Pågående och kommande arbete med förorenade områden

Kommun: Askersund
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 2

Mellan 1860-talet till 1970-talet pågick gruvverksamhet i Åmmeberg. Malm från Zinkgruvan anrikades i Åmmeberg och sanden från anrikningen fylldes ut i Vättern. Den sanden innehåller höga halter zink och bly. Området har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2.

Idag består området av en golfbana, bostadsområden, ett industriområde och en småbåtshamn. Inom området har omfattande miljötekniska markundersökningar genomförts under åren. En fördjupad riskbedömning togs fram av Zinkgruvan Mining AB 2018. Riskbedömningen visade på att det föreligger oacceptabla risker för boende inom verksamhetsområdena Marinan, Hägerön, Gasverket samt Bangården (prioriterade områden). Arbete med att ta fram åtgärdsutredning och riskvärdering för prioriterade områden pågår.

Kommun: Hällefors
Tillsynsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

Bruksområdet där Hellefors sågverk en gång legat har en lång industriell historia. Området har använts för industriändamål sedan 1784. En såg uppfördes på platsen 1862. Timmer doppades i pentaklorfenol för att förhindra blånadssvamp under 1960- och 1970-talet. Sågen avvecklades 1992.

Området är placerat i riskklass 2 enligt MIFO fas 1. 2011 togs prover av sediment i Svartälven utanför området. Proverna visade dioxin i förhöjda halter, vilket tyder på risk för spridning av föroreningar från det före detta sågverket. Miljötekniska undersökningar genomförs på fastigheten under 2019–2023.

Kommun: Karlskoga
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

Höglundagruvan, före detta Utterbäcksgruvan, är ett gammalt gruvhål på Bofors skjutfält. Där har gruvverksamhet bedrivits mellan 1858–1861. Brytningen lämnade efter sig ett cirka 18 meter djupt schakt med en diameter på ungefär 10 meter vid markytan. Gruvhålet har sedan använts för att dumpa bland annat spill- och skäroljerester.

Föroreningarna i Höglundagruvan har länge varit kända. Mellan år 1990 och 2001 har området undersökts och sanerats flera gånger, vilket beskrivs i en ansvarsutredning från 2005. Idag är Höglundagruvan placerad i riskklass 2 enligt MIFO-modellen.

I en ansvarsutredning från 2012 bedömdes Nouryon AB vara ansvariga för fortsatta undersökningar av området. Miljötekniska undersökningar slutfördes under 2022. Granskning av slutrapport pågår.

Kommun: Karlskoga
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen och Karlskoga kommun
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 5

Kilsta industriområde är ett samlingsobjekt med flera olika verksamheter. Inom området fanns ett stålverk med valsverk som startade sin verksamhet i mitten av 1900-talet var i drift i över 35 år. Stålverket har förutom metaller hanterat stora mängder oljeprodukter samt betnings- och ytbehandlingskemikalier. En annan före detta verksamhet hanterade sönderdelad inredning av skrotade bilar, så kallat fluff.

Inom Kilsta industriområde finns utfyllnad med förorenad slagg från stålverket och troligen har stora delar av industriområdet fyllts ut med slagg. Andra delar har fyllts ut med fluff och det finns fortfarande fluff upplagt inom Klistaområdet, även om verksamheten som behandlade materialet har upphört. Inom området finns även äldre deponier.

Kommunen har ansvar för tillsyn på flera av verksamheterna, medan Länsstyrelsen har tillsyn för de föroreningar som är kopplade till stålverket. Länsstyrelsen har påbörjat översyn av tillsynsansvaret inom industriområdet då det på en del av platserna är svårt att skilja på de olika verksamheternas miljöpåverkan. Delar av Länsstyrelsens objekt för tillsyn ligger rent fysisk under kommunens tillsynsobjekt som etablerats ovanpå gamla föroreningar.

Kommun: Askersund
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 3

Träprodukter har impregnerats vid Åsbro Impregnering i ungefär 100 år. I arbetet har bland annat kreosot, kopparvitriol och metallsalter använts. Den långa verksamhetstiden har medfört att ett stort område blivit kraftigt förorenat med PAH, koppar, krom och arsenik. Objektet ligger i samhället Åsbro, norr om Askersund och i anslutning till sjön Tisaren. Sjön används som råvattentäkt för Kumla och Hallsbergs kommuner. Sedimenten i sjön utanför den äldre delen av anläggningen och i Estaboån, är förorenade av kreosot. Intill impregneringsområdet ligger också två områden med sommarstugor. Objektet äldre del har placerats i riskklass 1 medan den nyare delen är placerad i riskklass 2 enligt MIFO fas 2.

Åsbro Impregnering är ett så kallat SFO-objekt (alltså objekt inom Statens Förorenade Områden). Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har i egenskap av företrädare för staten åtagit sig att genomföra undersökningar och åtgärder. Åtgärder som schaktning har utförts på landområdet mellan 2014–2017 samt 2021-2022. Åtgärder som sugmuddring och grävning av förorenade sediment i Tisaren och Estaboån genomfördes under 2021-2022. En sanering av diken genomfördes under hösten 2021. Kvarstår vissa kompletterande undersökningar och eventuella åtgärder i Estaboån och Tisaren.

Återstående arbete efter dessa åtgärder är fler undersökningar och eventuella åtgärder i den centrala och västra delen av nya delen av impregneringsområdet.

Kommun: Nora
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

Orica Sweden AB bedriver främst produktion av civila sprängämnen och tändmedel. Bolagets tidigare verksamhet har orsakat flera förorenade områden som placerats i riskklass 2. Åtgärder har vidtagits av bolaget vid flera av objekten.

Förorening av klorerade alifater, tri-förorening, har påträffats i mark och grundvatten i anslutning till en av byggnaderna. Sedan 2019 renas grundvattnet från tri-föroreningar genom pumpning och kolfiltrering. Metoden valdes på grund av att en fullständig sanering inte är möjlig utifrån föroreningens lokalisering. Bolaget utreder även PFAS-föroreningar som påträffats i anslutning till bolagets brandstation.

Kommun: Ljusnarsberg
Tillsynsmyndighet: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 4

Kaveltorps koppar- och blyverk är belägen centralt i Kopparberg. Verksamheten var aktiv från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Verket smälte malm för att utvinna silver, bly och koppar. Hela området är utfyllt av fyllnadsmassor, som främst består av slagg och annat gruvavfall. Mest fyllnadsmassor finns intill Garphytteån som rinner längs nordöstra sidan av området. Idag finns flerbostadshus byggda ovanpå fyllnadsmassorna.

Undersökningar visar att områdets avfall innehåller höga halter av arsenik, bly, koppar och zink. Objektet har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2.

Åtgärdsförberedande undersökningar har genomförts 2018 till 2022, med SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) som huvudman. Undersökningens resultat visar att efterbehandlingsåtgärder behöver genomföras för att skydda människors hälsa. En ansökan om stadsbidrag för åtgärdsförberedelser vid Kaveltorps koppar- och blyverk har skickats in till Naturvårdsverket att sökas för objektet under 2023.

Kommun: Askersund
Tillsynsmyndighet: Sydnärkes Miljönämnd
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 7

Rönneshytta sågverk drevs från slutet av 1800-talet till 1967. Det var ett av Sveriges största sågverk. Verksamheten blånadsskyddade virket genom doppning. Undersökningar har visat att marken i anslutning till platsen där virket doppats innehåller mycket höga halter dioxin och pentaklorfenol. Även grundvattnet är kraftigt förorenad med klorfenoler. Området ligger intill sjön Multen och används idag som friluftsområde. Objektet har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2.

En schaktsanering genomfördes under 2021-2022. Vid saneringen påträffades höga halter metaller i åtgärdsområdet samt dioxin i ett större område än det ursprungliga åtgärdsområdet. Området med förhöjda metallhaletr har sanerats ner till nivån för mindre känslig markanvädning, MKM, alternativt ner till grundvattenytan. Kvarvarande bidragsmedel i projektet har omfördelats i juni 2023 för att användas till kompletterande åtgärdsförberedelser samt fortsatt saneringsåtgärd i det utökade området med höga dioxinhalter. Kompletterande åtgärdsmedel kommer att sökas under hösten 2023 för fortsatt saneringsåtgärd samt efterföljande miljökontroll.

Kommun: Karlskoga
Tillsynsmyndighet: Tillväxt- och tillsynsförvaltningen, Karlskoga kommun
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 11

Batteriupplag i Karlskoga kommun. Batteriavfallet är endast delvis täckt och väderskyddat, vilket medför fortsatt läckage av föroreningar till mark, dike och Kilstabäcken. Kilstabäcken mynnar uppströms till kommunens dricksvatteninttag. Brandrisk genom självantändning i avfallet har lett till 3 bränder inom området. Kommunen bedriver tillsynsarbete inom området.

Kommun: Lindesberg
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

Teknos AB:s färgindustri är belägen i Vedevåg, norr om Vedevågssjön. Industriområdet angränsar till Borsån, som utgör en del av Arbogaån, vilken mynnar i Vedevågssjön. På platsen har det bedrivits tillverkning av färg och lack sedan början på 1900-talet.

I verksamheten har bland annat lösningsmedel i form av BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylen) använts. Detta har resulterat i att mark och grundvatten i stora delar av industriområdet är kraftigt förorenade av BTEX. Spridning av xylen sker också till Borsån via dräneringsrör och ledningsgravar. Mycket höga halter av xylen har påträffats i sediment vid dräneringsbrunn och förhöjda halter i ytvatten (Borsån) nedströms verksamhetsområdet.

Avfall, i form av färgslam, från verksamheten har fram till 1998 deponerats i fyra deponibassänger direkt öster om industriområdet. Två av bassängerna täcktes med mesakalk på 1980-talet och två är täckta i enlighet med gällande lagstiftning i början på 2000-talet.

Inom industriområdet finns flera förorenade områden som har placerats i riskklass 2 enligt MIFO fas 2.

År 2021 meddelade bolaget att verksamheten skulle läggas ner och en efterbehandlingsplan togs fram. Under 2023 pågår saneringsåtgärder vid fem olika delområden på verksamhetsområdet: före detta toluentanken, före detta pumpstationen, spridningen av BTEX från industriområdet via dräneringsbrunnar, innergården på industriområdet samt grusytan i öster. Förutom saneringsåtgärderna ska bolaget även genomföra en undersökning av de två deponibassänger som är täckta med mesakalk.

Kommun: Örebro
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: -

Inom kvarteret Gasklockan i Örebro kommun har det bedrivits gasproduktion från omkring 1908 till 1980. Flera miljötekniska markundersökningar har genomförts under åren. I fyllnadsmaterial inom området har det påvisats PAH:er (polyaromatiska kolväten), petroleumkolväten samt metaller i halter över Naturvårdsverkets riktvärden för Mindre Känslig Markanvändning, MKM. I grundvattnet har det påträffats petroleumkolväten, PAH:er samt cyanid (tot) i ställvis höga till mycket höga halter. Inför byggnation av ny brandstation har det genomförts avgränsande utredningar inom de delar av gasverksområdet som numera utgör fastighet Gasklockan 16. Under åren 2021 och 2022 har saneringsåtgärder genomförts på Gasklockan 16 inför byggnationen av den nya brandstationen. Ärende pågår kring hantering av restföroreningar.

PFAS är en stor grupp högfluorerade, mycket långlivade och vissa giftiga föreningar med stor spridning i samhället. Arbete med PFAS är högt prioriterat för Länsstyrelsen och flera andra myndigheter i Sverige och regeringsuppdrag finns för arbetet.

Sedan 2019 driver Länsstyrelsen ett tillsynsprojekt för att inventera var PFAS har använts och fortfarande används vid Länsstyrelsens tillsynsobjekt. Projektet ämnar också ta reda på vilka risker det har på människors hälsa och miljön.

Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommunerna med att kartlägga och följa upp förekomsten och spridningen av PFAS i Örebro län. EBH-stödet, Länsstyrelsens databas över förorenade områden, kommer att uppdateras avseende PFAS. Naturvårdsverket har beviljat bidrag för att utföra verifierande provtagningar för PFAS i länet under 2024. Regeringsuppdrag finns för kartläggningsarbetet.

I länet finns ett regionalt nätverk för PFAS-frågor, där kommuner, Länsstyrelsen och regionens Arbets- och miljömedicin deltar och delar erfarenheter.

Länsstyrelsen, andra myndigheter och kommuner arbetar på olika sätt kring förorenade sediment. En ny inventeringsmetodik håller på att tas fram inom regeringsuppdraget om ökad kunskap för åtgärder av förorenade sediment, RUFS. Länsstyrelserna och kommunerna kommer därefter att inventera områden med förorenade sediment. Arbetet kommer att medföra behov av tillsynsvägledning till kommunerna. Arbetet med förorenade sediment fortsätter inom Sedimentsamverkan mellan myndigheter, SESAM.

I och med ökade globala medeltemperaturer kommer extremväder, såsom skyfall och stormar, bli allt vanligare. Detta kan leda till mer översvämningar, ras och skred.

Historiskt så har många miljöfarliga verksamheter bedrivits i anslutning till vatten och verksamheter som gruvor orsakar stora sandmagasin som kan damma över stora områden.

Länsstyrelsen avser att kartlägga misstänkt förorenade områden som ligger nära klimatriskområdet. Detta för att ge bättre prioriteringsunderlag för Länsstyrelsens och kommunernas framtida arbete med förorenade områden.

Länsstyrelsen i Örebro län deltar i ett projekt inom Miljösamverkan Sverige för att ta fram ett nationellt vägledningsmaterial rörande handlingsplaner som verktyg vid tillsyn av förorenade områden. Handlingsplaner är en metod som underlättar arbetet med förorenade områden för verksamheterna. Kunskaperna hos verksamhetsutövarna ökar och det går att få bättre långsiktighet och bättre prioriteringar. För att erhålla mer miljönytta och uppfylla miljömålen krävs mer privatfinansierade åtgärder inom förorenade områden. Målsättningen är att vägledningsmaterialet ska underlätta och påskynda detta arbete.

Projekt pågår för att kartlägga och undersöka föroreningar i Vätterns sediment. Undersökningarna syftar till att få en samlad bild över föroreningssituationen som ett underlag för att kunna prioritera vilka åtgärder som behövs och på vilka platser. Detta för att göra största möjliga nytta för att minska spridningen av föroreningar.

De föroreningar som undersöks i Vättern är organiska föroreningar som till exempel dioxiner, PFAS, TBT och PAH, och metaller som till exempel kvicksilver, koppar och krom.

Undersökningar av bottensediment har genomförts runt hela Vättern under 2023, både i strandnära lägen och i utsjön. En slutrapport kommer att tas fram ochvara klar under våren 2024.

Arbetet är ett samarbete mellan SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, och de fyra länsstyrelserna runt Vättern. Projektet finansieras till största delen av Naturvårdsverket, medan SGU och de medverkande länsstyrelserna bidrar med finansiering inom ramen för egna anslag.

Kommun: Kumla
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen/Myndighetsnämnden Kumla kommun
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 1

Länets största efterbehandlingsobjekt är Kvarntorpsområdet i Kumla kommun. Området är mycket stort och kan delas in i flera delområden med sinsemellan stora olikheter i föroreningsbilden.

I ungefär 20 år bröt staten alunskiffer för oljeframställning inom området. De utvann också olja genom värmebehandling av skiffer in situ. Därtill framställdes ammoniak mellan 1956–1982 inom området.

Det finns än idag pågående verksamheter i området. Det har medfört att området är kraftigt förorenat av organiska föroreningar och tungmetaller. Exempel på föroreningar är PFAS, PCB, PAH, dioxin, arsenik och kadmium. Området blev inventerat och riskklassat enligt MIFO fas 1 av KEMAKTA år 1996. Totalt 35 delområden identifierades, varav 20 objekt placerades i riskklass 1.

Under år 2004 fick SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) i uppdrag att enligt MIFO fas 2 undersöka elva av de 20 riskklass ettorna från Kemaktas undersökning. Detta resulterade i tre rapporter under 2005; en för Kvarntorpshögen, en för grundvattnet och en för markföroreningarna i övrigt. I rapporten om markföroreningarna i övrigt placerades sju av de elva objekten i riskklass 1.

Länsstyrelsen genomförde ansvarsutredningar 2002, 2006 och 2014. Detta i första hand för de objekt som blivit placerade i riskklass 1. Under år 2015–2019 har undersökningar genomförts på vissa av de riskklass 1-objekt där ansvarig saknas. Detta med bidrag från Naturvårdsverket.

Nästa steg är att ansvarsfrågan måste ses över utifrån tidigare ansvarsutredningar, samt om behov finns av eventuell komplettering av dessa.

Kommun: Askersund
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 3

Information om Åsbro impregnering finns under rubriken Pågående arbete

Kommun: Kumla
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

SSAB startade verksamhet i Kvarntorp på 1940-talet. I början var deras tillverkning inriktad mot oljeframställning från alunskiffern. Senare breddades deras produktion mot bland annat ammoniak, svavel och jordbrukskalk. AB Svenska Salpeterverken köpte den del av anläggningen som producerade ammoniak vid årsskiftet 1961/1962.

1974 ändrades firmanamnet till Supra AB. Supra drev anläggningen fram till att den lades ner 1982. Idag heter Supra istället Yara AB. De bedriver verksamhet i bland annat i Köping.

Tidigare utredningar har hittat föroreningar i form av bland annat alifatiska, aromatiska och klorerade kolväten, metaller och dioxiner. Länsstyrelsen har utrett ansvaret för Supra och kommit fram till att Yara AB har ett ansvar att undersöka flera av delobjekten i Kvarntorp. Ansvaret behöver dock granskas för att reda ut exakt vilka objekt Supra/Yara har ett undersöknings- och eventuellt åtgärdsansvar för. Det arbetet planeras till 2024/2025.

Kommun: Askersund
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

Det har funnits ett sågverk i området vid Aspa sedan 1788. Dåvarande Munksjö AB förvärvade sågverket 1918. År 1947 anlades ett impregneringsverk i anslutning till sågen. På området skedde även blånadsskydd av virke genom doppning. Det har även kommit fram information om att ett fåtal tunnor med Bolidensalt ska ha grävts ned i området någon gång under mellan 1962 och1963. Sågverket lades ner 1981.

De undersökningar som gjorts vid sågverket har visat höga halter dioxin, tungmetaller och klorfenoler. Detta framförallt vid doppningen, impregneringen och såghuset. Bolaget tog fram en riskbedömning 2018, som sedan reviderades 2020. Under 2022 arbetade Länsstyrelsen med att ta fram en ansvarsutredning för fortsatta undersökningar och eventuella åtgärder vid Aspa såg. Arbetet med ansvarsutredningen kommer slutföras under 2024.

Kommun: Hällefors
Tillsynsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 11

Sikfors bruk bedrev framställning av järn och stål mellan åren 1631 och 1961. På området har det bland annat funnits en hytta, ett anrikningsverk, ett kolhus och ett träkolningsverk. Sedan drevs demontering för bilar i det gamla kolhuset mellan 1973–2000.

En MIFO fas 2-undersökning har genomförts av hela bruksområdet. Inom bruket finns ett utfyllnadsområde och i den södra delen av utfyllnadsområdet finns en lågpunkt där påtaglig lukt av tjära har noterats. Inom området har också höga halter av långa alifater och PAH-H hittats. Området har förmodligen använts för att deponera tjära eller tjärhaltigt vatten.

Objektet Tjärdammen på området har placerats i riskklass 2 enligt MIFO fas 2. Den förstudie av Tjärdammen som utfördes under 2019 visar att efterbehandling behöver genomföras. Inför 2022 planeras en uppdatering av ansvarsutredningen och att ansöka om bidrag för genomförande av en huvudstudie. Nästa steg är att uppdatera ansvarsutredningen och ansöka om bidrag för en huvudstudie (alternativt kompletterad förstudie). Kommunen har för närvarande inte resurser att driva frågan vidare.

Kommun: Kumla
Tillsynsmyndighet: Myndighetsnämnden, Kumla kommun
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 11

Kvarntorp SSAB är ett större förorenat område med flera mindre objekt. Där framställde Svenska skifferoljeaktiebolaget (SSAB) oljeprodukter och annat ur alunskiffer under perioden 1941–1965. Efter det fortsatte Yxhult med tillverkningen fram till att verksamheten lades ner 1966.

Undersökningar har visat att delar av mark och grundvatten är förorenade med alifatiska och aromatiska kolväten. Det förorenade området har placerats i riskklass 2 efter MIFO fas 2. 2016 genomförde Kumla kommun en förstudie med statliga medel. För att undersöka två hotspotsområden närmare erhölls bidrag för att komplettera förstudien 2018–2019. Resultatet visade att det finns ytterligare behov av fortsatta studier. Kumla kommun har för närvarande inte resurser att driva frågan vidare.

Kommun: Ljusnarsberg
Tillsynsmyndighet: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 11

Gruvverksamhet har bedrivits vid Yxsjöberg från 1700-talet till 1990-talet, med några få avbrott. Bland annat har koppar, beryllium och volfram brutits och anrikats på platsen. Nu finns en vattenfylld gruva och två sandmagasin kvar på platsen.

En efterbehandling av det nya sandmagasinet utfördes 1993 med rötslam och eventuellt även avfall av pappersfiber. Även det gamla sandmagasinet täcktes med rötslam 1994, på grund av damningsproblem. Staten var verksamhetsutövare för gruvverksamheten vid Yxsjöberg. Det statliga bolaget i fråga, alltså AB Statsgruvor, finns dock inte längre kvar då det likviderades 1994.

Undersökningar av det förorenade området har placerat Yxsjöbergs gamla sandmagasin i riskklass 1. Detta främst på grund av den pågående vittringen med läckage av beryllium. Det nya sandmagasinet har istället placerats i riskklass 2 på grund av höga halter volfram. Objekten hotar Nittälven, som är värdefull i det nationella åtgärdsprogrammet för skydd av vatten.

Kontrollprovtagning genomförs enligt kontrollprogram vartannat år. Den senaste provtagningen genomförs under 2020. Kommunen har för närvarande inga planer på att arbeta vidare med detta objekt.

Kommun: Ljusnarsbergs kommun
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

Kisaska är en biprodukt från när svavelsyra tillverkas. Kisaskan har höga halter metaller, bland annat zink, bly, koppar och arsenik. Inom Ahlstrom Ställdalen AB:s industriområde större mängder kisaska hittats. En ansvarsutredning har tagits fram och Bergvik Skog Väst AB har genomfört undersökningar under 2018–2019 för att utreda kisaskans utbredning, mängd och spridning. Spridningen kommer att följas upp under 2021–2023.

Kommun: Ljusnarsberg
Tillsynsmyndighet: Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 11

En sågverksamhet med doppning bedrevs i ungefär 30 år i samhället Silverhöjden. Verksamheten lades ner 1986.

Området med Sågverket ligger intill sjön Södra Hörken, som via en kanal flyter ihop med sjön Norra Hörken. Norra Hörken fungerar idag som källa för dricksvatten för Grängesbergs kommun. Sågverksområdet är öppet och har idag camping och butik på platsen. Permanentboende finns både inom området och nära inpå. Ungefär 700 meter sydost ligger en barkdeponi där bark från verksamheten har deponerats.

Översiktliga undersökningar har gjorts på området och höga halter pentaklorfenol har hittats i både marken och i den angränsande sjön Södra Hörken. Även dioxin har hittats i mycket höga halter i marken och sjöns sediment, vilket tyder på en pågående spridning.

Det förorenade området har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Nästa steg är att ta fram en ansvarsutredning och eventuellt föreläggande om undersökning av marken planeras. Kommunen har för närvarande inte resurser att driva frågan vidare.

Kommun: Örebro
Tillsynsmyndighet: Miljönämnden, Örebro kommun
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 11

Vallby kvarn har bedrivit kvarnverksamhet och betning av utsäde mellan 1940 och 1960-talet. Vid betning behandlades utsädet med ett kvicksilverhaltigt medel kallat Panogen.

Idag används kvarnbyggnaden som bostadshus. Fastigheten ligger inom ett vattenskyddsområde för dricksvatten.

Under 2017 genomfördes en miljöteknisk undersökning med statliga medel. Tillsynsmyndigheten placerade området i riskklass 2 eftersom fastigheten används som permanentboende, och för att kvicksilverhalter över Naturvårdsverkets riktvärde för ”känslig markanvändning” har påträffats. Under 2022 och 2023 genomförs kompletterande provtagningar och en riskbedömning. Det är klarlagt att det finns ett åtgärdsbehov.

Kommun: Ljusnarsberg
Tillsynsmyndighet. Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 9

Kommunen planerar att bygga om en tidigare skola i centrala Kopparberg till seniorbostäder. I samband med miljötekniska undersökningar i detaljplaneprocessen påträffades dock höga metallhalter i marken, främst bly. Marken har stora mängder fyllnadsmassor från gruvindustrin, både ytligt och på större djup.

Tillsynsmyndigheten (kommunen) har genomfört en ansvarsutredning som visar att ansvar saknas. Området har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Naturvårdsverket beslutade om om bidrag för en huvudstudie under 2021. Huvudstudie genomfördes under 2021–2022. Kommunen avser att ansöka om bidrag för åtgärdsförberedelser.

Kommun: Hällefors
Tillsynsmyndighet: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 6

När Silvergruvans vaskverk sanerades, noterades vasksand med höga halter arsenik på åtminstone en bostadsfastighet i samhället Silvergruvan. 2010 gjordes därför en undersökning motsvarande MIFO fas 2 på några fastigheter, varpå arsenik över Naturvårdsverkets generella riktvärde för ”känslig markanvändning” upptäcktes. På flera fastigheter har även halter över ”mindre känslig markanvändning” hittats. Utöver arsenik har även höga halter kadmium, bly och zink påträffats på fastigheterna.

När områdets brunnsvatten analyserades hittades förhöjda metallhalter, bland annat arsenik, på flera ställen. De förhöjda arsenikhalterna fanns dock uteslutande i de bergborrade brunnarna.

Mellan 2012–2013 genomfördes en huvudstudie, som sedan kompletterades 2015. Det finns dock fortfarande oklarheter beträffande mängd och utbredning av föroreningarna, samt valda åtgärdsmetoder. Innan man kan gå vidare med dessa frågor måste dock problemet med det förorenade brunnsvattnet lösas. Arbete hur vattenförsörjningen ska lösas i samhället pågår för närvarande.

Kommun: Nora
Tillsynsmyndighet: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 10

Verksamhet vid Stribergs sågverk bedrevs från tidigt 1920-tal till 1975. Vid sågverket blånadsskyddades virke genom doppning i ett pentaklorfenolpreparat, innehållande dioxiner. Genomförda undersökningar visar på ställvis kraftigt förhöjda halter av klorfenoler och dioxiner i mark och grundvatten samt i sediment i recipient nedströms sågverket. Spridning av dioxin sker från sågverksområdet till Ringshyttebäcken och Dammsjön.

En boende finns inom området och tre bostäder ligger strax intill. I närheten ligger även en badplats. Den förstudie som genomförts visar att dioxiner finns i höga halter. Därför utgör området en mycket stor risk och har placerats i riskklass 1.

Under åren 2009 och 2010 genomfördes en huvudstudie vid sågverket med hjälp av utredningsbidrag från Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har under 2023 beviljat bidrag till fastighetsvärdering och handlägger inskickad ansökan om åtgärdsförberedelser.

Prioriteringsnivå: 4

Åtgärdsförberedande undersökningar pågår vid det här förorenade området just nu. Se under Pågående åtgärder.

Prioriteringsnivå: 8

Mellringe Blomsterodling var i drift i mitten av 1900-talet. Under den tiden har stora mängder bekämpningsmedel använts inom verksamheten. Marken där blomsterodlingen låg är idag en park nära både en grundskola och ett bostadsområde. I området har förhöjda halter metaller och bekämpningsmedel påträffats. I enlighet med MIFO fas 2 är därför det här objektet placerat i riskklass 1. Miljötekniska undersökningar har genomförts vid Mellringe blomsterodling med statliga bidragsmedel under 2019 till 2022. En ansökan om bidrag för saneringsåtgård planeras att sökas för objektet under 2024-2025.

Kommun: Karlskoga
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

Långsjön är en naturlig skogssjö inom Bofors skjutfält. I sjön deponerades industriavfall mellan 1954–1993. Under perioden dumpades ungefär 1066 ton explosivämnen, tändmedel, pyrotekniska varor, gastuber, ammunition, krut, skrot och andra kemikalier. Långsjöns föroreningar består av tungmetaller, främst kvicksilver och bly men även arsenik, koppar och nickel. I sjöns översta lager med sediment finns en hög halt kvicksilver. Området har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2.

I en ansvarsutredning från 2012 bedömdes Nouryon AB vara ansvariga för fortsatta undersökningar av området. Miljötekniska undersökningar har genomförts vid objektet under 2022.

Genomförda miljötekniska undersökningar visar att spridning till omgivningen i nuläget inte innebär behov av någon saneringsåtgärd. För att kontrollera eventuella förändringar över tid gällande spridning av föroreningar från Långsjön, planeras uppföljande undersökningar ske inom en 10-årsperiod.

Kommun: Karlskoga
Tillsynsmyndighet: Myndighetsnämnden, Karlskoga kommun
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 11

Vid Bofors Trä bedrevs tryckimpregnering av virke från 1970-talet och en bit in på 1980-talet. Vid impregneringen användes ett så kallat CCA-medel. Detta medel innehöll krom, koppar och arsenik. När medlet spillts och droppat har delar av området blivit kraftigt förorenat.

Det förorenade området har placerats riskklass 1 enligt MIFO fas 2. När en huvudstudie genomfördes påträffades höga halter arsenik i anslutning till platsen där impregneringen utförts. Även prover från grundvattnet visar höga halter arsenik, men även krom. Arsenikhalterna vid platsen för impregnering bedöms vara akuttoxiska. Även halten arsenik på andra delar av området kan utgöra en risk för människors hälsa. Trots att spridningen till Svartälven bedöms vara försumbar, motiverar hälsoriskerna att åtgärder utförs.

Det är Karlskoga kommun och deras tillväxt- och tillsynsnämnd som är tillsynsmyndighet. En ansvarsutredning har tagits fram och den visar på ett delat ansvar, där tomträttsägarna har ett visst ansvar för att bekosta en sanering av området. För att fastställa kostnadsfördelningen behövs dock fortsatta diskussioner med såväl tomträttsägarna som Naturvårdsverket. Någon tidplan för fortsatt arbete med objektet har ännu inte tagits fram.

Örebro län har många gruvor och gruvområden som är placerade i riskklass 1 och 2. Gruvområdena är ofta komplexa och stora. Även ansvaret kan vara svårt att utreda i vissa fall. Länsstyrelsen ser därför ett behov av att få bättre kunskap om länets gruvområden, riskerna med dessa och hur vi ska gå vidare med vårt arbete. Under 2024 planerar Länsstyrelsen att genomföra ett projekt för att öka kunskapen och ta fram strategier för att undersöka och åtgärda de mest prioriterade gruvområdena i länet.

Projektet avser att skapa ett bättre prioriteringsunderlag för Länsstyrelsens och kommunernas fortsatta arbete med förorenade gruvområden.