Växtnäring och växtskydd

Använder du växtskyddsmedel yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.

För att du yrkesmässigt ska få använda växtskyddsmedel ska du tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM). Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med metoden kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.

Att använda växtskyddsmedel, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Växtskyddsåtgärder och integrerat växtskydd, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Utbildning för att använda växtskyddsmedel

För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och förnyas genom att delta i en vidareutbildning.

Krav på godkänd utbildning och utrustning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Utbildning (1L) ger behörighet till att använda råttgift

Om du har genomgått Jordbruksverkets utbildning (1L) anser Arbetsmiljöverket att du har den särskilda kunskap som krävs för tillstånd att hantera vissa råttgift i klass 1 So. Du behöver fortfarande ansöka om tillstånd hos Arbetsmiljöverket.

Mer information om hur du ansöker om tillstånd och ansökningsblankett finns hos Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.

växande ärtor

Foto: Nina Nilsson

Dokumentera i sprutjournalen

All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. Det är sprutförarens ansvar att föra sprutjournal. Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.

Vad ska dokumenteras i sprutjournalen?

  • Tidpunkt för spridningen.
  • Vem som utfört spridningen.
  • Område för spridningen.
  • Syftet med spridningen.
  • Växtskyddsmedlets namn och dosering.
  • Skyddsavstånd.
  • Uppgifter om blommande växter inom området (om medlet är skadlig för pollinerande insekter).

Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.

Ditt ansvar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Utbildningskampanjen Säkert växtskydd

Kampanjen Säkert Växtskydd är en utbildningskampanj för att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel. De har tagit fram en mall för sprutjournaler som du fritt kan ladda ner och använda.

Jordbruksverket har även utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.

Mall för sprutjournal, webbplatsen Säkert Växtskydd Länk till annan webbplats.

Ladda ner appen Sprutjournal från App Store Länk till annan webbplats.

Ladda ner appen Sprutjournal från Google Play Länk till annan webbplats.

Behörighetskurser i Kalmar län

Länsstyrelsen i Kalmar län anordnar årligen grund- och vidareutbildningskurser under januari till april månad. Antalet kurser och platser varierar år från år och anpassas efter utbildningsbehovet.

För att se aktuella datum och för anmälan till våra kurser, besök kurskatalogen på Jordbruksverkets webbplats.

Kurskatalogen på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Behörigheter för tillstånd att använda växtskyddsmedel klass 1L och 2L

  • Användning av växtskyddsmedel klass 1L och 2L utomhus
  • Användning av växtskyddsmedel klass 1L och 2L i och omkring växthus

Du kan själv ta ut ditt kursintyg och användningstillstånd genom att logga in på Jordbruksverkets kursportal. Du loggar in med BankID och hittar dina intyg under ”Min sida”.

Jordbruksverkets kursportal för behörighetskurser Länk till annan webbplats.

Vi har tyvärr ingen support för systemet. Behöver du hjälp hänvisar vi dig till Jordbruksverket, telefon 0771-223 223.

Använder du växtskyddsmedel utomhus på till exempel åkermark, grönytor, golfbanor, fruktodling eller i tunnlar ska du anmäla dig till en kurs för behörighet att använda växtskyddsmedel utomhus.

Vid anmälan kan du välja en kurs som är anpassad till ditt område. I Kalmar län erbjuder vi fortbildningskurser inom jordbruk/golf/grönytor och växthus (utökade frågor).

Grundkurs finns med jordbruksinriktning (även golf/grönytor). Kalmar län har ingen grundkurs för Växthusbehörighet.

Använder du växtskyddsmedel i och omkring växthus ska du anmäla dig till en kurs för behörighet att använda växtskyddsmedel i och omkring växthus. Denna kurs anordnas inte av Länsstyrelsen i Kalmar i dagsläget, men du kan vända dig till en annan Länsstyrelse och ta del av deras utbud.

Använder du medel för betning av utsäde ska du anmäla dig till en kurs för behörighet att beta. Detta gäller dock inte potatis där du kan ha en vanlig utomhusanvändning.

Grundkursen är på två dagar och behörigheten uppdateras därefter vart femte år genom en fortbildningskurs. 

Potatiskräfta och flyghavre

Ogräset flyghavre och karantänskadegöraren potatiskräfta kan orsaka stora ekonomiska förluster.

När du hittar eller misstänker att du hittat potatiskräfta på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.

Det är du som brukar fastigheten som är skyldig att vidta åtgärder för att flyghavre inte sprids och bekämpa flyghavre genom handplockning eller kemisk bekämpning.

Har du frågor kan du kontakta Länsstyrelsen.

Karantänskadegörare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Flyghavre - ogräs som måste bekämpas, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Tillsyn, ogräs och sjukdomar

Anmäl misstanke om potatiskräfta

Potatiskräfta är en av de allvarliga sjukdomar vars bekämpning regleras av Växtskyddslagen (1972:318). Vid misstänkt förekomst av potatiskräfta är markägaren eller brukaren skyldig att anmäla detta till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Kontakta Nina Nilsson, 010-22 38 225.

Om potatiskräfta

Potatiskräfta orsakas av svampen Synchytrium endobioticum som bildar vilsporer, vilka kan överleva i jorden i 20-40 år. Det går inte att bekämpa svampen med något bekämpningsmedel utan det enda sättet att bli av med den är att vänta tills vilsporerna dött ut. Om en kräftmottaglig potatissort odlas innan detta har skett kan vilsporerna infektera potatisen och ytterligare vilsporer bildas. Potatiskräfta är därför mycket svår att bli av med. Smittade knölar får blomkålsliknande utväxter och potatisen blir oätlig.

Potatiskräfta på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Flyghavre är ett ogräs som regleras enligt lag (1970:299) om skydd mot flyghavre vilket innebär totalbekämpning av flyghavre. Det är fastighetsägaren eller den person som har nyttjanderätten av marken som har ansvaret för att flyghavre bekämpas. All mark ska hållas fri från axade plantor.

Flyghavre (Avena fatua) är en sommarannuell art som lätt blir ett besvärligt ogräs vid ensidig odling av vårstråsäd. Den som brukar fastigheten är skyldig att bekämpa flyghavre genom handplockning eller kemisk bekämpning.

Lag om skydd mot flyghavre Länk till annan webbplats.

Tillsyn av flyghavre

Det krävs en kontinuerlig uppföljning av flyghavre, är man medveten om
att problemet finns på fastigheten ska noggrann kontroll och plockning av flyghavre ske varje år. Förutom handplockning är det även möjligt att följa upp med en kemisk bekämpning.

Om flyghavre förekommer och bekämpningen inte har genomförts inom utsatt tid kan Länsstyrelsen i enlighet med flyghavrelagen besluta att snarast verkställa åtgärder på fastighetsägarens bekostnad.

Tillsyn enligt flyghavrelagen görs av Länsstyrelsen, kontakta Nina Nilsson, 010-22 38 225.

Flyghavre på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Förordning (1970:300) om skydd mot flyghavre Länk till annan webbplats.

Stånds (Senecio jacobaea L) är en ört som breder ut sig i allt större utsträckning i de södra delarna av Sverige och som kan orsaka både förgiftning och dödsfall hos nöt och häst.

I vanliga fall äter inte djuren örten på betet då den smakar beskt, men kan förgiftas via foder då giftet finns kvar i torkade plantor samtidigt som den beska smaken försvinner.

Betesmark och vallfoder omfattas av foderregelverket, enligt regelverket får endast säkert foder säljas eller ges åt livsmedelsproducerande djur. Ett foder är inte säkert om det kan skada människor eller djur.

Det är foderföretagarens ansvar att se till att fodret (i det här fallet betet eller grovfodret) är säkert för djuren. Om du hittar stånds i ett parti hö eller ensilage så är hela partiet olämpligt som foder och ska förstöras.

Stånds omfattas inte av Länsstyrelsens tillsyn.

Stånds på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Lantbruksenheten

Länsstyrelsen Kalmar län

Telefon till växeln: 010-223 80 00

Dela sidan:

Landshövding

Allan Widman

Besöksadress

Regeringsgatan 1, Kalmar

Postadress

391 86 Kalmar

Organisationsnummer

202100-2304

Följ oss