Växtskydd och växtnäring
Använder du växtskyddsmedel yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.
Du behöver ha en giltig behörighet för att få använda växtskyddsmedel yrkesmässigt. Du behöver också tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM) i ditt arbete. Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med principen för integrerat växtskydd kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.
Att använda växtskyddsmedel, Jordbruksverket.se
Länk till annan webbplats.
Växtskyddsåtgärder i din odling, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Utbildning för att använda växtskyddsmedel
För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och du förnyar den genom att gå en fortbildning vart femte år. Efter varje fortbildning ska du ha ett godkänt skrivningsresultat.
Krav på godkänd utbildning och utrustning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Utbildning (1L) ger behörighet till att använda råttgift
Om du har genomgått Jordbruksverkets utbildning (1L) anser Arbetsmiljöverket att du har den särskilda kunskap som krävs för tillstånd att hantera vissa råttgift i klass 1 So. Du behöver fortfarande ansöka om tillstånd hos Arbetsmiljöverket.
Hur du ansöker om tillstånd samt ansökningsblankett, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.
Foto: Nina Nilsson
Dokumentera i sprutjournalen
All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. Det är den som sprider växtskyddsmedel som har ansvaret att föra sprutjournal. Oavsett om du sprutar själv, om någon gör det på uppdrag av dig eller om du är inhyrd för att spruta så måste dokumentationen, i form av sprutjournal, finnas tillgänglig vid kontroll. Dokumentationen ska sparas i tre år.
Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.
Vad ska dokumenteras i sprutjournalen?
- Skifte. Ange skiftesnummer eller fältnamn.
- Datum och klockslag. Ange tid med närmaste heltimme.
- Utförare. För- och efternamn på den som utfört spridningen.
- Växtskyddsmedel. Ange hela namnet som det står på etiketten. Registreringsnummer kan anges, men är inget krav.
- Dos. Ange dos med samma måttenhet som på etiketten. För färdigblandade produkter, ange både namn och dos på de ingående preparaten.
- Karenstid och skördedatum. Om preparatet har en karenstid, ange detta i dagar. Om ingen karenstid finns, skriv "saknas" eller dra ett streck. Vid skörd: Fyll i faktiskt skördedatum när det finns karenstid.
- Bifarliga preparat. Om medlet är skadligt för pollinerande insekter, ange om det finns blommande växter, inklusive ogräs, i området. Om medlet saknar uppgift om att det är skadligt för pollinerande insekter, skriv streck eller nolla.
- För skyddsavstånd gäller följande:
- För fast skyddsavstånd anger du vad som ska skyddas och avståndet i meter. Om du har avstånden inritade på en karta kan du hänvisa till den.
- För anpassade skyddsavstånd anger du vad som ska skyddas och avståndet i meter. Glöm inte att du måste hålla anpassat avstånd till alla skyddade biotoper.
- Syftet med bekämpningen ska också anges i sprutjournalen. Exempel: ogräs, totalbekämpning, svamp, insekt eller blastdödning. Tänk på att vissa noteringar kan vara bra att notera trots att de inte är ett lagkrav, som exempelvis temperatur, vindhastighet, vindriktning, munstycke och vattenmängd.
Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.
Ditt ansvar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Biotopskydd – bevarar biologisk mångfald, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Jordbruksverket har utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.
Ladda ner appen Sprutjournal från App Store Länk till annan webbplats.
Ladda ner appen Sprutjournal från Google Play Länk till annan webbplats.
Från och med 1 januari 2026 gäller de nya kraven om att sprutjournalen skall vara digital.
Behörighetskurser i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kalmar län anordnar årligen grund- och vidareutbildningskurser under januari till april månad. Antalet kurser och platser varierar år från år och anpassas efter utbildningsbehovet.
För att se aktuella datum och för anmälan till våra kurser, besök kurskatalogen på Jordbruksverkets webbplats.
Kurskatalogen - kurser och utbildningar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Behörigheter för tillstånd att använda växtskyddsmedel klass 1L och 2L
- Användning av växtskyddsmedel klass 1L och 2L utomhus
- Användning av växtskyddsmedel klass 1L och 2L i och omkring växthus
Du kan själv ta ut ditt kursintyg och användningstillstånd genom att logga in på Jordbruksverkets kursportal. Du loggar in med BankID och hittar dina intyg under ”Min sida”.
Jordbruksverkets kursportal för behörighetskurser Länk till annan webbplats.
Vi har tyvärr ingen support för systemet. Behöver du hjälp hänvisar vi dig till Jordbruksverket, telefon 0771-223 223.
Använder du växtskyddsmedel utomhus på till exempel åkermark, grönytor, golfbanor, fruktodling eller i tunnlar ska du anmäla dig till en kurs för behörighet att använda växtskyddsmedel utomhus.
Vid anmälan kan du välja en kurs som är anpassad till ditt område. I Kalmar län erbjuder vi fortbildningskurser inom jordbruk/golf/grönytor och växthus (utökade frågor).
Grundkurs finns med jordbruksinriktning (även golf/grönytor). Kalmar län har ingen grundkurs för Växthusbehörighet.
Använder du växtskyddsmedel i och omkring växthus ska du anmäla dig till en kurs för behörighet att använda växtskyddsmedel i och omkring växthus. Denna kurs anordnas inte av Länsstyrelsen i Kalmar i dagsläget, men du kan vända dig till en annan Länsstyrelse och ta del av deras utbud.
Använder du medel för betning av utsäde ska du anmäla dig till en kurs för behörighet att beta. Detta gäller dock inte potatis där du kan ha en vanlig utomhusanvändning.
Grundkursen är på två dagar och behörigheten uppdateras därefter vart femte år genom en fortbildningskurs.
Potatiskräfta och flyghavre
Ogräset flyghavre och karantänskadegöraren potatiskräfta kan orsaka stora ekonomiska förluster.
När du hittar eller misstänker att du hittat potatiskräfta på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.
Det är du som brukar fastigheten som är skyldig att vidta åtgärder för att flyghavre inte sprids och bekämpa flyghavre genom handplockning eller kemisk bekämpning.
Har du frågor kan du kontakta Länsstyrelsen.
Karantänskadegörare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Flyghavre - ogräs som måste bekämpas, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Tillsyn, ogräs och sjukdomar
Anmäl misstanke om potatiskräfta
Potatiskräfta är en av de allvarliga sjukdomar vars bekämpning regleras av Växtskyddslagen. Vid misstänkt förekomst av potatiskräfta är markägaren eller brukaren skyldig att anmäla detta till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.
Om potatiskräfta
Potatiskräfta orsakas av svampen Synchytrium endobioticum som bildar vilsporer, vilka kan överleva i jorden i 20-40 år. Det går inte att bekämpa svampen med något bekämpningsmedel utan det enda sättet att bli av med den är att vänta tills vilsporerna dött ut. Om en kräftmottaglig potatissort odlas innan detta har skett kan vilsporerna infektera potatisen och ytterligare vilsporer bildas. Potatiskräfta är därför mycket svår att bli av med. Smittade knölar får blomkålsliknande utväxter och potatisen blir oätlig.
Flyghavre är ett ogräs som regleras enligt lag om skydd mot flyghavre vilket innebär totalbekämpning av flyghavre. Det är fastighetsägaren eller den person som har nyttjanderätten av marken som har ansvaret för att flyghavre bekämpas. All mark ska hållas fri från axade plantor.
Flyghavre (Avena fatua) är en sommarannuell art som lätt blir ett besvärligt ogräs vid ensidig odling av vårstråsäd. Den som brukar fastigheten är skyldig att bekämpa flyghavre genom handplockning eller kemisk bekämpning.
Lag om skydd mot flyghavre, Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.
Tillsyn av flyghavre
Det krävs en kontinuerlig uppföljning av flyghavre, är man medveten om
att problemet finns på fastigheten ska noggrann kontroll och plockning av flyghavre ske varje år. Förutom handplockning är det även möjligt att följa upp med en kemisk bekämpning.
Om flyghavre förekommer och bekämpningen inte har genomförts inom utsatt tid kan Länsstyrelsen i enlighet med flyghavrelagen besluta att snarast verkställa åtgärder på fastighetsägarens bekostnad.
Tillsyn enligt flyghavrelagen görs av Länsstyrelsen.
Flyghavre, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Förordning om skydd mot flyghavre, Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.
Stånds (Senecio jacobaea L) är en ört som breder ut sig i allt större utsträckning i de södra delarna av Sverige och som kan orsaka både förgiftning och dödsfall hos nöt och häst.
I vanliga fall äter inte djuren örten på betet då den smakar beskt, men kan förgiftas via foder då giftet finns kvar i torkade plantor samtidigt som den beska smaken försvinner.
Betesmark och vallfoder omfattas av foderregelverket, enligt regelverket får endast säkert foder säljas eller ges åt livsmedelsproducerande djur. Ett foder är inte säkert om det kan skada människor eller djur.
Det är foderföretagarens ansvar att se till att fodret (i det här fallet betet eller grovfodret) är säkert för djuren. Om du hittar stånds i ett parti hö eller ensilage så är hela partiet olämpligt som foder och ska förstöras.
Stånds omfattas inte av Länsstyrelsens tillsyn.