Rennäring

Detta avtal är en del i ett samverkansarbete mellan fastighetsägare och samebyar i Härjedalens kommun. Det grundas på respekt för varandras näringar och förutsättningar. Avtalet utgör ett viktigt element i möjligheterna för skogsnäringen och rennäringen att samarbeta kring utvecklingen av Härjedalen och dess näringsliv. Genom avtal och samverkan mellan bygdens folk och näringar avser parterna att hållbart lösa behovet av bete för renarna inom kommunen.

1.Parter

Var och en av de fastighetsägare som anges i bilaga 1 till detta avtal (I bilagan anges respektive fastighetsägares namn, adress, telefon och fastighetsbeteckning samt bifogas karta över upplåtet område) Berörd sameby, (organisationsnummer).

2.Samverkansgrupp

Fastighetsägarna och samebyn ska utse tre representanter vardera, tillika kontaktpersoner, i en samverkansgrupp som ska träffas minst två gånger per år för att utbyta information och diskutera tillämpningen av avtalet. För var och en av representanterna ska finnas en ersättare.

Representanter för fastighetsägarna utses gemensamt av de fastighetsägare som undertecknat upplåtelseavtalet.

Samebyns representanter utses av samebyn.

Mandatperioden för representanterna följer avtalsperiodens längd. Ordförande för gruppen utses av Länsstyrelsen. Ordföranden är sammankallande.

I gruppens arbetsuppgifter ingår att kontinuerligt följa upp avtalets innehåll och funktion.

Parternas representanter ska aktivt verka för att uppkommande motsättningar bilägges.

3. Upplåtelse

Genom detta avtal upplåter var och en fastighetsägare till samebyn det område av respektive fastighet som angivits på karta till bilaga 1 för bete med ren. Om inte annat anges i nästa stycke avser upplåtelsen tiden den 1 november – 30 april årligen.

Parterna är ense om att tidpunkterna för upplåtelse, med ändring av föregående stycke, ska vara följande.

Tidpunkt för tidigaste ianspråktagande:
Tidpunkt då markerna senast ska ha lämnats:

Om särskilda omständigheter uppkommer kan avvikelse från upplåtelsetiden ske efter överenskommelse mellan parterna. Sådan överenskommelse sker genom samverkansgruppens kontaktpersoner.

Områdena får nyttjas på de villkor som är angivna i detta avtal.

4. Överlåtelse med mera

Samebyn äger inte rätt att upplåta, överlåta eller på annat sätt överföra rättigheterna enligt detta avtal på annan.

5.Avtalstid

Avtalet ska gälla för en tid av fem år räknat från den 1 januari 2011.

6.Uppsägning

Om avtalet inte sägs upp senast ett år innan avtalstidens utgång förlängs det automatiskt i perioder om fem år.

Endast om part inte efterlever avtalet kan motpart säga upp avtalet i förtid. För att förtida uppsägning från fastighetsägarsidan skall vara giltig erfordras att fastighetsägare som representerar minst 20 % av den totala markarealen och minst 20 % av antalet fastighetsägare som omfattas av avtalet enligt bilaga 1 samtidigt säger upp detta. Dessa inskränkningar gäller inte för uppsägning till avtalstidens slut.

Uppsägning ska vara skriftlig och skall ställas till samverkansgruppen.

Uppsägning skall ha föregåtts av behandling i samverkansgruppen.

7.Nyttjande

Vid nyttjanderättens utövande ska tillbörlig hänsyn tas till jordbruk, skogsbruk och annan inom området förekommande verksamhet.

Fastighetsägare skall informera samebyn vid planer på ändrad markanvändning. Fastighetsägare bör vidare informera samebyn om planerad skogsavverkning, anläggande av vägar och andra åtgärder som exempelvis exploatering eller etablering av vindkraft. Information sker genom samverkansgruppens kontaktpersoner.

Andra nyttigheter, exempelvis rätt till jakt eller fiske, ingår inte i upplåtelsen.

8.Tillsyn av renar

Det åligger samebyn att hålla sådan tillsyn av renarna att de inte kommer in på fastighet under tid då renbetning inte är upplåten genom detta avtal. Vid tillfälle då sådan tillsyn inte kan upprätthållas skall fastighetsägarna hållas kontinuerligt underrättade av samebyn. Sådan underrättelse sker lämpligen via samverkansgruppens kontaktpersoner.

9. Terrängkörning

Upplåtelsen omfattar - inom ramen förterrängkörningslagstiftningens bestämmelser - rätt till färdsel över mark och vatten för nödvändig tillsyn och skötsel av renarna och ev. anläggningar. Nyttjandet av denna möjlighet bör ske med återhållsamhet och med stort hänsynstagande.

För att nyttja väg som inte är öppen för allmänheten krävs tillstånd av den som är ansvarig för vägen.

10. Högsta renantal

Det åligger samebyn att efterfölja Länsstyrelsens beslut om högsta renantal. Underlåtenhet att efterkomma Länsstyrelsens beslut i anledning av överträdelse av beslut om högsta renantal utgör skäl för förtida uppsägning av avtalet.

11. Anläggningar för renskötseln

Samebyn får först efter tillstånd av respektive fastighetsägare uppföra permanenta stängsel eller andra permanenta anläggningar för renskötseln.

12. Ansvar för skada

Samebyn ansvarar för skada orsakad av renar inom det upplåtna området.

Renbete ska bedrivas på sådant sätt att marken även efter upplåtelsetidens utgång skall kunna användas för långsiktigt renbete.

Samebyn bär ansvaret för fastighetsägarens skyldigheter i förhållande till tredje man på grund av betesnyttjandet enligt detta avtal.

13. Skadereglering

Reglering av skador på skog sker enligt bilaga 2.

Reglering av skador på åkermark och växande gröda sker enligt bilaga 3.

Beslut enligt bilagorna 2 och 3 är slutgiltiga och kan inte föras till prövning i domstol.

14. Avgift

För upplåtelse av betesområde ska samebyn till resp. fastighetsägare betala en årlig avgift, som motsvarar 3 kr (exkl. moms) per ha.

Avgiften ska från och med andra nyttjanderättsåret justeras med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex på grundval av förändringar mellan juli månads indextal året före upplåtelsens början och juli månads indextal för respektive upplåtelseperiod.

Avgiften jämte mervärdeskatt ska erläggas per år förskottsvis senast den 30 september till fastighetsägaren.

Till fastighetsägare som upplåter en markareal understigande 10 ha ska avgiften utbetalas i förskott som ett engångsbelopp för varje 5-årsperiod. Återbetalning skall ske i den mån avtalet genom uppsägning upphör före avtalsperiodens slut.

15. Medling

Om oenighet kring avtalet eller dess tillämpning uppkommer tillkallar samverkansgruppen en medlare. Kan överenskommelse därom ej träffas skall denna person utses av gruppens ordförande.

Medling skall inledas skyndsamt.

16.Inskrivning

Samebyn äger ej rätt att låta inskriva detta avtal.

17. Ägarbyte

Fastighetsägare skall vid ägarbyte göra förbehåll om denna upplåtelse och tillse att ny ägare är informerad om detta avtal.

18. Utvärdering

Såsom förberedelse inför förlängning av avtalet åligger det samverkansgruppen att senast år fyra ha genomfört en utvärdering av avtalets innehåll och funktion. Denna utvärdering skall särskilt uppmärksamma innehåll och funktion vad gäller regleringen av skogsskador.

Underskrifter för berörd sameby samt för fastigheten.

1. Allmänt

Nedanstående system för reglering av skador orsakade av renbete på åkermark och växande jordbruksgröda utgör del av avtal mellan samebyar och privatägda fastighetsägare inom Härjedalens kommun om upplåtelse av nyttjanderätt till vinterbete. Länsstyrelsen i Jämtlands län ansvarar för funktionen hos nedan beskrivet system för besiktning och värdering av skador på åkermark och växande jordbruksgröda.

Den utvärdering som parterna i avtalet genom samverkansgruppen skall genomföra omfattar också funktionen hos detta system för reglering av skador på åkermark och växande jordbruksgrödor. Utvärderingen skall också omfatta frågan om ansvaret för funktionen hos detta system kan överföras från Länsstyrelsen till parterna gemensamt genom den i avtalet inrättade samverkansgruppen.

2. Principer för skadevärdering

Skadevärderingen utgår normalt från det ekonomiska värdet av den skörd som skulle ha erhållits eller kunde ha förväntats om skadan inte hade ägt rum. Härtill kommer ersättning för de ytterligare produktionskostnader som den skadelidande har nedlagt i anledning av skadan. Med produktionskostnader avses som exempel behov av ny plöjning och ny sådd. Avdrag sker för värdet av den skörd som faktiskt kan bli föremål för bärgning. En förutsättning för att ersättningsrätt skall uppkomma är att den skadelidande företagit de åtgärder som normalt kan anses rimliga för att minska risken för uppkomsten av skada och för spridningen av skada.

Om skada uppkommit på åkermark och växande gröda genom renbete och i så fall omfattningen av denna skada är vanligen svårt att avgöra direkt vid skadetillfället. Vanligen måste besiktning av den hävdade skadan, förutom i nära anslutning till skadetillfället, också ske när ytterligare tid har förflutit på växtsäsongen. Den ekonomiska effekten av en förlorad skörd låter sig dessutom i många fall inte slutligt värderas förrän skörden faktiskt har bärgats.

För att begränsa behovet av att genomföra besiktningar och värderingar så kommer ej skada med ett värde understigande 500 kr att berättiga till ersättning. Med skada avses här sammanlagd skada för samma växtsäsong och för en markägare sammanhängande brukningsområde. Ersättningsbeloppet indexeras årligen med användande av KPI i enlighet med reglerna i nyttjanderättsavtalet. Närhelst besiktningsman bedömer att ersättning för skada kommer att understiga 500 kr eller motsvarande indexerade belopp äger denne rätt att med bindande verkan för parterna ställa in fortsatt hantering av den hävdade skadan.

Besiktning och värdering av skada skall utföras av person som är väl förtrogen med jordbruk och växtodling i det aktuella området. Dessutom måste erfarenhet finnas hos besiktningsmannen vad gäller frågan om avgörande om den hävdade skadan faktiskt har orsakats av renbete. Ytterligare gäller att den som besiktigar och värderar dessa skador har en visavi avtalets båda parter helt oberoende ställning. Länsstyrelsen bör i förväg upprätta en lista med personer som fyller dessa krav. Denna lista skall godkännas av de representanter som ingår i den enligt nyttjanderättsavtalet inrättade samverkansgruppen. Den person som skall utföra besiktning och värdering av hävdad skada kallas nedan för besiktningsman.

3. Ärendehantering

Allmänt gäller att parterna har möjlighet att när som helst under processen med besiktning och värdering av hävdad skada sinsemellan komma överens om att ersättningsgill skada inte föreligger eller att bestämma storleken på skadeersättning. Efter sådan överenskommelse mellan parterna avbryts processen.

3.1 Anmälan

Fastighetsägare eller renägare uppmärksammar färsk skada från renbetning och kontaktar Länsstyrelsen. Lämpligen sker en första dokumentation av den hävdade skadan genom fotografering eller dylikt i så nära anslutning som möjligt till upptäckten av den hävdade skadan. Länsstyrelsen kontaktar en efter eget gottfinnande lämplig person för utförande av besiktning och efterföljande värdering. Länsstyrelsen väljer i första hand en person från den ovan nämnda listan över lämpliga personer. Denne besiktningsman planerar för fältbesiktning och tar nödvändiga kontakter för att bereda båda parter möjlighet att delta i fältbesiktningen.

3.2 Första fältbesiktning

En första fältbesiktning bör ske i så nära anslutning till skadans uppkomst som möjligt. Fältbesiktningen leds av den av Länsstyrelsen utsedde besiktningsmannen. Besiktningsmannen dokumenterar den hävdade skadan. Båda parter bör beredas möjlighet att delta i fältbesiktningen.

3.3 Ytterligare fältbesiktning

För att kunna bedöma om ersättningsgill ekonomisk skada föreligger kan behov av ytterligare fältbesiktning föreligga. Besiktningsmannen, parterna gemensamt eller var för sig äger rätt att påkalla sådan ytterligare fältbesiktning. Båda parter bör beredas möjlighet att delta i fältbesiktningen.

3.4 Värdering av skada

Besiktningsmannen utför en ekonomisk värdering av skadan när denne anser att tillräckligt underlag föreligger. Värdering av skada bör ej ske senare än i anslutning till tidpunkt för den aktuella grödans normala skördetidpunkt. Efter det att besiktningsmannen slutfört sin värdering så bereds parterna möjlighet att under två veckors tid tillfälle att lämna synpunkter på av besiktningsmannen utförd värdering. Därefter fastställer värderingsmannen sin värdering. Parterna förbinder sig att acceptera den fastställda värderingen av skadan.

3.5 Betalning av skadeersättning

Skadevållande part förbinder sig att snarast och ej senare än tre veckor efter att värderingen fastställts betala det fastställda ersättningsbeloppet till den skadelidande. Häri ingår även kostnaden för besiktningsmannens arbete. I det fall att besiktningsmannen finner att ersättningsgill skada inte föreligger så skall kostnader som uppkommit i anledning av skadeanspråket betalas av anmälaren.

Allmänt

Nedanstående system för reglering av renskador på skogsmark avser privatägda fastigheter inom Härjedalens kommun. Systemet gäller för såväl område som upplåtits för renbetning som för genomflyttningsområde. Skogsstyrelsen är ansvarig myndighet för ärendehanteringen rörande reglering av renskador på skogsmark. Skogsstyrelsens arbetsinsats skall inte belasta parterna ekonomiskt.

Ärendehantering

1.Anmälan

Fastighetsägaren uppmärksammar färska skador av ren och kontaktar Skogsstyrelsen. Fastighetsägaren anger tidpunkt för skadans uppkomst och om möjligt dokumenterar skadan genom foton. Skogsstyrelsen planerar för fältbesiktning och tar nödvändiga kontakter så att båda parter bereds tillfälle att delta.

2.Fältbesiktning

Skogsstyrelsen leder fältbesiktningen. Den första fältbesiktningen sker oftast under vintersäsongen när marken är snötäckt. En ytterligare fältbesiktning behöver i regel göras under barmarkssäsongen. Skadorna dokumenteras av Skogsstyrelsen.

3.Reglering av skador, alternativ 1

Skogsstyrelsen besiktigar skadorna i fält och gör därvid en bedömning, mot bakgrund av vad som angetts nedan under Ersättningsgilla skador, av hur stor ekonomisk skada som uppkommit. Om parterna godtar denna bedömning upprättas en handling över detta som undertecknas av samebyn och markägaren. Handlingen upprättas i tre exemplar varav markägaren, samebyn och Skogsstyrelsen tar var sitt. Samebyn betalar i det fall en direkt överenskommelse träffas därefter den bestämda ersättningen till markägaren. Ingen ytterligare utredning behövs.

4. Reglering av skador, alternativ 2

Om parterna inte kan komma överens om reglering av uppkomna skador enligt vad som angetts ovan som alternativ 1, skall reglering ske enligt följande:

Skogsstyrelsen utför taxering på barmark enligt av Skogsstyrelsen fastställd instruktion. Mot bakgrund av taxeringen och vad som anförts nedan under Ersättningsgilla skador, upprättar Skogsstyrelsen ett förslag till ersättning. Såväl markägaren som samebyn bereds därefter under två veckors tid tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Därefter fastställer Skogsstyrelsen ersättningsbeloppet. Protokoll upprättas av Skogsstyrelsen och översänds till Länsstyrelsen, samebyn och markägaren.

Parterna förklarar sig härmed uttryckligen godta den ersättning som sålunda bestäms.

5. Utbetalning av ersättning

När protokoll med fastställt ersättningsbelopp inkommit till länsstyrelsen betalar Länsstyrelsen snarast ut beloppet till markägaren. Hur sedan Länsstyrelsen debiterar samebyarna regleras i särskilt avtal.

Ersättningsgilla skador

Vid föryngring av hyggen i Härjedalen räcker normalt 2200 huvudplantor/ha som utgångsläge för att få till ungskogar med bra produktion. Ersättning för skador av ren ska baseras på det verkliga antalet skadade huvudplantor (oavsett föryngringsmetod) men som högst 2200 plantor/ha. Om antalet oskadade huvudplantor överstiger 2200 per hektar blir ingen ersättning aktuell.

De skador som uppgår till mindre än 100 plantor/ha (ca 5 %) ersätts inte under förutsättning att skadorna är jämt fördelade över föryngringsytan. Om totala skadorna inte uppgår till 5 % men är koncentrerade till vissa terrängavsnitt skall underlagsarealen i enlighet med instruktionen anpassas till skadebilden. Delobjekt mindre än ca 0,5 ha urskiljs inte.

Om ytterligare skador inträffar påföljande år ackumuleras dessa till föregående års skada. Exempelvis kan en föryngring år 1 drabbas av skador uppkomna av ren. Skogsstyrelsens taxering visar på en 4-procentig skada. Alltså en ej ersättningsberättigad skada. År 3 inträffar ytterligare en skada, denna gång på 3 procent. Sammantaget uppgår skadan nu till 7 procent. Då skall skadan anses vara ersättningsberättigad. Ackumulering av skador gäller till dess medelhöjden på föryngringen nått en höjd av 50 cm.

Om skada uppmärksammas på nysådda marker äger en första taxering rum 3-5 år efter såddtillfället då en bedömning görs av skadefrekvens och eventuell ersättning för skada.

Fastighetsägaren beslutar hur och av vem de kompletterande skogsodlingsåtgärderna ska utföras. En fast ersättning på 1 000 kr per objekt utbetalas till fastighetsägaren för det merarbete som läggs ned på t.ex. beställning och transport av plantor samt plantvård.

Storleken på den fasta ersättningen justeras årligen med hänsyn till förändringen av konsumentprisindex på samma sätt som upplåtelseavgiften. Ersättning för plantor och plantering utgörs av de bedömda faktiska kostnaderna. Bedömning görs för varje enskilt objekt om maskinell markberedning måste utföras. Ersättning för maskinell markberedning samt extra flyttnings- och transportkostnader utgörs av de bedömda faktiska kostnaderna.

Fejningsskador kan uppkomma när skogen passerat plantstadiet. Lokalt kan en föryngring påverkas av ren så allvarligt att en hjälpplantering måste utföras. Då ersätts skadan enligt ovan. Är skogen högre än ca 0,5 meter och senaste tidpunkt för hjälpplantering passerats måste enskilda skadade träd ersättas med ett fast belopp uppgående till 6 kr per träd med indexuppräkning enligt punkt 11 i grundavtalet.

En samlad bedömning av den totala kostnaden enligt ovanstående för varje enskilt objekt görs av Skogsstyrelsen. Som stöd för bedömningen används tillsvidare Lantmäteriets Rapport 2006:12 ”Skogsbrukets kostnader 2006”. Denna rapport uppdateras med några års intervall.

Andra skador

Vid andra typer av skador, t.ex. skador vid terrängkörning eller vägskador som uppkommer vid transport av renar, måste en individuell prövning ske vid varje tillfälle.

Skogsstyrelsen beräknar ersättningsbelopp vid varje sådant aktuellt tillfälle.

Information om var känsliga föryngringar finns och vilka vägar som ej lämpar sig för skoterkörning bör utbytas vid de regelbundet återkommande mötena med den etablerade samverkansgruppen enligt punkt 13 i grundavtalet.