ärtor

Foto: Nina Nilsson

Växtnäring och växtskydd

Använder du växtskydd yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.

För att du yrkesmässigt ska få använda växtskyddsmedel ska du tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM). Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med metoden kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.

Om växtskyddsmedel på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Om integrerat växtskydd på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Utbildning för att använda växtskyddsmedel

För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och förnyas genom att delta i en vidareutbildning.

Om behörighetsutbildningen på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Utbildning (1L) ger behörighet till att använda råttgift

Om du har genomgått Jordbruksverkets utbildning (1L) anser Arbetsmiljöverket att du har den särskilda kunskap som krävs för tillstånd att hantera vissa råttgift i klass 1 So. Du behöver fortfarande ansöka om tillstånd hos Arbetsmiljöverket.

Mer information om hur du ansöker om tillstånd och ansökningsblankett finns hos Arbetsmiljöverketlänk till annan webbplatslänk till annan webbplats

I Kalmar län kommer vi hålla vidareutbildning den 15, 22, 24 och 29 januari 2019 i Kalmar samt 17 januari i Gamleby. Vår grundkurs kommer att hållas den 16-17 och 24-25 april 2019 i Kalmar.

Du anmäler dig till kurserna på Jordbruksverkets webbplats:

Anmälan till kurser i Jordbruksverkets kurskataloglänk till annan webbplats

 

Säkert växtskydd

Kampanjen Säkert Växtskydd är en utbildningskampanj för att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel. De har tagit fram en mall för sprutjournaler som du fritt kan ladda ner och använda.

Jordbruksverket har även utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.

Mall för sprutjournal på Säker Växtskydds webbplats länk till annan webbplats

Ladda ner appen Sprutjournal från App Storelänk till annan webbplats


Potatiskräfta och flyghavre

Potatiskräfta och flyghavre är två karantänskadegörare som kan orsaka stora ekonomiska förluster eller skada miljön.

När du hittar eller misstänker att du hittat en karantänskadegörare på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.

Information om karantänskadegörare på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Om bekämpning av Flyghavre på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Tillsyn, ogräs och sjukdomar

Anmäl misstanke om potatiskräfta

Potatiskräfta är en av de allvarliga sjukdomar vars bekämpning regleras av Växtskyddslagen (1972:318). Vid misstänkt förekomst av potatiskräfta är markägaren eller brukaren skyldig att anmäla detta till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Kontakta Nina Nilsson, 010-22 38 225.

Om potatiskräfta

Potatiskräfta orsakas av svampen Synchytrium endobioticum som bildar vilsporer, vilka kan överleva i jorden i 20-40 år. Det går inte att bekämpa svampen med något bekämpningsmedel utan det enda sättet att bli av med den är att vänta tills vilsporerna dött ut. Om en kräftmottaglig potatissort odlas innan detta har skett kan vilsporerna infektera potatisen och ytterligare vilsporer bildas. Potatiskräfta är därför mycket svår att bli av med. Smittade knölar får blomkålsliknande utväxter och potatisen blir oätlig.

Läs mer om Potatiskräfta på Jordbruksverket.

Flyghavre är ett ogräs som regleras enligt lag (1970:299) om skydd mot flyghavrelänk till annan webbplats vilket innebär totalbekämpning av flyghavre. Det är fastighetsägaren eller den person som har nyttjanderätten av marken som har ansvaret för att flyghavre bekämpas. All mark ska hållas fri från axade plantor.

Flyghavre (Avena fatua) är en sommarannuell art som lätt blir ett besvärligt ogräs vid ensidig odling av vårstråsäd. Den som brukar fastigheten är skyldig att bekämpa flyghavre genom handplockning eller kemisk bekämpning.

Tillsyn av flyghavre

Det krävs en kontinuerlig uppföljning av flyghavre, är man medveten om
att problemet finns på fastigheten ska noggrann kontroll och plockning av flyghavre ske varje år. Förutom handplockning är det även möjligt att följa upp med en
kemisk bekämpning.

Om flyghavre förekommer och bekämpningen inte har genomförts inom utsatt tid kan Länsstyrelsen i enlighet med flyghavrelagen besluta att snarast verkställa åtgärder på fastighetsägarens bekostnad.

Tillsyn enligt flyghavrelagen görs av Länsstyrelsen, kontakta Nina Nilsson, 010-22 38 225.

Läs mer om flyghavre på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats.

Länk till Förordning (1970:300) om skydd mot flyghavrelänk till annan webbplats

Stånds (Senecio jacobaea L) är en ört som breder ut sig i allt större utsträckning i de södra delarna av Sverige och som kan orsaka både förgiftning och dödsfall hos nöt och häst.

I vanliga fall äter inte djuren örten på betet då den smakar beskt, men kan förgiftas via foder då giftet finns kvar i torkade plantor samtidigt som den beska smaken försvinner.

Betesmark och vallfoder omfattas av foderregelverket, enligt regelverket får endast säkert foder säljas eller ges åt livsmedelsproducerande djur. Ett foder är inte säkert om det kan skada människor eller djur.

Det är foderföretagarens ansvar att se till att fodret (i det här fallet betet eller grovfodret) är säkert för djuren. Om du hittar stånds i ett parti hö eller ensilage så är hela partiet olämpligt som foder och ska förstöras.

Stånds omfattas inte av Länsstyrelsens tillsyn.

Läs mer om Stånds på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats.

Kontakt