Metodistkapellet Bethel i Vallda

Metodistkapellet Bethel i Vallda ligger på en bergshöjd sydväst om kyrkbyn. De timrade väggarna är klädda med gulmålad, stående locklistpanel med inklädda knut­lådor. Det flacka sadeltaket har täckning av grå as­bestcementskivor. Endast de höga och tättsittande, rödmålade fönstren antyder att det rör sig om nå­got annat än ett bostadshus.

August Olsson från Skårby och Bengt Börjesson från Släp var två amerikafarare. 1853 fann de metodismen på det fast förtöjda skeppet Bethel i New Yorks hamn. Här hade den svenske sjöman­nen Peter Bergner redan 1845 startat en metodis­tisk predikoverksamhet.

När Olsson och Börjesson hade återvänt till hemlandet, bildade de Vallda metodistförsamling, en av Sveriges äldsta. I början samlades man till gudstjänst hemma hos Anders Andersson på gården Hallen. Önskan om en sär­skild gudstjänstlokal var dock stark, och när An­dersson skänkte mark till en kapelltomt, kunde byg­get gå i gång. Invigningen skedde den 28 juli 1872. Då hade församlingen 104 medlemmar.

Församlingens storlek har varierat under årens lopp och därmed också intresset för kapellet. En­dast små förändringar har skett sedan det byggdes, vilket gör att det idag är bevarat i nära nog ur­sprungligt skick. Frågan om att bevara kapellet som byggnadsminne väcktes av Kungsbacka metodist-församling, och beslutet togs 1999. Då hade verk­samheten i kapellet legat nere sedan länge.

Namn på hebreiska

Bethel är hebreiska och betyder Guds hus. Kapel­lets spartanska arkitektur var säkert både program­matisk och betingad av nödtvång. En central re­kommendation för metodisternas kyrkor är endast att de skall vara enkla och snygga.

Som sig bör ligger den dekorativa tyngdpunkten på altarpartiet. Predikstol och altare är utformade som en ”kombinationsmöbel”, vilket kan tolkas som en önskan att sätta Ordet – det vill säga evangelium och predikan – i centrum.

Historik

Den ökade idémässiga rörligheten under 1800-talet ledde bland annat till att Svenska kyrkans gudstjänstmonopol ifrågasattes. Monopol byggde på konventikel­plakatet, som ända fram till 1858 förbjöd enskild gudstjänst utanför den officiella, lutherska kyrkans organisation.

Frikyrkorörelsens vagga i Sverige stod på den schartauanskt präglade Västkusten, i närheten av Vallda. Här bildade baptisterna redan 1848 Sveri­ges första frikyrkoförsamling, i strid mot konventi­kelplakatet. På 1860-talet kom så den metodistiska förkunnelsen till trakten, och en av de första för­samlingarna grundades i Vallda.