Fornlämningar och fornfynd

Länsstyrelsen ansvarar för fornlämningar och fornfynd i länet. Kontakta oss om du till exempel upptäcker en skada på en fornlämning, har hittat ett fornfynd eller planerar ett arbete vid en fornlämning.

Länsstyrelsen ska se till att fornlämningar i länet blir bevarade och inte kommer till skada. Alla fornlämningar har ett automatiskt skydd genom kulturmiljölagen. Det gäller både de fornlämningar som vi redan känner till och de som ännu inte har upptäckts.

Kontakta Länsstyrelsen om du

  • planerar ett arbete som riskerar att påverka en fornlämning
  • har hittat ett fornfynd
  • vill använda en metallsökare
  • upptäcker en skada på en fornlämning
  • vill ha råd om hur du kan skydda och vårda en fornlämning.

Tillstånd för ingrepp i eller vid en fornlämning

Du behöver ett tillstånd från Länsstyrelsen innan du startar ett arbete som riskerar att påverka eller förstöra en fornlämning. Till exempel om du ska

  • bygga ett hus
  • anlägga en väg
  • gräva ned en kabel
  • anlägga en plantering.

I första hand ska du planera arbetet så att du undviker fornlämningar. Vår utgångspunkt är att fornlämningar ska bevaras, men vi kan i vissa fall ge tillstånd till ett ingrepp.

Vad säger kulturmiljölagen om fornlämningar?

Kulturmiljölagen säger att du behöver tillstånd från Länsstyrelsen för att

  • rubba
  • ta bort
  • gräva ut
  • täcka över
  • ändra eller skada en fornlämning.

Tänk på att ett markområde runt varje fornlämning också är skyddat. Om du är osäker på hur stort det skyddade området är kan du kontakta Länsstyrelsen. Även en nyupptäckt fornlämning har ett omedelbart skydd.

Marinarkeologi

Vi beslutar även om behovet av arkeologiska insatser under vattenytan. Marinarkeologiska utredningar och undersökningar kan bli aktuella vid exempelvis utläggningar av kablar, ledningar, utbyggnader av hamnar, vindkraftparker eller muddringar.

Begäran om arkeologisk utredning

När fornlämningar berörs av exploatering beslutar Länsstyrelsen vilka arkeologiska insatser som krävs. Vi avgör hur arbetet ska genomföras och vem som ska utföra det. Ibland kan vi även besluta om en arkeologisk utredning. Den utförs för att ta reda på om det finns okända fornlämningar inom ett arbetsområde. Ofta uppmärksammas behovet av utredning eller av andra arkeologiska insatser i samband med planläggning inför exploateringen.

Begäran om arkeologisk utredningPDF

Ansöka om tillstånd

Fyll i blanketten och skicka in din ansökan i god tid innan det planerade arbetet är tänkt att starta. En ansökan ska innehålla uppgifter om:

  • vilket arbete du planerar
  • hur stort markområde som kommer att påverkas (exempel: 10 x 20 meter stort och 1,0 meter djupt)
  • vem som är fastighetsägare
  • fastighetsbeteckning

Du behöver också bifoga en översiktskarta och en detaljerad karta som visar vilket markområde som påverkas. Kartorna kan du göra med hjälp av Länsstyrelsens karttjänst.

Ska du dra fiberkabel eller göra andra smala kabelschakt?

Ska du schakta, plöja eller kedjegräva ner en ledning/kabel och vill undvika fornlämningar, tillståndsprövning och kostnader för arkeologisk medverkan? Om ledningen/kabeln förläggs enligt följande råd och anvisningar bedömer vi att arbetet kan genomföras utan tillståndsprövning enligt kulturmiljölagen.

Med smalt schakt menar vi schakt mindre än 60 cm bredd.

  • Undvik fornlämningar och deras skyddsområde (se nedan, Skyddsavstånd).
  • Om du måste lägga kabeln närmare än skyddsavståndet, eller placera skarvskåp närmare än 30 meter från fornlämningar, är ingreppet tillståndspliktigt enligt 2 kapitlet kulturmiljölagen (KML).
  • Med skarvskåp menas byggnader som inte är bygglovspliktiga. Kontakta oss och använd ansökningsblanketten "tillstånd till ingrepp" i eller brevid fornlämning. Fyll i blanketten med din kontaktinformation samt de fornlämningar som hamnar inom de angivna skyddsavstånden.


Avstånd till fornlämning och dess skyddsområde

Boplatser, by- och gårdstomter

0 meter. Tillstånd krävs för dragning genom fornlämningen, men inte om den kan förläggas i befintlig anlagd väg eller i dike/åkerkant/äldre ledningsschakt.

Hällristning, skålgropar

5 meter (utanför häll/berg)

Hällristning, figurristning

10 meter (utanför häll/berg)

Gravfält

30 meter

Enstaka gravar

30 meter. Men om graven ligger i ett högre topografiskt läge (på en bergsknalle och ledningen går i åkern nedanför) räcker 15 meter.

Milstolpar, väghållningsstenar

5 meter

Bebyggelselämningar och fossil åker

0 meter. Tillstånd krävs för dragning genom fornlämningen, men inte om den kan förläggas i befintlig anlagd väg eller äldre ledningsschakt.

Gropar med/utan vallar

10 meter


 

  • Plöjning eller kedjegrävning är alltid att föredra. Schaktning kan kräva större skyddsområde.
  • Lägg ledningen i vägen eller i äldre ledningsschakt där marken redan är ianspråktagen.
  • Följ befintliga strukturer (vägar, dikeskanter, åkerkanter, med mera).
  • Kör inte inom skyddsavstånden med maskiner som kan skada en fornlämning exempelvis genom hjulspår eller högt marktryck.
  • Du kan se alla registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetets karttjänst Fornsök (FMIS).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Där finns även beskrivningar av fornlämningarna.

Frågor och svar

Ja, så länge tryckningen/styrda borrningen börjar och slutar så pass långt ifrån stenmuren att den inte riskerar utsättas för sättningsskador.

Ja, om fiberkabeln berör allmänna intressen i form av exempelvis fornlämningar. Man måste alltid samråda om man tänker göra något som kan tänkas beröra en fornlämning, oavsett om man äger marken eller ej.

Nej inte generellt. Till varje fornlämning hör ett skyddsområde, olika stort för olika lämningar och inte utsatt på kartan. Tillstånd krävs med undantag av smala schakt enligt instruktionerna ovan.

Nej, inte om anvisningarna ovan följs. Notera att vissa fornlämningar inte syns ovan mark och därför kan de vara svåra att avgränsa. Skyddsområdet är olika stort för olika fornlämningar. Om ni är osäkra bör samråd ske med länsstyrelsen.

Ja. Det kan vara tillståndspliktigt så därför måste man samråda.

Nej. Det måste finnas en detaljerad karta, gärna med skalstock, som visar hur nära ni går, och som tydligt anger exempelvis på vilken sida om en väg ni lägger kabeln. Utan en sådan karta kan inte vi bedöma eventuell påverkan.

Ja, samråd krävs om fornlämningar berörs.

Ledningsdragande och andra åtgärder i naturen

Hittar du mer information på sidan: Åtgärder för naturmiljön

Fornlämningsärenden i skog

Kulturmiljöer i skogen kan bli skadade av skogsmaskiner i samband med avverkning och markberedning. Du bör alltid samråda med Länsstyrelsen inför bränning, åtgärder på befintlig väg, askåterföring och gödsling. Du behöver tillstånd för:

  • markberedning
  • plantering
  • nyanläggande av väg
  • skyddsdikning
  • stubbskörd

Från och med den 1 september 2019 behöver du som markägare kontakta oss för att samråda om fornlämningar och vid behov söka tillstånd när du planerar arbeten i skogen. Det räcker alltså inte längre med att göra en ansökan via Skogsstyrelsens e-tjänst, du behöver också kontakta oss i de fall som fornlämningar berörs.

Har du hittat ett fornfynd?

Den som hittar ett fornfynd är i vissa fall skyldig att rapportera det till Länsstyrelsen eller till polisen. Det är sedan Riksantikvarieämbetet som beslutar om staten ska lösa in fornfyndet och i så fall vilken ersättning och hittelön upphittaren får.

Vad säger kulturmiljölagen om fornfynd?

Ett fornfynd är ett föremål som saknar ägare och som påträffas vid en fornlämning eller på en annan plats och kan antas vara från någon tid före 1850. I Kulturmiljölagen står det att staten har rätt att lösa in fornfynd som

  • helt eller delvis består av guld, silver, koppar, brons eller annan legering med koppar
  • består av två eller flera föremål som kan antas ha blivit nedlagda tillsammans.

Kontakta oss

Om du har hittat ett fornfynd som staten har rätt att lösa in ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller till polisen. Om fyndet hör till en fartygslämning kan du även välja att kontakta Kustbevakningen. Du som är upphittare kan då bli skyldig att lämna ifrån dig fornfyndet mot ett kvitto och att uppge var, när och hur du påträffade det.

Lämningar med statusen "Övrig kulturhistorisk lämning" hanteras däremot fortfarande av skogsvårdslagen genom Skogsstyrelsen.

Så går du tillväga

Enklast är att göra på följande sätt:

  • I e-tjänsten på Skogsstyrelsens webbplats kan du välja att även skicka ditt ärende till Länsstyrelsen.
  • Avverkningsanmälan på skogstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats
  • Du kan också använda din avverknings- eller samrådsanmälan när du samråder eller söker tillstånd hos Länsstyrelsen.

Skicka denna till:

Kulturmiljöenheten
Länsstyrelsen Västra Götalands län
403 40 Göteborg

Eller digitalt till vastragotaland@lansstyrelsen.se, ange Fornlämningsärende i rubriken.

Att använda metallsökare kräver tillstånd

För att skydda våra fornlämningar är det enligt kulturmiljölagen förbjudet att använda metallsökare utan tillstånd från Länsstyrelsen. Vi ger endast tillstånd som gäller för ett begränsat område, och aldrig i områden i anslutning till fornlämningar.

Projektet Samhell

Är ett svenskt-norskt samarbete kring hällristningar och bergkonst där Länsstyrelsen i Västra Götaland är projektägare och även projektledare tillsammans med Norska Riksantikvaren.

Syftet med projektet är att ta del av varandras erfarenheter kring hällristningar, lära av varandra och kunna avancera snabbare mot gemensamma mål. Detta ska generera gemensamma rutiner och arbetssätt (standarder) för dokumentation, arkivhållning, vård, förvaltning och synliggörande.

Fokus ligger på gränsregionerna norra Bohuslän och Østfold fylke. Regionerna har sammantaget över 5000 hällristningspaneler med cirka 75 000 olika figurer. Flertalet av dessa skapades under bronsåldern mellan 1800–500 f. Kr. Bohuslän och Østfold ingick i samma kulturområde där människor delade värderingar, ritualer, språk, normer och konstuttryck. Skapandet av ristningarna och de figurer som återfinns på hällristningsytorna är bevis på denna gemensamma kultur.

I projektet ingår även området kring Bergen i Norge och hällristningarna vid Nämforsen i Västernorrland.

Under de senaste 30 åren har geologer och arkeologer kunnat se hur ristningarna håller på att försvinna på grund av vittring. I tidigare gemensamma hällristningsprojekt som Länsstyrelsen genomfört tillsammans med norska parter, har det framkommit en mängd nya forskningsrön gällande nedbrytning av bergarten granit.

Projektets mål är långsiktigt gränsöverskridande samarbete mellan Norge och Sverige i fråga om förvaltning, visualisering, bevarande och vård jämte tillhörande standardiserade dokumentationsmetoder kring hällristningar. Målet är också att ge bergkonsten ett historisk sammanhang och öka betydelsen av att bevara denna kulturella skatt.

Projektpartners är

Kontakt