Anlägga och restaurera våtmark
Du som äger, arrenderar mark eller har tillstånd från markägaren kan återskapa eller anlägga en våtmark. Genom att restaurera, återskapa eller anlägga en våtmark kan du bidra till att öka den biologiska mångfalden, få bättre buffert vid torka och översvämning, minska utsläpp av koldioxid eller minska näringsläckage.
Våtmarker gör nytta både i tätorter och i hela landskapet, såväl i jordbruksmark som i skogslandskapet. Kom ihåg att du som har anlagt eller restaurerat en våtmark har ansvar för din anläggning.
Vad är syftet med din våtmark?
En väl planerad våtmark kan göra stor nytta för dig och landskapet. Börja med att fundera på vilka syften du vill uppnå med våtmarken. Det är viktigt att du anlägger eller restaurerar våtmarken på rätt plats och rätt sätt för att uppnå syftet eller syftena med din våtmark. Exempelvis ska inte våtmarker som är avsedda för groddjur innehålla fisk eller kräftor. I en våtmark som du anlägger med syfte att minska koldioxidutsläpp bör grundvattennivån ligga strax under markytan.
På Naturvårdsverkets webbplats kan du få tips på hur du går från idé till färdig våtmark.
Från idé till färdig våtmark – steg för steg, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
En fågelvåtmark ska vara grund, ha lång strandlinje med uddar och vikar som skapar småbiotoper. Den ska vara minst en hektar stor, vara fisktom och ha rik vegetation. Följande ger bra förutsättningar för fåglar:
- undervattensväxter
- stor variation av övervattensväxter
- olika gräs och örter som växer i strandkanten
Den varierande växtligheten ger livsrum för hög produktion av smådjur som fåglarna lever av. Undvik större träd runt våtmarken, dessa kan bli ett tillhåll för rovfåglar.
Ett växlande vattenstånd och regelbunden urtappning av våtmarken ger bra förutsättningar för att fåglarna ska kunna nyttja våtmarken år efter år. Annars finns risk för att våtmarken växer igen så mycket att inte fåglarna trivs. Betade stränder är positivt för fågellivet. En fågelvåtmark ska erbjuda hög produktion av smådjur som fåglarna lever av.
De mest värdefulla småvattnen är de som är grundvatten- och regnvattenförsörjda och som saknar tillrinning och utlopp. Det är idealiskt om vattnet ligger vindskyddat men öppet för solinstrålning från söder. Våtmarken ska vara grund fisk- och kräfttom, ljus, varm och solbelyst, det ska finnas biotoper en bit bort med gräs och buskar. Det är positivt om stränderna betas.
En effektiv närsaltsfälla utformas så att vatten med hög halt av närsalter tillåts strömma igenom våtmarken. Tillrinningsområden med stor andel åkermark ger en högre rening. Vattnets uppehållstid i våtmarken bör vara 2-3 dygn, för att reningen ska bli effektiv. Våtmarken bör ha en rik växtlighet men ska inte vara helt igenväxt. Konstruera utloppet så att det näringsrika bottenslammet inte följer med utloppsvattnet.
Vid anläggning i rinnande vattendrag ska man alltid skapa en vattenorganism-passage och/eller en fiskväg, för att våtmarken inte skall utgöra vandringshinder för vattenlevande organismer.
En bevattningsdamm kan utformas så att den även fungerar som en effektiv närsaltsfälla och i viss utsträckning vara en tillgång för fåglar och vilt. Det krävs dock att man utformar slänterna och stränderna mjukt och oregelbundet och att det finns vegetation och buskar i dammens omgivningar till skydd för viltet.
Anmälan och tillstånd för vattenverksamhet
När du ska genomföra en åtgärd som rör vatten och våtmarker kan du behöva anmäla eller söka tillstånd för vattenverksamhet. Mindre omfattande vattenverksamheter behöver du vanligtvis anmäla, medan mer omfattande verksamheter ofta kräver tillstånd.
Om du ska anmäla vattenverksamhet gör du det hos Länsstyrelsen.
Om du däremot behöver söka tillstånd gör du det hos Mark- och miljödomstolen. Innan du söker tillstånd ska du samråda med Länsstyrelsen.
Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen påverkas av verksamheten behöver du varken söka tillstånd eller anmäla. Det är du som är verksamhetsutövare som ska visa att undantagsbestämmelserna kan användas.
Anmäl vattenverksamhet i vår e-tjänst
De flesta vattenverksamheter av mindre omfattning kan du anmäla i vår e-tjänst.
Andra tillstånd och dispenser
När du ska anlägga eller restaurera våtmark kan du behöva fler tillstånd och dispenser. För att genomföra åtgärder i skyddade områden exempelvis naturreservat, Natura 2000-område, strandskyddsområde eller vattenskyddsområde krävs ofta dispenser eller tillstånd. Ett annat exempel är att du behöver tillstånd enligt kulturmiljölagen om det finns fornlämningar. Om området omfattas av ett markavvattningsföretag kan det behöva upphävas eller omprövas.
Bestämmelser och enskilda intressen
- Utplantering av fisk och kräftor: För att sätta ut eller flytta fisk eller kräftor från ett vattenområde till ett annat eller för att anlägga och driva en fisk- eller kräftodling krävs tillstånd (2 kap 16 § förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen)
- Bevattning: Du kan inte fritt använda vatten ur anlagda våtmarker eller dammar för bevattning vid kontinuerlig påfyllning, eftersom bevattning av jordbruksmark är anmälningspliktig eller tillståndspliktig vattenverksamhet (11 kap 9 § miljöbalken). Vid påfyllning endast vid höga flöden kan du använda vattnet från våtmarken eller dammen, utan tillstånd.
- Täktverksamhet: Täkt för annat ändamål än markinnehavarens husbehov får inte ske utan Länsstyrelsens tillstånd (9 kap 6 § miljöbalken, bilaga till förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd).
- Energiutvinning: Anmälan göras till kommunen innan inrättning av värmepumpsanläggning (17 § i förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd).
- Kulturmiljövärden: Enligt kulturmiljölagen är det förbjudet att skada eller täcka över en fast fornlämning eller ett fornlämningsområde. Vid val av plats för upplag eller deponering av schaktmassor bör samråd ske med Länsstyrelsen.
- Rådighet: Verksamhetsutövaren måste ha rådighet (förfoganderätt, bestämmanderätt) över vattnet i aktuellt område och ansvarar själv för att se till att ha rådighet över vattnet där åtgärderna ska utföras.
Du måste också ta hänsyn till allmänna intressen. Det är inte alltid lätt att hitta ett våtmarksläge som inte berör ett sådant intresse. På Länsstyrelsen finns det GIS-baserat kartmaterial som du kan använda när du bedömer områdets lämplighet.
Exempel på allmänna intressen är:
- Värdefull natur som lövskog
- Objekt i våtmarksinventeringen
- Objekt i ängs- och betesmarksinventeringen
- Naturreservat
- Natura 2000-områden
- Artfynd av hotade arter
- Strandskyddade områden
- Kulturmiljöintressen med fornlämningar och kulturhistoriska minnen i landskapet.
Andra skikt som används är exempelvis planlagda områden för infrastruktur och historiskt material med våtmark och sjö. Vid bedömning av ett våtmarksläge tas även hänsyn till fiskeintresset.
Intressekonflikter
Ett starkt allmänt intresse kan ibland stå i direkt intressekonflikt med anläggande av våtmark på en speciell plats. Exempel på sådana allmänna intressen är:
- Fiskeintresset
- Dämning i större bäckar och rinnande vattendrag
- Biotopskyddade vattendrag
- Kulturhistoriska lämningar
- Natura 2000-områden
- Naturreservat
- Nyckelbiotoper
- Naturbetesmarker
- Naturliga våtmarker/ sumpskogar
- Biotopskyddade stenmurar och stenrösen
Enskilda intressen
Ett våtmarksläge får inte heller skada ett enskilt intresse på annans mark. Om den planerade våtmarken kommer att ligga nära dina grannars fastigheter krävs ett godkännande från de fastighetsägarna.
Vid våtmarksanläggning inom ett markavvattningsföretag krävs alltid företagets godkännande och ibland tillstånd eller ny omprövning.
Utformning av våtmarken
En anlagd våtmark kan utsättas för stora krafter från vattnet och isbildning, därför är det viktigt att den byggs säkert. Tänk därför på att anlita en sakkunnig inför projekteringen så att du långsiktigt säkerställer vattenförhållandena i våtmarken.
Du som verksamhetsutövare är skyldig att förvissa dig om att markstabiliteten i området inte försämras till följd av våtmarksanläggningen.
Skötsel och underhållsskyldighet
Ägaren till en vattenanläggning är skyldig att underhålla vattenanläggningen så att skada inte uppkommer på allmänna eller enskilda intressen genom ändrade vattenförhållanden (11 kap miljöbalken).
Utan skötsel växer din våtmark igen och tappar sin funktion. Därför bör du redan i planeringsskedet skapa bra förutsättningar för att sköta våtmarken. Utforma stränderna och vallarna så att du kan slå dessa. En mycket värdefull skötselmetod är att hålla stranden öppen med hjälp av betesdjur. Strandzonen ska då helst vara jämn och flack. Dammar med litet vattendjup bör ha ett urtappningssystem som möjliggör uttorkning under sensommaren, ett bra sätt att hindra våtmarken från att helt växa igen.
Stöd för att anlägga, restaurera och sköta våtmark
Det finns olika stöd att söka för våtmarker. En del stöd söker du hos Länsstyrelsen, andra hos Skogsstyrelsen eller andra organisationer. Det finns olika stöd att söka beroende på om du är privatperson, företagare, kommun eller förening. Syftet med anläggningen eller restaureringen av din våtmark samt placeringen av våtmarken styr vilket stöd du kan söka.
Lokala naturvårdssatsningen – LONA
LONA-bidrag kan sökas av kommuner för att anlägga nya eller restaurera befintliga våtmarker. Projekt kan även initieras och drivas av föreningar och andra lokala aktörer i samarbete med kommuner.
Lokala vattenvårdsprojekt – LOVA
LOVA-bidrag kan sökas av kommuner, ideella sammanslutningar eller en kombination av dessa. Syfte med stödet är att minska övergödning för bättre havsmiljö. Anläggning eller restaurering av våtmark för näringsreduktion kan vara en åtgärd som bidrar till detta.
Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder
Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder kan sökas av jordbruksföretagare och företagare som investerar i jordbruksmark för att till exempel anlägga och restaurera våtmarker. Stödet ska gynna biologisk mångfald eller näringsrening i odlingslandskapet.
Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar i odlingslandskapet
Kan sökas av dig som brukar odlingsmark med våtmark. Du kan äga, arrendera eller ha ett nyttjanderättsavtal med ägaren till marken. Syftet med stödet är att kunna sköta anlagda våtmarker och dammar så de bibehåller sin funktion och inte växer igen.
Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen – NOKÅS
Stöd för natur- eller kulturmiljövårdsåtgärder i skog (Nokås) är för dig som vill dämma eller täppa till diken, lägga tillbaka sten i rinnande vatten eller anlägga grunda våtmarker i skogen. Riktar sig till skogsägare eller dig som har markägarens tillstånd.
Återvätningsavtal
Avtalet riktar sig till skogsägare – kommuner och privata. Syftet med återvätningsavtal är att minska utsläppet av växthusgaser genom återvätning av dikad torvmark.
Återvätningsavtal, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Våtmarksrådgivning i odlingslandskapet
Du som är lantbrukare kan även få stöd i form av gratis rådgivning för skötsel och restaurering av våtmarker i odlingslandskapet.
Skötsel/restaurering av våtmark, Greppa näringen Länk till annan webbplats.
Fler stöd för våtmarker
Utöver Länsstyrelsen, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen finns det andra organisationer som i vissa fall kan erbjuda stöd för våtmarker.
Sök bidrag, Naturskyddsföreningen Länk till annan webbplats.