Genomfört arbete med förorenade områden
Information om redan genomfört arbete i länet, exempelvis om vilka efterbehandlingsåtgärder som har genomförts.
Identifiering och inventering
Mellan 1999 och 2015 genomförde länsstyrelserna ett omfattande arbete med att identifiera och inventera förorenade områden. Inventering av de verksamheter som är i drift där kommunen är tillsynsmyndighet, sker löpande av länets kommuner. I takt med att ny kunskap och nya ämnen tillkommer finns behov av att fortsätta inventeringsarbetet.
I dagsläget finns 4 272 misstänkt eller konstaterat förorenade områden i länet enligt databasen EBH-stödet. Av dessa områden är 1 497 områden inventerade. Det motsvarar cirka 35 procent av länets förorenade områden. Utav de områden som inventerats bedömdes 50 områden tillhöra riskklass 1, med mycket stor risk för människors hälsa och miljön. 354 områden bedömdes tillhöra riskklass 2, med stor risk för människors hälsa och miljön.
Utredningar och undersökningar
Undersökningar och utredningar av förorenade områden pågår löpande i Örebro län, både vid pågående och nedlagda verksamheter. Fram till år 2024 har det vid ungefär 151 förorenade områden genomförts undersökningar, som hittills inte lett till åtgärd.
Många undersökningar och utredningar genomförs i privat regi men en hel del förorenade områden saknar någon verksamhetsutövare eller fastighetsägare som kan hållas ansvarig. Dessa områden har därför undersökts med statliga medel. Fram till år 2024 rör det sig om sammanlagt 47 stycken som har undersökts och placerats i riskklass 1 och 2. Exempel på områden som har undersökts/utretts med statliga medel inom Örebro län är:
- Ljusnarsbergsfältet (huvudstudie)
- Venafältet (förstudie)
- Gamac Zweden AB (förstudie)
- Sikfors bruk - Tjärdammen (förstudie)
- Kvarntorp SSAB (förstudie)
- Silvergruvans samhälle (huvudstudie)
- Bofors skjutfält, Långsjön
- Bofors skjutfält, Höglundagruvan deponi
Kommun: Karlskoga
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11
Långsjön är en naturlig skogssjö inom Bofors skjutfält. I sjön deponerades industriavfall mellan 1954–1993. Under perioden dumpades ungefär 1066 ton explosivämnen, tändmedel, pyrotekniska varor, gastuber, ammunition, krut, skrot och andra kemikalier. Långsjöns föroreningar består av tungmetaller, främst kvicksilver och bly men även arsenik, koppar och nickel. I sjöns översta lager med sediment finns en hög halt kvicksilver. Området har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2.
I en ansvarsutredning från 2012 bedömdes Nouryon AB vara ansvariga för fortsatta undersökningar av området. Miljötekniska undersökningar har genomförts vid objektet under 2022.
Genomförda miljötekniska undersökningar visar att spridning till omgivningen i nuläget inte innebär behov av någon saneringsåtgärd. För att kontrollera eventuella förändringar över tid gällande spridning av föroreningar från Långsjön, planeras uppföljande undersökningar ske inom en 10-årsperiod.
Kommun: Karlskoga
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11
Höglundagruvan, före detta Utterbäcksgruvan, är ett gammalt gruvhål på Bofors skjutfält. Där har gruvverksamhet bedrivits mellan 1858–1861. Brytningen lämnade efter sig ett cirka 18 meter djupt schakt med en diameter på ungefär 10 meter vid markytan. Gruvhålet har sedan använts för att dumpa bland annat spill- och skäroljerester.
Föroreningarna i Höglundagruvan har länge varit kända. Mellan år 1990 och 2001 har området undersökts och sanerats flera gånger, vilket beskrivs i en ansvarsutredning från 2005. Idag är Höglundagruvan placerad i riskklass 2 enligt MIFO-modellen.
I en ansvarsutredning från 2012 bedömdes Nouryon AB vara ansvariga för fortsatta undersökningar av området. Miljötekniska undersökningar slutfördes under 2022.
Åtgärder
I Örebro län har arbetet tidigt riktats in på att hitta länets förorenade områden och att åtgärda dem. Totalt har ungefär 252 förorenade områden helt eller delvis sanerats. Majoriteten av saneringarna har finansierats i privat regi.
Exempel på områden som istället har åtgärdats med hjälp av statliga medel inom Örebro län är:
Kommun: Ljusnarsberg
Tillsynsmyndighet: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Nej
Ett vaskverk anlades 1890 i ett område direkt öster om Svartälven i samhället Silvergruvan. Vaskverket var aktivt i några år och lämnade efter sig anrikningssand med höga halter arsenik, kadmium, bly, zink och andra föroreningar. De höga halterna arsenik i anrikningssanden utgjorde en risk för personer som vistades i området. Även läckaget av kadmium och zink via grundvattnet bedömdes behöva åtgärdas snabbt.
Efter en undersökning med hjälp av bidragsmedel genomfördes en bidragsfinansierad sanering av objektet under 2008–2009. De tungmetaller som finns kvar efter saneringen är 60-60 procent under de uppsatta mätbara åtgärdsmålen. Totalt transporterades ungefär 25 400 ton förorenade massor bort från området till en godkänd mottagare. Det ersattes sedan med rena massor. Kostnaden för åtgärden blev 28 035 469 kronor, inklusive efterkontroll.
Johannesborgs vaskverk låg ca sex kilometer öster om Askersund vid sjön Åmmelången. Från Åmmelången rinner vattnet sedan vidare till Vättern som är ytvattentäkt i flera kommuner. Verksamheten startade upp år 1825, då som ett kopparvaskeri och koboltverk. År 1879 byggdes vaskverket om för att kunna anrika bly. Anrikningsverksamheten fortsatte i närmare 20 år för att slutligen läggas ner år 1895.
Efter att verksamheten lades ner har området använts för olika typer av friluftsliv; exempelvis grillning, fiske, promenader och naturcamping.
Objektet var före åtgärd placerat i riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Riskklassningen grundade sig främst på områdets innehåll av arsenik, bly och zink. Förorenad vasksand fanns både på land och i vattnet. Föroreningarna i området bedömdes utgöra humantoxikologiska risker. En reduktion av riskerna för människor bedömdes därför både som nödvändig och motiverad, främst på grund av att materialet kunde vara akuttoxiskt.
En schaktsanering på land genomfördes under åren 2011 och 2013. Åtgärden genomfördes med statliga medel och med Askersunds kommun som huvudman. Eftersom området är av kulturhistoriskt intresse har åtgärden föregåtts av arkeologiska undersökningar och dokumentation.
Den beräknade mängden föroreningar som tagits bort under efterbehandlingen är 16 540 kg arsenik, 122 270 kg bly och 70 991 kg zink. Detta motsvarar en reduktion av föroreningsmängden på ca 95 procent.
Den totala kostnaden för åtgärden blev 31 399 881 kronor, inklusive efterkontroll.
Vasksand och förorenade sediment ute i Åmmelången vid vaskverket måste undersökas ytterligare i en kompletterande huvudstudie. Någon tidplan för detta arbete är ännu inte satt.
Kommun: Ljusnarsberg
Tillsynsmyndighet: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Nej
Skäret sågverk bedrev sågverksamhet mellan 1899–1967. Ett tag innefattade det även doppning av virket i blånadsskyddsmedel. När området undersöktes hittades dioxiner, kadmium, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), pentaklorfenol och andra föroreningar i marken.
Området som sådant är välbesökt. Det gamla lagret för virke används i dagsläget som operalokal under sommaren. Objektet placerades i riskklass 3 enligt MIFO fas 2. Detta förutom ett så kallat ”hotspot-område” som placerades i riskklass 1.
Mellan 2014–2017 schaktsanerades hotspot-området. Detta med Ljusnarsbergs kommun som huvudman. Cirka 700 ton förorenade massor transporterades bort från området till en godkänd mottagare. Dessa ersattes sedan med rena massor. Åtgärden kostade 1 178 000 kronor.
Kommun: Lindesberg
Tillsynsmyndighet: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Nej
Inom Kyrkberget 18:2, Lindesbergs kommun, har det bedrivits industriell verksamhet mellan 1902-1967. Påträffade föroreningar inom området är tungmetaller, PCB och petroleumföroreningar. Objektet bedömdes ligga i riskklass 2. Ansvarsutredning visade att det saknades ansvarig för föroreningarna.
Då Lindesbergs kommun planerade för byggnation av trygghetsboende med 30 lägenheter och parkeringsgarage, bedömdes att sanering var nödvändig för att kunna bygga bostäder på fastigheten. Lönsamhetskalkyl visade att exploateringsprojektet inte kunde bära saneringskostnaderna. Behov fanns för ytterligare bostäder på orten. Ansökan om bidrag till sanering inför bostadsbyggande skickades därför in till Naturvårdsverket våren 2017. Bidrag på 3 037 000 kr beviljades våren 2017. Detta efter justering av bidragssumman för att endast täcka bostäder och parkeringsplatser kopplade till dessa samt justerad värdeökning.
Saneringsåtgärderna genomfördes under 2017. Totalt har ca 20 793 ton massor
transporterats bort från fastigheten för omhändertagande.
Tillsynsvägledning
Arbetet med tillsynsvägledning sker löpande. Mer information om arbetet med tillsynsvägledning kan du läsa om på sidan Pågående och kommande arbete.