Missionshuset i Rydöbruk

Rydöbruk i Hylte kommun hör kulturellt sett till Småland där frikyrkligheten har djupa rötter. Via den urgamla kommunikationsleden längs Nissan tog sig den småländska frikyrkoandan västerut och slog rot i bland annat Rydö vars missionshus stod färdigt 1900. Församlingen bildades 1899 på initiativ av arbetare vid Rydös nyanlagda massabruk. Bygget kostade tretusen kronor, insamlade på frivillig väg.

Frikyrkorörelsen växte ofta fram i förening med nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Rydöbruks
missionshus är den tidigaste folkrörelsebyggnaden i trakten och användes inte enbart för religiösa aktiviteter, utan också för folkbildande föredrag, julfester, fackliga möten, musikarrangemang och annat.

Det är inte mycket som avslöjar att missionshuset är en kyrklig samlingslokal. Den lilla rödmålade
byggnaden med sin spartanska arkitektur kunde lika gärna vara en skola. Ett litet vitmålat kors över ingången och långsidans spetsbågsfönster är allt som antyder husets religiösa funktion. Vaktmästarbostaden på husets andra gavel har vanliga fönster med horisontell överdel som markerar dess ”världslighet”.

Insidan präglas också av enkelhet. Kyrksalen har ett välvt, tredelat brädtak. Väggarna är klädda med stående och liggande pärlspontpanel som är täckmålad i ljusa valörer och dekorerad med tidstypiska schabloner. Enkla träbänkar och traditionellt skurgolv av bräder understryker anspråkslösheten. Det mest påkostade är podiet och fondväggen med bibelspråk och kristna symboler. Mittpartiet upptas av en målad gotisk båge med texten Hören, att eder själ må leva.

Missionshusets stora betydelse som religiös samlingsplats och social träffpunkt har minskat i takt
med samhällets förändring. När verksamheten upphörde 1985 hade föreningen endast två medlemmar. Samma år förklarades Missionshuset som byggnadsminne. Numera ägs det av Södra
Nissadalens Missionsförsamling, som har verkat i bygden sedan 1860.