att trädet kan växa.
Du som är markägare kan reglera vattennivån i dämmet genom ett rör. Då behöver bävern inte ge sig av. Att reglera vattennivån är ofta en mer långsiktig lösning än att riva dammbyggnaden.
Gör så här:
- Placera röret i dammbyggnaden på den höjd som du vill att vattennivån ska ligga. Röret ger en permanent läcka i bäverdämmet som bävrarna inte kan stoppa.
- Dra röret någon meter från dämmet och konstruera det så att bävrarna inte kan känna eller höra vattnet flöda in i röret. Du bör bygga inloppet till röret med ett skydd av stängselnät som placeras vid och runt mynningen.
Du får förstöra bäverdammar som orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada under perioden 1 maj – 30 september. Du måste ha jakträtt i området och får inte göra någon åtgärd på själva bäverhyddan. Du får inte heller förstöra en damm som är nödvändig för hyddan. Ligger dammen i ett Natura 2000-område kan du behöva tillstånd.
Att riva dammar är oftast inte en långsiktig lösning utan används vid risk för akut översvämning av jordbruks- eller skogsmark eller infrastruktur.
Åtgärder som kräver tillstånd från Länsstyrelsen
- Ska du riva en bäverdamm i Natura 2000-område eller i ett biflöde till vattendrag som leder till ett Natura 2000-område kan du behöva samråda och söka tillstånd.
- Riva eller spränga en bäverhydda.
- Använda sprängmedel för att riva en bäverdamm kräver tillstånd för vattenverksamhet. Du ansöker om tillstånd för vattenverksamhet hos oss. Behöver du i samband med sprängningen använda grävmaskin måste du samråda med Länsstyrelsen och kan behöva tillstånd.
Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller att använda slagfälla
Ansök om tillstånd i vår e-tjänst för skyddsjakt eller åtgärder mot bäverskador.
Återrapportera
Har du rivit en bäverdamm eller boplats eller använt slagfälla vid jakt måste du rapportera detta till oss.
Länsstyrelsen har tagit fram övergripande riktlinjer för användning av viltskademedel gällande rovdjur.
Riktlinjerna inkluderar regionala riktlinjer för de skadeförbyggande åtgärderna uppsättning av rovdjursavvisande stängsel, röjning under rovdjursavvisande stängsel, bidrag till skyddsväst för jakthund och bidrag till boskapsvaktande hundar. I riktlinjerna finns även information om hur ersättningar vid angrepp ska hanteras.
Länets viltförvaltningsdelegation har godkänt riktlinjerna.
Bidrag och ersättningar för skador av rovdjur, riktlinjer för Örebro län
Pdf, 321.4 kB.
Du kan skydda dina tamdjur mot rovdjursangrepp genom att sätta upp ett rovdjursavvisande stängsel. Rovdjursavvisande stängsel består till exempel av ett femtrådigt elstängsel eller ett fårnät kompletterat med två eltrådar.
Vad kan du få bidrag för?
Du kan få stängselbidrag
- om du bedriver näringsverksamhet med får
- om du bedriver näringsverksamhet med get
- för att renovera tidigare uppförda rovdjursavvisande stängsel.
Besättningar som har drabbats av angrepp det senaste året (dokumenterat angrepp) och besättningar med 10 eller fler får/getter prioriteras.
Då skador på nöt är sällsynt och skador på häst extremt sällsynt ges stängselbidrag bara i särskilda fall. Bidrag kan till exempel lämnas för mindre fölnings- och kalvningsfållor. För mer information kontakta länsstyrelsen.
Hur mycket kan du få i bidrag?
Du kan få maximalt 60 kronor per stängselmeter i bidrag.
Villkor
- Du måste underhålla stängslet i minst 5 år.
- Du måste utnyttja betet i minst fem betessäsonger efter godkänd besiktning.
- Ditt företag får inte ha ekonomiska svårigheter eller betalningskrav. Därför kan vi komma att ta en kreditupplysning när du söker bidrag.
Ansök om bidrag till rovdjursavvisande stängsel
Länsstyrelsen kan lämna bidrag till att röja under rovdjursavvisande stängsel till företag verksamma inom primär jordbruksproduktion.
Bidrag betalas ut enligt Viltskadecenters rekommendationer, för närvarande 6 kr per meter. Bidrag betalas ut i mån av medel.
Länsstyrelsen kan göra stickprovskontroller av stängsel för att följa upp stängslens funktion och kontrollera att villkoren uppfylls.
Villkor för bidraget
- Stängslet ska vara godkänt som rovdjursavvisande och i fullgott skick.
- Röjning under stängslet måste ha utförts under innevarande betessäsong, i syfte att underhålla stängslets rovdjursavvisande funktion.
- Du får inte ha tagit emot mer än 20 000 euro i statligt stöd av mindre betydelse under de senaste tre åren (inklusive nuvarande år).
- Bidrag kan lämnas för röjning maximalt en gång per år och stängsel.
Ansökningsperioden för 2024
Ansökningstiden för år 2024 har nu passerat. Vid tillgång på bidragsmedel öppnar vi en ny ansökningsperiod under tiden den 15 juni 2025 till och med 31 oktober 2025.
Just nu kan du inte ansöka om bidrag för skyddsväst till hund.
När Länsstyrelsen har tillgängliga medel kan du ansöka om bidrag för skyddsväst till jakthundar. Du kan få bidrag med 50 procent av kostnaden för själva västen och vargstål.
Vid behov kan Länsstyrelsen ge bidrag till västar till hundar i Polisens eftersöksorganisation, räddningshundar och andra tjänstehundar.
Du kan inte få bidrag för tillbehör som vildsvinsskydd eller liknande.
Västarna ska ha vargskydd
Bidrag lämnas till västar utrustade med vargskydd (så kallat ”vargstål”). För att en väst ska kunna anses skydda mot varg bör dess effekt i första hand vara inriktad på att avbryta eller fördröja ett eventuellt angrepp. Länsstyrelsen följer Viltskadecenter rekommendationer om västar som finns hos tillverkarna Swevest, Dogtech, Proof Design Sweden och Tuskproof Wolf. Bidrag kan även ges för inköp av västar från andra fabrikat om de har motsvarande egenskaper. Sökande som kan visa att de redan har vargstål kan även söka bidrag enbart för västen.
Kontakta gärna Viltskadecenter för rådgivning.
När kan bidrag ges
- Ansökningsperioden öppnar när Länsstyrelsen har tillgängliga medel för bidrag, troligen i mitten av mars 2025.
- Bidrag kan lämnas för en hund per sökande och år.
- Bidrag lämnas ej till sökande som beviljats bidrag i annat län.
- Sökande ska jaga i länet.
Krav på utvärdering efter jaktsäsong
Efter avslutad jaktsäsong ska en kort utvärdering lämnas in till Länsstyrelsen. Information om utvärderingen får du i samband med beslutet om bidrag.
Fler råd för att minimera och förebygga skador
På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador på tamdjur och gröda:
Förebyggande åtgärder, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.
Viltskadestatistik
Viltskadecenter sammanställer årligen statistik över skador orsakade av stora rovdjur och stora betande fåglar i Sverige.
Viltskadestatistik, Viltskadecenter Länk till annan webbplats.
Relaterad information
- Nationella riktlinjer för förvaltning av stora betande fåglar Länk till annan webbplats.
- Blanketter om du ska ansöka om bidrag för att förebygga viltskador eller söka ersättning för viltskador och rovdjursrivna djur, Viltskadecenter Länk till annan webbplats.
- Kartläggning stora betande fåglar i Örebro län 2016 Pdf, 322.4 kB, öppnas i nytt fönster.