Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Länsstyrelsen övervakar länets miljö
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.
En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.
Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller åren 2021–2026.
I vissa områden samarbetar länen. Webbplatsen Regional miljöövervakning beskriver arbetet.
Webbplatsen Regional miljöövervakning Länk till annan webbplats.
Miljöövervakning i Örebro län
Länsstyrelsen samordnar den regionala miljöövervakningen i Örebro län. På uppdrag från Naturvårdverket tar vi fram program för regional miljöövervakning som revideras ungefär vart sjätte år.
Länsstyrelsen prioriterar regional miljöövervakning som kan bidra med information till miljömålsuppföljning och som uppfyller krav på övervakning som ställs i Vattenförvaltningsförordningen.
I huvudsak genomför vi undersökningarna inom så kallade gemensamma delprogram. Det innebär att flera länsstyrelser samarbetar för att få en bättre överblick och kostnadseffektivitet samtidigt som det ger möjlighet till gemensamma utvärderingar och resultatpresentationer. Av samma anledningar samarbetar vi även med nationella myndigheter med ansvar för miljöövervakning och miljömålsuppföljning.
Program för regional miljöövervakning i Örebro län
Nuvarande program för regional miljöövervakning i Örebro län gäller åren 2021-2026 och innehåller ett 20-tal olika delprogram för miljöövervakning av sjöar, landskap, arter, miljögifter och människors hälsa.
Program för regional miljöövervakning i Örebro län 2021-2026 Länk till annan webbplats.
Undersökningar och resultat i Örebro län
Miljöövervakningen delas administrativt in i olika programområden. Vi arbetar för närvarande med att uppdatera informationen under respektive programområde.
Att luften är fri från gifter och skadliga ämnen är en förutsättning för vår hälsa.
Slitage av däck och vägbanor, förbränning av olika bränslen och utsläpp till luft från processer är några orsaker till att skadliga ämnen sprids med vinden. Miljöövervakningen inom programområde luft ska bland annat ge svar på
om länet klarar miljökvalitetsnormerna för luft.
Planerade och genomförda aktiviteter
Inga aktiviteter har planerats under programperioden 2015-2020. Mellan 1989-2014 undersöktes luftföroreningar från nederbörd i barrskogsområden i länet. Dessa undersökningar ingick i samverkan med andra län i delprogrammet Krondroppsnätet.
Krondroppsnätet, IVL-Svenska Miljöinstitutet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Statistik över luftkvalité och skadliga ämnen
Luftkvalitet, IVL-Svenska Miljöinstitutet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Nedfall av svavel. Miljömål.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Länsstyrelsens övervakning av skog bidrar med information om utvecklingen för biologisk mångfald genom fördjupade analyser av Riksskogstaxeringens data.
Länets skogar
Hela 75 % av landytan i Örebro län täcks av skog. Gran- och tallskogar är vanligast och därefter kommer barrblandskogar. Lövskogar och framförallt ädellövskogar är ovanliga. Andelen gammal skog i Örebro län är lägst i Sverige. Även om Riksskogstaxeringens data visar att både gammal skog och död ved i länet ökat sedan 1980-talet är den ekologiska bristen fortfarande stor. Större arealer av äldre skog på landskapsnivå finns framförallt inom formellt skyddade områden. Anspråken på skogens ekosystemtjänster är många och kunskapsbehovet är stort.
Övervakningsstrategi
Skogsstyrelsen har huvudansvaret för uppföljningen av miljömålet Levande skogar. Länsstyrelsen har därför prioriterat ner övervakningen av skog till förmån för andra programområden. För att ändå bidra med information om utvecklingen för naturvärden i skogen deltar Länsstyrelsen i det gemensamma delprogrammet Miljötillstånd i skogslandskapet som sammanställer statistik från Riksskogstaxeringen.
Inom arbetet med grön infrastruktur Länk till annan webbplats. gör vi landskapsanalyser av skog och skogliga värdekärnor som underlag för prioriteringar av användningen av skogens ekosystemtjänster. I mån av medel kan även övervakning av grön infrastruktur bli aktuell.
Övervakning av häckfåglar, skyddsvärda träd, kärlväxter och dagfjärilar som bedrivs under programområde Landskap kan också ge information om tillståndet för biologisk mångfald i skogslandskapet.
Delprogram inom programområde skog i Örebro län
Syftet med delprogrammet är att följa förändringar i skogslandskapet på regional nivå genom fördjupade analyser av resultaten från Riksskogstaxeringen med fokus på biologiska värden.
Samtliga länsstyrelser deltar i delprogrammet. Resultaten uppdateras vart femte år.
Den senaste resultatrapporten från 2016 finns publicerad hos Länsstyrelsen i Norrbottens län. Nästa uppdatering är planerad till 2021.
Vidare läsning
Riksskogstaxeringen, Slu Länk till annan webbplats.
Uppföljning av biologisk mångfald, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Miljöövervakningens programområde Skog, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsens arbete med grön infrastruktur Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsens arbete med natur och landsbygd Länk till annan webbplats.
Inom programområde landskap finns de delprogram som följer trender för fåglar, fjärilar och växter i hela landskapet. Inom programområdet följer vi också utvecklingen för skyddsvärda träd och exploatering av stränder.
Landskapet i Örebro län
Trots att fjäll- och havsmiljöer saknas benämns Örebro län ofta som ”ett Sverige i miniatyr”. Här finns sex naturgeografiska regioner och genom länet går den naturgeografiska sydgränsen för Norrlandsterrängen som sammanfaller med den biologiska norrlandsgränsen. Längs den diffusa växtgeografiska gränsen kan nordliga och sydliga arter samexistera vilket bidrar till en ökad biologisk mångfald på landskapsnivå. Vattendelaren mellan Östersjön och Västerhavet går i nord-sydlig riktning genom Örebro län, strax öster om Karlskoga och Finnerödja. I merparten av länet leds vattnet österut i vattendrag och sjöar till Östersjön via Norrström (Mälarens totala avrinningsområde), Motala ström eller Nyköpingsån.
Övervakningsstrategi
Inom programområde Landskap finns de delprogram som spänner över flera olika naturtyper och miljöer, och därför inte passar in under de mer specifika programområdena inom landmiljön såsom jordbruksmark, våtmark och skog. Delprogrammen inom Landskap har sinsemellan mycket varierande karaktär, från övervakning av artgrupper som kan indikera miljöförändringar, till uppföljning av strandexploatering samt specifik uppföljning av hur det går för gamla träd som också är viktiga för andra organismer.
En viktig målsättning med den regionala landskapsövervakningen är att bidra med underlag till indikatorer för miljömålsuppföljningen. Både fåglar och dagfjärilar används nationellt och internationellt som indikatorer för biologisk mångfald. Som underlag för planering, åtgärder mm är det angeläget att följa både strandexploatering och skyddsvärda träd.
Delprogram inom programområde landskap i Örebro län
Syftet med delprogrammet är att följa utvecklingen för biologisk mångfald i allmänhet och utveckling av fågelpopulationer i synnerhet. Fågelövervakningen bidrar till underlag för internationella indikatorer samt levererar data till indikatorer för uppföljning av biologisk mångfald inom flera av de svenska miljömålen.
Övervakningen av häckfåglar organiseras inom det nationella delprogrammet Svensk fågeltaxering. Standardrutter är utlagda på ett enhetligt sätt över hela landet så att de ska täcka in i Sverige förekommande naturtyper på ett representativt sätt. Totalt finns 716 rutter varav ca 500 inventeras årligen.
I Örebro län finns 14 standardrutter som oftast inventeras årligen. Den regionala miljöövervakningen av småbiotoper, gräsmarker och våtmarker inom Remiil (regional miljöövervakning i landskapsrutor) är samlokaliserad med fågeltaxeringens standardrutter vilket ger möjligheter till utvärdering av trenderna för fåglar kopplat till detaljerade landskapsdata.
Fåglar och fjärilar i odlingslandskapet (Sveriges Miljömål) Länk till annan webbplats.
Häckande fåglar i skogen (Sveriges Miljömål) Länk till annan webbplats.
Beskrivning av Svensk fågeltaxering (Lunds universitet) Länk till annan webbplats.
Jordbruksfåglar och småbiotoper – en pilotstudie (rapport 2015) Länk till annan webbplats.
Syftet med det gemensamma delprogrammet är att följa utvecklingen hos sjöfåglar på fågelskär i de större insjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.
I Hjälmaren samarbetar länsstyrelserna i Örebro, Västmanlands och Södermanlands län med Hjälmarens vattenvårdsförbund och båtburna ornitologer som sedan 2015 gjort en heltäckande inventering av Hjälmarens fågelskär vartannat år. Tack vare inventeringarna kan vi kartlägga populationsutvecklingar och omflyttningar av framförallt måsfåglar och tärnor som kan påverkas av miljöförändringar som till exempel igenväxning, ändrat klimat och exponering för miljögifter.
Samtliga observationer från projektet (artportalen) Länk till annan webbplats.
Syftet med delprogrammet är att på regional nivå kunna följa utvecklingen för dagfjärilsfaunan i marker som ingår eller ingått i äng- och betesmarksinventeringen och dess omgivningar. Övervakningen kompletterar den frivilligbaserade nationella Svensk dagfjärilsövervakning.
Resultaten från övervakningen bidrar till att följa upp de regionala miljömålen för i huvudsak Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. De kan också analyseras tillsammans med resultat från den frivilligbaserade Svensk dagfjärilsövervakning som koordineras från Lunds universitet och Jordbruksverkets uppföljning av dagfjärilar i ängs- och betesmarker. Det ger ett mervärde både för nationella och regionala utvärderingar. Man kommer kunna upptäcka större förändringar i antalet arter och för ett antal vanligare arter även förändringar på länsnivå och förändringar för ovanligare arter på flerlänsnivå. Resultaten från den regionala miljöövervakningen av dagfjärilar ingår i indikatorn Fåglar och fjärilar i odlingslandskapet på sverigesmiljomal.se.
Länsstyrelsen i Örebro län deltar som det nordligaste länet i det gemensamma delprogrammet som samordnas av Länsstyrelsen i Östergötland.
Svensk dagfjärilsövervakning, Lunds universitet Länk till annan webbplats.
Syftet med delprogrammet är att följa förändringar i växters grundläggande ekosystemegenskaper och ekosystemtjänster. Fenologi är läran om årstidernas påverkan på växt- och djurlivet, till exempel när lövsprickning, blomning, fruktsättning och lövfällning inträffar samt flyttfåglarnas ankomst och avfärd.
Länsstyrelsen i Örebro län är projektledare för delprogrammet där flera länsstyrelser och Svenska fenologinätverket samarbetar kring att bygga upp ett system där vi kan följa upp hur växter och djur påverkas av klimatförändringar. Rapportörer är ett antal professionella rapportörer på naturum, fältstationer och botaniska trädgårdar, samt ett nätverk med frivilliga fenologiväktare. Länsstyrelsernas roll är bland annat att hjälpa till med att bygga ut nätverket med fler fenologiväktare.
Fenologiövervakningen bidrar till att följa upp miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan genom miljömålsindikatorn Växternas växtsäsong.
Miljömålsindikator Växternas växtsäsong (SLU) Länk till annan webbplats.
Huvudsyftet med floraväkteriet är att kvantifiera förekomster av rödlistade och andra skyddsvärda växtarter, notera tillståndet på växtplatserna och följa förändringar, för att kunna dra slutsatser om beståndsutveckling, hot mot förekomsterna samt eventuella behov av skötselåtgärder. Framför allt bidrar resultatet till de bedömningarna av hotade kärlväxter som görs till den nationella rödlistan (SLU Artdatabanken 2020) och uppföljningen av EU:s art- och habitatdirektiv. Ett annat syfte är att nå ut till berörda markägare och myndigheter om arternas förekomster, och sprida kunskap hos länets allmänhet om sällsynta växter och hoten mot dem.
Floraväktarna utgörs av ett ideellt nätverk av botanister och naturintresserade personer som övervakar våra mer sällsynta växter. Verksamheten engagerar ett stort antal personer i botaniska föreningar runt om i landet.
I Örebro län inledde Länsstyrelsen och Örebro läns botaniska sällskap (ÖLBS) ett samarbete om floraövervakning 2002. Länsstyrelsen har här en viktig roll som samordnare och erbjuder reseersättning till inventerarna. Målet är att utveckla samarbetet med ÖLBS som förhoppningsvis kan ta ett större ansvar framöver.
Floraväktarna, Svenska botaniska föreningen Länk till annan webbplats.
Syftet med delprogrammet är att på regional nivå följa utvecklingen för antal och status för skyddsvärda träd och deras efterträdare på läns- och flerlänsnivå. Med skyddsvärda träd menas gamla, grova, hamlade och ihåliga träd av främst ädellöv som är viktiga för den biologiska mångfalden. I träden lever arter som har anpassat sig till trädens unika livsmiljöer. Många av arterna har sin nordliga utbredningsgräns i Örebro län. Under modern tid har dessa träd minskat på grund av bland annat igenväxning, sjukdomar och felaktig skötsel och många arter, framför allt lavar och insekter, är idag sällsynta och hotade.
Den information om de skyddsvärda träden som vi får genom detta delprogram är viktig för att kunna följa upp de regionala miljömålen för ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv. Det är också ett viktigt underlag för statusrapporteringen enligt art- och habitatdirektivet (Artikel 17) till EU.
Länsstyrelsen i Örebro län deltar som det nordligaste länet i det gemensamma delprogrammet som samordnas av Länsstyrelsen i Östergötland.
Syftet med delprogrammet är att följa förändringar i exploateringsgraden längs stränder vid sjöar och vattendrag med ett återkommande intervall på 5 år.
Sveriges stränder blir alltmer exploaterade. En ökande exploatering kan skada livsmiljöerna för många arter och därmed även hota de ekosystemtjänster som stränder förser oss människor med. Det finns därför behov av att följa trender i exploateringsgrad på kommunal-, läns- och riksnivå. Underlagsmaterialet kan användas som stöd vid handläggning av exempelvis strandskyddsärenden, för att formulera framtida strategier för hur vi ska använda våra stränder och för att kunna formulera miljömål.
Undersökningen omfattar hela Sveriges stränder vid sjöar och vattendrag inom en 30, 100 och 300-meterszon från strandlinjen enligt fastighetskartan. Delprogrammet samordnas av Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Länsstyrelsens miljöövervakning av jordbruksmark beskriver tillstånd och följer utvecklingen för de miljöer i odlingslandskapet som har störst betydelse för biologisk mångfald, grön infrastruktur och ekosystemtjänster som till exempel pollinering.
Länets jordbruksmark
I Örebro län finns cirka 115 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar
13 procent av länets yta. Av dessa är endast cirka 1 procent betesmarker.¨
De naturgeografiska förutsättningarna och den historiska markanvändningen har lagt grunden till det odlingslandskap vi ser idag. I länets mellersta slättbygder finns intensivt brukad mark medan ett mer småskaligt jordbruk bedrivs i länets norra, västra och södra delar.
De största värdena för biologisk mångfald och grön infrastruktur i odlingslandskapet är kopplade till vårt biologiska kulturarv i form av ängs- och betesmarker och ett varierat åkerlandskap med miljöer som ger utrymme för vilda växter och djur.
Övervakningsstrategi
Den regionala miljöövervakningen av jordbrukslandskapet ska kunna bidra med information till att följa upp preciseringar i miljömålen om bland annat variationsrikt odlingslandskap, bevarade natur- och kulturmiljöer, ekosystemtjänster samt grön infrastruktur. Vidare är det viktigt att även på regional nivå få kännedom om effekterna av de styrmedel som finns inom landsbygdsprogrammet, liksom hur lagstiftningen påverkar odlingslandskapets möjligheter för vilda växter och djur att överleva och spridas.
Strategin för att få övervakningen kostnadseffektiv och kvalitetssäkrad är samarbete mellan många länsstyrelser med en gemensam utförare inom gemensamma delprogram. Vi samarbetar även med Jordbruksverkets kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker samt med Svenska kraftnäts övervakning av ledningsgator. Det breda samarbetet ger bland annat förutsättningar för gemensamma analyser som kan visa resultaten i ett landskapssammanhang.
Övervakning av häckfåglar, skyddsvärda träd, kärlväxter och dagfjärilar som bedrivs under programområde Landskap kan också ge information om tillståndet för biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.
Delprogram inom programområde jordbruksmark i Örebro län
Syftet med delprogrammet är att följa utvecklingen för småbiotoper i åkerlandskapet eftersom de är viktiga livsmiljöer och spridningskorridorer för många arter samtidigt som de är en del av vårt kulturarv.
Från 2021 ingår tio län (Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kalmar, Skåne, Halland, Örebro och Västmanland) i delprogrammet som samordnas av Länsstyrelsen i Örebro län. Övervakningen påbörjades 2009. Resultat från det första inventeringsvarvet 2009-2014 presenteras i en rapport. .
Syftet med delprogrammet är att följa utvecklingen för gräsmarker regionalt med ett landskapsperspektiv. Genom samarbete med fler intressenter som har behov av uppföljning av till exempel infrastrukturens biotoper, kan vi följa utvecklingen för ”gräsmarkernas gröna infrastruktur”.
Från 2021 ingår samtliga län utom Blekinge i delprogrammet som samordnas av Länsstyrelsen i Örebro län. Övervakningen påbörjades 2009. Resultat från det första inventeringsvarvet 2009-2014 presenteras i en rapport. Nästa resultatpresentation är planerad till 2021.
Länsstyrelsens miljöövervakning av våtmarker följer utvecklingen för vegetation och ingrepp i våtmarker.
Länets våtmarker
Örebro läns yta består till ca sex procent av våtmarker. De flesta av dem ligger i skogs- och mellanbygder. Eftersom länet ligger på den biologiska gränsen mellan norra och södra Sverige finns både nordliga och sydliga våtmarkstyper i länet. I västra och norra delarna finns stora arealer torvbildande myrmarker. I slättlandskapet finns grunda fågelsjöar och strandvåtmarker. En relativt stor andel av våtmarkerna i länet är rikkärr.
Även om många våtmarker är påverkade av mänskliga ingrepp som dikning, anslutande hyggen, och olika typer av vägar i eller i anslutning till våtmarken, fyller de en viktig funktion för variationen i landskapet och den biologiska mångfalden.
Övervakningsstrategi
Den regionala miljöövervakningens delprogram levererar underlag för uppföljning av mål om våtmarkernas utbredning, naturvärden och grön infrastruktur samt påverkan från ingrepp. Strategin för att få övervakningen kostnadseffektiv och kvalitetssäkrad är samarbete mellan flera länsstyrelser med en gemensam utförare inom gemensamma delprogram. Länsstyrelsens övervakning ger värdefull kompletterande information till den nationella uppföljningen av öppna myrar som grundar sig på satellitdata. Resultaten bör även kunna ge information till uppföljningen av art- och habitatdirektivet.
Övervakning av häckfåglar, skyddsvärda träd, kärlväxter och dagfjärilar som bedrivs under programområde Landskap kan också ge information om tillståndet för biologisk mångfald i skogslandskapet.
Delprogram inom programområde våtmarker i Örebro län
Syftet med delprogrammet är att följa utvecklingen för vegetation och ingrepp i våtmarker regionalt med ett landskapsperspektiv.
Sedan 2021 ingår sju län i delprogrammet (Dalarna, Kronoberg, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Örebro och Västmanlands län), som samordnas av Länsstyrelsen i Örebro län. Övervakningen påbörjades 2009. Resultat från det första inventeringsvarvet 2009-2014 presenteras i en rapport. Nästa resultatpresentation är planerad till 2021.
Syftet med delprogrammet är att följa vegetationsutvecklingen i rikkärr på regional nivå. Programmet är också utformat för att ge information om hotfaktorer som igenväxning och negativ påverkan från skogsbruk mm.
Flera länsstyrelser deltar i delprogrammet för rikkärr som samordnas av Länsstyrelsen i Dalarna. Någon större utvärdering av resultaten från samtliga län som ingår har ännu inte gjorts. Däremot har vi utvärderat data från det första inventeringsvarvet för Dalarna och Örebro län.
Miljöövervakning av rikkärr i Dalarnas och Örebro län (rapport från 2015) Länk till annan webbplats.
Vidare läsning
Satellitbaserad övervakning av våtmarker (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Våtmarksinventeringen (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Riksskogstaxeringen (SLU) Länk till annan webbplats.
Miljöövervakningens programområde Våtmark (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Rikkärrsinventering i Örebro län 2005-2007 (rapport från 2009) Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsens arbete med grön infrastruktur Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsens arbete med natur och landsbygd Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsens övervakning av sötvatten ger bland annat underlag till statusklassning av sjöar och vattendrag och uppföljning av miljömål.
En stor del av länets sjöar och vattendrag är mer eller mindre allvarligt påverkade av föroreningar eller andra ingrepp som exempelvis reglering. Försurning är relativt vanligt i norra och västra delen av länet medan övergödning är vanligt i andra delar.
Vatten till de största sjöarna
Örebro län är det enda länet vars vatten rinner till alla de fyra största sjöarna i landet. Det finns cirka 1 600 sjöar som är större än 1 hektar. Sjöarna tillsammans med vattendragen täcker 9 procent av länets yta. De geologiska förhållandena, till exempel jordmån och berggrund, är mycket varierande i Örebro län, vilket återspeglas i sjöarnas, vattendragens och grundvattnets kemiska sammansättning.
På grund av klimat och markförhållanden är en stor del av länets sjöar och vattendrag känsliga för påverkan. Detta har resulterat i att ett stort antal vattenområden drabbats av försurning och därmed sammanhängande metallproblem, till exempel höga kvicksilverhalter i fisk. I områden med större bördighet och näringsrikedom har vattnen ofta en större motståndskraft mot denna typ av påverkan. Här är istället markanvändningen inom till exempel jordbruket ofta intensiv och befolkningstätheten hög, vilket leder till en ökad belastning av näringsämnen och föroreningar på vattenresurserna.
Markanvändningen inom jord- och skogsbruk i form av hydrologiska ingrepp, men även reglering av vattenföring, innebär inom många områden en betydande påverkan på vattenresursen. Framförallt påverkar detta den biologiska mångfalden i många mindre vattendrag.
Övervakningsstrategi
Länsstyrelsens strategi för regional miljöövervakning av sötvatten är att ge underlag för att bedöma tillstånd och påverkan på sötvattensmiljön från ett regionalt perspektiv. Data tas fram med höga kvalitetskrav i alla steg från insamling, analys och datalagring. Det regionala programmet kan därför även användas som referenser och vid bedömning av status hos sjöar, vattendrag samt grundvatten nationellt, regionalt och lokalt.
Vi medverkar i gemensamma delprogram eller använder samma metodik som används i gemensamma delprogram för att bland annat utföra likvärdiga undersökningar och bedömningar av resultat, kunskapsutbyte och optimering av resurser.
Syftet med den övervakning som bedrivs är att få information om tillståndet i miljön, bedöma hotbilder, analysera olika utsläppskällors påverkan på miljön, lämna underlag för åtgärder och följa upp beslutade åtgärder.
Delprogram inom programområde sötvatten i Örebro län
Syftet med programmet är att utföra undersökningar för att kunna bedöma miljöpåverkan på vattenförekomster och även bidra med underlag för att bedöma de långsiktiga förändringarna i naturliga förhållanden och de långsiktiga förändringar som orsakas av omfattande mänsklig verksamhet.
Övervakningen ska komplettera andra undersökningar för att ge ett så heltäckande underlag som möjligt för statusbedömning av länets ytvattenförekomster. Det ska i förlängningen leda till att man inom vattenförvaltningen kan genomföra adekvata åtgärder för att förbättra statusen på våra sjöar och vattendrag. Dessutom ska övervakningen ge underlag till uppföljning av flera miljömål.
Syftet med programmet är att resultaten ska kunna användas som referensvärden vid tolkning av periodvisa landsomfattande inventeringar och även för bedömning av förändringar i mer påverkade områden. Långa tidsserier har särskilt stort värde för uppföljning av effekter av klimatförändringar, samt för att kunna ge prognoser för framtida förändringar.
De övergripande målen är att beskriva tillstånd och storskaliga förändringar i vattenmiljön, samt att ge underlag för att kunna bedöma hotbilder och för eventuella åtgärder i ett för landet representativt urval av sjöar som inte är påverkade av lokala/regionala utsläpp eller intensiv markanvändning. Resultaten ska även ge underlag för vidareutveckling och utvärdering av bedömningsgrunder och miljömål. Data från delprogrammet kan användas som underlag för uppdatering av statusbedömning för länets vattenförekomster.
Syftet med att övervaka flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla på regional nivå är att kunna följa upp eventuella förändringar av musselbestånden avseende populationsstorlek, täthet samt förändringar i ålders-/storleksstrukturen i avgränsade bestånd av musslorna.
Musslornas långa livslängd och höga krav på vattenkvalitet gör de till utmärkta miljöindikatorer. De är även starkt hotade vilket i sig utgör ett syfte att övervaka dem.
Resultaten ska ge underlag för utvärdering av flera miljömål. Data från övervakningen kan även användas som underlag för uppdatering av statusbedömning för vattendragsförekomster samt för prioritering av fysiska åtgärder i vattenmiljöer.
Syftet med delprogrammet Grundvattenkvalitet är att förbättra kunskapen om grundvattnets kvalitet. Data från miljöövervakningen ska kunna användas som verifieringsunderlag till statusklassificeringen enligt vattenförvaltningen samt inom uppföljning av miljömålen Grundvatten av god kvalitet och Giftfri miljö.
Utgångspunkten är de 89 grundvattenförekomsterna i risk att inte uppnå god kemisk status i länet. En del resurser kommer att behöva läggas på inventering av nya robust och relevanta provlokaler eftersom det saknas i nuläget. Källor kommer att prioriteras eftersom de oftast har en naturlig omsättning och därmed ett större tillrinningsområde än mindre brunnar och grundvattenrör.
Vidare läsning
Provfisken, Sveriges lantbruksuniversitet - SLU Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Omdrevssjöar, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Miljöövervakning av stormusslor i Örebro län (publikation)
Länsstyrelsernas kalkdatabas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontaktperson
Länsstyrelsens miljögiftsövervakning inriktas mot att öka kunskapen om halter och förekomster av miljögifter i vattenmiljöer.
Bakgrund
I vårt moderna samhälle förekommer en stor mängd kemikalier i allt från vardagliga konsumentprodukter till industriella verksamheter. Många miljöfarliga kemikalier hamnar i våra vattenmiljöer där de kan förekomma i förhöjda halter i vatten, sediment eller vattenlevande djur. Kunskapen om hur dessa ämnen riskerar att spridas och påverka miljön och människors hälsa är generellt sett mycket bristfällig. Att övervaka miljögifter innebär därför stora utmaningar.
Övervakningsstrategi
Syftet med Länsstyrelsens miljögiftsövervakning är att ge ett bättre underlag för bedömningar av status, miljötillstånd, utsläppsvillkor och miljömålsuppfyllelse för länets vatten. Idag är kunskaperna om förekomst och halter av miljögifter i Örebro läns sjöar och vattendrag bristfälliga. Enligt tillgängliga data för vattenmiljön orsakar miljögifter sämre än ”god status” i ett 30-tal av länets vattenförekomster. Risk att inte uppnå god status finns däremot för betydligt fler vatten, men underlag för att kunna bedöma status i dessa vatten saknas.
Undersökningar ska styras till områden med hög föroreningsbelastning till exempel sjöar och vattendrag som fungerar som recipienter för industrier, avloppsreningsverk och förorenade områden. Behovet av referenssjöar och referensvattendrag ska också beaktas.
Delprogram inom programområde miljögiftssamordning i Örebro län
Miljögifter i sjöar och vattendrag är ett regionalt delprogram med syfte att kartlägga förekomsten av miljögifter i länets ytvatten. Provtagningar och analyser kan komma att omfatta vatten, sediment och biota. Undersökningar behöver prioriteras till områden med hög föroreningsbelastning och utgår från vattenförvaltningens senaste riskbedömning.
Syftet med delprogrammet är att utvärdera miljögiftshalter i fisk, företrädelsevis abborre. Delprogrammet är ett gemensamt delprogram där Länsstyrelsen i Stockholms län är projektledare.
Vattenförekomster där det finns risk för förhöjda halter miljögifter och där det finns förutsättningar för fiskfångst kommer att undersökas i första hand. Det rör sig om ett 30-tal vatten i Örebro län. Metaller (inklusive kvicksilver), PBDE och PFAS analyseras vid alla provlokaler. Ytterligare analyser läggs till i de provlokaler där det finns risk att andra relevanta ämnen kan förekomma i förhöjda halter.
Screening av miljögifter är ett gemensamt delprogram som samordnas av Naturvårdsverket. Inom delprogrammet undersöks förekomsten av olika ämnen i miljön för att förbättra kunskapen om potentiella miljögifters spridning och utbredning. Syftet med screeningen är att den ska fungera som ett tidigt varningssystem för nya miljögifter. Länsstyrelsen i Örebro deltar framförallt i form av att bidra med lokalkännedom, men om en nationell screening är särskilt relevant regionalt eller om extra medel tillkommer programområdet kan förtätning bli aktuellt.
Vidare läsning
Kontaktperson
Syftet med hälsorelaterad miljöövervakning är att undersöka och följa upp faktorer i miljön som kan påverka människors hälsa.
Bakgrund
Vi exponeras dagligen för många olika ämnen och andra faktorer som kan påverka vår hälsa och hur vi mår. För att ha koll på trender i människors exponering och avgöra om åtgärder för att begränsa exponering har effekt, utförs exponeringsmätningar, omgivningsmätningar och enkätstudier inom den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen.
Övervakningsstrategi
På regional nivå ligger fokus på enkätstudier. Vart fjärde år genomförs en nationell miljöhälsorelaterad enkätstudie för att få en uppfattning om vilken betydelse olika miljöfaktorer har för svenska befolkningens hälsa. Varannan gång ställs enkäten till vuxna om deras hälsa (Nationell miljöhälsoenkät) och varannan gång frågas föräldrarna om barns hälsa (Barnens miljöhälsoenkät). Arbetet görs på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
Delprogram inom programområde hälsorelaterad miljöövervakning i Örebro län
I samband med utskick av nationell miljöhälsoenkät erbjuds länsstyrelser/regioner/kommuner att bekosta utskick av fler enkäter, en så kallad förtätning, i sitt område. Dessa data möjliggör nedbrytning av data på regional nivå och kan sammanställas till regionala rapporter. Länsstyrelsen avser att fortsätta förtäta utskicket av enkäten i länet och samverka med Region Örebro län som utvärderar och redovisar regionala resultat.
Miljöövervakning av arter
I länet sker även övervakning av arter och artgrupper, vars utveckling ger oss information om hur de eller deras livsmiljöer påverkas och utvecklas. Om du vill engagera dig i miljöövervakningen så finns det flera projekt som du kan delta i, till exempel övervakning av kärlväxter, fjärilar, och trollsländor.
Med hjälp av frivilliga övervakar Länsstyrelsen och Örebro läns botaniska sällskap växtplatser med hotade växter.
Är du intresserad av växter och samtidigt vill göra en insats för att bevara hotade arter? Då kan du anmäla dig till länets floraväkteri. Att vara floraväktare innebär att du regelbundet besöker en växtplats för en hotad art. Resultatet rapporteras sedan in i Artportalen.
Bli floraväktare - Svenska botaniska föreningen Länk till annan webbplats.
Kontaktperson
Många fjärilsarter i Sverige minskar, medan andra sprider sig norrut. Dagfjärilar
reagerar snabbt på förändringar i landskapet och ger en bra indikation på statusen för biologisk mångfald.
Färre betande djur och en minskande areal ängs- och betesmarker riskerar att slå hårt mot fjärilarna. Länsstyrelsen i Örebro deltar i två nationella projekt för att följa hur dagfjärilarna och deras livsmiljöer utvecklas.
Bli fjärilsövervakare
Om du vill bli fjärilsövervakare så kan du hjälpa till via:
Svensk dagfjärilsövervakning
Här kan du själv välja slingor eller punkter som du vill rapportera fjärilar ifrån. Här finns plats för alla, vare sig du redan är fjärilsentusiast eller är nyfiken på att bli en.
Bevaka Sveriges fjärilar, Svensk dagfjärilsövervakning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Regional övervakning av dagfjärilar i ängs- och betesmarker
Här är det länsstyrelsens som anvisar de områden som ska övervakas. Den hör metoden kräver att du har intresserat dig för fjärilar under några år. Kontakta Henrik Josefsson på Länsstyrelsen i Örebro län.
Kontaktperson
Fåglar står högt upp i näringskedjorna och fungerar som indikatorer på biologisk mångfald i ett vidare perspektiv än just för gruppen fåglar i sig självt. Inom Länsstyrelsens miljöövervakning stöttar vi Svensk fågeltaxering och den Atlasinventering av fåglar som just nu pågår i länet.
Svensk fågeltaxering
Svensk Fågeltaxering drivs av Lunds universitet i samarbete med frivilliga ornitologer. Den syftar till att följa hur de svenska fåglarnas antal förändras över tiden.
Inventera fåglar, Svensk fågeltaxering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
I Örebro län kan de ornitologer som deltar i inventeringen av så kallade standardrutter hos Svensk Fågeltaxering få ett ekonomiskt bidrag från Länsstyrelsen.
Inventering av Närkes häckande fågelarter
Under perioden 2006 till 2015 genomförde Närkes Ornitologiska Förening en inventering för att kartlägga utbredningen av Närkes häckande fågelarter. Motsvarande inventering gjordes 1974 till 1984. Planen är att kunna se förändringar i fåglarnas förekomst genom att jämföra med resultat mellan de olika åren. Resultaten håller på att sammanställas och ska publiceras i en bok.
Närkes Ornitologiska förening Länk till annan webbplats.
Kontaktperson
I Sverige hittar vi förvånansvärt många av Europas jätteträd, framför allt grova ekar. Gamla, grova, hamlade och ihåliga träd av främst ädellövträd är viktiga för den biologiska mångfalden. Många arter har anpassat sig till trädens unika livsmiljöer och flera har sin nordliga utbredningsgräns i Örebro län. Många av dem är idag sällsynta och hotade.
För att ta reda på hur många träd som finns i länet och i vilka miljöer de står så har vi ett övervakningsprogram. Syftet är också att ta reda på hur träden mår och vilka hot mot träden som finns. Träd som ingår i någon av kategorierna nedan ingår i undersökningen:
- Mycket gamla träd (äldre än 200 år)
- Jätteträd (bredare än 80 cm i diameter i brösthöjd)
- Grova träd med håligheter eller grova döda träd (bredare än 40 cm i diameter i brösthöjd, liggande/stående)
- Hamlade träd (träd med spår av återkommande grenskörd)
Länsstyrelsen i Örebro län och Svenska fenologinätverket samarbetar kring att bygga upp ett system där vi kan följa upp hur växter och djur påverkas av klimatförändringar. Fenologi är läran om årstidernas påverkan på växt- och djurlivet, t ex när sker lövsprickning, blomning, fruktsättning, lövfällning, flyttfåglarnas ankomst och avfärd.
Bli fenologiväktare
En del i projektet är att bygga upp ett regionalt nätverk av växtobservatörer. Har du kanske gjort noteringar från i år, eller tidigare år, om när olika arter blommar, när björken slår ut, eller är intresserad av att börja med det? Då kan du bli fenologiväktare i vårt regionala nätverk via Naturens kalender.
Intresseanmälan för att bli fenologiväktare, Naturens kalender Länk till annan webbplats.
Registrera dig som användare, Naturens kalender Länk till annan webbplats.
Mer information
Naturens kalender Länk till annan webbplats.
Kontaktperson
I länet finns de hotade arterna flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla och flat dammussla. Vi övervakar arterna för att:
- följa hur utbredning och förekomst av populationer förändras över tid.
- övervaka arternas utveckling för att få en uppfattning om status och vilka lokala och regionala hot som kan urskiljas.
- ge underlag för åtgärder som ökar möjligheterna för arterna att kvarleva i livskraftiga bestånd.
Kontaktperson
Länsstyrelsen i Örebro län har under flera år drivit projektet Samverkan om artdata, för att samordna länsstyrelsernas arbete med artdata. Inom projektet arbetar vi även för att användningen av Artportalen ska öka, både av myndigheter, företag och av allmänheten. På Artportalen kan vem som helst rapportera in eller hämta ut uppgifter om artfynd.
Rapportera eller hämta uppgifter i Artportalen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Hotade arter i länet
Vissa djur och växter är så hotade att det inte räcker att skydda dem i naturreservat eller genom fridlysning. För dessa arter finns speciella åtgärdsprogram. Läs hur vi arbetar för att hjälpa arter i länet och hur du kan hjälpa till att rapportera observationer av sällsynta arter.
Nationella datavärdar
Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.
Miljöövervakningsdata, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.