Sjöar, vattendrag och grundvatten
Örebro län är rikt på sjöar och vattendrag. Totalt täcker länets sjöar och vattendrag ungefär tolv procent av länets yta. Vatten från Örebro län rinner till de fyra stora sjöarna: Hjälmaren, Vättern, Mälaren och Vänern.
Länets största förekomster av grundvatten finns i rullstensåsar och isälvsdeltan, samt i de sedimentära berggrunderna i sydöstra Närke.
Avrinningsområden är ett nyckelbegrepp i den nya vattenförvaltningen. Målsättningar, åtgärder, planering och administration av vattenarbetet ska i fortsättningen ha naturliga avrinningsområden som utgångspunkt.
Ett län med många sjöar
Örebro län är rikt på sjöar. Det finns allt från klara källsjöar i Kilsbergen och bruna myrsjöar till fågelrika slättsjöar som Tysslingen. Sjöarnas storlek och artrikedom varierar med landskapet och miljön.
I Örebro län finns totalt cirka 1 640 sjöar. De flesta sjöar är små, men cirka 125 sjöar är större än 1 km². I länet fungerar de flesta av de större sjöarna som regleringsmagasin - dammar - till vattenkraftverk.
Hjälmaren och Vättern är de största sjöarna
Av den totala vattenarealen i Örebro län som är på 1 138 km² utgör Hjälmaren och Vättern drygt 30 procent. Hjälmarens areal är totalt 483 km² varav 198 km² ligger i Örebro län och av Vätterns yta på 1 888 km² ligger 144 km² i Örebro län (SCB 2007).
Sjötyper i länet
I skogsbygden finns två huvudtyper av sjöar . De näringsfattiga klarvattensjöarna som är relativt djupa samt sjöar med kraftigt brunfärgat vatten så kallade humösa sjöar (kallas även dystrofa). De humösa sjöarna är ofta grunda och små. De flesta sjöar i skogsbygden är påverkade av försurning och kalkas därför.
I slättbygden, som domineras av ler- eller mullrika åkermarker, är det näringsrika sjöar med mycket växtlighet. De har ofta täta vassbälten. Sjöarna sänktes under 1800-talet eller början av 1900-talet för att man då behövde mer jordbruksmark. Dessa sjöar kan drabbas av övergödningsproblem som kraftiga algblomningar eller syrgasbrist vid bottnarna.
Multen (Lekebergs kommun) som är en näringsfattig klarvattensjö visas på den vänstra bilden. Sjön Lången (Örebro kommun) som är en grund näringsrik sjö i slättbygden visas till höger. Lägg märke till skillnaden i täthet hos strandvegetationen. Foto: Länsstyrelsen i Örebro län.
Publikationer om sjöar i Örebro län
Översiktlig sjöinventering i Örebro län - Del 1 Södra länsdelen (1987:9) Länk till annan webbplats.
Tio sjöar i Hällefors kommun. (1993:3) Länk till annan webbplats.
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Örebro län (se Bilaga 1‑5) Länk till annan webbplats.
Faktablad om sjöar
För information om innehållet i faktabladen finns en läsanvisning:
Läsanvisning för faktablad (pdf) pdf, 77.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Filerna är sparade så att filnamn på å,ä,ö står som a,a,o. Leta därför efter "a" eller "o" om du vill hitta en djupkarta med namn som börjar på å, ä eller ö.
Register över djuplodade sjöar och vattendrag i Örebro län
I registret över djupkartorna kan du se alla djuplodade sjöar och vattendrag med information om bland annat koordinater, när djuplodningarna gjordes och vilket vattensystem de tillhör.
Lista med djupkartor för vatten i Örebro län
Filerna är bilder i pdf-format. De är sparade så att filnamn på å,ä,ö står som a,a,o. Leta därför efter "a" eller "o" om du vill hitta en djupkarta med namn som börjar på å, ä eller ö.
Örebro län har många vattendrag
Bäckar, åar och älvar samt skapade kanaler och diken bildar ett tätt nätverk av vattendrag som för vattnet från källflödena ner till större sjöar och slutligen till havet. Örebro län tillhör de mest vattendragstäta områdena i landet.
Storleken på vattendragen
Det som karakteriserar storleken på ett vattendrag är dess vattenföring, det vill säga hur stor mängd vatten som passerar per tidsenhet. Vattenföringen beror på hur stort avrinningsområdet är och hur mycket vatten som avrinner per km². Det största vattendraget i Örebro län är Letälven med en medelvattenföring på cirka 50 m³/s.
Nyttja vattendrag till vattenkraft
Vattendrag med hög vattenföring och/eller med stor fallhöjd utnyttjas som regel för vattenkraft. Ju större fallhöjd och vattenföring, desto mer energi kan utvinnas ur vattnet. I Örebro län utnyttjas i stort sett alla större vattendrag för utvinning av elkraft.
Gammelhyttebäcken i Kilsbergen på vänster bild. Ett rätat och kanaliserat vattendrag i jordbrukslandskapet i Kvismaredalen på höger bild. Foto: Länsstyrelsen.
Faktablad om vattendrag i Örebro län
En del vattendrag har inventerats av Länsstyrelsen. För var och ett av dessa vattendrag har det gjorts ett faktablad.
Grundvatten i Örebro län
Grundvatten är det vatten som finns där jordens porer och bergets sprickor är helt vattenfyllda. Länets största förekomster av grundvatten finns i rullstensåsar och isälvsdeltan, samt i de sedimentära berggrunderna i sydöstra Närke.
Grundvatten finns i princip överallt i jordskorpan. Ungefär 80 procent av vattnet i bäckar, vattendrag och sjöar kommer från grundvattenkällor. Sumpskogar, kärr och fuktiga ängsmarker kan vara helt beroende av grundvatten.
Värdefull naturresurs
Grundvatten används också ofta som dricksvatten. Därför är det en värdefull naturresurs som bör skyddas mot föroreningar och överutnyttjande.
Grundvattenförekomsterna utgörs till stor del av rullstensåsar eller andra isälvsavlagringar. När grundvattentillgången inte är tillräcklig i en ås för dricksvattenproduktionen tillförs i många fall ytvatten för konstgjord grundvattenbildning. Några av länets största dricksvattentäkter är grundvattenmagasin med filtrerat ytvatten.
Kvaliteten och påverkan på grundvatten
Förutom att grundvatten ofta används till dricksvatten är många ekosystem beroende av grundvatten. Därför är det viktigt att grundvattnet är rent från miljögifter och att mängden grundvatten räcker till.
Många av länets stora grundvattenmagasin påverkade av mänsklig aktivitet, till exempel grustäkter. Vägsalt, utsläpp från trafik och industrier, förorenade områden, avlopp och bekämpningsmedel är exempel på föroreningar som kan nå grundvattnet.
Grundvattnets kemi är också beroende av sammansättningen i områdets jordlager och berggrund. Naturligt kan därför höga halter av bland annat radon, arsenik och klorid uppkomma i vissa områden.
Grundvattnet i Örebro län har generellt sett god status, men för några grundvattenområden är riskerna för förorening mycket höga. Mängden grundvatten bedöms vara god i hela länet.
Föroreningar är svåra att upptäcka
Grundvatten är ett trögt system där förändringar går mycket långsamt. Därför kan det ta tid att upptäcka föroreningar och för dem att försvinna efter att föroreningskällan upphört. För att kunna lämna över ett grundvatten av god kvalitet till nästa generation är det viktigt att vi idag arbetar för att våra grundvatten ska vara rena.
Dricksvatten, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Dricksvatten, SGU Länk till annan webbplats.
Grundvatten, SMHI Länk till annan webbplats.
SGU, Sveriges Geologiska undersökning Länk till annan webbplats.
Direktiv, lagar, och förordningar skyddar grundvattnet
För att även framtida generationer ska ha tillgång till ett rent grundvatten finns EUs grundvattendirektiv, lagtexter och förordningar samt miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har det nationella ansvaret för grundvatten.
Avrinningsområden är ett nyckelbegrepp i den nya vattenförvaltningen. Målsättningar, åtgärder, planering och administration av vattenarbetet skall i fortsättningen ha naturliga avrinningsområden som utgångspunkt.
Vad är ett avrinningsområde?
Ett avrinningsområde är det område från vilket vatten från regn och snö avrinner till en specifik havsbassäng, sjö eller vattendrag. Det som sker i avrinningsområdet i form av utsläpp eller liknande avgör vilka förhållanden det är i vattenmiljön. Avrinningsområdet måste därför ligga till grund för beslut om vad man ska göra för att komma till rätta med vattenproblem.
Ett avrinningsområde avgränsas av höjdryggar - vattendelare. Avrinningsområden som är större än 200 km² och där vattendraget har direkt tillrinning till havet kallas huvudavrinningsområden. Sverige har 119 huvudavrinningsområden. Dessa kan delas in i mindre avrinningsområden.
Från större delen av Örebro läns yta rinner vattnet vidare ut till Östersjön, men från de västra delarna av länet rinner vattnet i stället till Västerhavet.
Vattendistrikt
I Sverige har vi fem vattendistrikt som är stora avrinningsområden (som i sin tur består av många små avrinningsområden). Vattendistrikten utgör den geografiska och hydrologiska grunden för förvaltningen av vatten i Sverige. Varje vattendistrikt har en vattenmyndighet med ansvar för att samordna vattenmiljöarbetet i respektive distrikt.
Schematisk figur över ett avrinningsområde.