Skyddsjakt

Skyddsjakt är jakt som bedrivs för att förhindra skador på till exempel boskap och åkermark. Du ansöker om tillstånd för skyddsjakt hos Länsstyrelsen.

Vad innebär skyddsjakt?

Skyddsjakt innebär i första hand att döda enstaka djur som är särskilt besvärliga. Ibland används skyddsjakt för att skrämma och splittra grupper av vilt. Skyddsjakt ger många gånger bara en begränsad och tillfällig effekt för att förhindra skador. Du måste också försöka hitta andra förebyggande åtgärder och lösningar.

När kan Länsstyrelsen ge tillstånd för skyddsjakt?

Vi kan ge tillstånd till skyddsjakt utifrån

  • människors hälsa eller säkerhet
  • flygsäkerhet
  • att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom
  • att skydda vilda djur eller växter eller för att bevara deras livsmiljöer.

Det får inte finns någon annan lösning som är bättre för att förhindra skadorna eller problemen.

Exempel på djur och förutsättningar då du behöver tillstånd för att få bedriva skyddsjakt:

Under den allmänna jakttiden, 1 oktober–10 maj, får jakträttshavaren jaga själv eller låta någon annan jaga i Örebro län. All annan tid är bävern fredad. Under tiden bävern är fredad kan du ansöka om tillstånd för att riva bäverdammar och boplatser eller bedriva skyddsjakt för att förhindra skadorna. Reglerna varierar beroende på när på året det gäller.

Perioder då tillstånd krävs:

  • För att riva bäverdammar krävs tillstånd under tidsperioden
    1 oktober–30 april.
  • För att riva bävers boplats krävs tillstånd året runt.

Vid en ansökan om rivning måste du som sökande kunna visa att rivning är nödvändigt, exempelvis av hänsyn till:

  • allmän hälsa eller säkerhet
  • trafik- eller flygsäkerhet
  • förhindra allvarlig skada på gröda, skog, fiske, vatten eller annan egendom.

Du måste också beskriva vilka andra lösningar du provat och varför dessa inte fungerar.

Användning av slagfälla vid jakt

Fångst med slagfälla är den mest effektiva jaktmetoden för bäver. Slagfällor får bara användas av utbildade fångstmän i områden med tillstånd av Länsstyrelsen.

Om du har skadeproblem av bäver på din fastighet kan du ansöka om tillstånd för att använda slagfällor. För att använda slagfällan kan du ta hjälp av en utbildad fångstman. Länsstyrelsen kan lämna kontaktuppgifter till utbildade fångstmän om du får ett tillstånd att sätta upp slagfällor.

Om dammbyggnader och boplatser

Bävern bygger dammar och boplatser. Vissa bävrar gör istället en bohåla genom att gräva in sig i strandbrinken eller åkanten.

Boplatsen (bäverhyddan) och den dammbyggnad som reglerar vattennivån vid boplatsen betyder mycket för bäverns möjligheter att överleva vintern. Is och för lågt vattenstånd kan göra att bävern få svårt att komma åt sitt matskafferi i dammen och att den inte får tillräckligt skydd. Att riva boplatser och dammbyggnader under vinterhalvåret kan därför orsaka skada och djur­plågeri. Rivning är därför förbjudet under del av eller hela året.

Skador av rovdjur ska i första hand förebyggas, till exempel med rovdjursavvisande stängsel. Länsstyrelsen kan besluta om bidrag till sådana åtgärder och i vissa fall om skyddsjakt.

Länsstyrelsen har ansvaret för tillsyn av jakt på stora rovdjur och ska bevaka eventuell olaga jakt.

Viltskador

Ansök om skyddsjakt eller åtgärder mot bäverskador

Återrapportera skyddsjakt, användning av skyddsväst för hund, åtgärder mot bäver eller dispens för att få ta med vapen i terräng

När kan du bedriva skyddsjakt utan tillstånd?

För vissa djur kan du bedriva skyddsjakt utan tillstånd från Länsstyrelsen. Olika regler gäller och ibland måste du ha jakträtt i området. Vilka förutsättningar som gäller för att få jaga utan tillstånd står i Jaktförordningens bilaga 4.

Jaktförordningen Länk till annan webbplats.

Exempel på djur och förutsättningar där du kan bedriva skyddsjakt utan tillstånd:

Har du jakträtt i området behöver du inget tillstånd för att jaga vildsvin för att förhindra skada. Du får jaga på mark med jordbruksgrödor eller på mark som används till yrkesmässig trädgårdsodling om vildsvinen orsakar skador där.

Bor du på en gård eller har en trädgård får du jaga vildsvin som kommer in på gården eller i trädgården och orsakar skada. Du får jaga även om du inte har jakträtt. Du bör inrikta jakten på kultingar eller yngre vildsvin.

För att jaga vildsvin måste du

  • ha tillgång till hund för eftersök.

Tänk på att

  • du måste ha tillstånd från Polisen om du ska använda skjutvapen inom detaljplanelagt område.
  • gärna informera jakträttshavarna på angränsande marker.

Belysning som kan användas vid skyddsjakt

Du behöver inte söka tillstånd för att använda elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning vid jakt efter vildsvin. Hjälpmedlen ska användas i nära anslutning till jaktvapnet.Termiska sikten får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.

Fällor som kan användas vid skyddsjakt

Fångst i vildsvinsfällor är en form av  "sista utväg" för att minska populationen där vildsvin ställer till stora skador. Det är viktigt att endast godkända fällor används och att de regler som är knutna till fällan följs. För att vildsvinen ska gå in i fällan måste de lockas in med någon typ av foder. Tänk därför efter före du använder en fälla så att du inte lockar fler vildsvin till platsen.

Det finns särskilda villkor som måste följas för varje typ av fälla. De flesta fångstredskapen får bara användas nattetid och mellan den 1 september och den 30 april. Fångstredskapet ska också ha larm och måste vittjas senast två timmar efter det att larmet gått.

Fångstredskap, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För att undvika skada får du jaga grågås, kanadagås och vitkindad gås under hela året om de

  • uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda eller
  • medför olägenhet för människors hälsa.

För att undvika skada får du jaga trana och sångsvan om de uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda. Särskilda tider gäller för skyddsjakten:

  • För trana får du jaga 1 april–30 maj och den 1 augusti–30 september.
  • Sångsvan får du jaga 1 oktober–31 mars.

Det är inte längre tillåtet att bedriva skyddsjakt på sädgås utan särskilt tillstånd från Länsstyrelsen.

Viltskador

Du som har jakträtt i området kan på eget initiativ jaga storskarv för att förhindra skada.

Du får jaga

  • vid fasta och rörliga fiskeredskap (ej handredskap) och inom ett avstånd av 300 meter från sådana redskap under perioden 1 augusti – 28 (29) februari,
  • vid fiskodling och utsättningsplatser (inom sju dygn innan och sju dygn efter utsättningstillfälle) och inom ett avstånd av 300 meter från sådana områden den 1 juli – 30 juni (året runt),
  • inom fredningsområden för fisk den 1 augusti – 28 (29) februari.

Du får inte jaga närmare än 300 meter från boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse.

Fredningsområden hittas i Fiskeriverkets föreskrifter.

Fiskeriverkets föreskrifter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Skyddsjakt får bedrivas efter årskalv av älg som uppträder vid fält med oskördad gröda under perioden 1 augusti– 7 oktober.

Kontakt

Handläggare inom vilt

Telefon till Länsstyrelsens växel 010-224 80 00

Dela sidan:

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Östra Bangatan 11

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss