Invasiva främmande arter
Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter. De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Invasiva främmande arter i Sverige och EU
Problemen med invasiva främmande arter i Sverige ökar i takt med att vi blir fler människor, och att vi reser mer. Vi har också en ökad världshandel där vi både medvetet och omedvetet flyttar arter mellan ekosystem. I Sveriges natur finns idag över 2 000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. Många av dessa, till exempel mördarsnigel (tidigare spansk skogssnigel), jätteloka, parkslide och vresros orsakar redan nu stora skador och kostnader i form av årlig bekämpning.
Förbjudet att sprida invasiva främmande arter
EU listar vilka djur och växter som inte får introduceras i, spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att ha, sälja, byta och importera dessa arter.
På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa om vilka invasiva arter som är av särskild betydelse i Sverige och vilka arter som EU listar med förbud. Listan uppdateras regelbundet med nya arter.
Invasiva främmande arter på Naturvårdsverkets webbplats
Länk till annan webbplats.
Fastighetsägarens ansvar
Den som äger en fastighet har ett eget ansvar att vidta åtgärder om det finns EU-listade invasiva främmande arter vid den egna fastigheten. Landlevande ryggradsdjur och vattensköldpaddor är undantagna. Ansvaret gäller för alla som äger fastigheter, det vill säga:
- privatpersoner
- kommunala och statliga fastighetsägare
- bolag som äger fastigheter.
Tillsammans kan vi minska spridningen av invasiva arter
Om du vet att det finns invasiva arter på din mark eller hittar en art som du tror är invasiv finns det saker du kan göra. För invasiva arter listade av EU finns särskilda krav.
Om du har eller hittar invasiva arter:
- Bekämpa och förhindra att invasiva arter sprider sig.
- Rapportera fynd av invasiva främmande arter.
Bekämpa och förhindra att invasiva arter sprider sig
Om du vet att det finns invasiva växter eller djur på din egen mark är det bra att bekämpa arten för att den inte ska sprida sig.
Beroende på vilken art det är skiljer sig råden för hur arten ska bekämpas. Om arten är listad av EU är fastighetsägaren skyldiga att bekämpa invasiva arter på egen mark. Du kan också ta hjälp med bekämpningen av en expert.
Under rubriken Invasiva arter i Örebro län finns det filmer som visar hur arterna jättebalsamin, sidenört och gul skunkkalla ska bekämpas.
Olika bekämpning för olika arter
Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog som förklarar hur olika växter ska bekämpas. Metodkatalogen är framför allt för myndigheten och andra som arbetar med bekämpning, men kan också användas av privatpersoner.
Metodkatalog för bekämpning (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.
Information från Naturvårdsverket till privatpersoner och yrkesverksamma:
För dig som privatperson (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.
För dig som arbetar med bekämpning av invasiva arter (naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Tips vid bekämpning
- Klipp ned, slå eller dra upp växterna med rötterna. Se gärna till så att ingen jord följer med eftersom jord inte går att bränna. Gör det så tidigt som möjligt, innan växten hunnit bli allt för stor.
- Lägg växtavfallet i en plastpåse och släng i vanliga soptunnan som hushållsavfall/brännbart. Lägg det inte i matavfallet eller komposten, då är risken stor att frön och andra växtdelar inte förmultnar och kan sprida växten vidare när kompostjorden används.
- Har du större mängder kan du använda stora sopsäckar (som du knyter ihop ordentligt) och slänger som brännbart på återvinningscentralen.
Rapportera fynd av invasiva främmande arter
Kunskap om var arterna finns är grunden för arbetet med invasiva främmande arter. Det är därför mycket viktigt att fynd rapporteras in. Alla inrapporteringar hamnar till slut i Artportalen.
Artportalen Länk till annan webbplats.
Rapportera EU-listade arter, blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros
Rapportera EU-listade arter och arterna blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros som skapar stora problem i Sverige.
Rapportera invasiva arter på invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.
Rapportera landlevande ryggradsdjur
Rapportera landlevande invasiva främmande ryggradsdjur och vattensköldpaddor via Svenska Jägareförbundet som ansvarar för åtgärder för dessa arter i Sverige. Rapportera på telefon 070-339 93 26 eller via e-post tipsaframmandearter@jagareforbundet.se
Rapportera vattenlevande arter
Rapportera arter som är vattenlevande via Rappen hos Havs- och vattenmyndigheten.
För kommuner och myndigheter
Uppdragsportalen är ett IT-stöd för kommuner och myndigheter. I Uppdragsportalen går det att både rapportera in och att ta del av åtgärder som planeras och som har utförts för att ta bort och hindra spridningen av främmande invasiva arter.
Länsstyrelsen samordnar och genomför tillsyn
Länsstyrelsen samordnar länets åtgärder mot de invasiva främmande arterna som finns listade i EU-förordningen. Det innebär att vi beslutar om åtgärder och ansvarar för att åtgärderna genomförs. Vi ansvarar också för att återställa ekosystem som har skadats av bekämpningsåtgärder och genomför tillsyn så att förbuden i EU-förordningen följs. Det innebär till exempel att vi kontrollerar att växtarterna inte tillåts växa eller odlas i trädgårdar, skogar eller annan mark och inte heller finns till försäljning. Länsstyrelsen har därför rätt att bekämpa invasiva arter även på annans mark för att förhindra att de sprids. I första hand är det dock fastighetsägaren som ska vidta åtgärder för att bekämpa invasiva främmande arter.
Andra aktörers ansvar
Arbetet med invasiva främmande arter involverar flera aktörer. Kommunen, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är några av dem.
Kommuner är ofta fastighetsägare för till exempel parker och allmänna ytor och är i den rollen ansvariga för att bekämpa invasiva främmande växter som finns med på EU-listan. Kommunen är också ansvarig för avfallshanteringen och har där en mycket viktig roll i att se till att avfallet från invasiva främmande växter hanteras på ett rätt sätt.
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är de nationellt ansvariga myndigheterna för invasiva främmande arter. De ansvarar bland annat för vägledning, nationell samordning, kunskapsunderlag och hanteringsåtgärder för vissa arter med stor spridning i landet.
Länsstyrelsen i Örebro län bekämpar invasiva arter i skyddad natur
Länsstyrelsen i Örebro län arbetar precis som andra länsstyrelsen med inventering, tillsyn och att samordna arbetet med invasiva arter i länet. Vi gör också åtgärder för att motverka spridningen av invasiva arter i länet.
För närvarande pågår en satsning för att bekämpa invasiva främmande arter i naturreservat och nationalparker. Arter som vi bekämpar är bland annat jättebalsamin, blomsterlupin och kanadensiskt gullris. Arbete pågår också med att hitta effektiva metoder för bekämpning, till exempel av sjögull.
Invasiva arter i Örebro län
Fem av EU:s listade invasiva arter har med säkerhet konstaterats i Örebro län.
Jätteloka
Foto: Länsstyrelsen
Jätteloka, Heracleum mantegazzianum, förekommer lokalt i länet, på vissa ställen i stort antal. Många kommuner gör insatser för att bekämpa den på sin mark. Ett sätt att hindra spridningen är att systematiskt ta bort fröställningarna. Det utarmar den bank av frön som finns i marken på växtplatsen. Använd skyddskläder och glasögon när du hanterar jättelokan. Du kan få svåra hudskador av växtsaften i kombination med solljus.
Jättebalsamin
Foto: Naturvårdsverket
Jättebalsamin, Impatiens glandulifera, en ettårig hög växt som är lättspridd och ofta förekommer i närheten av vattendrag. Den bildar täta bestånd och konkurrerar på så sätt ut andra växter. Du kan förhindra att arten sprids genom att slå den innan den börjar blomma och sätta frö. Upprepade insatser krävs då frön finns kvar i marken i många år. Länsstyrelsen arbetar med bekämpning av jättebalsamin i bland annat Tysslingens och Järleåns naturreservat.
Så tar du bort jättebalsamin – film från Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Sidenört
Foto: Mora Aronsson
Sidenört, Aclepias syriace, är en snabbväxande växt som kan bli upp till två meter hög och kan bilda stora bestånd. Den konkurrerar ut inhemska arter i de miljöer den introduceras till och är även giftig för betesdjur. Mindre bestånd bekämpas bäst genom att dra upp växten för hand. Viktigt att hela rotsystemet följer med eftersom växten kan föröka sig med både rotdelar och frön.
Invasiva växter - Så tar du bort sidenört | Naturvårdsverket - YouTube Länk till annan webbplats.
Gul skunkkalla
Foto: Länsstyrelsen
Gul skunkkalla, Lysichiton americanus, förekommer i vårt län inom ett relativt begränsat område mellan Åsbro och Rönneshytta. Skunkkallan kan bilda stora bestånd som konkurrerar ut all annan naturlig vegetation. Växten sprids med fröer och rotskott, särskilt längs vattendrag. Länsstyrelsen har gjort insatser för att minska spridningen av gul skunkkalla men ytterligare insatser behövs, även av markägarna.
Så tar du bort gul skunkkalla – film från Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Smal vattenpest
Smal vattenpest, Elodea nuttallii, är en vattenväxt som förekommer i Hjälmaren, men i vilken omfattning vet man inte säkert. Smal vattenpest kan bilda täta bestånd som minskar vatten- och ljusinflödet. Den konkurrerar om utrymme och solljus med bottenlevande arter. När växtmaterialet bryts ned minskar syretillgången vid botten. Smal vattenpest är en vanlig damm- och akvarieväxt.
Signalkräfta
Signalkräfta, Pacifastacus leniusculus, är ekonomiskt viktig och speciella regler gäller för den. Det är tillåtet att fiska signalkräfta men det är förbjudet att sätta ut signalkräftor i nya vatten. Att hindra spridning av kräftpesten är det primära målet eftersom sjukdomen tar död på vår inhemska flodkräfta.
Fler invasiva arter i länet
I Örebro län finns också andra invasiva växter och djur, än de som listas av EU, bland annat:
Växter:
- blomsterlupin
- parkslide
- kanadensiskt gullris
- ryssgubbe
- sjögull
- vattenpest.
- vresros.
Djur:
- bäckröding
- mördarsnigel
- svarthuvad snigel
- vandrarmussla.
Foto: Svarthuvad snigel, foto Jonas Roth
Har du sett svarthuvad snigel?
Har du sett denna snigel? Det är en svarthuvad snigel, som bland annat hittats i kommunerna Hallsberg och Örebro, men vi tror att den kan finnas på fler platser. Den svarthuvade snigeln (Krynickillus melanocephalus) kan bli en besvärlig gäst i naturen och trädgårdar.
Den svarta huvan gör snigeln lätt att känna igen. Den har också andningshålet baktill på mantelns högra sida. Den svarthuvade snigeln kan bli 45 millimeter lång, alltså inte fullt lika stor som spansk skogssnigel, även kallad mördarsnigel. Den svarthuvade snigeln klarar sig fint i plusgrader, men vuxna sniglar överlever nog inte en vinter med minusgrader. Det gör däremot äggen.
Foto: Jonas Roth
Har du hittat en svarthuvad snigel? Ta en bild och rapportera in det på invasivaarter.nu. Länk till annan webbplats. För att förhindra att snigel sprider sig är det bra om svarthuvade sniglar avlivas. Det enklaste är att klippa av huvudet. Häll inte salt eller andra ämnen på sniglarna, det är onödigt plågsamt.
Mikrosvampar sprider smittsam sjukdom till groddjur
Sjukdomen Chytridiomycosis (chytridsjuka) som drabbar grodor, paddor och salamandrar finns i södra Sverige och det finns risk för att den sprider sig norrut. Sjukdomen är en av de allvarligaste hoten för grodarter någonsin och den sprids av två invasiva främmande arter – mikrosvamparna Batrachochytrium dendrobatidis (Bd) och Batrachochytrium salamandrivorans (Bsal).
Lagar och förordningar om invasiva främmande arter
Problemen kring invasiva främmande arter har uppmärksammats av Europeiska unionen (EU). För att skydda miljön och samhället mot utbredning och skador av invasiva främmande arter finns en EU-förordning. Som ett tillägg till EU-förordningen finns svenska regler i miljöbalken. I november 2018 beslutade regeringen även om en svensk förordning om invasiva främmande arter.
Syftet med EU-förordningen är att så långt som möjligt hindra att invasiva främmande arter kommer in i EU och att bekämpa de arter som redan finns här. De EU-listade invasiva arterna omfattas av förbud att bland annat importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta och släppa ut de invasiva arterna.
Reglerna i miljöbalken innebär bland annat att:
- Regeringen eller den myndighet som regeringen utser har tillåtelse att meddela hur enskilda invasiva främmande arter ska hanteras utifrån EU-förordningen.
- Det som är förbjudet enligt EU-förordningen är också är straffbart.
- Ansvariga myndigheter har tillträde till fastigheter och liknande, för att där kunna utföra utrotningsåtgärder eller andra åtgärder som behövs för att förhindra att invasiva främmande arter sprids.
I den svenska förordningen står det vilka skyldigheter olika myndigheter har och hur arbetet med invasiva främmande arter ska bedrivas i Sverige.
Förordning om invasiva främmande arter på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
Miljöbalk på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
Kontakt
-
Sara Martinez Gunnarsson
Naturvårdshandläggare
E-post till Sara Martinez Gunnarsson
Telefon 010-2248335
-
David Kvarnsudde
Vattenvårdshandläggare
E-post till David Kvarnsudde
Telefon 010-2248778