Stora rovdjur i Sverige

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.

I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som har störst population, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.

Rovdjursförvaltning

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren. Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.

Ett av målen med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i sådana antal att de kan finnas kvar i den svenska naturen, och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden.

Vad gör Länsstyrelsen?

  • Upprättar regionala förvaltningsplaner för respektive art.
  • Hanterar skyddsjaktärenden på rovdjur.
  • Beslutar om och administrerar licensjakten på rovdjur.
  • Betalar ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur.
  • Informerar och kommunicerar om rovdjuren.
  • Inventerar de stora rovdjuren.
  • Betalar ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur.

Jakt på rovdjur

Jakten på de stora rovdjuren är mycket begränsad, och kan endast bedrivas som licensjakt eller skyddsjakt.

Licensjakt

Licensjakt kan bli aktuellt om rovdjursstammarna överstiger gynnsam bevarandestatus i Sverige, och miniminivån för rovdjursförvaltningsområdet. Det är Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens regionala beslut som tydliggör villkoren för licensjakt på björn, varg och lodjur.

Skyddsjakt

Om det finns risk för allvarlig skada på tamdjur kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att skydda tamdjur på eget initiativ enligt 28 § jaktförordningen. Den som har dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till Länsstyrelsen.

Jaktförordning (1987:905) på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Vanligtvis undviker björnar människor, men ibland händer det att de rör sig nära bebyggelse. Det är inget onaturligt beteende, men däremot oönskat. En björn som blir van vid människor kan snabbt förlora sin skygghet och därmed utvecklas till en farlig björn.

Länsstyrelsen vill därför uppmana boende i björnområden att förebygga problem med närgångna björnar.

Att björnar rör sig nära bebyggelse inträffar framför allt på våren. Det beror ofta på att tillgången på mat är dålig i skogen och de lockas till spirande gräs på gräsmattor och vallar. En annan anledning kan vara att honorna separerar från sina fjolårsungar på våren. När ungarna ska börja klara sig själva kan de uppträda vilset och oskyggt.

Goda råd för dig som bor eller vistas i björntrakter:

  • Mata aldrig björnar.
  • Visa stor respekt om du ser en björn, gå till exempel aldrig ut ur bilen om du ser en björn på vägen eller i diket.
  • Städa bort allt som luktar mat vid din bostad, till exempel fågelfrön och talgbollar, slaktavfall, fallfrukt och djurfoder.
  • Förvara soptunnan i uthus eller garage.
  • Kasta aldrig ut skräp och matrester på vägen eller nära bebyggelse.
  • Städa efter dig när du rastat.

Vad kan du göra om du ser en björn på gården eller i bostadsområdet?

Kontakta vår rovdjurstelefon 010-225 30 40:

  • om du vill ha råd om olika förebyggande åtgärder, som elstängsel kring fårhagar och bikupor med mera.
  • om du vill ha råd om hur man kan skrämma bort nyfikna björnar.

Kontakta polisen på 114 14:

  • om björnen orsakar avsevärd skada eller antas vara farlig för människors säkerhet.

Mer information

Det finns mer fakta om de stora rovdjuren på Naturvårdsverkets webbplats:

Björnlänk till annan webbplats

Järvlänk till annan webbplats

Kungsörnlänk till annan webbplats

Lodjurlänk till annan webbplats

Varglänk till annan webbplats

Kontakt

Henrik Hansson

Viltchef