Växtnäring och växtskydd

Använder du växtskydd yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.

För att du yrkesmässigt ska få använda växtskyddsmedel ska du tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM). Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med metoden kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.

Om växtskyddsmedel på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Om integrerat växtskydd på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Utbildning för att använda växtskyddsmedel

För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och förnyas genom att delta i en endags-vidareutbildning. Du anmäler dig till kurserna på Jordbruksverkets webbplats.

Om behörighetsutbildningen på Jordbruksverkets webbplats.länk till annan webbplats

Anmälan till kurser i Jordbruksverkets kurskataloglänk till annan webbplats.

Länsstyrelsen i Västra Götaland anordnar grundutbildningar och fortbildningar som ger behörighet att använda växtskyddsmedel för användning inom lantbruk, trädgård, golf och grönyteskötsel.

Kurserna anordnas på olika orter i Västra Götalands län från november till mars. Undantaget är kurser med inriktning växthus, som erbjuds i Skåne län, och kurser med inriktning betning, som erbjuds i Örebro län.

Du kan även få rådgivning, information och utbildning inom:

  • andra miljöfrågor kring växtnäring och användning av växtskyddsmedel
  • tillsyn av växtskadegörare och flyghavre
  • ekologisk produktion

Två olika behörigheter

Behörigheten för växtskyddsmedel är uppdelad i utomhusbehörighet och växthusbehörighet. Du måste därför välja om du vill gå en kurs för att sprida utomhus eller i växthus (växthusbehörigheten gäller också för spridning utomhus i anslutning till växthusen).

Utomhus, inriktning för jordbruk och trädgård
Behöver du ett tillstånd för att sprida växtskyddsmedel utomhus går du en fyradagars grundkurs med jordbruksinriktning eller trädgårdsinriktning.

Tillstånd för användning både utomhus och i växthus
Om du behöver tillstånd för att sprida växtskyddsmedel både utomhus och i växthus går du en fyradagars grundkurs plus en inriktningsdag för att komplettera med den inriktning du saknar. Extradagen blir ett separat kurstillfälle och är inte i
direkt anslutning till grundkursen.

Fortbildningskurs

Om du har ett giltigt tillstånd/kunskapsbevis som går ut den 31 maj 2019 kommer du att få ett brev (om vi har rätt adress) med inbjudan och inloggningsuppgifter, under hösten. Använd dig av inloggningsuppgifterna eller BankID för att logga in i Ping Pong och anmäla dig.

Ping Pongs inloggningsportallänk till annan webbplats

Det finns olika fortbildningsalternativ men ditt tillstånd kommer bara att omfatta det användningsområde du fortbildat dig inom. Tänk på följande:

  • Om du enbart vill ha ett tillstånd/kunskapsbevis för användning utomhus. Välj antingen en jordbrukskurs eller en trädgårdskurs med inriktning park,
    golf, grönytor och friland.
  • Om du enbart vill ha ett tillstånd/kunskapsbevis för användning i växthus, (för spridning i och omkring växthus). Använd dina inloggningsuppgifter och välj Skåne län samt växthuskurs.
  • Om du vill behålla möjligheten att sprida växtskyddsmedel både utomhus och i  växthus. Välj den fortbildningskurs du vill gå (utomhus eller växthus) och kryssa för att du vill göra ett utökat prov på kursdagen för att få tillstånd att sprida både utomhus och i växthus. Du kommer att få extra material hemskickat så att du kan läsa in det som vi inte går igenom på kursdagen. Materialet kommer att vara anpassat efter den inriktning du valt. Har du valt att gå en växthuskurs får du extra material som är kopplat till integrerat växtskydd för odling utomhus och vise versa. Du får sedan extra frågor att besvara på provet.

Du kan naturligtvis välja att gå både en utomhuskurs och en växthuskurs men kommer då att faktureras två kursavgifter.

Har du frågor kontakta oss gärna på e-post:
behorighet-o.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Sprutjournal

All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel i klass 1L-2L ska dokumenteras. Det är sprutförarens ansvar att föra sprutjournal. Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.

Vad ska dokumenteras i sprutjournalen?

  • Tidpunkt för spridningen
  • Vem som utfört spridningen
  • Område för spridningen
  • Syftet med spridningen
  • Växtskyddsmedlets namn och dosering
  • Skyddsavstånd
  • Uppgifter om blommande växter inom området (om medlet är skadlig för pollinerande insekter)

Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.

Information om sprutjournaler på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Använd en sprutjournal

Oavsett om du sprutar själv eller om någon gör det på uppdrag av dig så måste dokumentationen (sprutjournalen) alltid finnas på gården och sparas i minst tre år.

Nya regler kring vad som måste dokumenteras i sprutjournalen

Från och med den 1 februari 2016 är det nya regler för vad som måste dokumenteras vid spridning av bekämpningsmedel. Som användare utomhus har reglerna minskat något. Tänk dock på att vissa noteringar kan vara väl värda att göra trots att det inte finns lagkrav på dem, så som temperatur, vindhastighet och vindriktning.

Det som ska finnas med i journalen är:

  • Skifte. Ange skiftesnummer eller fältnamn.
  • Datum och klockslag. Anges med närmaste heltimme.
  • Växtskyddsmedlets namn. Skriv namnet så som det står på etiketten.
  • Dos. Anges med samma måttenhet som på etikett.
  • Karenstid. Det ska  tydligt framgå på förpackningen om preparatet har en karenstid och anges alltid i dagar. För in skördedatum när det finns karenstid. Finns ingen karenstid notera förslagsvis saknas.
  • Bifarliga preparat. Ange om det finns blommande växter eller inte.
  • Fasta och anpassade skyddsavstånd. Anges i meter.
  • Syfte med bekämpningen. Ogräs, totalbekämpning, svamp, insekt eller blastdödning är exempel.

Mer information om växtskydd, Jordbruksverket
länk till annan webbplats

Sprutan måste vara funktionstestad och godkänd av Jordbruksverket innan den får användas. En av anledningarna är att öka säkerheten, både för dig som arbetar och för omgivningen. Testet ska informera sprutägaren om vilket skick sprutan är i och hur du ska åtgärda eventuella brister.

Oftast åtgärdas eventuella brister i samband med funktionstestet och sprutan
uppfyller därmed godkännandekraven. Sprutan får en funktionsdekal innan den lämnar testplatsen.

Vad innebär ett funktionstest?

Funktionstestet består av tre viktiga delar:

  • Test av sprutan och dess funktioner.
  • Reparation av enklare fel.
  • Information och rådgivning till sprutföraren.

Kraven som ställs vid testningen ska säkerställa att sprutan fungerar på rätt sätt så att sprutresultatet blir som förväntat. Läckage från olika delar får inte förekomma.

Hur går ett funktionstest till?

I stora drag går ett funktionstest till enligt följande:

  1. Lantbrukaren beställer ett test av godkänd funktionstestare. Godkänd spruta får en funktionsdekal av funktionstestaren som visar att den är testad och godkänd.
  2. Funktionstestaren skickar ett protokoll till beställaren, lantbrukaren. Protokollet ska vara i elektronisk form om man inte kommer överens om något annat. Observera att Jordbruksverket vill ha ett elektroniskt protokoll.
  3. Lantbrukaren ansvarar för att protokollet skickas till Jordbruksverket för att Jordbruksverket ska kunna godkänna sprutan. Vid ansökan fyller du i resultatet av testet, numret på den dekal som testaren fäste på sprutan samt ditt och testarens namn, postadress och telefonnummer. Därefter laddar du upp protokollet digitalt och skickar sedan in ansökan. Ansökan kostar 250 kronor.
  4. Efter behandlad ansökan skickar Jordbruksverket ut ett beslut: Godkänd eller Icke godkänd. Sprutan får först användas efter att Jordbruksverket godkänt beslutet. Du får beslutet i pappersform.

Det måste inte vara lantbrukaren själv som skickar in protokollet. Någon annan kan göra det på lantbrukarens uppdrag. Det viktiga är att det finns ett beslut om att sprutan är godkänd när bekämpningen sker.

Kommunerna har ansvar att kontrollera att du har en spruta som är godkänd av Jordbruksverket. Om en använd spruta inte är godkänd erhålls en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor. Kontakta din kommun om du har fler funderingar kring kontroll.

Illustration över hur funktionstestet ska gå till.

Hur ofta ska sprutan testas?

Alla sprutor ska godkännas av Jordbruksverket minst vart tredje år. Det är i första hand säkerheten som du vill åt i ett funktionstest, både för dig och din omgivning. Därför kan det vara bra att testa sprutan oftare.

Läs mer

Obligatoriska funktionstestlänk till annan webbplats

Jordbruksverkets checklista för teknisk översynlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna rådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Förteckning över godkända funktionstestarelänk till annan webbplats

Avdriftsreducerande tekniklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Säkert växtskydd

Kampanjen Säkert Växtskydd är en utbildningskampanj för att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel. De har tagit fram en mall för sprutjournaler som du fritt kan ladda ner och använda.

Jordbruksverket har även utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.

Mall för sprutjournal på Säker Växtskydds webbplats länk till annan webbplats

Ladda ner appen Sprutjournal från App Storelänk till annan webbplats


Potatiskräfta och flyghavre

Potatiskräfta och flyghavre är två karantänskadegörare som kan orsaka stora ekonomiska förluster eller skada miljön.

När du hittar eller misstänker att du hittat en karantänskadegörare på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.

Information om karantänskadegörare på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Om bekämpning av Flyghavre på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Angrepp av potatiskräfta gör att kvaliteten på knölarna försämras och antalet bildade knölar minskar. Detta kan orsaka stora ekonomiska förluster för potatisodlingen. Potatiskräfta kan spridas på många sätt men vanligast är utsädespotatis från en angripen odling. Vilsporer kan finnas i jord som följer med växter, redskap och skor med mera och de kan överleva åtminstone 20 år i jorden även om ingen potatis odlas.

Det finns närmare 40 olika raser av potatiskräfta beskrivna i världen och flertalet av dem finns spridda inom EU. I Sverige finns två raser: ras 1 och 18.

Listor över resistenta sorter på svenska marknadenPDF

Lista över resistenta yrkessorter på den internationella marknadenPDF

Information om potatiskräfta, Jordbruksverketlänk till annan webbplats

Ljus ringröta och mörk ringröta är två allvarliga potatissjukdomar som orsakas av olika bakterier. Bekämpningen regleras dels av svensk lagstiftning och dels av EU-direktiv. Misstänker du att din potatis är smittad av ljus eller mörk ringröta är du skyldig att anmäla detta till Jordbruksverket.

Mer information om ljus och mörk ringröta, Jordbruksverketlänk till annan webbplats

Mogen flyghavre nära att drösa.

Mogen flyghavre nära att drösa. Foto: Amanda Jemsund

Flyghavre är ett vårgroende, ettårigt och svårbekämpat ogräs. Det sprider sig lätt och kräver omfattande bekämpning. Du känner igen flyghavren bland annat genom att den:

  • Är yvig och gles
  • Har hängande vippgrenar
  • Ofta är högre än den omgivande grödan

Enligt lag ska all mark hållas fri från axade plantor av flyghavre. Det innebär att det är krav på totalbekämpning. Länsstyrelsen är tillsynsansvarig på länsnivå och Jordbruksverket är ansvarigt centralt.

Tänk på att:

  • Inte odla havre om du har flyghavre
  • Variera växtföljden. Öka andelen höstsådda grödor, vall, potatis och oljeväxter
  • Rengöra tröskan, extra viktigt vid maskinsamverkan
  • Alltid täcka dina vagnar
  • Kontrollera dina fält regelbundet, 2-3 gånger under sommaren
  • Var extra noga under kraftledningar och på översvämningsmarker
  • Handplockning tar mycket tid så övervärdera inte dina möjligheter att hinna med att plocka innan flyghavren drösar

Ta hjälp av flyghavrepatrullen

Hushållningssällskapet erbjuder flyghavrepatruller som du kan anlita om du vill ha plockhjälp. Kontakta David Flod på Hushållningssällskapet i Skara för mer information om pris och bokning:

David Flod
Telefon 0511 248 35
E-postdavid.flod@hushallningssallskapet.se

Om du får problem med flyghavre kan du kontakta din lokala LRF-avdelning där det finns ett flyghavreombud som kan hjälpa dig vidare, eller ring Länsstyrelsen på telefonnummer 010-224 40 00.

Flyghavrelagenlänk till annan webbplats

Flyghavreförordningenlänk till annan webbplats

Fakta om flyghavrePDF

Växtnäring

Rätt mängd växtnäring på rätt plats vid rätt tillfälle är viktiga faktorer för en stabil skörd. Ett bra utnyttjande av växtnäringen minskar dessutom växtnäringsförlusterna och klimatpåverkan från din gård.

För dig som använder växtnäring och stallgödsel i ditt jordbruk finns det ett antal regler att följa, bland annat kring lagring och spridning. I nitratkänsliga områden gäller speciella regler.

I Sverige finns det ett antal utpekade områden som är känsliga för nitrat. I dessa områden finns det även vissa krav på lagring och spridning av gödsel. (EU:s nitratdirektiv) För vårt län finns det även antal nitratkänsliga kustområden.

Karta över nitratkänsliga områdenlänk till annan webbplats

I tabellerna kan du se vilka församlingar som ingår i de känsliga områdena.

Församlingar som ingår i det känsliga kustområdet

Kommun

Församling

Tanum

Bottna, Fjällbacka, Kville, Lur, Svenneby, Tanum

Härryda

Landvetter, Råda

 

Församlingar som ingår i det känsliga området:

Kommun

Församling

Tanum

Mo, Naverstad

Falköping

Bjurum, Borgunda, Broddetorp, Brunnhem, Dala, Falköping, Floby, Friggeråker, Gudhem, Gökhem, Göteve, Håkantorp, Hällestad-Trävattna, Högstena, Karleby, Luttra, Marka, Mularp, Segerstad, Skörstorp, Slöta, Stenstorp, Södra, Kyrketorp, Sörby, Tiarp, Torbjörntorp, Ugglum, Ullene, ValtorpVilske-Kleva, Åsle, Östra Tunhem, Grolanda-Jäla, Börstig, Kinneved

Tidaholm

Acklinga, Baltak, Dimbo-Ottravad, Fröjered, Hömb, Kungslena, Tidaholm, Valstad, Varv, Daretorp, Velinga

Töreboda

Bäck, Fredsberg, Fägre, Töreboda

Dals-Ed

Gesäter, Rölanda

Lerum

Stora Lundby

Vårgårda

Lena, Hol, Algutstorp

Bengtsfors

Ödskölt, Bäcke

Mark

Kinna, Sätila, Hyssna, Hajom, Berghem, Fotskäl, Tostared, Surteby-Kattunga, Öxnevalla, Horred, Istorp

Herrljunga

Bråttensby, Eggvena, Fölene, Remmene, Källunga, Mjäldrunga

Tibro

Tibro

Alingsås

Alingsås, Stora Mellby, Magra, Långared, Erska

Ulricehamn

Kärråkra, Möne

Hjo

Mofalla, Fridene, Korsberga

Om du funderar på att använda avloppsslam i jordbruket finns det regler du behöver känna till. Det som regleras är växtnäring, hygien och metaller. Syftet med reglerna är att slamanvändningen inte ska ge ökad övergödning, hälsoproblem eller öka metallerna i åkermarken.

Spridning av avloppsslam

När du sprider avloppsslam får du inte lägga på mer än en 7-årsgiva vid varje tillfälle. För jordar med fosforklass I och II innebär det maximalt 245 kg (35 kg/år) och för övriga jordar max 154 kg fosfor (22 kg/år) vid ett enstaka tillfälle.

Du måste samtidigt uppfylla bestämmelsen om maximalt 22 kg fosfor per hektar spridningsareal och år i snitt under en femårsperiod. Det betyder att om du lägger på maxgivan ska du inte återkomma till samma skifte förrän tidigast efter sju år.

Om du lägger den högre givan på 245 kg så måste du ha mer spridningsareal än den du spridit slam på. All areal som du räknar som spridningsareal ska gödslas minst en gång under femårsperioden. Även kvävet begränsar spridningen och du får max lägga på 150 kg ammoniumkväve per hektar och år med avloppsslam.

Sprid inte slam på:

  • Betesmark
  • Vallar som ska skördas inom 10 månader

Sprid inte slam på odlingar av:

  • Bär
  • Potatis
  • Rotfrukter
  • Grönsaker
  • Frukt, gäller inte frukt på fruktträd

Sprid inte slam på mark där du inom 10 månader ska skörda:

  • Bär
  • Potatis
  • Rotfrukter
  • Grönsaker som normalt är i kontakt med jorden och konsumeras råa

Avloppsslammet ska vara behandlat. Är det inte behandlat kan du använda det om det brukas ner inom ett dygn och spridningen inte leder till olägenhet för närboende.

Vad gäller när du tar emot avloppsslam?

När du tar emot slam så måste du spara dokumentation över totalmängder, total mängd fosfor, datum samt varifrån slammet kom. Du ska också få med en innehållsdeklaration. Innehållsdeklarationen ska innehålla:

  • Ursprung
  • Behandling
  • Torrsubstans och glödgningsförlust
  • pH
  • totalfosfor
  • totalkväve
  • ammoniumkväve
  • bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink

Om du vill sprida mineralgödsel på din mark finns det vissa regler att förhålla sig till. Reglerna är hårdare i de nitratkänsliga områdena.

Spridningsregler som gäller i hela länet:

  • Bruka ner gödsel som innehåller urea inom fyra timmar på obevuxen mark
  • Sprid inte gödsel så den hamnar utanför åkern
  • Sprid inte på ängs- eller betesmark, om det kan skada natur- eller kulturvärden

Spridningsregler för nitratkänsliga områden:

  • Sprid inte mellan 1 november och 28 februari
  • Sprid inte på snötäckt mark
  • Sprid inte på frusen mark
  • Sprid inte på vattenmättad eller översvämmad mark
  • Sprid inte närmare än 2 m från kant som gränsar till vattendrag eller sjö
  • Sprid inte på lutande mark (mer än 10 procent) som gränsar till vattendrag eller sjö
  • Lägg max 60 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter
  • Lägg max 40 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av andra grödor

Sprid inte mer kväve än vad grödan behöver. Du ska ta hänsyn till:

  • Förväntad skördenivå
  • Förfruktseffekten
  • Stallgödselns långtidseffekt
  • Eventuell mulljord
  • Stallgödsel som läggs på under året

Dokumentera spridningen i en växtodlingsplan eller liknande.

Om du vill sprida organiska gödeslmedel på din mark finns det vissa regler att förhålla sig till. Reglerna är hårdare i de nitratkänsliga områdena.

Karta över nitratkänsliga områdenlänk till annan webbplats

Spridningsregler som gäller i hela länet:

  • Sprid inte gödsel så den hamnar utanför åkern
  • Sprid inte på ängs- eller betesmark, om det kan skada natur- eller kulturvärden

Spridningsregler för nitratkänsliga områden:

  • Sprid inte på snötäckt mark.
  • Sprid inte på frusen mark.
  • Sprid inte på vattenmättad eller översvämmad mark
  • Sprid inte närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö
  • Sprid inte på lutande mark (mer än 10 %) som gränsar till vattendrag eller sjö
  • Lägg max 60 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter
  • Lägg max 40 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av andra grödor

Sprid inte mer kväve än vad grödan behöver. Du ska ta hänsyn till:

  • Förväntad skördenivå
  • Förfruktseffekten
  • Stallgödselns långtidseffekt
  • Eventuell mulljord
  • Stallgödsel som läggs på under året

Dokumentera spridningen i en växtodlingsplan eller liknande.

Spridningsareal

För att få ett bättre utnyttjande av organiska gödeslmedel finns en begränsning för spridningen i förhållande till arealen. Du får inte sprida mer än 22 kg organiska gödselmedel per hektar spridningsareal. Gränsen gäller genomsnittlig giva på hela spridningsarealen under en femårsperiod.

Som spridningsareal räknas åkermark inom företaget som är tillgängligt för spridning. Som ej tillgängligt räknas till exempel mark med miljöstöd för skyddszoner och mark där du inte får sprida av andra skäl, till exempel nära tätortsbebyggelse eller vattentäkt. Du får inte heller räkna träda som spridningsareal.

Reglerna för stallgödselspridning varierar i länet. I de områden som är utpekade som känsliga enligt nitratdirektivet gäller hårdare regler.

Karta över nitratkänsliga områdenlänk till annan webbplats

Spridningsregler som gäller i hela länet:

  • Sprid inte gödsel så den hamnar utanför åkern
  • Sprid inte på ängs- eller betesmark, om det kan skada natur- eller kulturvärden

Spridningsregler för nitratkänsliga områden:

  • Sprid inte på snötäckt mark.
  • Sprid inte på frusen mark.
  • Sprid inte på vattenmättad eller översvämmad mark
  • Sprid inte närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö
  • Sprid inte på lutande mark (mer än 10 %) som gränsar till vattendrag eller sjö
  • Lägg max 60 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter
  • Lägg max 40 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av andra grödor
  • Lägg max 170 kg totalkväve per hektar och år med stallgödsel, räknat som ett snitt på spridningsarealen

Sprid inte mer kväve än vad grödan behöver. Du ska ta hänsyn till:

  • Förväntad skördenivå
  • Förfruktseffekten
  • Stallgödselns långtidseffekt
  • Eventuell mulljord
  • Stallgödsel som läggs på under året

Dispens från spridningsreglerna

Du kan söka dispens från reglerna om spridning av stallgödsel hos din kommun. Dispens ges bara om en något har hänt som du varken kunde eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Dispensen ska bedömas i varje enskilt fall och inte ges generellt. Du får inte dispens om det finns en möjlighet att följa bestämmelserna.

Spridningsareal

För att få ett bättre utnyttjande av fosfor i stallgödsel finns en begränsning för spridningen i förhållande till arealen. Du får inte sprida mer än 22 kg fosfor från stallgödsel per hektar spridningsareal. Gränsen gäller genomsnittlig giva på hela spridningsarealen under en femårsperiod.

Om du har fler än tio djurenheter måste du ha spridningsareal till den stallgödsel som djuren producerar. Köper du in stallgödsel eller andra organiska gödselmedel måste du ha spridningsareal för den gödseln.

Som spridningsareal räknas åkermark inom företaget som är tillgängligt för spridning. Som ej tillgängligt räknas till exempel mark med miljöstöd för skyddszoner och mark där du inte får sprida av andra skäl, till exempel nära tätortsbebyggelse eller vattentäkt. Du får inte heller räkna träda som spridningsareal.

Du får räkna med naturbetesmark motsvarande den andel av djurens foderstat som kommer från naturbetesmarken. Det betyder att om alla djuren får allt foder från naturbetesmarken under två månader kan du räkna att 2/12 =16% av spridningsarealen är naturbetesmark. Tänk på att du inte får sprida stallgödsel på naturbetesmarken, den spridningen sköter korna.

Har du inte tillräckligt med spridningsareal själv kan du skriva stallgödselavtal för åkermark med en granne. Under en femårsperiod ska det spridas stallgödsel på all spridningsareal.

Sälja stallgödsel

Det finns krav på att föra anteckningar vid till- och bortförsel av gödsel. Både den som tar emot och den som säljer stallgödsel föra anteckningar om:

  • Vem gödseln levererats till respektive från
  • Datum för leverans
  • Gödselslag
  • Mängd gödsel
  • Mängd totalfosfor i gödseln alternativt djurslag och antal djur

Anteckningarna ska sparas i sex år. Om du har mindre än tio djurenheter behöver du inte dokumentera när du säljer.

I Västra Götaland ska alla lantbruksföretag med minst fem hektar ha minst hälften som ”grön mark”. Följande grödor räknas som ”grön mark”

  • vall
  • höstoljeväxter
  • höstsäd
  • sockerbetor, fodersocker- eller foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter
  • fleråriga frukt- och bärodlingar
  • energiskog
  • fånggrödor
  • obearbetad stubb efter spannmåls- och oljeväxtodling

Grödorna ska vara sådda med en normal utsädesmängd.

Jordbruksverkets rekommendationer för gödsling och kalkninglänk till annan webbplats

Stukalagring

Det är kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd som har tillsynsansvar över lantbrukets miljölagstiftning. Kontakta därför din kommun för att få reda på vad som gäller för stukalagring av stallgödsel i din kommun.

Jordbruksverkets allmänna råd och information om gödeslstukorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kostnadsfri rådgivning inom Greppa Näringen

Om du har frågor kring användning av växtskyddsmedel eller hur du får en säker förvaring och påfyllningsplats så erbjuder vi kostnadsfri rådgivning. Du kan även få kostnadsfri rådgivning om vad du kan göra för att utnyttja din växtnäring på bästa sätt.

Kontakta oss gärna på e-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se eller på telefon
010-224 40 00.

Kontakt

Kristian Jochnick 010-2245590

Eva Magnusson 010-2245306

Amanda Jemsund (Föräldraledig) 010-224 52 65

Jannicke Hellberg 010-224 52 42

Christina Åkerman 010-224 52 72

Kontakt