Pågående och kommande arbete med förorenade områden

Undersökningar av bottensediment genomfördes runt hela Vättern under 2023, både i strandnära lägen och i utsjön. Arbetet har genomförts genom ett samarbete mellan SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, och de fyra länsstyrelserna runt Vättern. Projektet har till största delen finansierats av Naturvårdsverket, medan SGU och de medverkande länsstyrelserna bidrar med finansiering inom ramen för egna anslag.

De föroreningar som undersökts är organiska föroreningar som till exempel dioxiner, PFAS, TBT och PAH samt metaller som till exempel kvicksilver, koppar och krom. Resultaten visar att de högsta halterna av föroreningarna finns i sediment närmare land och ofta tydligt kopplade till verksamheter på land. Utsjösediment visar generellt lägre halter föroreningar, dock har PFAS-ämnen ett avvikande mönster med höga och i regel jämna halter i utsjösediment. I Örebro län syns en tydlig påverkan på sediment av gruvverksamhet i norr och vid Askersund finns bland annat en påverkan av båtbottenfärger.

Länsstyrelserna runt Vättern har riskklassat provtagna sediment, utifrån erhållna provtagningsresultat. Samtliga sedimentområden i Örebro län har tilldelats riskklass 1 eller riskklass 2.

Kommun: Askersund
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 2

Mellan 1860-talet till 1970-talet pågick gruvverksamhet i Åmmeberg. Malm från Zinkgruvan anrikades i Åmmeberg och sanden från anrikningen fylldes ut i Vättern. Den sanden innehåller höga halter zink och bly. Området har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2.

Idag består området av en golfbana, bostadsområden, ett industriområde och en småbåtshamn. Inom området har omfattande miljötekniska markundersökningar genomförts under åren. En fördjupad riskbedömning togs fram av Zinkgruvan Mining AB 2018. Riskbedömningen visade på att det föreligger oacceptabla risker för boende inom verksamhetsområdena Marinan, Hägerön, Gasverket samt Bangården (prioriterade områden). Arbete med att ta fram åtgärdsutredning och riskvärdering för prioriterade områden avslutades under 2025. Under 2026 har Länsstyrelsen påbörjat arbetet med att utreda och bedöma vem/vilka som är ansvariga för att genomföra och bekosta föreslagna saneringsåtgärder.

Genomförda miljötekniska markundersökningar i närområdet kring Vielle Montagnes historiska verksamhet i Åmmeberg har visat förekomst av förhöjda metallhalter av bland annat bly och zink över mindre känslig markanvändning. Föroreningarna härstammar troligtvis från damning från tidigare verksamhet. Den MIFO fas 2-undersökning som genomfördes under 2025 visade på en damningsproblematik i en 800 m radie från Vielle Montagnes historiska verksamhetsområde. Arbete med damningsproblematiken fortsätter via tillsynen.

Kommun: Hällefors
Tillsynsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

Bruksområdet där Hellefors sågverk en gång legat har en lång industriell historia. Området har använts för industriändamål sedan 1784. En såg uppfördes på platsen 1862. Timmer doppades i pentaklorfenol för att förhindra blånadssvamp under 1960- och 1970-talet. Sågen avvecklades 1992.

Ett flertal miljötekniska undersökningar har genomförts på fastigheten sedan 2019. Undersökningarna har visat att det förekommer mycket höga halter av dioxiner inom delområdet "doppkarsområdet" och att sedimenten utanför delområdet är kraftigt förorenat av tungmetaller och dioxin. Under 2026 genomförs kompletterande undersökningar för att avgränsa föroreningarna i sedimenten.

Kommun: Lindesberg
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

Teknos AB:s färgindustri är belägen i Vedevåg, några km söder om LIndesbergn Industriområdet angränsar till Borsån, som utgör en del av Arbogaån, vilken mynnar i Vedevågssjön. På platsen har det bedrivits tillverkning av färg och lack sedan början på 1900-talet.

Verksamheten har använt lösningsmedel i form av BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylen). Detta har resulterat i att mark och grundvatten i stora delar av industriområdet är kraftigt förorenade av BTEX. Spridning av xylen skedde även till Borsån via dräneringsrör och ledningsgravar.

År 2021 meddelade bolaget att verksamheten skulle läggas ner och en efterbehandlingsplan togs fram. Under 2023-2024 genomfördes saneringsåtgärder vid stora delar av industriområdet och spridningen av BTEX från industriområdet via dräneringsbrunnar åtgärdades. Saneringen färdigställdes under 2024.

Cirka 12 000 ton förorenad jord har schaktats upp och transporterats till NG Nordic AB och cirka 600 m³ vatten har renats. Restföroreningar finns dock kvar, främst på innergården och längs med fasaderna av fabriksbyggnaderna.

Avfall i form av färgslam har deponerats i fyra deponibassänger i skogsområde öster om färgfabriken. En undersökning genomfördes under 2024-2025 för att undersöka tätskiktet på två av deponibassängerna som endast täckts med mesakalk. Övriga två bassänger är avslutade i slutet av 1990-talet och sluttäcktes enligt beslut från Länsstyrelsen. Undersökningen visade att deponibassängerna saknar tätskikt och att föroreningar kan spridas från platsen via vatten. Kompletterande undersökningar gällande avrinning och spridningspotential genomförs under hösten 2026.

Under 2025-2026 har bolaget genomfört sedimentundersökningar i Borsån. Resultaten visar på påverkade sediment både uppströms och nedströms verksamheten. Sedimenten är framför allt förorenade av PAH:er men också av xylen.

Kommun: Karlskoga
Tillsynsmyndighet: Tillväxt- och tillsynsförvaltningen, Karlskoga kommun
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 5

Fastighet där tidigare verksamhet med sortering av batterier och lagring av black mass har upphört utan att batterierna har tagits om hand. Detta har medfört att batterier blivit kvar på fastigheten, objektet kallas därmed för batteriupplag. Batterierna lagras mestadels utomhus och endast delvis täckt och väderskyddat. Det medför läckage av föroreningar till mark, dagvatten, grundvatten, sediment, dike och Kilstabäcken. Föroreningar har konstaterats genom provtagning. Kilstabäcken mynnar uppströms till kommunens dricksvattenintag. Brandrisk genom självantändning i avfallet har lett till tre bränder i de lagrade batterierna. Efter att batterierna har kvarlämnat, har viss sortering genomförts. Bland annat har El-Kretsen och Cirba Solutions sorterat ut och paketerat om en del batterier. Ansvaret för alla batterier och uppkomna föroreningar är inte helt klarlagt. Kommunen bedriver tillsynsarbete inom området.

Kommunen har beviljats bidrag från Naturvårdsverket ur Kadmiumfonden för fortsatt hantering, sortering, ompaketering och bortforsling av avfall från nickelkadmiumbatterier.

Under 2025 genomfördes verifierande provtagning av PFAS i området.

Länsstyrelsen har sökt bidrag för ansvarsutredningar med särskilda skäl, för de föroreningar som uppkommit.

Kommun: Nora
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

Orica Sweden AB bedriver främst produktion av civila sprängämnen och tändmedel. Bolagets tidigare verksamhet har orsakat flera förorenade områden som placerats i riskklass 2. Åtgärder har vidtagits av bolaget vid flera av objekten i form av rivningar och schaktsanering.

Förorening av klorerade alifater, tri-förorening, har påträffats i mark och grundvatten i anslutning till en av byggnaderna. Sedan 2019 renas grundvattnet från tri-föroreningar genom pumpning och kolfiltrering. Metoden valdes på grund av att en fullständig sanering inte är möjlig utifrån föroreningens lokalisering. Bolaget utreder under 2025-2026 PFAS-föroreningar som påträffats i anslutning till bolagets brandstation.

Kommun: Ljusnarsberg
Tillsynsmyndighet: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 4

Kaveltorps koppar- och blyverk är belägen centralt i Kopparberg. Verksamheten var aktiv från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Verket smälte malm för att utvinna silver, bly och koppar. Hela området är utfyllt av fyllnadsmassor, som främst består av slagg och annat gruvavfall. Mest fyllnadsmassor finns intill Garphytteån som rinner längs nordöstra sidan av området. Idag finns flerbostadshus byggda ovanpå fyllnadsmassorna.

Undersökningar visar att områdets avfall innehåller höga halter av arsenik, bly, koppar och zink. Objektet har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2.

Åtgärdsförberedande undersökningar har genomförts 2018-2022, med SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) som huvudman. Undersökningens resultat visar att efterbehandlingsåtgärder behöver genomföras för att skydda människors hälsa. Kompletterande åtgärdsförberedelser har genomförts under 2023-2026. En ansökan om statligt stöd för kommande åtgärder har inkommit till Länsstyrelsen och handläggning pågår.

Kommun: Askersund
Tillsynsmyndighet: Sydnärkes Miljönämnd
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 10

Rönneshytta sågverk drevs från slutet av 1800-talet till 1967. Det var ett av Sveriges största sågverk. Verksamheten blånadsskyddade virket genom doppning. Undersökningar har visat att marken i anslutning till platsen där virket doppats innehåller mycket höga halter dioxin och pentaklorfenol. Även grundvattnet är kraftigt förorenad med klorfenoler. Området ligger intill sjön Multen och används idag som friluftsområde. Objektet har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2.

En schaktsanering genomfördes under 2021-2022. Vid saneringen påträffades höga halter metaller i åtgärdsområdet samt dioxin i ett större område än det ursprungliga åtgärdsområdet. Området med förhöjda metallhalter har sanerats ner till nivån för mindre känslig markanvändning, MKM, alternativt ner till grundvattenytan. Kvarvarande bidragsmedel i projektet har omfördelats för att användas till kompletterande åtgärdsförberedelser samt fortsatt saneringsåtgärd i det utökade området med höga dioxinhalter.

Våren 2025 tog Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) över huvudmannaskapet från Askersunds kommun. SGU har genomfört kompletterande undersökningar under hösten 2025. Slutrapport inkom 2026.

Kommun: Nora
Tillsynsmyndighet: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 9

Verksamhet vid Stribergs sågverk bedrevs från tidigt 1920-tal till 1975. Vid sågverket blånadsskyddades virke genom doppning i ett pentaklorfenolpreparat, innehållande dioxiner. Genomförda undersökningar visar på ställvis kraftigt förhöjda halter av klorfenoler och dioxiner i mark och grundvatten samt i sediment i recipient nedströms sågverket. Spridning av dioxin sker från sågverksområdet till Ringshyttebäcken och Dammsjön.

Strax intill området ligger tre bostäder och en sjö. Genomförd förstudie visar att dioxiner finns i höga halter inom det före detta sågverksområdet. Därför utgör området en mycket stor risk och har placerats i riskklass 1.

Under åren 2009 och 2010 genomfördes en huvudstudie vid sågverket med hjälp av utredningsbidrag från Naturvårdsverket. Fastighetsvärdering genomfördes för området med stöd av bidragsmedel under 2023. Under 2024-2026 genomförs åtgärdsförberedande undersökningar, för att därefter gå vidare med en ansökan om statliga medel för att kunna genomföra saneringsåtgärder. Enligt nuvarande planering ska en ansökan skickas in till Naturvårdsverket i början av 2027.

Kommun: Örebro
Tillsynsmyndighet: Miljönämnden, Örebro kommun
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 11

Vallby kvarn har bedrivit kvarnverksamhet och betning av utsäde från 1940-taleet in på 1960-talet. Vid betning behandlades utsädet med ett kvicksilverhaltigt medel kallat Panogen, vilket har förorenat platsen.

Idag används kvarnbyggnaden som bostadshus. Fastigheten ligger inom ett vattenskyddsområde för dricksvatten.

Genom provtagningar har föroreningar konstaterats i närheten av den gamla kvarnen. Under hösten 2026 genomförs en schaktsanering, där ytliga föroreningar tas bort, där det är möjligt. Bedömning har gjorts att förorening intill en väg och vid skyddsvärt träd kan kvarlämnas. Arbetet bekostas med statliga medel.

Kommun: Örebro
Tillsynsmyndighet: Örebro kommun
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 3

Området är ett samlingsobjekt för Örebro flygplats och två brandövningsplatser. Mycket höga halter PFAS har påträffats i mark, yt- och grundvatten vid och kring två brandövningsplatser samt terminalområdet vid Örebro flygplats. Halten PFAS23 i grundvatten uppgår till cirka 12 miljoner ng/l och i ytvatten påvisas halter av PFAS SLV 11 på 8 300 ng/l. Objekten har av tillsynsmyndigheten klassats om till riskklass 1, mycket stor risk för människors hälsa eller miljön.

Marktekniska undersökningar och hydrogeologiska undersökningar pågår i området. Örebro Flygplats har egenkontrollprogram för dag- och ytvatten för PFAS för påverkansområdet. Flera ärenden om utredningar och åtgärder pågår. Grävförbud råder på flera platser i området. En akutreningsanläggning är i drift för att rena vattenflödet från brandövningsplats ut till Svartån. Undersökning och provtagning sker av brunn/betongkonstruktion nära brandövningsplatserna med mycket höga PFAS-halter i vattnet. Arbete pågår kring åtgärder som installation av brunnsfilter i dagvattenbrunnar, skydd av golvytor och utredning av nytt fördröjningsmagasin för dagvatten.

Kommun: Karlskoga
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen och Karlskoga kommun
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 7

Kilsta industriområde är ett samlingsobjekt med flera olika förorenade områden. Inom området fanns ett stålverk med valsverk som startade sin verksamhet i mitten av 1900-talet i området och var i drift i över 35 år. Stålverket har förutom metaller hanterat stora mängder oljeprodukter samt betnings- och ytbehandlingskemikalier. Inom industriområdet finns äldre industridepioner, högar med slagg och delar av området har även fyllts ut med slaggen.

Efter att stålverket lades ner har andra verksamheter bedrivits inom industriområdet. En verksamhet hanterade sönderdelad inredning av skrotade bilar, så kallat fluff. Stora högar med fluff finns kvar från verksamheten och delar av området har fyllts ut med fluff. Verksamheten som hanterat fluff har lagts ned och gått i konkurs. Under 2025 har delar av det deponerade fluff-materialet omhändertagits tack vare ett civilrättsligt avgörande mellan fastighetsägarna och de tidigare verksamhetsutövarna.

Tillsynen över föroreningarna i området är uppdelad mellan kommunen och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn över föroreningar kopplade till till stålverket. Kommunen har ansvar för tillsyn över områden med fluff, pågående verksamheter och övriga föroreningar som inte är kopplade till stålverket.

Delar av Länsstyrelsens objekt för tillsyn ligger rent fysisk under kommunens tillsynsobjekt som etablerats ovanpå gamla föroreningar. Länsstyrelsen har påbörjat översyn av tillsynsansvaret inom industriområdet, då det på en del av platserna är svårt att skilja på de olika verksamheternas miljöpåverkan.

Inom Kilsta industriområde har provtagning av PFAS genomförts under 2024 med bidrag från Naturvårdsverket. Undersökningen påvisade PFAS i ytvatten och grundvatten.

PFAS är en stor grupp högfluorerade, mycket långlivade och vissa giftiga föreningar med stor spridning i samhället. Arbete med PFAS är högt prioriterat för Länsstyrelsen och flera andra myndigheter i Sverige. Regeringsuppdrag finns för arbetet.

Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommunerna med att kartlägga, inventera och följa upp förekomsten och spridningen av PFAS i Örebro län. EBH-stödet, Länsstyrelsens databas över förorenade områden, uppdateras löpande avseende PFAS.

Naturvårdsverket har beviljat bidrag för att utföra verifierande provtagningar för PFAS i länet. Under 2024 provtogs åtta områden, 2025 provtogs 50 områden och under 2026 provtas ytterligare 20 områden i länet. Resultatet ger Länsstyrelsen och kommunerna underlag och prioriteringsstöd för fortsatt arbete med inventering, utredning och åtgärder. Inför 2027 har Länsstyrelsen ansökt om PFAS-provtaging för 10 områden i länet.

I länet finns ett regionalt nätverk för PFAS-frågor, där kommuner, Länsstyrelsen, Örebro Universitet och regionens Arbets- och miljömedicin deltar och delar erfarenheter.

I länet har det genomförts verifierande provtagning i misstänkt förorenade sediment på fem platser under 2026. Områden nära Örebro stad och fritidsbåtshamnar var i fokus vid urvalet av lokaler. Arbetet genomförs med hjälp av bidrag beviljad av Naturvårdsverket. Inför 2027 har bidrag sökts för provtagning av förorenade sediment vid ytterligare fem områden.

SGI presenterade i slutet av 2024 en ny inventeringsmetodik för förorenade sediment. Länsstyrelsen i Örebro län har under 2025 och 2026 jobbat med att konkretisera och förtydliga inventeringsmetodiken samt tagit fram en inventeringsblankett att fylla i. Länsstyrelsen har fortsatt sitt arbete med inventering enligt Fas 1 under 2026.

Det nationella samarbetet med förorenade sediment fortsätter inom Sedimentsamverkan mellan myndigheter, SESAM.

Kommun: Kumla
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen/Myndighetsnämnden Kumla kommun
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 1

Länets största efterbehandlingsobjekt är Kvarntorpsområdet i Kumla kommun. Området är mycket stort och kan delas in i flera delområden med sinsemellan stora olikheter i föroreningsbilden.

I ungefär 20 år bröt staten alunskiffer för oljeframställning inom området. De utvann också olja genom värmebehandling av skiffer in situ. Därtill framställdes ammoniak mellan 1956–1982 inom området. Det finns än idag pågående verksamheter i området.

De olika verksamheterna har medfört att området är kraftigt förorenat av organiska föroreningar och tungmetaller. Exempel på föroreningar är PFAS, PCB, PAH, dioxin, arsenik och kadmium. Området blev inventerat och riskklassat enligt MIFO fas 1 av KEMAKTA år 1996. Totalt 35 delområden identifierades, varav 20 objekt placerades i riskklass 1.

Under år 2004 fick SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) i uppdrag att enligt MIFO fas 2 undersöka elva av de 20 riskklass ettorna från Kemaktas undersökning. Detta resulterade i tre rapporter under 2005; en för Kvarntorpshögen, en för grundvattnet och en för markföroreningarna i övrigt. I rapporten om markföroreningarna i övrigt placerades sju av de elva objekten i riskklass 1.

Länsstyrelsen genomförde ansvarsutredningar 2002, 2006 och 2014. Detta i första hand för de objekt som blivit placerade i riskklass 1. Under år 2015–2019 har undersökningar genomförts på vissa av de riskklass 1-objekt där ansvarig saknas. Detta med bidrag från Naturvårdsverket.

Nästa steg är att ansvarsfrågan måste ses över ytterligare utifrån tidigare ansvarsutredningar, samt om behov finns av eventuell komplettering av dessa. Tillsyn pågår på pågående verksamheter. Nedlagda verksamheter i Kvarntorpsområdet som är högst prioriterade att arbeta med är bland annat SSAB, Supra AB, Ljungströmsfältet, Oljeberget och Ytongbanan. Nedan beskrivs några prioriterade objekt i området.

Kommun: Kumla
Tillsynsmyndighet: Myndighetsnämnden, Kumla kommun
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 1, ingår i Kvarntorp samlingsobjekt

Svenska skifferbolaget (SSAB) påbörjade sin verksamhet i Kvarntorp i början av 1940-talet med att framställa oljeprodukter och annat ur alunskiffer. Senare breddades deras produktionen mot bland annat ammoniak, svavel och jordbrukskalk för att sedan knoppas av. SSAB var verksamt under perioden 1941–1965. Därefter fortsatte Yxhult med tillverkningen fram till att verksamheten lades ner 1966.

Delar av mark och grundvatten är förorenade med alifatiska och aromatiska kolväten och har riskklass 2 enligt MIFO fas 2. År 2016 genomförde Kumla kommun en förstudie med statliga medel. För att undersöka två hotspotsområden närmare erhölls bidrag för att komplettera förstudien 2018–2019. Resultatet visade att det finns ytterligare behov av fortsatta studier. Kumla kommun har för närvarande inte resurser att driva frågan vidare.

Kommun: Kumla
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 1, ingår i Kvarntorp samlingsobjekt

AB Svenska Salpeterverken köpte den del av SSAB:s anläggningn som producerade ammoniak vid årsskiftet 1961/1962. Bolaget bytte år 1974 namn till Supra AB och drev verksamheten fram tillst den lades ner år 1982. Supra har sedan dess bytt namn till Yara AB och har pågående verksamhet i bland annat i Köping.

Vid flera av de områden i Kvarntorp där Supra bedrev sin verksamhet har föroreningar som alifatiska, aromatiska och klorerade kolväten, metaller och dioxiner påträffats. Länsstyrelsen har utrett ansvaret för Supra och kommit fram till att Yara AB har ett ansvar att undersöka och eventuellt åtgärda områden i Kvarntorp som förorenats på grund av Supras verksamhet. Hur stort Yara AB:s ansvar är, och vilka områden som ansvaret innefattar behöver dock utredas.

Kommun: Askersund
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

Det har funnits ett sågverk i området vid Aspa sedan 1788. Dåvarande Munksjö AB förvärvade sågverket 1918. År 1947 anlades ett impregneringsverk i anslutning till sågen. På området skedde även blånadsskydd av virke genom doppning. Det har även kommit fram information om att ett fåtal tunnor med Bolidensalt ska ha grävts ned i området någon gång under mellan 1962 och1963. Sågverket lades ner 1981.

De undersökningar som gjorts vid sågverket har visat höga halter dioxin, tungmetaller och klorfenoler. Detta framförallt vid doppningen, impregneringen och såghuset. Bolaget tog fram en riskbedömning 2018, som sedan reviderades 2020. Under 2022 arbetade Länsstyrelsen med att ta fram en ansvarsutredning för fortsatta undersökningar och eventuella åtgärder vid Aspa såg. Arbetet med ansvarsutredningen kommer slutföras under 2027.

Kommun: Hällefors
Tillsynsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 11

Sikfors bruk bedrev framställning av järn och stål mellan åren 1631 och 1961. På området har det bland annat funnits en hytta, ett anrikningsverk, ett kolhus och ett träkolningsverk. Sedan drevs demontering för bilar i det gamla kolhuset mellan 1973–2000.

En MIFO fas 2-undersökning har genomförts av hela bruksområdet. Inom bruket finns ett utfyllnadsområde och i den södra delen av utfyllnadsområdet finns en lågpunkt där påtaglig lukt av tjära har noterats. Inom området har också höga halter av långa alifater och PAH-H hittats. Området har förmodligen använts för att deponera tjära eller tjärhaltigt vatten.

Objektet Tjärdammen på området har placerats i riskklass 2 enligt MIFO fas 2. Den förstudie av Tjärdammen som utfördes under 2019 visar att efterbehandling behöver genomföras. Inför 2022 planeras en uppdatering av ansvarsutredningen och att ansöka om bidrag för genomförande av en huvudstudie. Nästa steg är att uppdatera ansvarsutredningen och ansöka om bidrag för en huvudstudie (alternativt kompletterad förstudie). Kommunen har för närvarande inga planer på att arbeta vidare med detta objekt.

Kommun: Ljusnarsberg
Tillsynsmyndighet: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 11

Gruvverksamhet har bedrivits vid Yxsjöberg från 1700-talet till 1990-talet, med några få avbrott. Bland annat har koppar, beryllium och volfram brutits och anrikats på platsen. Nu finns en vattenfylld gruva och två sandmagasin kvar på platsen.

En efterbehandling av det nya sandmagasinet utfördes 1993 med rötslam och eventuellt även avfall av pappersfiber. Även det gamla sandmagasinet täcktes med rötslam 1994, på grund av damningsproblem. Staten var verksamhetsutövare för gruvverksamheten vid Yxsjöberg. Det statliga bolaget i fråga, alltså AB Statsgruvor, finns dock inte längre kvar då det likviderades 1994.

Undersökningar av det förorenade området har placerat Yxsjöbergs gamla sandmagasin i riskklass 1. Detta främst på grund av den pågående vittringen med läckage av beryllium. Det nya sandmagasinet har istället placerats i riskklass 2 på grund av höga halter volfram. Objekten hotar Nittälven, som är värdefull i det nationella åtgärdsprogrammet för skydd av vatten.

Kontrollprovtagning genomförs enligt kontrollprogram vartannat år. Den senaste provtagningen genomfördes under 2020. Kommunen har för närvarande inga planer på att arbeta vidare med detta objekt.

Kommun: Ljusnarsbergs kommun
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

Kisaska är en biprodukt från när svavelsyra tillverkas. Kisaskan har höga halter metaller, bland annat zink, bly, koppar och arsenik. Inom Ahlstrom Ställdalen AB:s industriområde större mängder kisaska hittats. En ansvarsutredning har tagits fram och Bergvik Skog Väst AB har genomfört undersökningar under 2018–2019 för att utreda kisaskans utbredning, mängd och spridning. Spridningen kommer att följas upp.

Kommun: Ljusnarsberg
Tillsynsmyndighet: Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 11

En sågverksamhet med doppning bedrevs i ungefär 30 år i samhället Silverhöjden. Verksamheten lades ner 1986.

Området med Sågverket ligger intill sjön Södra Hörken, som via en kanal flyter ihop med sjön Norra Hörken. Norra Hörken fungerar idag som källa för dricksvatten för Grängesbergs kommun. Sågverksområdet är öppet och har idag camping och butik på platsen. Permanentboende finns både inom området och nära inpå. Ungefär 700 meter sydost ligger en barkdeponi där bark från verksamheten har deponerats.

Översiktliga undersökningar har gjorts på området och höga halter pentaklorfenol har hittats i både marken och i den angränsande sjön Södra Hörken. Även dioxin har hittats i mycket höga halter i marken och sjöns sediment, vilket tyder på en pågående spridning.

Det förorenade området har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Nästa steg är att ta fram en ansvarsutredning och eventuellt föreläggande om undersökning av marken planeras. Kommunen har för närvarande inga planer på att arbeta vidare med detta projekt.

Kommun: Karlskoga
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Ansvarig finns: Ja
Prioriteringsnivå: 11

Långsjön är en naturlig skogssjö inom Bofors skjutfält. I sjön deponerades industriavfall mellan 1954–1993. Under perioden dumpades ungefär 1066 ton explosivämnen, tändmedel, pyrotekniska varor, gastuber, ammunition, krut, skrot och andra kemikalier. Långsjöns föroreningar består av tungmetaller, främst kvicksilver och bly men även arsenik, koppar och nickel. I sjöns översta lager med sediment finns en hög halt kvicksilver. Området har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2.

I en ansvarsutredning från 2012 bedömdes Nouryon AB vara ansvariga för fortsatta undersökningar av området. Miljötekniska undersökningar har genomförts vid objektet under 2022.

Genomförda miljötekniska undersökningar visar att spridning till omgivningen i nuläget inte innebär behov av någon saneringsåtgärd. För att kontrollera eventuella förändringar över tid gällande spridning av föroreningar från Långsjön, planeras uppföljande undersökningar ske inom en 10-årsperiod.

Kommun: Ljusnarsberg
Tillsynsmyndighet. Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 8

Kommunen planerar att bygga om en tidigare skola i centrala Kopparberg till seniorbostäder. I samband med miljötekniska undersökningar i detaljplaneprocessen påträffades dock höga metallhalter i marken, främst bly. Marken har stora mängder fyllnadsmassor från gruvindustrin, både ytligt och på större djup.

Tillsynsmyndigheten (kommunen) har genomfört en ansvarsutredning som visar att ansvar saknas. Området har placerats i riskklass 1 enligt MIFO fas 2. Naturvårdsverket beslutade om om bidrag för en huvudstudie under 2021. Huvudstudie genomfördes under 2021–2022. Kommunen har ansökt om bidrag för åtgärdsförberedelser.

Kommun: Hällefors
Tillsynsmyndighet: Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen
Ansvarig finns: Nej
Prioriteringsnivå: 6

När Silvergruvans vaskverk sanerades, noterades vasksand med höga halter arsenik på åtminstone en bostadsfastighet i samhället Silvergruvan. 2010 gjordes därför en undersökning motsvarande MIFO fas 2 på några fastigheter, varpå arsenik över Naturvårdsverkets generella riktvärde för ”känslig markanvändning” upptäcktes. På flera fastigheter har även halter över ”mindre känslig markanvändning” hittats. Utöver arsenik har även höga halter kadmium, bly och zink påträffats på fastigheterna.

När områdets brunnsvatten analyserades hittades förhöjda metallhalter, bland annat arsenik, på flera ställen. De förhöjda arsenikhalterna fanns dock uteslutande i de bergborrade brunnarna.

Mellan 2012–2013 genomfördes en huvudstudie, som sedan kompletterades 2015. Det finns dock fortfarande oklarheter beträffande mängd och utbredning av föroreningarna, samt valda åtgärdsmetoder. Innan man kan gå vidare med dessa frågor måste dock problemet med det förorenade brunnsvattnet lösas. Arbete hur vattenförsörjningen ska lösas i samhället pågår för närvarande.

Kommun: Karlskoga
Tillsynsmyndighet: Myndighetsnämnden, Karlskoga kommun
Ansvarig finns: Delvis
Prioriteringsnivå: 11

Vid Bofors Trä bedrevs tryckimpregnering av virke från 1970-talet och en bit in på 1980-talet. Vid impregneringen användes ett så kallat CCA-medel. Detta medel innehöll krom, koppar och arsenik. När medlet spillts och droppat har delar av området blivit kraftigt förorenat.

Det förorenade området har placerats riskklass 1 enligt MIFO fas 2. När en huvudstudie genomfördes påträffades höga halter arsenik i anslutning till platsen där impregneringen utförts. Även prover från grundvattnet visar höga halter arsenik, men även krom. Arsenikhalterna vid platsen för impregnering bedöms vara akuttoxiska. Även halten arsenik på andra delar av området kan utgöra en risk för människors hälsa. Trots att spridningen till Svartälven bedöms vara försumbar, motiverar hälsoriskerna att åtgärder utförs.

Det är Karlskoga kommun och deras tillväxt- och tillsynsnämnd som är tillsynsmyndighet. En ansvarsutredning har tagits fram och den visar på ett delat ansvar, där tomträttsägarna har ett visst ansvar för att bekosta en sanering av området. För att fastställa kostnadsfördelningen behövs dock fortsatta diskussioner med såväl tomträttsägarna som Naturvårdsverket. Någon tidplan för fortsatt arbete med objektet har ännu inte tagits fram.

Örebro län har många gruvor och gruvområden som är placerade i riskklass 1 och 2. Gruvområdena är ofta komplexa och stora. Även ansvaret kan vara svårt att utreda i vissa fall. Länsstyrelsen ser därför ett behov av att få bättre kunskap om länets gruvområden, riskerna med dessa och hur vi ska gå vidare med vårt arbete. Dialog förs med andra länsstyrelser kring hur vi kan arbeta vidare kring förorenade gruvområden. Länsstyrelsen i Örebro län deltar under 2026 i samverkan genom ett EU-utbyte för att öka kunskapen kring arbetet med förorenade gruvområden.

I och med ökade globala medeltemperaturer kommer extremväder, såsom skyfall och stormar, bli allt vanligare. Detta kan leda till mer översvämningar, ras och skred.

Historiskt så har många miljöfarliga verksamheter bedrivits i anslutning till vatten och verksamheter som gruvor orsakar stora sandmagasin som kan damma över stora områden.

För ett antal utvalda förorenade områden har effekten av förändrat klimat utretts och resultatet presenteras i rapporten ”Klimatförändringarnas påverkan på förorenade områden i Örebro län”. Länsstyrelsen ser behov av att ytterligare kartlägga misstänkt förorenade områden som ligger nära klimatriskområdet. Detta för att ge bättre prioriteringsunderlag för Länsstyrelsens och kommunernas framtida arbete med förorenade områden.

I samband med provtagningar och förberedelse för åtgärder tas hänsyn till de klimatpåverkande effekter som finns på platsen där åtgärderna ska genomföras.